2012 à rshögtiden Högtidsskrift - Umeå universitet

2012ÅrshögtidenHögtidsskrift

HedersdoktorerDavid G. Anderson 5Ellen Annandale 6Eva-Mari Aro 7Anders Fänge 8Mogens Niss 9Rodney Rothstein 10Elisabeth Rynell 11–13Naomi Scheman 14Stuart Spencer 15ProfessorerClas Ahlm 18Richard Bindler 19Gunnar Björnsson 20Christina Stecksén Blicks 21Tomas Blomquist 22Dan Boström 23Thomas Brännström 24Maria Grazia Carelli 25–27Daniel Fällman 28Michael Haney 29Christine Hudson 30Jonas Höög 31Jörgen Johansson 32Solveig Wållberg Jonsson 33–35Jan Karlsson 36Jonas Liliequist 37Debra Milton 38Erland Mårald 39–41Bo Nilsson 42Lillemor Lundin Olsson 43Anu Pylkkänen 44Johan Redström 45–47Oleg Seleznjev 48Lars Silver 49Göran Sjögren 50Åsa Karlsson Sjögren 51Pär Sundström 52Tor Söderström 53Johan Trygg 54Anna Valtonen 55Mikael Wiberg 56Karin Viklund 57Jun Yu 58Ann Öhman 59PristagareBo Andersson 62Daniel Andersson 63Kaj Blennow 64Andrei Chabes 65Ellen Dorrepaal 66Elisabeth Sauer Eriksson 67Per-Olof Eriksson 68Juha Hernesniemi 69Markus Hällgren 70Erik Rosendahl 71Olle Sundström 72Johan Trygg 73Lars Weinehall 74Ann Öhman 751

Hedersdoktorervid Umeå universitet3

David G. Anderson, född 1965,är sedan slutet av 1980-talet envärldsledande forskare inom detnordliga och cirkumpolära forskningsområdet.Detta bekräftadesunder 2011 då han mottogett Advanced Grant från EuropeanResearch Council för projektetArctic Domus. Efter två årsom professor i socialantropologivid universitetet i Tromsö återgårDavid G. Anderson, från och medsommaren 2012, till en professurvid University of Aberdeen, Storbritannien,med särskilt ansvarför nordlig forskning. Han fungeraräven som ”external examiner”vid Department of Social Anthropology,Cambridge University,där han erhöll sin doktorstiteloch titeln ”external member” vidSocial Sciences and HumanitiesResearch Council of Canada.David G. Andersonfilosofie hedersdoktor vid humanistiska fakulteten 2012Bland David G. Andersons tidiga verk finns ett noggrant och välundersökt forskningsarbete i form av en monografi om urbefolkningenEvenki i norra Sibirien. Det har han sedan följt upp i olikatvärkulturella projekt, också det i Sibirien. Detta har i sin tur letttill olika internationella samarbeten med projekt i norra Europa,Asien och Nordamerika.Anderson har främjat forskning inom olika akademiska discipliner;historia, arkeologi, kulturantropologi och demografiska studieroch tangerar därför i sin forskning flera av satsningarna vidhumanistiska fakulteten, Umeå universitet, inom Nordliga studieroch vid Centrum för samisk forskning/Vaartoe. I strävan att iUmeå skapa ett centrum som rör det arktiska forskningsområdet,kommer därför David G. Andersons erfarenheter och roller i olikanätverk att bli en stor tillgång.Som rysktalande (även norska) har han bidragit till att integreradet ryska forskarsamhället med det västerländska. Bland desenare forskningsprojekt som Anderson ansvarat för kan nämnas”Arctic Domestication. Emplacing Human-Animal Relationships inthe Circumpolar North”, år 2012–2017; ”Home Hearth and Householdin the Circumpolar North”, år 2006–2010; ”Baikal ArchaeologyProject”, år 2002–2010.Att förstålivet i ”norr”5

Ellen AnnandaleMedicine hedersdoktor vid medicinska fakulteten 2012Världs -ledandegenusforskareEllen Annandale har sedan 2000 samarbetat med medicinskafakulteten och nätverket Umeå centrum för genusforskning i medicin(UCGM), bland annat höll hon högtidsföreläsningen vid nätverketsinvigning 2006. Idag omfattar samarbetet hela det starkaforskningsområdet genusvetenskap och hon ingår sedan 2007 ireferensgruppen för Umeå Centre of Gender Excellence.Tillsammans med Anne Hammarströms grupp har hon kritisktgranskat hur begreppen kön och genus används i medicinskaartiklar (publicerat i PLOS One) och analyserat stereotyperi könsskillnadsforskningen (publicerat i Health).Ellen Annandale är också medsökande i flera Umeåprojekt, exempelvisdet FAS-finansierade ”Is gender equality in domestic workrelated to health?”. Hennes medverkan i ansökan om programmet”How is sex, gender and health interwoven” var avgörandeför att fakulteten i hård nationell konkurrens fick detta programstödfrån Vetenskapsrådet för 2012–2016. Syftet är att utveckla teorierom hur det sociala och det biologiska könet är sammanflätademed varandra och med olika hälsotillstånd, något som också kanfå stor klinisk betydelse.Ellen Annandale föddes 1957 i Leicester,Storbritannien. Hon disputerade1987 i sociologi vid BrownUniversity, USA, och har arbetatsom forskare och lärare i ämnetvid Glasgow University och Universityof Warwick, Storbritannien.Sedan 1998 är hon knutentill University of Leicester, Storbritannien,där hon 2011 utnämndestill professor i sociologi. Honär idag en världsledande forskarepå området genus och hälsa, särskiltinriktad på frågorna kringhur hälsa och sjukdom förhållersig till kvinnors och mäns villkori samhället. Ellen Annandalehar utvecklat teorier som förklararhälsoskillnader mellan kvinnoroch män, bland annat i denpris nominerade boken Women´sHealth and Social Change (2009).Hon är sedan 2004 redaktionschefför den välrenommeradevetenskapliga tidskriften SocialScience & Medicine.6

Eva-Mari Aro föddes 1950 i Harvajalta,Finland. Hon disputeradei växtfysiologi vid Åbo Universitet1982 och påbörjade sedansin forskarkarriär finansierad avFinlands Akademi. År 1987 utsågshon till lektor vid Åbo Universitetoch är sedan 1998 professori växtfysiologi och molekylärbiologi.År 1998–2008 hade honen särskild tjänst som akademiprofessor.Eva-Mari Aro har haftmånga viktiga styrelseuppdrag,bland annat som president förThe International PhotosyntheticAssociation år 2004–2007. Honär ledamot i ett stort antal finskaoch europeiska forskningsorganisationer,däribland EuropeanPlant Science Organisation(EPSO). Eva-Mari Aro har erhållitett stort antal priser och hederstecken,både i Finland och utomlands.Under hela sin karriär harEva-Mari Aro haft täta kontaktermed forskare vid institutionen förfysiologisk botanik vid Umeå universiteti olika samarbeten, tillexempel inom bioenergiprojekt.Eva-Mari AroFilosofie hedersdoktor vid teknisk-naturvetenskapliga fakulteten 2012Professor Eva-Mari Aro har gjort en enastående karriär inom växtbiologiskforskning. Hon tillhör den internationella fotosyntesforskningensabsoluta spjutspets med omkring 220 välciteradepublikationer.Hon är i dag ledare för ett finskt Centre of Excellence: IntegrativePhotosynthesis and Bioactive Compound Research at SystemsBiology Level. Det omfattar cirka 50 forskare och finansieras avFinska Vetenskapsakademin.Hennes forskning fokuserar på fotosyntetiska membranproteinkomplexoch reglering av fotosyntesen genom miljöbetingadeoch metaboliska signaler. Ett annat spännande och aktuelltforskningsfält för Eva-Mari Aro och hennes forskargrupp är biologiskvätgasproduktion och kolbaserad biobränsleproduktion icyanobakterier. Biologisk forskning för att lösa framtidens energiförsörjningsproblemär nu ett stort område inom experimentellväxtforskning. Aro insåg tidigt detta behov och har varit en avpionjärerna inom nordisk bio-energiforskning.Eva-Mari Aros starka ledarskap är ett signum. Under hennesledning har institutionen i Åbo stärkt sin ställning och i ett mansdomineratforskningsområde har hon blivit en viktig förebild ochinspirationskälla för unga kvinnliga forskare.Synliggörnordiskfotosyntes -forskning7

Anders FängeFilosofie hedersdoktor vid samhällsvetenskapliga fakulteten 2012Som mångårig landchef för Svenska Afghanistankommittén harAnders Fänge varit en pionjär när det gäller att bygga upp ochutveckla kommitténs projekt inom jordbruk, sjukvård och skola.En av kommitténs mest betydande insatser är att, trots starktmotstånd och svåra omständigheter, envist satsa på utbildningför flickor och kvinnor, och Anders Fänge har på så sätt bidragittill landets idag relativt välfungerande och riksomfattande skolväsende.Afghanistankännaremedvärlden somarbetsplatsAnders Fänge är utbildad journalist och har alltsedan början av1980-talet gjort betydande humanitära insatser i flera utvecklingsländer,främst i Afghanistan. Genom olika reportage fäste hantidigt uppmärksamheten på den afghanska befolkningens svåralivsbetingelser under den sovjetiska ockupationen, och han harfortsatt att på ett mycket initierat sätt analysera och rapporteraom situationen i landet fram till idag.Anders Fänges analyser om situationen i Afghanistan och i andrautvecklingsländer är mycket efterfrågade, inte minst i radionsnyhetsprogram, och han är också en flitigt anlitad föreläsare.Anders Fänge föddes 1946 iHelsingborg. I unga år var siktetinställt på en akademisk karriär,och mellan 1968 och 1971 studeradehan sociologi och ekonomiskhistoria vid Umeå universitet.Åren 1978–1979 utbildade han sigtill journalist vid Journalisthögskolani Stockholm. Därefter arbetadehan som frilansjournalistmed uppdrag från radio och tidningar,med ett särskilt fokus påsociala, politiska och humanitärafrågor i länder som USA, Turkiet,Iran, Pakistan, Afghanistan, Thailandoch Sverige. Från 1983 harhan huvudsakligen arbetat medbistånd. Under flera omgångarhar Anders Fänge varit landchefför Svenska Afghanistankommittén,och han har också blandannat arbetat för Rädda Barnen iEtiopien och för FN i Palestina.8

Mogens Niss är dansk och föddes 1944.Han studerade matematik vid KöpenhamnsUniversitet och blev 1968 cand.scient. i matematik med en avhandlingom topologiska mått. Efter fyraår vid Köpenhamns Universitet ochett år vid Danish Engineering Academyhar han alltsedan 1972 varitknuten till Roskilde Universitet. Hanblev professor i matematik och matematikdidaktik1993. Åren 2006–2011var han föreståndare för matematikochfysikavdelningen (IMFUFA) vidinstitutionen för natur, system ochmodeller. Mogens Niss är eller harvarit medlem i en lång rad nationellaoch internationella grupper, blandannat PISA:s expertgrupp för matematikämnetoch styrelsen för svenskaNationellt centrum för matematikutbildning.Han var generalsekreterarei den exekutiva kommittén för InternationalCommission on MathematicalInstruction 1991–1998. Niss är enflitigt anlitad konferenstalare i Danmarkoch i andra länder. Han mottogår 2003 Dannebrogorden för sinavetenskapliga insatser.Mogens NissFilosofie hedersdoktor vid teknisk-naturvetenskapliga fakulteten 2012Professor Mogens Niss vid Roskilde Universitet i Danmark är enav världens mest erkända forskare inom området matematikdidaktik.Hans forskning spänner över många olika delområden:tillämpningar och modellering i matematikundervisning, bedömning,matematikdidaktik som en vetenskaplig disciplin samt matematiskakompetenser i undervisning och lärande, för att nämnanågra.Han har publicerat cirka hundrafemtio vetenskapliga artiklar ochmer än tolv böcker som haft ett mycket starkt genomslag i detmatematikdidaktiska forskningssamfundet. Mogens Niss har dessutomvarit mycket drivande när det gäller utveckling av skolmatematikeni Danmark.Mogens Niss kontakter med den matematikdidaktiska forskargruppenvid Umeå universitet sträcker sig tillbaka till 1994 då denmatematikdidaktiska forskningsverksamheten vid Umeå universitetinitierades. I sammanhanget kontaktades Mogens Niss förråd, vägledning och för att garantera den vetenskapliga kvaliteten.Mogens Niss har sedan dess återkommit till Umeå som föreläsare,handledare, kursledare och rådgivare. Han har också varit ettstarkt stöd för Umeå forskningscentrum för matematik didaktik,UFM, som inrättades 2006.Han villutvecklamatematikeni skolan9

Rodney RothsteinMedicine hedersdoktor vid medicinska fakulteten 2012Internationellpionjäri samarbetemed UmeåsjästforskareRodney Rothstein är en internationellt erkänd pionjär för teknikenatt slå ut gener i arvsmassans DNA och framkalla specifikamutationer. Sedan 1998 har han samarbetat med flera framgångsrikajästforskare vid Umeå universitet, framför allt Lars Thelanderoch Andrei Chabes, och han har besökt Umeå flera gånger.Sam arbetet pågår fortfarande och har lett till flera viktiga publiceringarom DNA-skador och DNA-reparation.Rodney Rothstein var särskild inbjuden talare vid konferensen”Enzymes in nucleic acid synthesis” i Hemavan 2009, arrangeradi samband med Lars Thelanders pensionering. Andrei Chabesavslutade experiment nödvändiga för en gemensam publikation2003 i tidskriften Cell i Rothsteins laboratorium. Chabes ochRothstein har därefter fortsatt sitt samarbete och arbetar också iår med en gemensam publikation.Rodney Rothstein föddes 1947 iSeattle, Washington, USA. Efteren examen i biologi och kemi vidUniversity of Illinois, Chicago,disputerade han 1975 vid Universityof Chicago. Efter tjänstgöringsom postdoktor ochforskare vid University of Rochester,Cornell University och NewJersey Medical School kom han1984 till Columbia University iNew York, där han fortfarande ärverksam. 1998 blev han där professori genetik och utvecklingsbiologi.Hans metod för ”genetargeting” i jästceller revolutioneradeforskningsområdet närden publicerades 1983 (med över2 700 citeringar) och har gjortdet enkelt för dagens forskare attmed hög precision ta bort ellerersätta specifika gener i bagerijäst.Idén utvecklades senare tillden så kallade knock-out-teknikeni däggdjursceller som Nobelprisbelönades2007.1 0

elisabeth rynell:”Att möta människorsom har läst mina böcker,och som är med migi de här världarna,är ett stort mirakel.”foto: Elias Österberg1 1

Elisabeth Rynellfilosofie hedersdoktor vid humanistiska fakulteten 2012Som enmaski jordenfoto: Elias ÖsterbergÄven om Elisabeth Rynell är född i Stockholm och delvislever där idag, så har hon också levt och verkat fleraår i norra Sverige. Och att ”Norrland” har betytt och fortfarandebetyder mycket för henne är något hon gärnabekräftar:– Jag upplevde det så starkt i somras. Jag var på väg uttill Holmön och greps då av en eufori. Den här känslan aveufori kommer alltid när jag är på väg norrut, särskilt närjag åker över Ångermanälven. Det är en känsla av att hittahem, jag upplever en väldig frihet; en frihet att få existeraoch utforska.Därför var utnämningen till hedersdoktor vid just Umeåuniversitet något som gladde henne mycket. Hon kännersig dessutom hedrad över att få tillhöra ett så fint litterärtsällskap. Sedan tidigare har ju bland andra Sara Lidman,Anita Salomonsson, Lars Lundkvist, Sune Jonsson, TorgnyLindgren och Per-Olov Enquist utsetts till hedersdoktoreri Umeå.– Jag känner mig hemma på Umeå universitet. Även omjag inte har studerat här, frånsett en kort kurs i nyisländska,så har jag ju jobbat här, suttit på sammanträden ochgått förbi hörsalarna i Humanisthuset. Och dessutom hamnarjag nu i ett fint sällskap av författare.1 2

Elisabeth Rynell började skriva i tidiga tonår för attutforska om hon hade en själ. Att skriva blev för henneett sätt få vara med sitt inre jag.– Jag ville utforska olika starka känslor som kom övermig de åren. När jag skriver idag söker jag fortfarandesamma nedstigning i mitt eget inre, ett arbete som skeri total ensamhet. Att sedan möta människor som lästmina böcker, som är med mig i de här världarna, är detfinaste man kan vara med om – ett stort mirakel.Elisabeth Rynell ser litteraturen som en alternativ kunskapsformsom skiljer sig från det gängse, akademiskasättet att söka kunskap. Hon ser också som litteraturensstora uppgift idag att hållaspråket vid liv.– Jag vill vara som en mask ijorden, hålla språket levande.Jag ser språket som en minnesbank,med språket utvinnerman minnena. Att människorarbetar i den här minnesbankenser jag som helt avgörandeför att språket inte skadö. Språket är på så sätt ettalternativt arbetsredskap förutforskning av nya kunskaper.foto: Elias ÖsterbergElisabeth Rynell, född 1954,debuterade 1975 med diktsamlingenLyrsvit m.m. gnöl. Deuppmärksammade romanernaHohaj (1997) och Till Mervas(2002) är förankrade i en norrländsker farenhet, med rötteri historiska och samtidalandskap. Hohaj har med storframgång dramatiserats avVästerbottensteatern 2011.I mina hus – dikter (2006)återvänder Rynell till poesin;här uttrycks civilisationskritik,naturens betydelse ochvad det är att vara människa.I senaste romanen Hitta hem(2009) berättas två parallellahistorier, om Hild från mittenav 1900-talet, i förortsochfolkhemsbygget och Malai reforma tionstiden, skarvenmellan katolicism och protestantism.1 31 3

Naomi SchemanFilosofie hedersdoktor vid samhällsvetenskapliga fakulteten 2012Filosofmed fokuspå gränsöverskridandeidentiteterNaomi Scheman är en internationellt uppmärksammad filosofoch genusforskare med ett särskilt intresse för de kunskapsteoretiskafrågor som uppstår i och om samhällsvetenskaperna. En rödtråd i hennes forskning är genus, metodologi och etik, där honockså har problematiserat begrepp som person och identitet. Ettfokusområde är de sociala och politiska frågor som väcks av attnya identiteter inom kön, sexualitet och etnicitet uppkommer.Professor Scheman är sedan länge ett uppskattat namn i universitetetsgenusforskningsmiljö, och har sedan år 1998 gjort enaståendeinsatser för att utveckla genusvetenskapen i Umeå.Genom sitt mentorskap och sin generositet med att dela med sigav sina betydelsefulla nätverk och sin intellektuella kompetens,har hon varit ett ovärderligt stöd för alla yngre forskare.Hon har även haft en mycket positiv och avgörande betydelse förUmeå centrum för genusstudier, där hon sedan år 2009 är gästprofessor.Hon har aktivt samarbetat med centrets forskare iforskningsansökningar, inom det internationella forskarutbildningsnätverketInterGender och genom handledning.Naomi Scheman föddes 1946 ochstuderade filosofi vid BarnardCollege, New York, USA. År 1978doktorerade hon i filosofi medfokus på emotioners natur ochförklaringar till dessa vid HarvardUniversity, USA. Sedan 1979 harhon varit knuten till University ofMinnesota, Minneapolis and St.Paul, USA, där hon är professori filosofi och i Gender, Women’sand Sexuality Studies. Tidigare iår utsågs hon till Arts, Design andHumanities Chair – en högt aktadposition vid samma universitet.Ett antal av professor Schemansinternationellt uppmärksammadeartiklar och essäer har sammanställtsi två antologier: 1993 gavRoutledge ut antologin Engenderings:Constructions of Know ledge,Authority, and Privilege, och 2011gav Oxford University Press utShifting Ground: Knowledge andReality, Transgression and Trustworthiness.1 4

Stuart Spencer är född 1949 iLondon, har en akademisk exameni fysiologi och biokemi frånUniversity of Reading och blev1972 doktor i medicinsk vetenskapvid University of London. Efter attha arbetat som forskare i blandannat Storbritannien, Schweizoch Nya Zeeland har han sedan1999 varit knuten till den anseddabrittiska medicintidskriften TheLancet. Som redaktör (ExecutiveEditor) leder han idag ett redaktionsteamför snabb publiceringav ca 50 utvalda vetenskapligaartiklar per år. Ämnesmässigtansvarar han för kardiologioch blodtrycks frågor. Dessutomhar han inom redaktionen ansvaretför att utreda anmälningarom bristande etik i forskning ochpublicering. Han är sedan 2006adjungerad professor (VisitingProfessor) vid University of Londonoch sedan 2011 också vidHong Kong University.Stuart SpencerMedicine hedersdoktor vid medicinska fakulteten 2012Stuart Spencer är en av tidskriften Lancets mest kritiska redaktörer,men för många Umeåforskare framstår han som en hjälpsamoch klok engelsman och ett gott stöd i arbetet.Sedan 2006 har han undervisat vid medicinska fakulteten i Umeå,dels på introduktionskursen i forskningsmetodik, dels inomNationella forskarskolan i allmänmedicin, som finansieras avVetenskapsrådet. Hans undervisning har varit mycket uppskattadav studenter, doktorander och lärare.Han tillhör också styrgruppen för Nationella forskarskolan i allmänmedicindär han har gjort stora insatser för att ge dessut bildning en internationell prägel, inte minst genom att undervisai konsten att skriva vetenskapliga artiklar som håller måttetför granskning och publicering.Stuart Spencer har besökt Sverige vid flera tillfällen, bland annat ifebruari i år då han föreläste vid forskarskolans möte med doktoranderoch handledare om sina egna och andras erfarenheter avohederlig och bristande publiceringsetik under rubriken ”Fraudin Publications in Medical Journals”.MeriteradLancetredaktörsom utbildarsvenskaforskare1 5

1 6

Professorervid Umeå universitet1 7

Clas AhlmProfessor i infektionssjukdomar • 22 november 2011Studerar ennorrländskblödarfeberClas Ahlm forskar om infektionssjukdomen sorkfeber, en form avblödarfeber, och det smittämne som orsakar den. Puumalavirussprids av skogssorkar och människor smittas genom inandning.Sorkfeber är en vanlig infektion i norra Sverige och det saknasidag både vaccin och behandling. Ahlm och hans forskargruppstuderar olika aspekter på sjukdomen, bland annat dess hjärtkärl-och lungpåverkan, blodets levringsförmåga samt de bakomliggandesjukdomsmekanismerna.Under den akuta infektionen kan ett påtagligt immunsvar medinflammation påvisas både i blodprover och lokalt i lungornamed förhöjda nivåer av cytokiner, aktiverade naturliga mördarceller(NK-celler) och CD8+T-celler. Rubbningar av blodetskoa guleringsförmåga kan förekomma vid svårare sorkfeber vilketkan innebära ökad risk för stroke och hjärtinfarkt, som ocksåpåvisats under och strax efter sjukdomen. Genom ökad kunskapkan vården för denna patientgrupp förbättras och korrektbehandling utvecklas för att förkorta och lindra sjukdomsförloppet.Clas Ahlm föddes 1956 i Lund ochavlade läkarexamen vid Umeåuniversitet 1982. Han blev specialistläkarei infektionsmedicin 1991och disputerade 1998 vid universitetetsinstitution för infektionssjukdomarmed en avhandling omsorkfeber bland människor ochsjukdomsvirus bland djur. Denutsågs till det årets avhandlingav Svenska infektionsläkarföreningen.Sedan 2000 är Clas Ahlmöverläkare vid infektionskliniken,Norrlands universitetssjukhus,och sedan 2001 universitetslektori infektionssjukdomar vid institutionenför klinisk mikrobiologi,Umeå universitet. Han blevdocent 2004 och har forskningsanslagfrån bland annat Hjärt-Lungfonden och Visare Norr.1 8

Richard Bindler föddes 1963 iNew York, USA. Han avlade sinbachelorexamen 1985 och arbetadenågra år bland annat somfriluftsguide och byggarbetare.1996 avlade han mastersexameni geovetenskap på Universityof Maine, USA, och därefterflyttade han till Umeå för att blidoktorand vid Umeå universitet.Han disputerade 2001 i miljövetenskapoch blev docent 2007.År 2003 fick han Umeå kommunsmiljöpris och ett stipendium frånKung Karl XVI Gustav 50-årsfond.I dag leder Bindler en forskargruppinom paleolimnologi vidinstitutionen för ekologi, miljöoch geovetenskap. Genom årenhar Bindler och hans grupp fåttforskningsanslag från bland annatVetenskapsrådet, Carl TryggersStiftelse och Kempe Stiftelserna.Richard Bindlerprofessor i paleolimnologi • 1 november 2011I sin forskning fokuserar Richard Bindler på sjösediment för attstudera miljöförändringar genom tiden. Sediment ackumuleras årefter år på botten av sjöar. Sedimentet består av biologiska lämningarfrån sjöns ekosystem, jordpartiklar från omgivningen samtluftburna föroreningar som bly och kvicksilver. Lagerföljden somavsätts skapar ett naturligt arkiv över sjöns och omgivningenshistoria.Genom att analysera sedimentets sammansättning kan man tareda på hur sjöns kemi och biologi har förändrats genom tiden,hur omgivningens vegetation sett ut, hur jordbrukslandskapetutvecklats, och hur sjön har belastats av föroreningar. Man kanskapa sig en bild av en sjös naturliga tillstånd innan den börjadepåverkas av jord- eller skogsbruk och andra mänskliga aktiviteter.Richard Bindlers forskning har betydelse både ur ett miljövårds-och miljöhistoriskt perspektiv. Då svenska och europeiskamiljömål strävar efter en giftfri miljö, är det nödvändigtmed goda kunskaper om vad miljöns naturliga tillstånd var vadgäller föroreningsnivåer av metaller. Data om förindustriellametallföroreningar kan också bidra till arkeologiska studier avmetallhanteringens historia.Sjösediment– naturensarkiv1 9

Gunnar BjörnssonProfessor i filosofi • 1 januari 2012Att förståmekanis mernabakomfilosofiskaproblemGunnar Björnsson forskar om psykologiska och språkliga mekanismersom ligger bakom traditionella filosofiska problem, däriblandmekanismer som styr hypotetiskt och kausalt tänkande,tänkande kring oenighet och relativism, och tänkande kringmoraliskt ansvar och moraliskt rätt och fel.Ett av resultaten är en modell av vad det är att tillskriva någonansvar för en handling eller händelse. Tillskrivande av ansvar spelaren central roll för sociala relationer, rättsskipning och politiskaideologier. I ljuset av hur beteenden påverkas av genetiska, socialaoch andra faktorer har många emellertid ifrågasatt om vi ytterstsett kan vara ansvariga för någonting. Andra frågor gäller i vilkenmån organisationer eller grupper kan vara ansvariga för sådantsom enskilda individer tycks sakna inflytande över, såsom miljöförstöringeller globala orättvisor.Modellen i fråga förklarar både hur vi tillskriver ansvar i vardagslagoch den centrala roll som detta normalt spelar. Men denförklarar också varför tillskrivande av ansvar kan tyckas så problematisktoch ger fingervisningar om hur problemen skulle kunnalösas.Gunnar Björnsson, född 1969 iReykjavik, studerade filosofi vidStockholms universitet och disputerade1998 med en avhandlingom kopplingen mellan moraliskttänkande och moralisk motivation.Före anställningen som professorvid Umeå universitet harhan varit postdoktor vid Universityof Connecticut, USA, forskarassistenti praktisk filosofi vidGöteborgs universitet, lektor ochdocent i filosofi vid Linköpingsuniversitet, samt gästforskare vidUSC Los Angeles och UC Riverside,USA. Han har fortsatt forskningenkring moralisk motivationoch leder sedan ett par år ettforskningsprojekt, finansierat avVetenskapsrådet, inom ämnetmed forskare från Göteborg,Stockholm och Lund, men bedriverockså forskning kring kausalitet,modalitet, villkorssatser,oenighet och moraliskt ansvar.2 0

Christina Stecksén Blicks föddes1949 i Umeå och avlade tandläkarexamenvid Umeå universitet1974. Efter tjänstgöring som allmäntandläkarei Norrbotten ochsenare klinisk handledare i tandläkarutbildningeni Umeå erhöllhon specialistkompetens i pedodonti1985. Hon disputerade 1986vid Umeå universitet med enavhandling om kariesepidemiologihos barn i olika åldrar ochi olika delar av Sverige. Efter entid som forskarassistent arbetadehon 1988–2006 som övertandläkarei pedodonti i Västerbottensläns landsting och var adjungeraduniversitetslektor 2003–2006.Hon utsågs 2005 till verksamhetsansvarigför Odontologiskt kunskapscentrumi norr. Hon blevdocent i pedodonti 2004 ochuniversitetslektor i detta ämnevid Umeå universitet 2006.Christina Stecksén BlicksProfessor i pedodonti • 22 november 2011Christina Stecksén Blicks studerar karies hos barn, ett folkhälsoproblemmed kopplingar både till biologi och till sociala förhållandenoch livsstil.I ett biologiskt perspektiv är karies en sjukdom där den oralabiofilmen (en tunn beläggning på tänderna med bland annatbakterier) har utsatts för en stress som resulterat i minskadmikrobiologisk mångfald. Trots vetenskapligt stöd för hur karieskan förebyggas, betydelsen av att främja tandhälsan tidigt i livet,helst före två års ålder, och att principerna är enkla är implementeringeninte alltid oproblematisk.Det är angeläget med nya strategier för de grupper där dagenskariesförebyggande metoder inte är tillräckligt effektiva. Tillexempel undersöks om behandling med probiotiska laktobacillerkan vara en effektiv metod mot orala infektionssjukdomargenom att påverka sammansättningen i biofilmen medökad mikrobiologisk mångfald både på kort och på lång sikt,samt om behandling tidigt i livet kan ge en bättre oral hälsa underupp växten. Principen bygger på att bakterier som kopplas tillhälsa tar plats i den orala biofilmen.Vill utvecklanya metoderför bättreoral hälsahos barn2 1

Tomas BlomquistProfessor i företagsekonomi • 1 oktober 2011Allt viktigareatt kunnastyra mångaprojektsamtidigtVerksamheten inom företag och organisationer blir alltmer projektbaseradoch komplex, något som exempelvis beror på ökadinternationalisering, ökad teknisk komplexitet hos produkter ochtjänster och förändrade samarbetsformer mellan olika parter.Mycket av tidigare forskning inom området har inriktats på detenskilda projektet, och hur det ska ledas, planeras och genomföras.Tomas Blomquist har i sin forskning intresserat sig för hurprojektorganiserade företag klarar av att styra och leda programoch portföljer av projekt, något som är viktigt för att kunna skapakonkurrensfördelar.Under senare tid har Tomas Blomquist studerat hur företagarbetar med att utveckla nya produkter och tjänster. Han visaratt något som är betydelsefullt för de studerade företagen är attutveckla en teknikplattform från vilken tjänster kan utvecklas,modifieras och säljas. Det här är ofta en utveckling som görs tillsammansmed flera företag.Tomas Blomquist föddes 1963 iSödertälje. Efter civilingenjörsexamenfrån Kungliga tekniskahögskolan och en tid på Scania,studerade han företagsekonomivid Umeå universitet. År 1998disputerade han med en studieom förändringsprojekt kringekonomisk styrning av hälso- ochsjukvård. I och med starten av ettinternationellt forskarnätverk,IRNOP, vaknade Tomas Blomquistsintresse för projekt- ochtemporärorganisering. Han hardärefter engagerat sig i ”Strategicproject management”, ett internationelltmasterprogram i samarbetemed Edinburgh och Milano.Han är även invald i Svenskaprojektakademien och sedan2010 forskningsprofilsansvarig förHandelshögskolans forskningsområde”Projekt, innovation ochnätverk”. År 2007 fick TomasBlomquist den samhällsvetenskapligafakultetens pedagogiskapris.2 2

Dan Boström föddes 1954 i Örnsköldsvik.Han har studerat kemivid Umeå universitet och disputerade1988 vid Umeå universitetskemiska institution med enavhandling om fasta lösningar imineralet olivin. Arbetet utfördeshuvudsakligen med hjälp av röntgendiffraktionoch experimentellatermodynamiska undersökningar.Efter disputationen arbetadeBoström fyra år som forskarassistentvid enheten för oorganiskkemi varefter han erhöllen anställning som universitetslektori teknisk oorganisk kemivid samma enhet. Boström blevdocent 2003 och anställdes 2005som universitetslektor vid institutionenför tillämpad fysik ochelektronik vid Umeå universitet.Dan BoströmProfessor i oorganisk kemi, särskilt teknisk oorganisk kemi • 15 augusti 2012Dan Boström arbetar med termisk energiomvandling av biomassa,det vill säga att med processer som förbränning, förgasning ellerpyrolys utvinna förnyelsebar energi.I takt med ökande effektivitetskrav ställs allt högre krav på processanläggningarsprestanda. Trenden innebär att gränsen för vadsom är tekniskt möjligt måste flyttas fram. Samtidigt ökar konkurrensenom biomassan; från att tidigare i huvudsak försörjtmassa- och sågverksindustrin till att nu även utgöra en rå varubasför energibranschen och sannolikt i framtiden också för bioraffinaderier.Utvecklingen innebär att processtekniskt problematiskbiomassa inklusive sådant som tidigare betraktats som avfallalltmer måste komma att utnyttjas.Utmaningarna är många, men framförallt utgör biomassanskomplexa innehåll av icke brännbara komponenter, företrädesvisnäringsämnen, ett huvudproblem. Boström forskar om hurdessa element interagerar sinsemellan och med omgivande materialunder de mycket varierande fysikaliska omständigheter somtermisk energiomvandling innebär. Arbetet syftar till att elimineraeller minska de tekniska och miljömässiga problem som utgörhinder för en ökad och uthållig användning av biomassa.Uthålliganvändningav biomassafoto: Kalle Prorok2 3

Thomas BrännströmProfessor i patologi • 22 november 2011På spaningefterorsakentill ALSI sin forskning studerar Thomas Brännström orsaken till amyotrofisklateralskleros, ALS. Denna sjukdom drabbar de motoriskanervceller som styr musklerna och leder till fortskridande förlamningoch död. Cirka 200 personer per år utvecklar sjukdomeni Sverige.Det är sedan 1993 känt att mutationer i enzymet superoxiddismutas-1,SOD1, ger upphov till den ärftliga formen av ALS och efterden upptäckten pågår intensiv forskning kring sjukdomen i Umeå.Thomas Brännström har kunnat påvisa att SOD1 vid ärftlig ALSbildar infällningar (inklusioner) i de motoriska nervcellerna ochatt sådana också finns i de spontana fallen av sjukdomen samt attde innehåller felveckade former av enzymet.Inklusioner av felveckade proteiner har också påvisats vidflera andra nervskadande (neurodegenerativa) sjukdomar somAlzheimer och Parkinson. En oförmåga att hantera felveckadeproteiner är således en gemensam nämnare för denna typav sjukdomar. Vad som orsakar oförmågan är okänt och ThomasBrännström försöker nu, framför allt med mikroskopiteknik,klarlägga de mekanismer som är inblandade i processen.Thomas Brännström föddes 1959 iBureå. Han studerade medicin vidUmeå universitet och disputerade1993 vid dess institution för anatomimed en avhandling om demotoriska nervcellernas reaktionpå skada. Han genomförde åren1992–1997 sin specialistutbildningi patologi och är sedan 2000 överläkarei detta ämne. Åren 1995–1996 arbetade han vid Instituteof Neurology, National Hospitalfor Neurology and Neurosurgerysamt Institute of Psychiatry,Kings college, London. Han återvändesedan till Umeå universitetoch anställdes där 1997 som universitetslektori patologi, docent isamma ämne 2000. Han var programansvarig,tillika ordförande iprogramrådet för läkarprogrammetvid Umeå universitet åren2008–2011 och dessförinnan viceordförande i programkommittenför läkarprogrammet 2000–2008.2 4

maria grazia carelli:”Vår inställning till tidpåverkar hur vi beteross, vilka beslut vi fattaroch vilka riskervi är villiga att ta.”2 5

Maria Grazia Carelliprofessor i psykologi med inriktning mot utvecklingspsykologi • 24 april 2012Tid, och hur vi människor förhåller oss till olika tidsperioderi livet, är i centrum för Maria Grazia Carellis forskning.Som psykolog intresserar hon sig för hur vår inställning tilltid påverkar hur vi beter oss, vilka beslut vi fattar och vilkarisker vi är villiga att ta. Hur vi relaterar till dåtid, nutidoch framtid blir helt enkelt en del av vår personlighet.– En del människor tänker väldigt ofta på tiden somvarit och återupplever gamla minnen, några funderarmycket på framtiden och vad som ska hända, medanandra mest lever i nuet.Om faranmed attfastnai tidenGenom att analysera svaren från ett särskilt frågebatterigår det att dela in personer i olika tidsprofiler, beroendepå i vilken tidsperiod som de oftast befinner sig och omattityden till tiden är positiv eller negativ. Bland de som ärfixerade vid det förflutna finns exempelvis både nostalgiker,som lätt plockar fram glada händelser från den gamlagoda tiden, och grubblare, som ångrar mycket och kännerobehag över vad som hänt tidigare.Beroende på vilken tidsprofil som dominerar, går detenligt Maria Grazia Carelli att förutsäga vissa personlighetsdrag.– Personer med profilen ”hedonistisk nutid” är exempelvisofta impulsiva livsnjutare, som bryr sig föga om framtidenoch inte är rädda för att ta risker.2 6

Genom att utveckla ett nytt frågeformulär har Maria GraziaCarelli kunnat förfina en tidigare profilindelning till attäven innehålla två framtidsorienterade kategorier. Honhar visat att en större andel personer som fastnat i ennegativ syn på framtiden också är drabbade av ångest ochoro, en koppling som kan användas vid psykoterapeutiskbehandling av tillstånden.Maria Grazia Carelli forskar också om barns tidsuppfattning,ett intresse som väcktes när hennes då fyraårigadotter undrade vad hon menade med ”Det kan vi göraimorgon!”. Att vissa ord, uttryck och tidsbegrepp är obegripligaför barn visste hon, men beror det på att barn inteheller kan förstå hur tid förflyter?I en studie lät hon 5–14-åringar se en pjäs med olikadockor som framträdde under överlappande perioder påscenen. I likhet med tidigare resultat kunde inte barn i förskoleåldernbedöma hur länge de hade sett varje docka.Något mer förvånande var att även de minsta barnenkunde återskapa händelseförloppet genom att rita tidslinjerför när och hur länge figurerna deltog i handlingen.– Barn har en mycket bättre uppfattning om tid än vadvi tidigare har trott. De har mycket lättare att beskriva etthändelseförlopp i bilder än med ord, något att tänka pånär de exempelvis blir vittnen till brott.Maria Grazia Carelli, föddes1959 i Cuneo, Italien, ochavlade psykologexamen viduniversitetet i Padua 1983.Under perioden 1983–1985arbetade hon som kliniskpsykolog i Padua, och 1991doktorerade hon i utvecklingspsykologivid universitetet iBologna, Italien. Därefter varMaria Grazia Carelli Wenner-Gren Fellow vid Stockholmsuniversitet. Sedan 1995 är honlektor vid institutionen förpsykologi, Umeå universitet,där hon år 2000 blev docent.Maria Grazia Carelli har ävenvarit anställd som professorvid universitetet i Trento i Italien,och varit gästforskare iJapan, Kanada och England.Hon har ett brett internationelltkontaktnät, med ett närasamarbete med forskare frånItalien, Ryssland, England ochUSA. Idag är hon ledare för endynamisk forskargrupp meddoktorander, seniora forskareoch andra medarbetare.2 72 7

Daniel FällmanProfessor i informatik • 24 april 2012Skapandeforskninginomdesign ochinformationsteknikDaniel Fällman forskar inom två delvis överlappande områdensom kallas människa-datorinteraktion och interaktionsdesign.Han ämnar förstå och förutsäga varför vissa typer av digitala interaktionsformer,som exempelvis datorspel, vanligtvis upplevs varapositiva och engagerande, medan andra känns stressande ochtråkiga, ibland så till den grad att det inverkar negativt på användarenshälsa. Att finna sätt att praktiskt använda och därigenomtesta denna förståelse är en viktig del i Daniel Fällmans forskning.Som en del av forskningsprocessen är han därför med och skaparhelt nya typer av interaktiva produkter, ofta i form av så kallladeforskningsprototyper, tillsammans med företag, användare,utvecklare och designers. Inom ramen för sin forskning försökerhan komma underfund med och systematisera denna skapandeoch aktiva forskningsprocess, som kan bedrivas utifrånmånga mål och syften och som ofta väcker både inom- och utomvetenskapligafrågor om kunskapsproduktion, innovation av nyaprodukter och tjänster och deltagande aktörers roller.Daniel Fällman föddes 1975 iHolmsund. Han har studerat vidHarvard Business School, USA,och vid institutionen för informatikvid Umeå universitet, därhan 2004 disputerade med enavhandling som belyste designochanvändningsfrågor rörandemobil informationsteknik. Åren2004–2007 arbetade Daniel Fällmansom forskningsledare vidDesignhögskolan i Umeå, och2007 blev han docent i informatik.2008 var han gästforskare imänniska-datorinteraktion vidStanford University, USA, ochåret efter startade han genomforskningsinstitutet Swedish ICTResearch ett nytt forskningslabb iUmeå – Interactive Institute Umeå– som idag har tio anställda ochett nära samarbete med Umeåuniversitet. Under 2010 mottogDaniel Fällman utmärkelsenFramtidens forskningsledare avStiftelsen för strategisk forskning.2 8

Michael Haney föddes 1960 iDetroit, Michigan, USA. Han studeradeförst litteratur och historia(1982), senare medicin (1986) vidUniversity of Michigan med kliniskspecialist- (anestesiologi) ochsubspecialistutbildning (intensivvård)i Dartmouth, New Hampshire,USA. Han kom 1996 medsin svenska familj till Umeå somöverläkare i anestesi och intensivvårdvid Norrlands universitetssjukhus,där han fortfarande ärkliniskt verksam. Han disputerade2002 vid institutionen för kirurgiskoch perioperativ vetenskap,Umeå universitet, på en avhandlingom hjärt-lunginteraktioner.Senare fick han en treårig postdoktorsanställning(klinisk assistent),blev docent 2006 och ärsedan 2007 universitetslektor vidsamma institution.Michael HaneyProfessor i anestesiologi och intensivvård • 1 juni 2012Michael Haney studerar i sin forskning hur hjärtat svarar närdet är påverkat av olika former av kritisk, livshotande sjukdom.Hjärtat har en förmåga att prestera bättre när kroppen ärpå frestad av akuta och svåra sjukdomar. Hjärtcellerna kan vid hoteller skada snabbt aktivera sin egen interna skyddsreaktion somgör att de överlever ett mått av skada som tidigare kanske hadevarit dödlig. Han studerar dessa cellegna skyddsförmågor ochde bakomliggande mekanismerna i stordjursmodeller som liknarhjärtinfarkt eller blodförgiftning (sepsis) hos människa.Vid akut och livshotande sjukdom kan hjärtat också gå in i ettslags viloläge eller dvala, påverkat av en sannolikt inprogrammeradsignal. Man studerar flera sätt att noggrant mäta hjärtatsinterna förmåga att ändra slagkraft och utfört arbete. Flera nyaoch lovande sätt att göra detta är än så länge experimentella, menkan i framtiden eventuellt få genomslag i sjukvården till nytta förpatienter som drabbas av kritisk sjukdom med hjärtpåverkan.Hjärtats svarpå kritisksjukdom2 9

Christine HudsonProfessor i statsvetenskap • 21 augusti 2012Vad kostarkvinnorsotryggheti vårastäder?Christine Hudsons forskning är främst inriktad på lokal och regionalpolitik, och hur makten fördelas utifrån ett genusperspektiv.En del av hennes forskning handlar om de socioekonomiskakostnader och demokratiska konsekvenser som uppstår på grundav att många kvinnor är rädda för att bli utsatta för våldsbrott iurbana miljöer – vilka visioner har kvinnor om staden, och hurkan fler kvinnor bli delaktiga i planeringen av städers form ochfunktion? Christine Hudson intresserar sig för de mångdimensionellamaktförhållanden och samhällsprocesser som samspelar föratt skapa kvinnors utrymme i staden, och vilka följder dessa fårför kvinnors medborgarskap.Hon forskar också om regioner och granskar bland annat förändringari regionalpolitikens organisering och institutionalisering,samt konsekvenser av kvinnors mobilitet och utvecklingen motsvenska stadsregioner. Hon studerar också hur lärande om regionalutveckling överförs utifrån ett genusperspektiv, och hur styrningenav skolsystem förändras i ett jämförande perspektiv.Christine Hudson föddes 1950 iLiverpool, England. Hon utbildadesig till samhällsplanerare,och avlade 1980 en masterexamenvid Institute of LocalGovernment Studies, BirminghamUniversity. År 1993 disputeradehon i statsvetenskap vidUmeå universitet, och våren 1995var hon postdoktor vid WesternIllinois University, USA. År 2005utnämndes Christine Hudsontill docent vid statsvetenskapligainstitutionen i Umeå. Under detsenaste året har hon varit gästforskarevid Luleå tekniska universitet.Christine Hudson ärstyrelseledamot i Folkuniversitetet,Stiftelsen Kursverksamhetenvid Umeå universitet; Centrumför regionalvetenskap och StiftelsenJC Kempes Minnes stipendiefond,ordförande i Sverigesgenusforskarförbunds lokalavdelningi Umeå, och ingår i nätverketGender, diversity and urban sustainability.3 0

Jonas Höög föddes 1948 i Skellefteå.Han påbörjade studier vidUmeå universitet, och anställdessom amanuens 1970. År 1985disputerade han i sociologi meden avhandling om arbetstillfredsställelseoch sjukfrånvaro. Ett årsenare blev han lektor vid sociologiskainstitutionen. Under åren1984–1990 hade han uppdragsom studierektor, och blev därefteransvarig för personalvetarprogrammet.År 1996 antogsJonas Höög som docent. Sedan år2000 arbetar han med utbildningoch forskning inom ledarskapsområdetvid Centrum för skolledarutveckling,bland annat i ettprojekt om framgångsrika skolorsom Vetenskapsrådet finansierar.2007–2011 ansvarade JonasHöög för en chefsutbildning inompolisen, och undervisar nu i rektorsprogrammetoch ansvarar förmasterprogrammet i utbildningsledarskap.Jonas HöögProfessor i sociologi • 3 april 2012Jonas Höög forskar inom arbetslivsområdet, och hans studier visaratt anställdas brist på inflytande leder till att arbetet känns mindretillfredsställande och att sjukfrånvaron ökar. Långa sjukskrivningarutmynnar ofta i förtidspension, men risken varierar mellanoch inom olika yrken – enligt en studie var exempelvis riskenstörre för kvinnliga än manliga kranförare på grund av att arbetsmiljöni kranarnas styrhytter inte var avpassade för kvinnor.Tjänstemannayrken drabbas ofta av besvär orsakade av denpsykosociala miljön. Höga arbetskrav, kombinerat med små möjlighetertill kontroll, ger risk för ohälsa och ibland utbrändhet.Förändringar och ökad stress gör det viktigt att ledaren kan hanterauppgifter, relationer och förändring, och just ledarskap är ettområde som Jonas Höög intresserar sig särskilt för.Även skolan förändras dramatiskt. Den är komplex, har krävandearbetsmiljö och höga krav på resultat från omgivningen. JonasHöögs forskning visar att framgångsrika skolor kräver rektorermed förmåga att forma en struktur och kultur som stöder eleveratt nå sina mål, och han menar att detta är ett av de svårasteledaruppdragen i samhället idag.Ledarskapför utvecklingoch lärande3 1

Jörgen JohanssonProfessor i molekylär mikrobiologi • 1 juli 2012Hur kanen bakteriekännaav sinomgivning?Under sin livscykel stöter en bakterie ofta på svåra yttre förhållandensom kräver en snabb reaktion för att den ska överleva.Den förmågan kan också vara viktig för bakteriens sjukdomsalstrandeegenskaper, till exempel genom att den informeras om atttemperaturen har ökat vilket kan betyda att den är inne i en människa.Jörgen Johanssons forskargrupp arbetar med den livsmedelsburnabakterien Listeria monocytogenes som bland annat kanorsaka hjärnhinneinflammation, infektioner på foster ochny födda samt tarminfektioner. I naturen förkommer Listeria ijord och den kan i vissa fall infektera boskap. Den är därför ettproblem i livsmedelsindustrin eftersom den klarar både höga saltkoncentrationeroch låga temperaturer (ner till noll).Jörgen Johanssons forskning försöker identifiera de sätt som bakterienanvänder för att avläsa omgivningen. Hans forskargrupphar funnit flera olika mekanismer som bakterien använder föratt direkt läsa av bland annat temperatur, näringstillgång och solljus.Det långsiktiga målet är att använda denna kunskap för attutveckla läkemedel som blockerar bakteriens sjukdomsframkallandeförmåga.Jörgen Johansson föddes i Gällivare1971 och växte upp i Pajala,Norrbottens län. Han avlade kandidatexameni biologi vid Umeåuniversitet 1997 och disputeradedär i medicinsk mikrobiologi år2000. Efter tre år som postdoktori Paris, Frankrike, fick han inationell konkurrens en forskarassistenttjänstgenom Wenner-Gren Stiftelserna och sedermeraVetenskapsrådet. 2009 rekryteradeshan som gruppledare till detnybildade forskningscentrumetMolecular Infection Medicine,Sweden (MIMS) vid Umeå universitetoch han blev docent vidUmeå universitet 2010. Sammaår erhöll han i internationellkonkurrens forskningsmedel frånEuropeiska Forskningsrådet, ERC.Jörgen Johansson forskar ochundervisar vid institutionen förmolekylärbiologi.3 2

solveig wållberg jonsson:”Personer med ledgångsreumatismdrabbas oftaav ytterligare sjukdomar,något som ökarden totala bördan.”3 3

Solveig Wållberg Jonssonprofessor i reumatologi • 1 juli 2012Utforskarsambandetmellanleder, hjärtaoch kärlSolveig Wållberg Jonsson visste tidigt att hon ville studeramedicin, men att hon skulle ägna årtionden åt att forskaom ”ledgång” var lite av en slump, under rätt stor påverkanav hennes dåvarande handledare Solbritt RantapääDahlqvist.– Hon upplevde att många av hennes patienter med ledgångsreumatism– eller reumatoid artrit – försvann frånväntelistorna, och hon ville veta om de dog i förtid. Detblev min uppgift att ta reda på.Resultatet publicerades 1996 i en avhandling som visadepå ett samband mellan reumatoid artrit, åderförkalkningoch en ökad dödlighet i hjärt- och kärlsjukdomar. Sedandess följer Solveig Wållberg Jonsson den så kallade samsjukligheten,särskilt i hjärt-kärlsjukdomar, hos en gruppmed cirka tusen personer som diagnostiserats med reumatoidartrit.3 4

– Vi har kunnat visa att patientgruppen har en snabbareutveckling av åderförkalkning. I en studie syntes en tydligförändring i blodkärlen redan 1,5 år efter sjukdomensutbrott, något som inte märktes i kontrollgruppen.Tillsammans med andra forskare i Umeå och norra regionenundersöker hon hur den inflammatoriska aktiviteten i kroppen,som ofta mäts som sänka, både kan orsaka ledbesväroch göra blodkärlens väggar extra känsliga och mottagligaför åderförkalkning. Det i sin tur kan leda till högt blodtryck,infarkt och stroke.Den ökade risken och känsligheten för hjärt-kärlsjukdomarär något som Solveig Wållberg Jonsson tycker är viktigt attuppmärksamma läkarkåren på. Hon ingår i en arbetsgruppsom tagit fram riktlinjer för hur patienter med ledgångsreumatismbör behandlas.– Att ha högt blodtryck eller en ständigt förhöjd sänka ärsärskilt skadligt och riskfyllt för den här gruppen, och det ärdärför viktigt att vara extra observant på vanliga riskfaktorer.Solveig Wållberg Jonsson föddes1953 och växte upp i Överrödå,Västerbotten. År 1978avlade hon läkarexamen, och1987 blev hon specialist i allmänmedicinoch reumatologi.Hon disputerade år 1996,och blev docent i reumatologi2004. Arbetet har fördelat sigmellan klinik, undervisningoch forskning, och SolveigWållberg Jonsson har blandannat uppdrag i LäkarsällskapetsRiksstämmodelegationoch i Svensk reumatologiskförenings arbetsgrupp för preventionav hjärtkärlsjukdomarvid reumatisk sjukdom. Honerhöll Scandinavian Congressof Rheumatologys forskningspris2008 och ReumatikerförbundetsNanna Swartz-pris2012.Enligt Solveig Wållberg Jonsson är det också angeläget attarbeta förebyggande och uppmuntra patienter att motionera.– Exempelvis verkar spinning ha en bra effekt på blodtrycketutan att förvärra besvären i lederna.3 53 5

Jan KarlssonProfessor i naturgeografi med inriktningmot akvatisk biogeokemi • 1 november 2011Växthusgaseroch produktiviteti akvatiskaekosystemJan Karlsson studerar i sin forskning funktionen hos akvatiska ekosystemoch hur dessa påverkas av klimatet. Forskningen inkluderarinteraktioner mellan abiotiska (kemiska och fysikaliska)faktorer och biologiska processer med speciellt fokus på betydelsenav organiskt material som exporteras från land till vattenmiljö.En del av forskningen studerar vad som kontrollerar biomassproduktionoch resursutnyttjande i ekosystemen, från botten avfödoväven (bakterier och alger), via intermediära konsumenter(bottendjur och djurplankton) till toppkonsumenter (fisk).En annan del av forskningen fokuserar på vad som kontrollerarproduktion av växthusgaserna koldioxid och metan i akvatiskasystem. Karlsson studerar hur produktionen påverkas av klimatoch markanvändning samt dess betydelse i jämförelse med andrakällor och fällor för växthusgaser i landskapet. Studierna inkluderarfrämst boreala och subarktiska sjöar men på senare tid ävenrinnande vatten och marina system och bygger i huvudsak påjämförande studier längs klimatgradienter samt experimentellastudier där olika klimatrelaterade faktorer manipuleras.Jan Karlsson föddes 1969 i Råneå.Han har studerat naturgeografioch ekologi vid Umeå universitetoch disputerade 2001 vid institutionenför ekologi, miljö och geovetenskapmed en avhandling omkolomsättning i subarktiska fjällsjöar.Efter detta arbetade hansom forskarassistent vid ClimateImpacts Research Centre (CIRC)i Abisko. Karlsson blev docent2009 och erhöll samma år entjänst som universitetslektor inaturgeografi med inriktning motklimateffekter på akvatiska ekosystemfinansierad av Vetenskapsrådet.Han har tilldelats anslagfrån bland annat Vetenskapsrådetoch Kempestiftelserna. År2005 erhöll han ett stipendium urStiftelsen Konung Carl XVI Gustafs50-årsfond för vetenskap,teknik och miljö och år 2011 tilldeladeshan Umeå universitetsYoung Researcher Award.3 6

Jonas Liliequist föddes 1951 iFalun. Han har studerat historiavid Umeå universitet och disputerade1992 vid Umeå universitetsinstitution för historia meden avhandling om brott, syndoch straff i 1600- och 1700-taletsSverige. Efter disputationen harLiliequist arbetat som lärare ochforskare inom olika projekt vidinstitutionen för historia, senareHistoriska studier och numerainstitutionen för idé- och samhällsstudier,samt under åren2006–2009 också vid Kvinnovetenskapligtforum/Umeå centrumför genusstudier. Liliequist förordnades2001 som universitetslektoroch blev docent 2003.Jonas LiliequistProfessor i historia • 1 oktober 2011Jonas Liliequists forskning är inspirerad av mentalitetshistoria,historisk antropologi och kulturhistoria med inriktning pånormer, attityder och känslor och med en ambition att tolkahistoriska företeelser utifrån den historiska samtidens begreppoch synsätt.Några av de teman som behandlas är föreställningar om kön ochsexualitet, våld i olika former och relationer, social och personligidentitet, humor och satir. Tidsmässigt rör sig forskningen inomperioden 1500–1800 med tillfälliga utflykter längre bakåt ochframåt i tiden.Ett återkommande teoretiskt och analytiskt problem gäller möjligheternaatt göra jämförelser över tid och mellan olika kulturer.I botten finns en övertygelse grundad på forskningserfarenhet attmän och kvinnor är i grunden väldigt lika genom historien, menockså att kulturens och de materiella villkorens makt är stor. Justi denna spänning mellan kulturella olikheter och gemensammamänskliga likheter ligger historievetenskapens stora möjligheteratt bidra med kritiska perspektiv på nutiden.Vill gekritiskaperspektivpå nutiden3 7

Debra MiltonProfessor i molekylärbiologi • 15 december 2010Hurbakterierframkallarsjukdomi fiskDebra Miltons forskning fokuserar på fiskpatogenen Vibrioanguillarum där hon använder regnbågslax som modell för attidentifiera nya infektionssjukdomsmekanismer. Hon försökerdessutom förstå ekologin hos denna familj av marina patogener.Hon har utvecklat nya metoder för att kunna följa en infektionssjukdomin vivo i ett akvatiskt djur. Med teknikerna har hennesforskargrupp gjort nya upptäckter rörande infektionssjukdomarsom orsakas av marina bakterier.Debra Miltons grupp har visat att regnbågslaxens hudepitelcellerinternaliserar och eliminerar bakterier från fiskens hudvävnad,och bakterier som koloniserar dessa vävnader använder mekanismerför att undfly detta. Milton har beskrivit de mekanismermed vilka bakterier kommunicerar med varandra för att koordineragruppaktiviteter som att orsaka sjukdom och att leva i ettgelé aktigt kluster där de gemensamt bildar en skyddande yta.Kombinerat med forskningen vid Umeå universitet bedriverhon forskning med en läkemedelsutvecklingsgrupp vid SouthernResearch Institute i Birmingham, Alabama för att utvecklaantimikrobiella produkter.Debra Milton föddes 1956 i Birmingham,Alabama, USA. Hondisputerade i biokemi 1986 vidUniversity of Alabama med enavhandling i mikrobiell genetik.Åren 1986–1992 hade hontvå postdoktorsbefattningar, denförsta vid Howard Hughes MedicalInstitute vid University of Utahoch den andra vid Umeå universitet.Sedan 1992 har hon byggtupp en egen forskargrupp vidinstitutionen för molekylärbiologivid Umeå universitet. Åren 1998–2004 innehade hon en särskildforskartjänst i infektionsbiologifrån forskningsrådet Formas. 1997blev hon docent i cell- och molekylärbiologioch 2003 erhöll honett lektorat vid institutionen förmolekylärbiologi. Åren 2004–2005 var hon programdirektörför biomedicinska forskarskolan,2007–2011 vice koordinatorför Umeå Centre for MicrobialResearch (UCMR) och från 2008–2011 programdirektör för UCMRPhD Research School.3 8

erland mårald:”Att problematiseraoch föra ihop olikavetenskapligasynsätt redani början av ettprojekt kanspara bådetid och pengar.”3 9

Erland MåraldProfessor i idéhistoria • 1 februari 2012Så sparar man10 miljarderåt statenCliopriset som delas ut till framstående yngre historieforskaregick 2008 till Erland Mårald. Han fick det framföralltför sitt arbete med Svenska miljöbrott och miljöskandaler1960–2000 (2007). Ett av fallen i boken handlar omtunnelbygget i Hallandsåsen, något som Erland Måraldmenar är ett exempel på hur humanioraforskare, om definns med från början i ett projekt, kan spara både tid ochpengar åt staten.– När jag var doktorand blev jag anlitad av tunnelkommissionenför att göra en utredning efter misslyckandet iHallandsåsen 1997. Då jag gick igenom materialet visadedet sig att alla varningssignaler om att det här inte var ettbra ställe att bygga en tunnel på fanns med från början.Min slutsats var att om de hade haft en idéhistoriker somifrågasätter, resonerar, ställer saker mot och för varandra,och inte bara har ett fyrkantigt ingenjörstänkande, såhade problemen kunnat undvikas. Och då hade man kunnatspara ungefär 10 miljarder åt staten, säger Erland ochler lite försynt.Erland Måralds nuvarande arbetsuppgifter handlar mycketom Future Forests, det största tvärvetenskapliga forskningsprogramom skogen Sverige skådat. Meningen är attproducera kunskap för ett hållbart skogsbruk i framtiden.– I forskningsprogrammet deltar jag i en grupp sombestår av historiker, idéhistoriker och en filosof. Själv var4 0

jag under en period också med i programledningen, menframförallt är min del egen forskning om bland annat främmandeträdslag. Här finns starka åsiktsskildringar och enhög grad av osäkerhet. Vad händer till exempel om manplanterar in främmande arter i vår flora?Det finns inga tydliga vetenskapliga svar, och även om mankommer fram till naturvetenskapliga rön, så blir det enfråga om de syften man har? Svaren kommer att variera.– Om man kan se saker i ett sammanhang, medverka medövergripande resonemang, som humanister är bra på, såbidrar vi med att problematisera och föra ihop olika vetenskapligasynsätt. Då blir vi bryggan mellan humaniora ochnaturvetenskap, något som jag tycker har fungerat bra inomFuture Forests.Att det blev forskning som Erland Mårald kommit att sysslamed har delvis med ett tungt arv att göra: Pappa historikeroch en mamma som under en period var doktorand samtidigtsom Erland själv.– För oss som började forska på 1990-talet var det väldigtöppet. Vi var som ”40-talisterna” inom akademien, där möjligheternaöppnades allteftersom vi banade oss fram. Fastnär jag påbörjade grundutbildningen hade jag ingen tankepå att forska. Att tentera var inte särskilt roligt, men att sittaoch skriva hemtentor och uppsatser gav blodad tand.Erland Mårald, född 1970,doktorerade år 2000 medavhandlingen Jordens kretslopp:Lantbruket, staden ochden kemiska vetenskapen 1840–1910. Sedan dess har han varitmed och författat en långrad böcker, artiklar och skrifter;den senaste handlar omRomarrikets fall som en miljöhistoriskgrundberättelse(2012). Ångermanland är endel av Sverige som ErlandMårald skildrat med kapitlet”Sandslån: Mellan urskogenoch världen” i antologinNär dalen var röd och kustenblev hög (2008). Det är främstmiljöhistoria, med anknytningtill idéer, vetenskap ochteknik, inom det så kalladeVTM-området (Vetenskaps-,teknik- och miljöstudier), somingår i Erland Måralds forskningfält.4 14 14 1

Bo NilssonProfessor i etnologi • 1 februari 2012Socialamedier ochpolitisktdeltagandeVad betyder sociala medier för olika gruppers delaktighet i politiskaoch demokratiska processer? Det är en av de frågor som BoNilsson fokuserar i sin forskning. I ett pågående projekt har hanstuderat politikers bloggande och gjort intervjuer med lokal- ochregionalpolitiker. Nilsson har kunnat visa på betydelser av enteknologisk diskurs i skapandet av politiska identiteter och förutvecklandet av populism.Tidigare har Nilssons arbete berört tre större forskningsfält. Iavhandlingen och ett antal artiklar studerade han män och manlighet.Exempelvis har han visat hur maskulinitet skapas i relationtill heteronormativitet och homosocialitet.Viktimologi och brottsoffers situation har utgjort ett annat forskningsintresse.Bo Nilsson har bland annat undersökt mediers rapporteringom brottsoffer och vad denna kan ha för konsekvenserför drabbade personer.Ett tredje fält är stadsstudier (Urban Studies) och i en monografibehandlar Bo Nilsson staden Kiruna och hur människor där påverkasav den planerade och pågående stadsomvandlingen. Här framgårhur en teknologisk diskurs sätter sin prägel på omvandlingensgenomförande på bekostnad av sociala och kulturella perspektiv.Bo Nilsson föddes 1959 i Kiruna.Han avlade en filosofie magisterexamenvid Umeå universitet1994 och disputerade vid sammalärosäte 1999. År 2003 anställdeshan som universitetslektoroch 2005 blev han docent. Utöverforskning har Nilsson intresseratsig för grundutbildningsfrågoroch varit delaktig i utvecklingenav kurser och program, inte minstkulturanalysprogrammet som hanockså är föreståndare för. Vidarehar Bo Nilsson haft olika uppdraginom Umeå universitet och blandannat verkat som prefekt vid institutionenför kultur och medier.Han har tilldelats forskningsmedelfrån Forskningsrådsnämnden,Riksbankens Jubileumsfond ochForskningsrådet för arbetsliv ochsocialvetenskap.4 2

Lillemor Lundin Olsson föddes1950 i Älvsbyn, Norrbottens län.Hon utexaminerades som sjukgymnasti Göteborg 1971 och somvårdlärare vid Umeå universitet1979. Hon disputerade 2000 påen avhandling om förebyggandeav fallolyckor i äldreboenden ochblev docent i sjukgymnastik 2007.Från 1986 har hon varit knutentill sjukgymnastprogrammet vidUmeå universitet. Hon har varitforskarassistent, finansierad avForskningsrådet för arbetsliv ochsocialvetenskap, och haft expertuppdragåt Socialstyrelsen, Sverigeskommuner och landsting samtåt Myndigheten för samhällsskyddoch beredskap i syfte attförebygga fall och skador blandäldre. Hon har forskningsanslagfrån bland annat Vetenskapsrådet(medicin och hälsa).Lillemor Lundin OlssonProfessor i sjukgymnastik • 22 november 2011Fall är den vanligaste orsaken till att äldre personer skadar sig ochde flesta fall inträffar under gång. Det centrala i Lillemor LundinOlssons forskning är äldre personers förmåga att gå på ett säkertsätt. Hon intresserar sig för metoder att mäta denna förmåga samtför hur fall kan förebyggas bland äldre. Hon har starkt bidragittill att den kliniska bedömningen av gångförmåga har utvecklatstill att även inkludera gång med manuella och kognitiva uppgiftersamt att det är effektivt att förebygga fall när skräddarsydda insatsersätts in för äldre personer som bor i särskilda boenden.Just nu leder hon en studie som ska identifiera säkra och meningsfullaformer för vardagsträning i och i närheten av hemmet ochsom ska kunna spridas på bred basis genom internet och applikationer.Utvecklingen av vardagsträningen och det tekniska stödetsker i en process med äldre personer och forskare inom sjukgymnastik,genus och informationsteknik samt IT-företag. Sedan 2000har Lillemor Lundin Olsson deltagit i flera internationella projektpå sitt område.Att förebyggafallbland äldre4 3

Anu PylkkänenProfessor i rättsvetenskap • 21 augusti 2012Hur harrättssystemetsett på genusoch mångfaldgenomhistorien?Likabehandling och neutralitet är rättssystemets bärande principer.Genom historisk genusanalys blir det emellertid uppenbartatt den moderna rättens syn på jämlikhet och jämställdhet somallas lika ställning inför lagen inte stämmer. Fortfarande finns traditioneroch djupa strukturer som tar olika skillnader och maktpositionersom givna, exempelvis påverkar en människas kön hurrättsliga regler och principer tolkas och tillämpas.Anu Pylkkänen forskar i frågor omkring sambandet mellan rätten,genus och mångfalder i ett historiskt perspektiv. Hennes avhandlinghandlar om allmogekvinnors rättsliga ställning på 1600-talet,och senare har hon analyserat hur genus förstods i rätten på 1800-talet, då jämställdheten höll på att bli en viktig rättslig princip.Anu Pylkkänen har även medverkat i en analys av uppkomsten avden så kallade nordiska äktenskapsmodellen på det tidiga 1900-talet, och studerat antidiskriminering, rätt och religion, hur olikadiskriminerande maktordningar samverkar samt alternativa sättatt reglera nära relationer.Anu Pylkkänen föddes 1959, ochavlade år 1990 juris doktorsexamenvid Helsingfors universitet,där hon under flera år arbetadesom universitetslärare och forskarei rättshistoria och kvinnorätt.År 1995 antogs hon som docenti rättshistoria, och sex år senareblev Anu Pylkkänen gästprofessorvid juridiska institutionen, Umeåuniversitet. Åren 2002–2012 arbetadehon inom flera projekt somfinansierades av Finlands Akademi.Hon har varit gästforskarevid Flinders University of SouthAustralia, University of Kent i Canterburyoch Norges teknisk-naturvetenskapligauniversitet, NTNU.År 2011 återkom hon till Umeåuniversitet som universitetslektori juridik och är numera placeradvid Juridiskt forum.4 4

Johan Redström:”Design kan användasför att kritiskt undersökasaker, och få oss attifrågasätta ochreflektera överhur vi beter osshär och nu.”4 5

Johan RedströmProfessor i design • 1 mars 2012Designarför att skapadiskussionForm och funktion är två grundstenar inom design,men för Johan Redström, som sedan i mars 2012 arbetarvid Designhögskolan i Umeå, innebär formgivning ochgestaltning mycket mer än så.– Jag vill använda design för att kritiskt undersökasaker, och få oss att ifrågasätta och reflektera över hur vibeter oss här och nu. Vilka nya möjligheter kan bli synligamed en annan typ av design?En stor del av hans forskning handlar om hur vi ser påoch använder vanliga vardagsföremål. Han nämnerforskningsprogrammet ”IT + Textiles”, där nya och oväntadeprodukter skapas när modern informationsteknikmöter traditionell textildesign, exempelvis interaktivakuddar eller kommunicerande tygmönster i konstantförändring.Ett annat exempel är ”Static!”, Interactive Institutesprojekt om hållbar design som finansierades av Energimyndigheten,där målet var att göra människor mermedvetna om hur energiflöden och konsumtionsmönsterser ut. Istället för att utforma kablar, uttag och strömbrytareför att smälta in och bli så osynliga som möjligt,ska elenergin synas, höras och kännas. Forskargruppenutformade exempelvis en gardin som fungerade som solfångarepå dagen och stämningsfull belysning på kväl-4 6

len, och en ”nervös” radio som plötsligt ändrade frekvensnär elförbrukningen nådde en alltför hög nivå.– Sådan design ger användaren direkt feedback på hurenergi uppstår och förbrukas, och gör komplexa frågorom energikonsumtion till något väldigt konkret.Han tilltalas av att arbeta inom tvärvetenskapliga forskargrupper,och har förutom arbetet med interaktionsdesignsjälv fördjupat sig i så vitt skilda ämnen som musik, filosofioch neurovetenskap.Just nu har Johan Redströmfullt upp med attutveckla forskningsmiljönvid Designhögskolan.Även om både akademiskforskning ochkonstnärligt arbete oftabedrivs av enskildapersoner, måste vitillsammans skapaen stark miljö för attkunna lyfta vår kunskapom design tillnästa nivå.foto: johan redströmfoto: johan redströmJohan Redström föddes 1973i Borås. Han inledde sina studiermed filosofi och musikvid Göteborgs universitet,och blev 1998 en del av forskargruppenPLAY – AppliedResearch on Art andTechnology. Han disputerade2001 med avhandlingenDesigning Everyday ComputationalThings, och utsågs2008 till docent i interaktionsdesign.Johan Redströmhar byggt upp forskargrupper– Design Göteborg ochDesign Research Unit vid InteractiveInstitute – och nyautbildningar, varit forskningslektorvid KunstakademietsArkitektskole i Köpenhamnoch adjungerad professor vidTextilhögskolan i Borås. År2006 erhöll han årets DesignStudies Award från DesignResearch Society, och valdestre år senare in som Fellow.4 74 7

Oleg Seleznjevprofessor i matematisk statistik • 1 maj 2012Modelleringför extremtstora slumpmässigadatamängderModerna databaser karaktäriseras av osäkra data, snabbt växandevolymer och komplexa strukturer, medan vanliga databassystemär utvecklade för deterministiska uppgifter av måttliga volymer.Tvärvetenskaplig forskning inom matematisk statistik och datavetenskaptillsammans med approximationsteori ger nya, stokastiskaverktyg och modeller som behövs för att hämta och tolkainformationen i dessa osäkra massiva datamängder. Resultatenkan användas till problemlösning inom multimedia (bild), telekommunikation,databaser, hälsovetenskap, datamining (informationsutvinning)och bioinformatik.I många tillämpningar med modellering av slumpmässiga funktioner,till exempel bilder och signaler i signalbehandling, är endastdiskret information i tid eller rum tillgänglig. Oleg Seleznjevstuderar i sin forskning relevansen av de erhållna diskretiseraderesultaten och ställer dessa i relation till en kontinuerlig modell.De approximationsfel som då uppstår studerar han med olikametoder.Oleg Seleznjev föddes 1954 i Ryssland.Han studerade matematikoch disputerade i matematisk statistik1980 vid Moscow State Universitymed en avhandling omapproximering av slumpmässigafunktioner. Under perioden1979–1984 arbetade Seleznjev påResearch Institute of Ball-bearingIndustry i Moskva. År 1984fick han en senior forskartjänstvid Moscow State University ochblev 1994 universitetslektor ochdocent i matematik fram till år2000. Hans första besök i Sverigevar som gästforskare 1988–1989vid Lunds universitet, en tjänstsom finansierades av SvenskaInstitutet. Sedan år 2000 är hananställd som universitetslektori matematisk statistik vid Umeåuniversitet och blev docent imatematisk statistik år 2000.4 8

Lars Silver föddes år 1966 i Stockholm,men flyttade till Uppsalaför att studera. Han disputerade2001 på företagsekonomiska institutionenvid Uppsala universitetmed en avhandling om bankerskreditbedömning av mindre företag.Efter att ha tillbringat sammanlagttio år i Uppsala, flyttadeLars Silver till Stockholm i börjanav 2000-talet för att arbeta påCentrum för bank och finans vidKungliga tekniska högskolan. Därblev han docent i finansiell ekonomioch chef för Avdelningen förbank och finans. Han var ocksåprogramansvarig för kandidatprogrammeni fastighet och finanssamt fastighetsutveckling medfastighetsförmedling. År 2002erhöll Lars Silver ett Wallanderstipendiumför sin avhandling.Lars SilverProfessor i företagsekonomi med inriktning mot handelnoch handelns efterfrågestyrda flöden • 1 juli 2012Det finns många uppfattningar om entreprenörskap, vad det äroch vilka som blir entreprenörer. Det finns också en relativt stormängd forskning inom området, och Umeå universitet har varitnågot av den svenska småföretagarforskningens vagga.Lars Silver forskar framför allt om banker och deras finansieringav mindre företag ur ett tydligt regionalt perspektiv. Han har påflera sätt studerat hur finansiering påverkar företagandet, och hurfinansiärer ser på ett framgångsrikt entreprenörskap. Några faktorersom finansiärer tittar på är affärsidé, förutsättningar på marknaden,konkurrens och enskilda personer bakom företaget. Påsenare år har Lars Silver även studerat sparbanker.Framöver kommer Lars Silver att studera logistiska kedjor och hurentreprenörskap fungerar i dessa. Företag som Dell och Ikea ärbara två av många exempel där nya logistiska lösningar har skapatmycket framgångsrika företag. Här finns utrymme för att brytatidigare uppfattningar om vad som är effektivt och för entreprenöreratt utveckla nya system i industrin.Studerarfinansiärer ochföre tagande ilokal ekonomi4 9

Göran SjögrenProfessor i odontologisk materialvetenskap • 20 december 2011Funktionoch egenskaperhosbiomaterialGöran Sjögrens forskningsområde omfattar huvudsakligen biomaterialmed fokus på deras kliniska funktion och materialtekniskaegenskaper. Bland de viktigaste egenskaperna hosbiomaterialen är deras biokompatibilitet, det vill säga de egenskapersom är nödvändiga för att fungera i biologisk miljö. Hansforskning har därför den senaste tiden huvudsakligen varit inriktadmot biokeramer då keramer är bland de mest biokompatiblamaterial vi känner till. På grund av deras mekaniska egenskaperoch framställningstekniska svårigheter har de dock under långtid varit svårtillgängliga och haft begränsad klinisk användning.Genom att kombinera utveckling av både högteknologisk, datorbaseradtillverkningsteknik med utveckling av sammansättningoch framställningsprocesser av biokeramer har inom forskargruppennya biokeramsystem utvecklats.Inom forskargruppen har under den senaste tiden forskningenäven inriktats mot utveckling av tekniker för att studera och analyseraolika biomaterials egenskaper med datorbaserad numeriskaanalysmetoder. Samverkan över nations-, universitets- ochämnesgränser och med det omgivande samhället är en viktig deli verksamheten.Göran Sjögren föddes 1951 i Vilhelmina.Han avlade tandläkarexamenvid Umeå universitet 1978och har arbetat som distriktstandläkareinom Västerbottens länslandsting samt som klinisk lärareoch universitetslektor/övertandläkarevid institutionen för odontologi.Han disputerade 1996 iodontologisk materialvetenskapvid Umeå universitet och blevdocent i detta ämne 2001. Han ärsedan 2003 enhetschef för odontologiskmaterialvetenskap vidinstitutionen för odontologi. Hansforskning är inriktad mot blandannat utveckling av digitaliseradeanalysmetoder och biomaterial.5 0

Åsa Karlsson Sjögren, född i Luleå1966, läste sin grundutbildningpå kulturvetarlinjen i Umeå ochdisputerade i historia vid Umeåuniversitet 1998. År 2005 blevhon utsedd till docent i historiaoch samma år tilldelades honKungl. Skytteanska samfundetspris till yngre forskare. Året därpåblev hon lektor i historia. KarlssonSjögren har bedrivit ett antalforskningsprojekt finansierade avVetenskapsrådet och Riksbankensamt ingått i Vetenskapsrådetsexcellenssatsning ”ChallengingGender”. År 2008 erhöll honUmeå universitets karriärbidrag.Hon ingår i flera internationellaoch svenska forskningssamarbetenoch nätverk, exempelvis istyrelsen för GENETON – Genderin the European Town, finansieratav Danmarks forskningsråd, samti styrgruppen för UGPS – UmeåGroup for Premodern Studies.Åsa Karlsson SjögrenProfessor i historia • 1 februari 2012Inom vilka gränser har kvinnor kunnat verka? Hur har gränsernavidgats eller snävats in under olika historiska tider och hur kandessa förändringar förstås och förklaras? Det är några frågor somÅsa Karlsson Sjögren har arbetat med i sin forskning.I doktorsavhandlingen studerade hon kvinnor i rätten på 1600-talet. Därefter har hon undersökt kön, rösträtt, medborgarskapoch representation i Sverige under 1700- och 1800-talet. Inomett svensk-finskt projekt analyserade hon språk och politisk kulturi 1700-talsstäder. I projektet ”Äktenskapet, äganderätten ochkvinnans emancipation 1870–1920” undersöktes hur makten överekonomin i äktenskapet kopplades till kvinnors politiska medborgarskap.Karlsson Sjögren har fortsatt att studera hur kön, medborgarskapoch ekonomi hänger samman genom att undersöka hur rösträtteni förhållande till skatte- och försörjningsförmåga har förändratsfram till andra världskrigets slut. I sitt nuvarande forskningsprojekt”Stadens politiska kön 1770–1830” undersöker hon hur politikenspraktik, innehåll och betydelse förändrades i och medståndssamhällets uppluckring.Om kvinnor,makt ochpolitik genomhistorien5 1

Pär SundströmProfessor i filosofi • 1 november 2011Om tankarsinnehåll ochmedvetandetsrelationtill hjärnanPär Sundström undersöker i sin forskning bland annat medvetandetoch dess relation till hjärnan. Av allt att döma är våra medvetandelivhelt bestämda av vad som händer i våra hjärnor. Samtidigtverkar medvetandet vara något utöver hjärnan. Hur ska detta förstås?Sundström har argumenterat för att vi gör framsteg i dennafråga om vi antar att medvetandet är skilt från så kallade ”sekundärakvaliteter”, såsom färger och ljud.Enligt en modell, som länge dominerade vetenskap och filosofi,består medvetandet av sekundära kvaliteter. Men medvetandetkan istället förstås som enbart en representation av dessa. Utifråndenna alternativa modell kan medvetandet lättare förstås som enintegrerad del av hjärnan.I annan forskning studerar Sundström tänkandets relation tillerfarenheten, till exempel frågor rörande huruvida våra begrepphärrör ur erfarenheten eller om några eller alla begrepp är medfödda.Pär Sundström undersöker även vad som krävs för atttänka på något. Tänker vi alltid på föremål genom någon föreställningom hur de är beskaffade? Eller kan vi tänka på föremål på ettmer direkt, föreställningslöst sätt?Pär Sundström föddes i Ramsta1966. Han disputerade i teoretiskfilosofi vid Umeå universitet1999. Avhandlingen, PsychologicalPhenomena and First-PersonPerspectives, undersöker den speciella”inre” tillgång som vi har tillen del av vad vi tänker och upplevermen aldrig till vad andratänker och upplever. Efter disputationenblev han anställd somuniversitetslektor i teoretisk filosofii Umeå. Han har gästforskatutomlands i flera perioder, blandannat vid de amerikanska universitetenNew York University ochUniversity of California, Berkeley,USA. Vid Umeå universitet harhan även varit prefekt vid institutionenför filosofi och lingvistik,och biträdande prefekt vid institutionenför idé- och samhällsstudier.Han blev docent i filosofi år2008.5 2

Tor Söderström föddes 1967 iUmeå. Han disputerade 1999 ipedagogik vid Umeå universitetmed en avhandling om gymkulturenslogik. År 2000 anställdeshan som lektor i pedagogik, ochunder det följande året arbetadehan vid Luleå tekniska universitetmed lärande och IKT. Tor Söderströmutsågs till docent 2008, och2007–2010 var han prefekt vidpedagogiska institutionen, Umeåuniversitet. Han har erhållit ettflertal forsknings- och projektanslaginom både det pedagogiskaoch idrottspedagogiska området,och medverkar i både nationellaoch internationella tvärvetenskapligaforskningsnätverk. TorSöderström har haft olika typerav utvärderings-, konsult-, referensgrupps-och ledamotsuppdrag,och varit ansvarig för attutveckla nya utbildningsprogramoch ett flertal IT-stöd för högreutbildning.Tor SöderströmProfessor i pedagogik • 1 maj 2012Tor Söderström intresserar sig för lärande inom högre utbildningoch idrott. Han har bland annat studerat villkoren och förutsättningarnaför lärande med hjälp av informations- och kommunikationsteknik,till exempel i distansutbildning, i virtuella miljöeroch genom datorbaserade simuleringar. Hans resultat visar blandannat att simulatorstödd undervisning stödjer studenters lärandeoch kunskapsutveckling. Resultaten visar också att hur undervisningenorganiseras, till exempel om den sker individuellteller i grupp, inverkar på lärprocessen. Inom det idrottspedagogiskaområdet har Tor Söderström skrivit en avhandling om gymkulturenslogik, och dessutom genomfört ett flertal studier aveffekterna av det statliga stödet till idrottsrörelsen.På senare år har han utvecklat nya projekt om hur lärande avfärdigheter och praktiskt kunnande går till och kan stöttas.Han har fokuserat på övning och scenarioträning i relation tillut vecklandet av professionell skicklighet och på prestationsutvecklinginom svensk elitidrott.Idrottspedagogikoch virtuellteknik iundervisning5 3

Johan Tryggprofessor i kemometri med inriktning mot metodutvecklingför analys av komplexa data • 15 augusti 2012Korreleramera –dataanalyspå ettenklare sättInom forskningsområdet kemometri studeras hur stora datamängderska analyseras för att ge mesta möjliga information, någotsom är viktigt inom biologiska och medicinska frågeställningarför att exempelvis förstå sjukdomar, ställa diagnos och följa hurpatienter svarar på behandling. Metodiken används också brettinom läkemedelstillverkning och bioteknisk och kemisk industri.De senaste åren har nya effektiva metoder inom multivariat dataanalysutvecklats för att skapa mer tolkningsbara modeller avstora komplexa datamängder, något som har stor betydelse för attexempelvis läkare, biologer och kemister bättre ska förstå och draslutsatser av sina data. Metoderna bygger på att analysera alla datasamtidigt istället för en variabel i taget, vilket gör att det går attse helheten i resultaten och även hur olika variabler hänger ihop.Johan Trygg har utvecklat och patenterat en sådan metod – OrthogonalProjections to Latent Structures, OPLS – som idag användsav omkring 150 företag, 50 internationella institutioner och tio avde största läkemedelsföretagen i världen.Johan Trygg föddes 1972 i Umeå.Efter civilingenjörsexamen iteknisk naturvetenskaplig kemivid Umeå universitet 1997, disputeradehan 2001 i kemometrivid Umeå universitet. Efterdetta erhöll Johan Trygg ett femårigtanslag från Knut och AliceWallenbergs stiftelse för postdoktoralvistelse vid University ofQueensland i Brisbane, Australienoch Imperial College i London.År 2003 återvände han till Umeåuniversitet. Johan Trygg harde senaste åren varit en flitigtinbjuden talare vid internationellakonferenser. Han har fått flerainternationella priser och utmärkelser,och publicerat ett 80-talpublikationer i vetenskapligatidskrifter.5 4

Anna Valtonen är född 1974 iHelsingfors, Finland. Hon är utbildadindustridesigner från LahtisDesigninstitut och konsthistorikerfrån Åbo Akademi. År 2000 slutfördehon en tvåårig utbildning iArts Management. Disputationenskedde på Konstindustriella Högskolani Helsingfors (nuv. AaltoUniversitet) med en avhandlingom den historiska utvecklingenav industridesignprofessionen.År 1997–2009 arbetade Valtonenpå Nokia, senast som Headof Design Research & Foresight.Sedan 2009 är hon rektor förDesignhögskolan vid Umeå universitet.År 2002–2008 forskadehon inom ett program för FinlandsAkademi, år 2004 var honpost-doktoral fellow vid ESSECBusiness School i Paris. Åren2006–2007 samt 2012 var hongästprofessor vid samma universitet.Valtonen innehar även flerastyrelsepositioner i universitet,företag och stiftelser.Anna ValtonenProfessor i industridesign • 1 januari 2012Industridesign har utvecklats från att individuella, ofta konstnärligtlagda utövare anställdes för enstaka projekt i industrin till enverksamhet som sker som en integrerad del av industrin och samhället.Förutom formgivning av produkter innefattas sålunda äventjänster, strategier och samhällsinnovation. I sin forskning fokuserarValtonen både på den utveckling som skett i designerns roll,samt hur denna förändring har skett i relation till ekonomi ochsamhälle.Internationellt har det akademiska fältet inom industridesignutvecklats kraftigt och området har redan en gedigen forskningstradition.I Sverige byggs denna tradition nu upp i ett tvärvetenskapligtsammanhang, med naturliga kopplingspunkter tillekonomi, teknik, samhällsvetenskap och humaniora.Även Valtonens egen forskning ligger ofta i skärningspunktenmellan forskningstraditionerna i design, historia, och organisationsteori.De senaste studierna handlar om ytterligheterna i tidsperspektivet;om processen för hur de första storföretagen komatt grunda interna designavdelningar, samt om att utnyttja dethistoriska perspektivet för att kunna se nya utvecklingslinjer inomområdet industridesign.Design somen del avnäringslivoch samhällsutveckling5 5

Mikael WibergProfessor i informatik • 1 oktober 2011Med intresseför arkitekturoch sam hälletsdigitala flödenLivet har alltid kretsat kring flöden. Sedan urminnes tider harstäder byggts i närheten av vattendrag, och strömmande vattenhar varit en förutsättning för livet i staden. En viktig beståndsdeli det moderna samhället är fungerande digitala och digitaliseradeflöden, något som Mikael Wiberg studerar genom empiriskastudier, design och teoriutveckling.Han har i sin forskning följt och bidragit till att utveckla digitalteknik för mobila informations- och interaktionsflöden, och studeratutvecklingen av de flöden som utgör dagens informations- ochinteraktionssamhälle.Inom områden som design och arkitektur har Mikael Wibergbidragit till att utveckla kunskap om hur digitala flöden kan integrerasmed vår fysiska omvärld. Under de senaste åren har hanäven bidragit med kunskap om hur dessa digitala flöden kanut formas för stora organisationer och deras mål att arbeta medöppenhet och digital delaktighet.Mikael Wiberg föddes 1974 i Umeå.Han har studerat människa–datorinteraktionvid Stanford University,USA, och systemvetenskapvid institutionen för informatik,Umeå universitet. 1997 påbörjadehan vid samma institutionforskarutbildning i informatik,och disputerade 2001 med enavhandling om mobil informationoch interaktion. Samma åranställdes han som universitetslektoroch fyra år senare blev hanantagen som docent i informatik.Mikael Wiberg har därefterbland annat varit verksam somforskningsledare vid Designhögskolani Umeå åren 2008–2010.Under de senaste två åren harMikael Wiberg varit innehavare avlärostolsprofessuren i människa–datorinteraktion vid institutionenför informatik och media, Uppsalauniversitet.5 6

Karin Viklund föddes 1950 iSkellefteå. På 1980-talet börjadehon studera arkeologi vid Umeåuniversitet och fick en doktorandtjänstinom ämnet agrar ekonomii förhistorisk tid, finansierad avVetenskapsrådet. När det Miljöarkeologiskalaboratoriet, MAL, vidUmeå universitet bildades 1994,fick hon hand om den arkeobotaniskauppdragsforskningen. Hondisputerade 1998 med en avhandlingom arkeobotanikens materialoch metoder, blev anställdsom lektor 2002 och blev 2005docent. Sedan 2007 har honvarit föreståndare för det Miljöarkeologiskalaboratoriet. Honär aktiv inom internationella nätverkför arkeobotanik. Forskningsstödhar erhållits från blandannat Vetenskapsrådet, EU, BeritWallenbergs fond.Karin ViklundProfessor i arkeologi med miljöarkeologisk inriktning • 1 november 2011Miljöarkeologisk uppdragsforskning, bebyggelse- och agrarhistoriahar upptagit större delen av Karin Viklunds forskartid. Hon harstuderat förhållandet människan och växterna i ett långt tidsperspektiv.Växtlämningar som bevarats i arkeologiska sammanhang kan gekunskap om till exempel kosthåll och matkultur i äldre tid och detär möjligt att göra tolkningar även om forntida människors synpå växterna. Växtsymbolik fanns även i forntiden, det visar växterfunna i gravar och andra rituella sammanhang. Likheter medsentida företeelser kan visa på mycket långa traditioner.De botaniska lämningarna ger också besked om det omgivandelandskapet och vad som växte där. Vårt äldsta jordbruk, hur detstartade och utvecklades, har varit viktigt och forskningen har gettkunskap om introduktionen av kulturväxter i vårt land. Perspektivpå hållbarhet blir naturligt och hur vi gör tolkningar av forntidasamhällen som kan få betydelse för våra planer för framtidautveckling, ses som viktigt.Växter – enmänsklighistoria5 7

Jun YuProfessor i matematisk statistik • 1 maj 2012Teoriutvecklingochtillämpningav tidsrumsligamodellerJun Yus forskning handlar främst om stokastisk modellering ochstatistisk analys av tidsrumsliga data. Han har arbetat med ettflertal forskningsprojekt med tillämpningar som sträcker sig överett brett spektrum; från skogsbruk, vattenbruk, miljöövervakning,ekologi och populationsbiologi till fjärranalys, ekonomi ochbiomedicinsk teknik.Teoriutveckling är en viktig komponent när modeller ska tillämpaspå praktiska problem. Ett konkret exempel är Jun Yus projektom att vidareutveckla datainsamlingsmetoder och statistiskamodeller för MRI- och PET-mätningar för övervakning av cancerbehandling.Resultatet kan betyda mycket för möjligheternaatt använda avancerade metoder i såväl klinik som forskning. Eneffektivare datainsamling innebär billigare undersökningar ochmindre obehag för sjuka patienter som måste ligga blick stillaunder lång tid.Ett annat exempel är ett projekt för att skatta kväve- och fosforförlusterfrån skog, myr och fjäll. Att bättre förstå säsongsdynamikeni kväve- och fosforläckage från skog är viktigt för att kunnamodellera kväve- och fosforhalter i skogsnära bäckar. Källfördelningarnaför kväve och fosfor samt fastläggningen av näringsämnenai vattensystemen kan då beräknas med hög precision.Jun Yu föddes 1962 i Kina. Han togen magisterexamen i matematikmed inriktning mot matematiskstatistik vid Hangzhou University1982. Efter två års fördjupade studieri ämnet vid University of Scienceand Technology of Chinaåtervände han till Hangzhou Universityoch arbetade som universitetslektor.År 1990 flyttade hantill Umeå och påbörjade sin forskarkarriärpå institutionen förmatematisk statistik vid Umeåuniversitet. Han disputerade 1994och blev fem år senare docent.År 1999 anställdes han som forskarevid SLU i Umeå, ett arbetesom bestått i undervisning, forskning,handledning, studierektorskapsamt konsultverksamhet. År2009 blev han professor i matematiskstatistik vid SLU och i maj2012 anställdes han som professori matematisk statistik vid Umeåuniversitet. Yu är vice-ordförandei styrelsen för Svenska Statistikfrämjandet.5 8

Ann Öhman föddes 1954 och växteupp i Altersbruk i Piteå kommun.Efter studier vid Lunds universitetblev hon legitimerad sjukgymnast1974. Hon disputerade ifolkhälsovetenskap vid Umeå universitet2001, och blev docent2005. Sedan 2004 är hon lärareoch forskare vid institutionen förfolkhälsa och klinisk medicin,enheten för epidemiologi och globalhälsa. Ann Öhman är forskningsledareför temat ”Genderand health” vid Umeå Centre forGlobal Health Research, och förtemat ”Violence” inom forskningsprogrammet”ChallengingGender”. Sedan 2008 är honföreståndare för det universitetsgemensammacentret Umeåcentrum för genusstudier. Hon ärockså medlem i en expertpanelför genus och våld vid EuropeanInstitute for Gender Equality.Ann Öhmanprofessor i sjukgymnastik • 22 november 2011Ann Öhmans forskning fokuserar på genus och hälsa ur olika perspektiv,och har för närvarande två huvudspår. Det ena handlarom karriärvägar och yrkesutveckling inom hälso- och sjukvård.Hennes forskning visar att det även bland unga, nyutbildadeläkare, sjukgymnaster, sjuksköterskor och arbetsterapeuter förekommerkarriärstrategier som tydligt avspeglar yrkenas genuskodning.Resultaten visar också att trots att en majoritet är nöjda medsitt yrkesval, är de flesta nyutbildade missnöjda med både arbetsorganisationoch arbetsledning inom vården, och väldigt få villarbeta med äldre patienter.Ann Öhmans andra huvudspår handlar om genusbaserat våld.Hennes studier i Nicaragua och Ecuador visar att många ungakvinnor utsätts för våld i nära relationer, och unga kvinnor harliten makt att säga nej till sex. Tonårsgraviditeter är vanliga,något som påverkar unga kvinnors möjligheter till utbildning ocharbete. I dessa länder har dessutom hälso- och sjukvård ofta svårtatt ta hand om de våldsutsatta. Enligt Ann Öhmans studier verkardock allt fler kvinnor i Nicaragua ta sig ur våldsamma relationer.Genusoch hälsa– viktigtatt studeraför bättrelivsvillkor5 9

6 0

Pristagare6 1

Bo AnderssonStiftelsen Språk och kulturs pris 2012Analyserartänkande iäldre texterBo Anderssons innovativa forskning rör sig inom området språk ochmental kultur med tonvikt på 1600-talet – ett århundrade som framförallt är intressant på grund av hur dess sociala och samhälleligadynamik återspeglas i de flesta tyska texter. Han undersöker hur dettidstypiska sättet att tänka är avhängigt av rådande föreställningaroch värderingar och avspeglas i ordförråd, uttryckssätt och val avspråkliga bilder.När Bo Andersson analyserar och tolkar äldre texter, exempelvis avfilosofen och skomakaren Jacob Böhme och begravningsdikter från1600-talet, använder han sig av moderna språkvetenskapliga metodersom skrivforskning och kognitionslingvistik, men utgår ävenfrån traditionell retorik. Med samma metodik har han också analyseratandra typer av texter.Bo Andersson studerar också det tyska språket och kulturen i1600-talets Sverige, och hur stora bokstäver används i tyskan föratt strukturera information under åren 1500–1700. Just nu arbetarhan med en utgåva av den andliga tyska lyrik som skrevs av Auroravon Königsmarck och andra högadliga damer vid Stockholmshovetomkring 1690.Bo Andersson är född 1955 iÖrebro. Han inledde sina studiervid Stockholms universitet ochUniversity of Cincinnati, Ohio,USA. Han disputerade i tyskaår 1986 vid Stockholms universitet,och mellan åren 1987 och1988 tjänstgjorde han som lektorvid Rudbeckianska skolan i Västerås.År 1988 utnämndes han tilldocent vid Stockholms universitet.1991 blev han forskarassistentoch 1995 universitetslektorvid Uppsala universitet. Hanutnämndes till professor i tyskaår 2006. Under åren 2005–2010var Bo Andersson akademiforskarei tyska vid Kungl. Vitterhetsakademien,där han nu också ärledamot. Han är även ledamoti Kungliga Humanistiska Vetenskapssamfundeti Uppsala ochKungl. Vetenskaps-Societeten iUppsala.Forskningscentret Språk och kultur har erhållit en donation på 500 000 kronorav en anonym givare. Medlen förvaltas av en stiftelse med namnet Språkoch kultur. Enligt stiftelseurkunden ska en del av avkastningen användas tillett pris ”för framstående forskning av tvärvetenskaplig karaktär som omfattarområdena språk och kultur”.6 2

Daniel Andersson föddes 1977i Kiruna, växte upp i Piteå ochflyttade sedan till Umeå för attstudera. Han disputerade år 2009med en avhandling om könsrelateradeordspråk i nordnorrländskagrarmiljö vid institutionen förspråkstudier, Umeå universitet.Året efter prisades DanielAndersson för sin avhandling avKungl. Gustav Adolfs Akademienför svensk folkkultur. För närvarandeär han aktiv i två forskningsprojekt.Det ena, ”Naturen inarrativen: En studie av muntligaberättelser om miljö- och naturkatastroferur ett folkloristiskt ochspråketnografiskt perspektiv”, ärett tvåårigt projekt finansierat avStiftelsen Riksbankens jubileumsfond.Det andra, ”Att benämnaoch berätta platsen: Hur folkligtplatsskapande kan stärka samiskatraditioner och identiteter”, ärett treårigt projekt finansierat avFormas.Daniel AnderssonUppsala universitets Umeåfond 2012Språket, och i vilka sammanhang det används, är utgångspunktför Daniel Anderssons forskning. Inriktningen, som kan benämnasspråketnografi, tar fasta på att man genom språket kan nå insikterom kulturella och sociala fenomen, samtidigt som just sådan kunskapkan vara nödvändig för att förstå språket.Ett exempel på detta finns i hans avhandling. För att skapa entolkningsram inom vilken de ofta svårtolkade ordspråken kan förstås,använder sig Andersson av kunskap om det agrara samhälleti 1800-talets Norrland. Ordspråken i sig ger dock en inblick i deseder och bruk, och inte minst i det normsystem, som torde havarit aktuellt under den särskilda tiden och platsen. De språkligauttrycken – alltså ordspråken – och det kulturella sammanhangetgår hand i hand.Daniel Andersson har också fördjupat sig i västerbottniska nybyggaresberättelser, och belyser i en annan studie hur renskötareoch jordbrukare beskriver relationen människa–natur i berättelserom olika miljö- och naturkatastrofer som Tjernobylkatastrofen1986.Ordspråkenberättar omkultur ochsamhälleUppsala universitets Umeåfonds stipendium tilldelas yngre forskare inom densamhällsvetenskapliga eller den humanistiska fakulteten vid Umeå universitetför framstående insatser inom området Övre Norrlands kultur och historia.6 3

Kaj BlennowWaijlit och Eric Forsgrens pris till framstående Alzheimerforskare 2012Nya metoderför attbehandlaAlzheimerssjukdomAlzheimers sjukdom orsakas av sjukliga förändringar i hjärnansnervceller, något som leder till minnesstörningar, talrubbningaroch förvirring. Kaj Blennow forskar inom klinisk neurokemi, ochstuderar de biokemiska förändringar som ligger bakom hjärnsjukdomarsom Alzheimers sjukdom.Hans forskargrupp fokuserar på att hitta nya diagnostiska metoder,och har gjort enastående och banbrytande framsteg när detgäller att identifiera biomarkörer i blod och hjärn- och ryggmärgsvätskaför Alzheimers och andra liknande sjukdomar. Markörernaanvänds idag över hela världen, och Kaj Blennows forskning harbidragit enormt mycket till det internationella arbetet med atthitta nya sätt att förebygga, behandla och förhoppningsvis till slutbota sjukdomen.Kaj Blennow har visat att vissa proteiner i hjärn- och ryggmärgsvätskaockså kan användas för att övervaka behandling vidAlzheimers sjukdom, och för att studera biokemiska sjukdomsmekanismerdirekt hos drabbade patienter. Han har också presenteraten ny metod som förhoppningsvis kan leda till att personersom riskerar att utveckla Alzheimers sjukdom kan identifierasgenom ett enkelt blodprov.Waijlit och Eric Forsgrens pris till framstående Alzheimerforskare tilldelasden forskare verksam vid svenskt lärosäte som bedöms ha svarat för särskiltframstående insatser när det gäller forskning om Alzheimers sjukdom.Kaj Blennow föddes 1958 i Skåne.Han avlade läkarexamen vidLunds universitet, och är specialistläkarei psykiatri och kliniskkemi. År 1990 doktorerade hanmed en avhandling om heterogeniteteninom Alzheimers sjukdom.Kaj Blennow är professor iklinisk neurokemi vid Göteborgsuniversitet. Sedan 2003 är hanavdelningschef för klinisk neurokemi,och leder en forskargrupppå elva postdoktorer och niodoktorander som studerar neurokemiskpatofysiologi och diagnostik.Han är seniorkonsult vidSahlgrenska sjukhusets neurokemiskalaboratorium. Kaj Blennowsvetenskapliga produktionär omfattande, och han har publiceratett stort antal vetenskapligaartiklar och rapporter. Han hartilldelats många vetenskapliga priseroch utmärkelser, och inbjuditsatt tala vid över hundra vetenskapligakonferenser.6 4

Andrei Chabes är född år 1969 iSankt Petersburg, Ryssland, ochavlade masterexamen i biokemivid Sankt Petersburgs statliga universitet.År 2000 disputerade hanvid institutionen för medicinskkemi och biofysik, Umeå universitet.Åren 2002–2004 var AndreiChabes postdoktor vid ColdSpring Harbor Laboratory i USA,och därefter rådsforskarassistentoch forskare vid institutionen iUmeå. Han blev docent i medicinskkemi 2009, och har därefterpublicerat flera internationelltuppmärksammade artiklar inomsitt forskningsfält. Andrei Chabesutsågs år 2009 till en av framtidensforskningsledare av Stiftelsenför strategisk forskning, ochtvå år senare fick han Sven ochEbba-Christina Hagbergs Stiftelsespris till framstående unga forskarei Sverige för sin nyskapandeforskning.Andrei ChabesEric K. Fernströms pris 2012Arvsmassans DNA byggs upp av fyra nukleotidbaser. Det är avyttersta vikt att rätt byggsten väljs vid tillverkning av DNA, eftersomdet annars kan uppstå förändringar i DNA som kan orsakasjukdom.Nivåerna av de fyra byggstenar som bildar DNA regleras noga,och deras mängder i cellen varierar. Även balansen mellan dem ärmycket noggrant kontrollerad. Andrei Chabes studerar vad somhänder när denna reglering inte fungerar som den ska och koncentrationenav en byggsten antingen blir för hög eller för låg.Nivåerna påverkar den normala tillverkningen av DNA, men ocksåuppkomsten av skador i DNA och hur dessa skador repareras.Andrei Chabes har upptäckt att jästceller med byggstensnivåersom är ur balans inte kan aktivera de reparationsmekanismer somcellen har till försvar mot DNA-skador. Det leder till beståendef örändringar i DNA, det vill säga mutationer. Nästa steg är att förståvad som händer i våra celler vid obalanserade nivåer av byggstenar.Klarar våra celler av att skydda sig mot en sådan obalans,eller blir vårt DNA förändrat med en ökad sjukdomsrisk som följd?Skeppsredare Eric K. Fernströms stiftelse för främjande av vetenskapligmedicinsk forskning instiftades år 1978. Dels utdelas Eric K. Fernströms storanordiska pris, dels Eric K. Fernströms pris till yngre, särskilt lovande och framgångsrikaforskare. Det sistnämnda priset utdelas varje år till pristagare frånvar och en av de sex medicinska fakulteterna i landet.Bra DNA –vikten avatt välja rättbyggstenar6 5

Ellen DorrepaalKungl. Skytteanska samfundets pris inom teknik/naturvetenskap 2012Ekolog medpassion förekosystemi kallaområdenfoto: Christian EdelstamEllen Dorrepaal forskar om de speciella ekosystem som finns iarktiska områden, och hur dessa system påverkas av pågåendeklimatförändringar. En av hennes mer banbrytande upptäckterär att visa hur varmare klimat kan öka omsättningen av lagratkol i marken. En större mängd växthusgaser avges då till atmosfären,något som i sin tur leder till en förstärkt växthuseffekt ochytterligare uppvärmning. Eftersom världens tundrajordar innehållerminst dubbelt så mycket kol som dagens atmosfär, kanen sådan utveckling få dramatiska konsekvenser för det globalaklimatet.Tillsammans med ekologer vid SLU, Sveriges lantbruksuniversitet,studerar Ellen Dorrepaal mossors betydelse för hur väl trädfrögror och trädplantor etableras på tundran. Förhoppningenär att få fram en bättre modell för att förutsäga hur trädgränsenkommer att förflyttas i ett varmare klimat.Ellen Dorrepaals vetenskapliga meritering är mycket stark internationellt,och hon har samarbetsprojekt med flera ledande forskareinom sitt fält i såväl Nordamerika som Europa. Hon har ocksåett genuint intresse att förmedla sina kunskaper till en bredareallmänhet.Kungl. Skytteanska samfundet har instiftat priser till yngre forskare vid Umeåuniversitet för framstående insatser inom teknik/naturvetenskap, humaniora,samhällsvetenskap och medicin.Ellen Dorrepaal föddes 1974 iWoubrugge, Nederländerna. Honstuderade biologi vid UtrechtUniversity, och disputerade isystemekologi år 2005 vid VUUniversity i Amsterdam. Hennesavhandling, som handlar omtorvmarkers växtgrupper och hurklimatet påverkar deras produktionoch nedbrytning, nominerades2007 till Hugo de Vries-priset.Åren 2005–2008 var hon postdoktorvid VU University i Amsterdam.Sedan år 2010 är honforskarassistent vid Umeå universitetsinstitution för ekologi, miljöoch geovetenskap, med placeringvid Climate Impacts ResearchCentre, CIRC, i Abisko.6 6

Elisabeth Sauer Eriksson är född1959 i Bergshammar, Nyköping.Hon studerade kemi ochmole kylärbiologi vid Uppsalauniversitet, och disputerade imolekylärbiologi 1988. Efter tvåår som postdoktor i Eugene, USA,antogs hon som forskarassistenti Uppsala 1991 och som docent imolekylärbiologi 1993. År 1996flyttade Elisabeth Sauer Erikssontill Umeå centrum för molekylärpatogenes, UCMP, vid Umeå universitet.År 1993 tilldelades honregeringens pris till Unga lovandeforskare, och mottog Gustafssonpriseti molekylärbiologi 2004.År 2005 utsågs hon till professori strukturbiologi. Elisabeth SauerEriksson sitter med i KungligaVetenskapsakademins Nationalkommittéför kemi och kristallografi.Hon har publicerat mångainternationellt uppmärksammadeartiklar i internationella tidskriftersom Nature och Science.Elisabeth Sauer ErikssonNordeas pris inom livsvetenskaplig forskning 2012Elisabeth Sauer Eriksson arbetar med strukturbestämning av olikabiologiska makro-molekyler med hjälp av röntgenkristallografi.Hon studerar särskilt de inbyggda så kallade signalsekvenser somfinns på proteiner. En specifik signaligenkännande partikel i cellen– SRP – har till uppgift att binda till denna proteinsekvens,och sedan guida proteinet till rätt plats i eller utanför cellen.Genom att undersöka hur SRP-partikeln beter sig med och utandessa signalsekvenser, har Elisabeth Sauer Eriksson kunnat ge endetaljerad bild av hur SRP fungerar på olika nivåer under proteintransporten.Elisabeth Sauer Eriksson forskar också om funktionsstörningari plasmaproteinet transtyretin, som normalt fungerar som ettbärarprotein för hormonet thyroxin. Detta protein kan veckas feloch ge upphov till ”Skelleftesjukan” eller Familjär Amyloid Polyneuropati(FAP). Hennes forskargrupp har studerat funktionenhos felveckade proteiner, som orsakas av olika mutationer i TTRgenen,och jämfört med normalt protein, vilket har lett till kunskapom vad som orsakar felveckning samt bildandet av olösligaproteinfibrer – så kallade amyloider.Nordeas pris utdelas till forskare som gjort framstående insatser inomlivsvetenskaplig forskning.Världsledandeforskning omproteinersstruktur ochveckning6 7

Per-Olof ErikssonSven och Maud Thuréus pris 2012Kopplingenkäke ochnackeviktig vidwhiplashPer-Olof Eriksson är specialist både inom protetik och bettfysiologi.Han har huvudsakligen varit verksam inom diagnostik ochbehandling av smärta och nedsatt funktion i käkar, ansikte, huvudoch nacke. Hans forskning innefattar studier av käkmuskler påcell- och molekylär nivå, och han har också studerat samspeletmellan funktionen i käke och nacke.Per-Olof Erikssons studier visar att käkmuskler har en unik sammansättningav fibertyper, kontraktila proteiner, motoriska enheteroch muskelspolar, och att musklerna förändras efter ettspeciellt mönster när vi växer och åldras.Per-Olof Eriksson har även visat att käkens rörelser åtföljs avsamtidiga nackrörelser och att våld mot halsryggraden, exempelvispisksnärtstrauma, också kan leda till smärta i käke och ansikte,och svårigheter att gapa och tugga. Hans studier visar också attgenom att inrikta behandling mot käken, kan funktionen förbättrasoch smärtan lindras i såväl käke som nacke.Sven Thuréus, medicine och odontologie hedersdoktor, leg. läkare och leg.tand läkare, och hans hustru Maud donerade den 2 november 1987 medel tillden odontologiska fakulteten vid Umeå universitet för bildandet av en fondbenämnd Thuréus fond för odontologisk och stomatologisk forskning jämteplastikkirurgi. Fondens ändamål är att främja forskningen inom tändernas,käkarnas och munhålans område i vid bemärkelse.Per-Olof Eriksson föddes 1941i Kiruna. Han studerade förstpsykologi i Uppsala och därefterodontologi i Stockholm ochUmeå. Han avlade sin tandläkarexamenvid Umeå universitet år1967. Efter att ha tjänstgjort somdistriktstandläkare vid folktandvårdenblev han assistenttandläkarevid tandläkarhögskolan iUmeå. År 1982 disputerade hanvid institutionen för anatomi meden avhandling om muskelfibertyperi käkmusklerna, och tvåår senare blev han docent. Per-Olof Eriksson utnämndes 1987till professor i klinisk oral fysiologi,och han har varit verksamsom prefekt och klinikchef. År1991 utsågs han till ”Bästa lärare”av Umeås tandläkarstudenter ocherhöll 2003 Henry Beyrons prisför ”förtjänstfulla insatser inomspecialiteten bettfysiologi”.6 8

Juha Hernesniemi föddes 1947 iNiemonen, Finland. Han avladeläkarexamen 1973 vid Universityof Zürich, Schweiz och utbildadesig vidare till specialist i neurokirurgivid neurokirurgiska klinikeni Helsingfors. År 1979 erhöllhan specialistkompetens ochframlade samma år en doktorsavhandlingvid Helsingfors universitetdär han analyserade hurpatienter med svåra skallskadorklarade sig. Under en period arbetadehan i Kuopio, och blev därdocent i neurokirurgi 1987. JuhaHernesniemis forskning har varitfokuserad på studier av kärlmissbildningari hjärnan, och han harpublicerat mer än 220 vetenskapligaartiklar. Sedan 1997 är hanklinikchef vid neuro kirurgiskakliniken i Helsingfors och sedan1998 professor vid HelsingforsUniversitet.Juha HernesniemiSwedbanks vetenskapliga pris till Amandaoch Per Algot Mångbergs minne 2012Juha Hernesniemis forskning handlar om vaskulära sjukdomar ihjärnan. Han har främst engagerat sig i behandling och forskningkring olika typer av missbildade kärl, exempelvis pulsåderbråckoch tilltrasslade nystan av artärer och vener, så kallade arteriovenösamissbildningar. Han har på ett kraftfullt sätt drivit denmikrokirurgiska tekniken långt och flyttat fram gränserna för vadsom är tekniskt möjligt att utföra, och anses idag tillhöra världensfrämsta på området. Han har också studerat sjukdomarnas grundläggandemekanismer och genetiska riskfaktorer.Juha Hernesniemi har alltid noga utvärderat och vetenskapligtrapporterat om sina kirurgiska framsteg, och ägnat stor mödaåt att förmedla sin kunskap till andra kollegor. Under hans ledninghar neurokirurgiska kliniken i Helsingfors utvecklats till ettav världen absolut främsta centrum för forskning och kirurgiskutbildning för behandling av kärlmissbildningar.Amanda och hennes make Per Algot Mångberg instiftade 1974 en fond. deföreskrev att ”priset skall utdelas till en inom de nordiska länderna bosattforskare, som gjort en synnerligen stor insats för främjande av de neurologiska,neuro kirurgiska och oto-rhino-laryngologiska vetenskaperna”.Teknisktskickligkirurg medfokus påmissbildadekärl6 9

Markus HällgrenKungl. Skytteanska samfundets pris inom samhällsvetenskap 2012Att talivsavgörandebeslut iextremamiljöerMarkus Hällgren forskar om hur människor i temporära organisationer– ofta projekt – agerar som följd av vetskapen att det finnsett tidsatt mål. Inom detta generella område har han inriktat sinforskning mot att specifikt studera beslutsfattande i extrema miljöer,exempelvis bergsklättringsexpeditioner och akutsjukvård. Idessa typer av miljöer är oväntade dramatiska situationer frekventförekommande, samtidigt som marginalerna för att agera och tabeslut ofta är begränsade.Markus Hällgrens forskning har betydelse för förståelsen avhur beslut fattas och upphävs, hur individer i grupper samverkarsamt upprätthållandet av balansen mellan etablerade rutineroch avsteg därifrån, något som sammantaget blir allt mer aktuelltnär omfattningen av tidsatta uppdrag och organisationer ökari samhället.Han bedriver även forskning inom projektområdets utbredningmed fokus på metod- och teoriutveckling utifrån en ansats somkommit att kallas Projects-as- Practice. Sedan 2011 leder MarkusHällgren den internationella forskargruppen TripleED(.com).Kungl. Skytteanska samfundet har instiftat priser till yngre forskare vid Umeåuniversitet för framstående insatser inom teknik/naturvetenskap, humaniora,samhällsvetenskap och medicin.Markus Hällgren föddes 1977 iPiteå. Han studerade företagsekonomivid Umeå universitet,och 2009 disputerade haninom området organisationsteoripå Handelshögskolan i Umeå.Avhandlingen behandlade hanteringenav oväntade händelseri industriella projekt. År 2010befordrades han till docent, ochbelönades med ett treårigt postdoktoraltstipendium från JanWallander och Tom Hedelius stiftelse.Ett år senare erhöll MarkusHällgren Umeå universitets YoungResearcher Award samt the LiteratiNetworks Highly CommendedPaper Award. Han har varit redaktöroch granskare för ett flertalinternationella tidskrifter. Sedantvå år tillbaka är Markus Hällgrengästforskare vid Uppsala universitet,och under åren 2011–2013gästforskare vid Stanford University,USA.7 0

Erik Rosendahl föddes 1970 iUmeå. Han studerade till sjukgymnastvid Hälsohögskolan iUmeå och disputerade 2006 vidUmeå universitets institution församhällsmedicin och rehabilitering,enheterna för geriatrik ochsjukgymnastik, med en avhandlingom fallolyckor och ett högintensivtträningsprogram föräldre personer i särskilda boenden.Sedan 2009 innehar ErikRosendahl en halvtids forskartjänstvid enheten för sjukgymnastik,Umeå universitet, somfinansieras av Vetenskapsrådet.Samtidigt arbetar han som sjukgymnastvid Geriatriskt centrum,Norrlands universitetssjukhus.Erik Rosendahl erhöll specialistkompetensi sjukgymnastik inomgerontologi och geriatrik 2007,och blev docent i sjukgymnastik/fysioterapi2011. Han har haftexpertuppdrag för bland annatSocialstyrelsen och Sveriges Kommuneroch Landsting.Erik RosendahlKungl. Skytteanska samfundets pris inom medicin 2012I Sverige är över 150 000 personer drabbade av demenssjukdomar,som försämrar både kognitiva funktioner, exempelvis minne,och fysiska funktioner som gång- och balansförmåga, något somleder till ett större behov av hjälp i det dagliga livet och en ökadrisk för fallolyckor. Trots att fysisk träning har visat sig ge positivaeffekter för äldre personer, har få studerat hur fysisk träningpåverkar personer med demenssjukdom.Erik Rosendahl forskar om möjligheter till och effekter av fysiskträning för äldre personer, med fokus på personer med demenssjukdom.Han har tillsammans med två kollegor utvecklat etthögintensivt funktionellt träningsprogram, som utvärderats i enstudie vid särskilda boenden.I ett pågående projekt utvärderar Erik Rosendahl om träningsprogrammetminskar hjälpbehov och fallolyckor för äldre personermed demenssjukdom, och hur deras minnesfunktioner och välbefinnandepåverkas. Förutom positiva effekter för enskilda individer,kan resultatet av denna kliniska forskning också leda tillkostnadsbesparingar genom minskat hjälpbehov och färre sjukhusvistelser.Kungl. Skytteanska samfundet har instiftat priser till yngre forskare vidUmeå universitet för framstående insatser inom teknik/naturvetenskap,humaniora, samhällsvetenskap och medicin.Betydelsenav fysiskträning förpersonermed demenssjukdom7 1

Olle SundströmKungl. Skytteanska samfundets pris inom humaniora 2012Hurbehandladesrenskötaresreligioneri Sovjetunionen?Olle Sundström har i sin forskning fokuserat två skilda, men tättsammanflätade, teman – sovjetisk religionsforskning och sovjetiskreligionspolitik. Främst har han studerat den forskning och politiksom berörde inhemska religioner i Sibirien. Genom att problematiseraden begreppsapparat och de teoretiska verktyg somsovjetiska forskare använde i sina analyser och beskrivningar avsibiriska världsåskådningar, har han påvisat den ömsesidiga påverkanmellan forskning och ideologi.Utgångspunkten har varit att begrepp som ”gudar”, ”andar”,”schamaner” och ”religion” inte är självskrivna, vare sig som termereller som kategorier. Forskare väljer, mer eller mindre avsiktligt,begreppsapparat utifrån sina forskningstraditioner, teoretiskaantaganden, kunskaper och, emellanåt, politiska strävanden.Olle Sundström har också studerat den sovjetiska religionspolitikeni nordliga områden – vilka ideologiska och praktiska förutsättningarpolitiken hade, och vilka konsekvenser den fick. Bådadessa teman har tjänat som utgångspunkt för diskussioner omreligionsvetenskaplig forskningsmetodik generellt.Kungl. Skytteanska samfundet har instiftat priser till yngre forskare vid Umeåuniversitet för framstående insatser inom teknik/naturvetenskap, humaniora,samhällsvetenskap och medicin.Olle Sundström föddes år 1968 iUmeå. Han studerade bland annatetnologi och ryska vid Umeå universitet,och religionsvetenskapvid Uppsala universitet. Han harvarit gästforskare vid Institutetför folken i Norr i S:t Petersburg,Ryssland, och är nu lektor i religionsvetenskapvid Umeå universitet.År 2008 tilldelades han ÅkeHultkrantz stipendium för forskningom cirkumpolära och nordamerikanskaurbefolkningar. Handisputerade år 2009 med avhandlingen”Vildrenen är själv detsammasom en gud”, som två årsenare belönades med DonnerskaInstitutets i Åbo pris för framgångsrikreligionsvetenskapligforskning. Olle Sundström driverför närvarande ett projektom repressionen av schamaner iforna Sovjetunionen, och är ävenredaktionssekreterare för Journalof Northern Studies.7 2

Johan Trygg föddes 1972 i Umeå.Efter civilingenjörsexamen iteknisk naturvetenskaplig kemivid Umeå universitet 1997, disputeradehan 2001 i kemometrivid Umeå universitet. Efterdetta erhöll Johan Trygg ett femårigtanslag från Knut och AliceWallenbergs stiftelse för postdoktoralvistelse vid University ofQueensland i Brisbane, Australienoch Imperial College i London.År 2003 återvände han till Umeåuniversitet. Johan Trygg harde senaste åren varit en flitigtinbjuden talare vid internationellakonferenser. Han har fått flerainternationella priser och utmärkelser,och publicerat ett 80-talpublikationer i vetenskapligatidskrifter.Johan TryggBaltics samverkanspris med entreprenörskapsinriktning 2012Johan Trygg har på ett framgångsrikt sätt kombinerat entreprenörskapoch spetsforskning. Flaggskeppet är hans banbrytandemetod för att skapa tolkningsbara modeller av stora komplexadatamängder. Metoden OPLS (Orthogonal Projections to LatentStructures) har patenterats i flera länder, däribland USA.För att skapa nya möjligheter att bedriva och finansiera spetsforskninghar entreprenörskap varit ett ledord för Johan Trygg.Hans fleråriga samarbeten med globala läkemedelsbolag, såsomGlaxoSmithKline och AstraZeneca, har väglett och format nyttiggörandetav forskningsresultaten.Johan Trygg har visat att industriella samarbetsprojekt och tilllämpningarinte bara är viktiga för grundforskning och dess finansiering,utan också viktiga grogrunder för att förbättra förståelsenför innovation och företagande som bygger på kommersiella grunder.Han har också medverkat till att kommersialisera resultateni existerande regionala företag, inte minst MKS Umetrics AB – detmest framgångsrika avknoppningsföretaget från Umeå universitet– och flera andra aktiva avknoppningsföretag, såsom AcureMetricsAB och AcureOmics AB.Baltics samverkanspris med entreprenörskapsinriktning inrättades år 2009 somett led i att synliggöra universitetets samverkan med det omgivande samhället.Priset utdelas till en vid Umeå universitet verksam lärare eller forskare som underdet gångna året gjort värdefulla insatser inom ramen för samverkansuppgiften,i synnerhet när det gäller uppgiften att nyttiggöra forskningsresultat.Innovativforskning– dataanalyspå ettenklare sätt7 3

Lars WeinehallMargareta och Eric Modigs pris 2012Förebyggandeprimärvårdkan minskahälsoklyftor!Lars Weinehall har i sin forskning framför allt studerat förutsättningarför att stärka hälso- och sjukvårdens hälsofrämjandeoch sjukdomsförebyggande arbete. Tillsammans med kollegoroch medarbetare inom landstinget och universitetet utformadehan i slutet av 1980-talet en interventionsmodell, som kombinerarhälsoundersökningar med hälsofrämjande initiativ på befolkningsnivå.Sedan dess har Västerbottens hälsoundersökningar, VHU, utvecklatstill en av världens största förebyggande program mot hjärtochkärlsjukdomar och diabetes, och har inspirerat till liknandeundersökningar både inom och utanför landets gränser.I Västerbottensmodellen bjuds alla medborgare som fyller 40,50 och 60 år in till hälsoundersökning och samtal vid länetshälsocentraler, något som skapar unika förutsättningar för attstudera sociala villkor för förebyggande insatser och för att hittanya vägar för att motverka hälsoklyftor. Eftersom deltagareockså kan välja att lämna blodprov till medicinska biobanken vidUmeå universitet, kan möjligheterna till fördjupad biomedicinskforskning utökas ytterligare.Margareta och Eric Modigs pris instiftades av Kungl. Skytteanska samfundetår 1998 efter en donation av konsul Eric Modig och dennes hustru MargaretaModig, Umeå. Enligt donatorernas önskan ska priset utdelas till en skickligforskare eller forskargrupp för att stödja och uppmuntra forskning inomföreträdesvis ögats, hjärtats och lungans områden.Lars Weinehall föddes 1948 iVarmvattnet utanför Umeå. Hanavlade läkarexamen 1977, ochär specialist i allmänmedicin.Lars Weinehall disputerade 1997,blev docent vid Umeå universitet2002 och professor i allmänmedicinoch epidemiologi 2007.Han är prefekt vid Umeå universitetsinstitution för folkhälsa ochklinisk medicin, samt chef viddess enhet epidemiologi och globalhälsa. Under åren 1984–2007koordinerade Lars Weinehall uppbyggnadenav Västerbottens hälsoundersökningar,VHU, och ärsom överläkare fortsatt knuten tilllandstingets enhet för folkhälsa.Han sitter i Statens folkhälsoinstitutsvetenskapliga råd, och varprioriteringsordförande för denationella riktlinjer för sjukdomsförebyggandemetoder som Socialstyrelsenfastställde 2011.74

Ann Öhman föddes 1954 och växteupp i Altersbruk i Piteå kommun.Efter studier vid Lunds universitetblev hon legitimerad sjukgymnast1974. Hon disputerade ifolkhälsovetenskap vid Umeå universitet2001, och blev docent2005. Sedan 2004 är hon lärareoch forskare vid institutionen förfolkhälsa och klinisk medicin,enheten för epidemiologi och globalhälsa. Ann Öhman är forskningsledareför temat ”Genderand health” vid Umeå Centre forGlobal Health Research, och förtemat ”Violence” inom forskningsprogrammet”ChallengingGender”. Sedan 2008 är honföreståndare för det universitetsgemensammacentret Umeåcentrum för genusstudier. Hon ärockså medlem i en expertpanelför genus och våld vid EuropeanInstitute for Gender Equality.Ann ÖhmanGörel Bohlins pris för framstående genusforskning 2012Under många år har Ann Öhman i olika former arbetat medatt utveckla och synliggöra genusforskning som ett vetenskapligtfält. Hon har varit drivande som temaledare för ”ChallengingViolence” i det tvärvetenskapliga forskningsprogrammet ”ChallengingGender”, och har på ett framgångsrikt sätt arbetat för attföra samman en grupp forskare i samarbetet kring temat genusoch våld.Hon leder ett internationellt forskningsprojekt med inriktning påmän, maskulinitet och hälsa i Nicaragua och Ecuador, och deltari ett projekt inriktat på tonårsgraviditeter och våld mot kvinnori Ecuador. Hennes forskning ligger i linje med den svenska jämställdhetspolitikensfrämsta prioritering – arbete för att motverkamäns våld mot kvinnor och barn. Vidare är hennes forskningkring unga kvinnors hälsa mycket viktig för att skapa ett brettkunskapsunderlag till grund för hälsopreventivt arbete.Som föreståndare för Umeå centrum för genusstudier har AnnÖhman varit en avgörande, samlande och entusiasmerande kraftunder ett antal mycket expansiva år. Hon har också gjort viktigainsatser inom undervisning i genusfrågor.Internationellforskning omgenusbaseratvåld och hälsaGörel Bohlins pris för framstående genusforskning ska ges till en vidUmeå universitet verksam lärare/forskare som gjort värdefulla vetenskapligaeller andra insatser inom området för genusstudier.7 5

Publikationen kan beställas frånInformationsenheten, Umeå universitet.Du kan också beställa den i alternativa format.Dokumentet (i PDF-format) finns attladda ner från Umeå universitets webbplatswww.umu.se/hogtid/arkiv.Postadress: 901 87 Umeå.E-post: info@umu.se.Telefon: 090-786 50 00. Telefax: 090-786 54 89.Texttelefon: 090-786 59 00.Sammanställd av Informationsenheten,Umeå universitet, september 2012.Foto: Mattias Pettersson, Umeå universitet.Grafisk form: PlakatTryck: Joma, 2012ISSN 0280-67117 6