PROGRAM UPPÃ KRA ARKEOLOGISKA CENTER STAFFANSTORP ...

PROGRAMUPPÅKRA ARKEOLOGISKA CENTERSTAFFANSTORP KOMMUN, 2010-01-15

INNEHÅLL1 FRAMTIDENS KOMMUN10 PROGRAMFÖRSLAG 30- PERSPEKTIV 2038 3UPPÅKRA SOM FORSKARCENTRUM 30OCH BESÖKSMÅL 302 BAKGRUND OCH SYFTE 4TILLGÄNGLIGHETEN TILL UAC 30OMRÅDET SOM HELHET 323 UPPÅKRA 6TEKNISK FÖRSÖRJNING 354 GAMLA UPPÅKRA 811 GENOMFÖRANDE 38Uppåkra Arkeologiskt CenterJÄRNÅLDERSBYN 8DEN MEDELTIDA BYN 9STIFTELSEN UAC 38UTRÄGVNINGAR FÖR UAC 382Staffanstorps kommunProjektledning:Strategisk planeringschef Göran BerggrenHandläggare Tomas LexénÖvriga medverkande:Trafi kingenjör Niclas Nilsson5 KULTURMILJÖ- & LANDSKAPSANALYS 10HISTORIK 10KULTURMILJÖANALYS 12LANDSKAPSANALYS 186 ALLMÄNNA INTRESSEN 23KOSTNADSBEDÖMNING 38FINANSIERING 38TIDPLAN 3812 KONSEKVENSER OCHBEHOVSBEDÖMNING 39SOCIALA KONSEKVENSER 39Förslaget har upprättats av SWECO Architects AB,Uppdragsansvarig Torsten JonssonBebyggelseantikvarie Johanna HadmyrLandskapsarkitekt Sara SchlyterKonsekvenser Anne-Lie MårtenssonWorkshop Johanna ErikssonRapportsammanställning Susanna OliverKULTUR- OCH NATURMILJÖ 237 TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANE 24ÖVERSIKTSPLAN 24OMRÅDESBESTÄMMELSER 248 UPPÅKRA ARKEOLOGISKA CENTER 26MILJÖKONSEKVENSER 39MILJÖKVALITET - MÅL OCH NORMER 40BEHOV AV MKB I KOMMANDE PLAN 41MOTIVERAT STÄLLNINGSTAGANDE 4113 FORTSATT PLANERING 42DETALJPLAN FÖR UAC 42Trafi k: SWECO InfrastructureStefan Krii9 DESIGNDIALOG WORKSHOP 28OMRÅDESBESTÄMMELSER 42Teknisk försörjning:SWECO EnvironmentMax Persson14 KÄLLOR 433831259000PROGRAM UPPÅKRA ARKEOLOGISKA CENTER STAFFANSTORP

1. FRAMTIDENS KOMMUN - PERSPEKTIV 2038Så kallas Staffanstorps kommuns framtidsvision som även fungerarsom översiktsplan. I framtidsvisionen har vi valt att bygga enidentitet som är viktig för kommunens positionering i regionen. Våramålbilder byggs upp av fem identitetsbärare; hembygd, livsoas,tidskvalitet, stadsliv och inspiration.Uppåkra ska upplevas som ett attraktivt utflyktsmål och en naturligmötesplats för kommuninvånarna. Känslan för hembygden skastärkas. Kulturcykelvägarna mellan Hjärup, Uppåkra och Staffanstorpska bli den länk som förenar och stärker sambanden.Uppåkra förenarUppåkra, vars historia som makt- och kulturcentrum förstärks förvarje utgrävning som sker, är en hembygd lika global som världensjälv. En hembygd som kombinerade jordbruk med hantverk ochhandel - en hembygd som kombinerade kulturcentrum med maktcentrum.Idag och 2038 ser vi än en gång hur Uppåkra attraherar.Fynden från den stadsliknande järnåldersbyn i Uppåkra har röntett stort nationellt och internationellt intresse. Genom de pågåendeutgrävningarna kommer livet i det forntida Uppåkra successivt attsynliggöras för allmänheten. I Uppåkra Arkeologiska Center (UAC),ska ny teknik utnyttjas för att levandegöra historien.Vår vision är att utveckla Uppåkra till ett arkeologisktforsknings- och upplevelsecentrum med stark internationelloch lokal attraktionskraft.Det kommunala perspektivetUppåkra ska bli det kitt som enar och som skapar en stark profil förFramtidens kommun.Det regionala historiska perspektivetUppåkra är en del av den danska historien och förväntas i framtiden,att i likhet med Louisiana, bli ett attraktivt utflyktsmål iÖresundsregionen.Det internationella perspektivetVisionen är att Uppåkra på sikt ska tas med på Unescos lista övervärldskulturarv. En god tillgänglighet med flyg och tåg är av storbetydelse för att locka internationella besökare. Närheten till andraattraktiva besöksmål som t ex Lunds Domkyrka och i framtidenESS, bedöms få betydelse för Uppåkra som turistattraktion.ForskarperspektivetUppåkra ska bli platsen där vetenskap och allmänhet möts. Ur ettvetenskapligt perspektiv får Uppåkra en stark koppling till Lundsuniversitet och den arkeologiska forskningen. UAC kommer attrymma landets näst största arkeologiska samling ”Kulturarvsbanken”med ca 10 miljoner föremål. Den pedagogiska verksamhetenförväntas bli omfattande med publika grävningar för studenter,skolelever och allmänhet. Uppåkra kan i framtiden bli en plats förutbildningar och internationella forskningsseminarier.Genom de fynd som presenteras i Uppåkra arkeologiska centerlär vi oss att Uppåkra redan under järnåldern, var en livaktigoch kreativ miljö. Uppåkra ska bli det kitt som enar kommunenoch skapar en stark profil. Uppåkra som ett landmärke framhävs.Fysiska och mentala kopplingar mellan Uppåkra och dess omlandkan återuppväckas som nya i landskapet eller virtuella upplevelsergenom Internet. Den rituella gångfärden mellan järnålderns centralortoffermossen i Gullåkra markeras med gång- och cykelstråk,konstverk och skyltar som visar på sambanden platserna emellan.Uppåkra arkeologiska center ska synas och lätt nås från de omgivandevägarna. Skyltar, parkeringsplatser och besöksbyggnaderska underlätta. Arrangemang med Uppåkra- och Gullåkra-tema blirviktiga. Olika intressegrupper och föreningar kan engageras.3PROGRAM UPPÅKRA ARKEOLOGISKA CENTER STAFFANSTORP

2. BAKGRUND OCH SYFTEUtbyggnaden av Uppåkra Arkeologiska Center (UAC) syftar till attlyfta fram och öka kunskapen kring Uppåkras historiska betydelse.Järnålderboplatsen vid Uppåkra upptäcktes år 1934. Genom desenaste årens arkeologiska undersökningar har Uppåkra visat sigvara Sydsveriges största, fyndrikaste och mest långvariga järnåldersbosättning.Bosättningen inleddes omkring 100 f. Kr ochden upphörde cirka 1000 e. Kr. Under år 1996 påbörjades en meromfattande arkeologisk undersökning av boplatsen och sedan desshar närmare 25 000 smycken och beslag av guld, silver och bronspåträffats. De arkeologiska fynden tyder på att Uppåkra fungeratsom ett ekonomiskt, politiskt och religiöst maktcentrum för en stordel av regionen. Boplatsområdet, som avgränsats genom undersökningarna,täcker en yta av cirka 40 ha.att bilda en stiftelse som ska säkerställa att allmänheten beredsstörre möjligheter att ta del av de olika forskningsresultaten. Dettasker i nära samarbete med Lunds Universitets Historiska Museummed dess ansvar för att tillvarata fynden från platsen. StiftelsenUppåkra Arkeologiska Center har till ändamål att främja arkeologisk,kulturhistorisk, museal och kulturell verksamhet i anslutningtill fornlämningarna i Uppåkra. Stiftelsen ska verka för ökad kunskapom fornlämningarna och förståelse för värdet av dessa även iett internationellt perspektiv.FörstudieFynd: fi gur i silver, daterad till 800-taletAtt levandegöra platsens historia har sedan utgrävningarna påbör-4jades varit ett viktigt mål för Staffanstorps kommun. Kommunstyrelsenbeslutade 2005-10-03 att studera förutsättningarna genomen förstudie (Förstudie. maj 2007, MITEK AB). Studien utmynnadei ett förslag till utbyggnad av ett mindre upplevelsecenter och enarkeologisk park. I den fortsatta dialogen mellan kommunen ochHistoriska museet i Lund framkom möjligheten av att samla dearkeologiska fynden från järnålderperioden i ett arkeologiskt centervid Uppåkra. En kompletterande förstudie har därefter genomförts(Uppåkra Arkeologiska Center. Förstudie 2008-12-18, StaffanstorpshusAB). Studien utmynnade i förslag till ett Arkeologiskt Centeromfattande besökscenter, undervisningslokaler, hörsal, biblioteksamt lagrings- och konserveringslokaler för arkeologiska fynd. Olikaplaceringar av centrat har därefter diskuterats.Planprogrammets syfteDen planerade utbyggnaden av UAC ska prövas genom upprättandeav detaljplan enligt Plan- och bygglagen. Kommunstyrelsenbeslutade 2009-09-07 att utarbeta planprogram förUppåkra Arkeologiska Center. Detaljplaneprogrammet, som ärdet första steget i planprocessen, syftar till att klarlägga planeringsförutsättningarnasamt att ange riktlinjer för den kommandedetaljplanen. Detaljplanen för området bedöms preliminärt kunnaantas i december 2010. Programmet ska förutom att ge riktlinjerför det område som ska detaljplaneläggas, även diskuteraområdet i ett mer övergripande perspektiv.PROGRAMPRELIMINÄR DETALJPLANSAMRÅDFÖRSLAG TILL DETALJPLANUTSTÄLLNINGHär är vi nuBildande av stiftelseStaffanstorps kommun, Region Skåne, Lunds Universitet, Uppåkraförsamling, Lunds stift och Lunds kommun har 2009-08-30 beslutatBESLUTSPROCESSPlanprocessenPROGRAM UPPÅKRA ARKEOLOGISKA CENTER STAFFANSTORP

5UppåkraVyer över UppåkraUppåkra i ÖresundsregionenPROGRAM UPPÅKRA ARKEOLOGISKA CENTER STAFFANSTORP

3. UPPÅKRA IDAGStora Uppåkra kyrkby är belägen på en markant högsta punkt(+ 34,5 m) i landskapet. Uppe på höjden ligger Uppåkra kyrka och ianslutning till kyrkan den föredetta prästgården och skolhuset. Bebyggelsenär huvudsakligen grupperad kring Stora Uppåkravägennorr om kyrkan. Byn omges av ett storskaligt jordbrukslandskap därhöjden och kyrkan utgör viktiga landmärken.LUNDGårdarna, bebyggelsen och kyrkan omges av lummig grönska somförankrar bebyggelsen i landskapet. Från höjden erbjuds vida vyeroch utblickar över landskapet. I lågstråket sydväst om byn rinnerHjärupsbäcken, som idag är ett smalt dike omgivet av beträder(gräsbevuxet gång- och ridstråk i jordbrukslandsskapet).Höje å6HJÄRUPHjärups bäckenByn har trots den stora utglesningen under enskiftet kvar sin karaktärav jordbruksby. I byn finns fem gårdar, fyra av dem ligger kvarpå gamla tomtplatser. Fyra av gårdarna är idag aktiva jordbruk. Ivästra utkanten låg byns smedjan som numera är bostadshus och iöstra utkant ligger Värnetorp som tidigare var socknens fattigstuga.I byn fanns tidigare en bykrog som senare blev Uppåkra gästgivaregård.StavrahusenSTAFFANS-TORPUppåkra kyrka sett från söderÖversiktskarta som visar Uppåkra och omgivningarnaPROGRAM UPPÅKRA ARKEOLOGISKA CENTER STAFFANSTORP

4. GAMLA UPPÅKRAJÄRNÅLDERSBYNUppåkra var mellan åren 100 – 800 e.Kr en imponerande ochlångvarig stadsliknande järnåldersby. De många och intressantafynden – över 20 000 föremål i brons, silver, guld och järn – visarpå en stormakt med anor från 100-talet f.Kr. med täta internationellakontakter. Under mer än 1 000 år var Uppåkra både ett maktresidensoch en religiös mötesplats. Kring 400 år e Kr bestod Uppåkra av15-20 gårdar med cirka 500 invånare. En säregen byggnad medmånga uppseendeväckande fynd har fått beteckningen Uppåkratemplet.Templet var religiöst centrum under minst 600 år då mångaofferceremonier utfördes. Man har bl a hittat hundratals järnvapenfrån olika vapenoffer samt en stor intilliggande offerlund.8Uppåkra har också varit ett handelscentrum med årligt återkommandemarknader. Här fanns specialiserade smeder som tillverkadeförstklassiga smycken och föremål i guld, silver, koppar och järn.Det fanns ett omfattande handelsutbyte med stora delar av Europaoch Romarriket.Kommunikationerna mot omvärlden var viktiga för boplatsen,dels längs den gamla vägen mot Trelleborg samt via vägen motÖresund och dåtidens hamn i Lomma.De kulturlager som bildats inom gamla Uppåkra är upp till 2 meter.Genom utgrävningar och metalldetektorsökningar har bosättningenvid Uppåkra synliggjorts.Avgränsningen av järnåldersbyn (gul) och den medeltida byn (orange) redovisas på ortofoto.Rekonstruktion av kulthuset/templetPROGRAM UPPÅKRA ARKEOLOGISKA CENTER STAFFANSTORP

DEN MEDELTIDA BYNGårdarna i byn var belägna på ömse sidor av Stora Uppåkravägennorr om kyrkan. Det kan ha funnits en gård inom området söder omkyrkan som haft ett samband med kyrkans tillkomst. På äldre kartorfinns namnet Dynnegård.På den nuvarande platsen för kyrkan fanns tidigare en medeltidastenkyrka som revs 1863. Kyrkan, som daterats till tiden omkring1150-1250, uppfördes under en intensiv stenkyrkobyggnadsperiod.Carl Georg Brunius beskrev kyrkan enligt följande: ” På en ansenliglandthöjd, som beherrskar Lunds och Malmö slätter, ligger StoraUppåkra kyrka, hvilken, bestående af ett tvåqvadratiskt skepp ochenqvadratiskt kor med rundel, har ett fyrkantigt torn i vester ochett vapenhus å den norra samt två sträfpelare på den södra sidan”(Brunius 1850:164). Kyrkan omgavs av en oval kyrkogård (ca 95 x65 m).9Stora Uppåkras medeltida stenkyrka enligt uppmätning av BruniusKarta över Stora Uppåkra by år 1774 . Kartan kommer från skattläggningenav domkyrkohemmanet nr 10PROGRAM UPPÅKRA ARKEOLOGISKA CENTER STAFFANSTORP

5. KULTURMILJÖ- OCH LANDSKAPSANALYS10HISTORIKStenåldern (ca 10 000 -1800 f. Kr)De äldsta upptäckta arkeologiska fynden i Uppåkra härrör frånstenåldern. När senaste inlandsisen dragit sig tillbaka domineradeslandskapet till att börja med av tall och hasselskogar, men successivtutvecklades ädellövskogar med ek, lind, alm, ask och lönn. Undervarmare perioder var även murgröna, mistel, järnek och idegranvanliga inslag. Under yngre stenåldern, från omkring 4000 f Kr komek, hassel och ask att dominera skogarna som blev glesare och ficken rikare markvegetation med bla gräs. Detta gynnade hjortstammenkraftigt, och därigenom människorna eftersom hjorten var ettviktigt bytesdjur. Övergången från jägar- till jordbruksekonomi innebaren stor förändring i samhällsstrukturen och ledde efterhand tillen omfattande förändring av landskapet. Odlingslandskapet växtefram, men människan var fortfarande rörlig och flyttade sina boplatsernär jorden sugits ur. Under slutet av stenåldern blev människanallt mer bofast och jordbruket expanderade kraftigt. Landskapetblev allt mer öppet och man använde sig av svedjebruk för att röjany mark och trädor.Bronsåldern (1800- 500 f. Kr)Under bronsåldern börjar boplatserna uppvisa tecken på kontinuiteti förhållande till tidigare perioder och fynd visar på livliga kontaktermed kontinenten. Landskapet präglades sannolikt av tätt liggandegårdar. Bebyggelsen låg ofta i närheten av ett vattendrag och gärnai en sluttning. Skogen runt byn var röjd och åkerlapparna var kringgärdadeav stängsel för att hålla husdjuren borta från odlingarna.Gravhögar placerades på höjdryggar i landskapet för att synas vidakring, förmodligen i närheten av vägsträckningar. Under bronsålderntillkom några av Uppåkras mest karakteristiska fornlämningar,bronsåldergravarna Storehöj och Lillehöj. Under senare delen avbronsåldern upphör gravskicket med gravhögar, troligtvis beroendepå ändrade ekonomiska och sociala förhållanden. Under periodenfanns ett utvecklat kultväsende där kostbara offer, bl.a. metallföremål,offrades i t.ex. mossar och vattendrag. I närbelägna Gullåkramosse, som troligtvis haft en viktig kultisk betydelse för Uppåkra,har bl.a. har en bronslur påträffats. Omkring 600 f Kr försämradesklimatet, och boken vandrar in och börjar dominera skogarna isödra Skandinavien.Järnåldern (500 f. Kr – 1050 e Kr)Klimatförsämringen fortsatte in i järnåldern, och efterhand uppstoden klimattyp liknande den vi har idag, med lägre årsmedeltemperaturoch nederbörden ökade betydligt. Jordbruksproduktionen blevallt intensivare, och järnålderns gårdssamhällen utvecklades. Underden äldre järnåldern låg förmodligen byarna på gränsen mellanåker och betesmark, boskapsskötseln var fortfarande förhållandevisviktig. För att få tillräckligt med foder till djuren skapades slåttervallarför höskörd, och ytterligare foder fick man genom att man hamladeträden. Åkrarna var inhägnade till skydd mot djuren. Underfr ca 10 000 f. Kr.StenålderBronsålderNeolitikumFörromersk järnålder2000 f. Kr 1000 f. Kr.PROGRAM UPPÅKRA ARKEOLOGISKA CENTER STAFFANSTORP

järnålderns senare skede var befolkningen slutligen helt bofast,och jordbruket utvecklades med nya redskap och nya brukningsmetodersom effektivare gödsling och tvåsädesbruk. I Uppåkra växteen av Sveriges största och mest långvariga järnåldersbosättningfram, en stadsliknande bebyggelse som sträcker sig över mer änett årtusende, från århundradet f. Kr. till cirka 1000 e. Kr. Introduktionenav järnet innebar en stor förändring av människors levnadsvillkor,då det var den första metallen som blev allmänt använd.Från järnåldern härrör även flera fynd av silver- och guldskatter.I Uppåkra har över 20 000 metallfynd upptäckts, största delen avbrons, men även silver och guld. Fynden tyder på att det funnits etthögt utvecklat hantverk i Uppåkra men även ett rikt internationellthandelsutbyte. Uppåkra hade under järnålderns sista del, vikingatiden,en stadsliknande karaktär och var ett politiskt och religiöstmaktcentrum. Under 900-talet förlorar Uppåkra sin position sommaktcentrum i regionen till fördel för ärkebiskopssätet i Lund somgrundas ca år 990. Uppkomsten av Lund förbryllar forskarna, dåstaden inte verkar ha utvecklats ur någon äldre bebyggelse. Lundgrundas på kungligt initiativ och det finns många teorier om varförmakten flyttas från Uppåkra till Lund. Möjligen var det av försvarsskälefter att Uppåkra blivit nedbränt eller kanske att Lund fick ettstrategiskt bättre läge vid en viktig landsvägskorsning, eller att Lundetablerades på mark som inte hörde till någon by.Medeltid (1050-1500)Under medeltiden var flera av de äldre byarna i Staffanstorps kommunfast etablerade, stor del till följd av bättre gödslingsteknik.Lund kom att inta en central plats i regionen medan bebyggelsen iUppåkra koncentrerades till de två byarna Stora och Lilla Uppåkra.Under medeltidens början är var den mesta marken uppodlad ochskogen helt borta söder om Lund. När domkyrkan stod färdig 1145kan man föreställa sig hur den reste sig över den låga bebyggelseni staden och syntes långt utifrån slätten. Landskapet var öppet ochvått, stora sankmarker bredde ut sig i de lägre delarna och vattendragensflöden var avsevärt rikare än idag. Bebyggelsen omgavsav öppna fält och träd fanns bara i enstaka dungar. Från medeltidenoch framåt förändras landskapet framför allt genom utdikningoch blir efterhand torrare och mer och mer uppodlat.Delar av det vägnät vi finner i Uppåkra idag växte fram påmedeltiden, bl.a. Stora Uppåkravägen som utgjorde bygatan. Undermedeltiden växer sig kristendomen sig stark och under 1100-taletpåbörjas en period av omfattande kyrkobyggande, bl.a. i Uppåkravars tidigare kyrka dateras till denna period. För att stärka kyrkanstillkomst donerade Knut den helige en stor donation av bl.a. gårdartill Opacri och il altro Opacri, dvs. Uppåkra och det andra Uppåkra(Stora och Lilla Uppåkra). Det är under medeltiden som dagenskyrkby Stora Uppåkra etableras och som i sin grundstrukturexisterar än idag.1600-1700-talHur Skåne och Uppåkra teddes sig under 1600-talet ger topografiskakartan över Skåne från år 1684 besked om. Kartan, somupprättades av Gerhard Buhrmann, ger den första heltäckandebilden av det skånska vägnätet. Här syns den större vägen Malmö-Uppåkra-Lund och även den äldre bygdevägen, nuvarande GamlaTrelleborgsvägen, vars tillkomst går tillbaka till förhistorisk tid.Under 1700-talet initierades nya idéer om effektivare jordbruk.11Bosättning iUppåkraLund grundasUppåkrasförsta stenkyrkabyggsSkåne blirsvensktSkiften. Byngår från 13gårdar till 5Uppåkrasnuvarandekyrka byggsJärnålderRomersk järnålder Folkvandringstid Vendeltid VikingatidMedeltidEfterreformatorisktididag !0 f. Kr./e. Kr. 1000 e. Kr. 2000 e.Kr.PROGRAM UPPÅKRA ARKEOLOGISKA CENTER STAFFANSTORP

Skåne karta 1684, Gerhard Buhrmann Skåne karta 1752 Karta över enskiftet 181112Byarnas ägosplittring var ett hinder för ett modernare och effektivarejordbruk. Idéerna, initierade av myndigheter och enskilda herremän,fi ck dock ingen större genomslagskraft hos landsbygdensbefolkning. Storskifte, där varje gård skulle få ett enda sammanhängandemarkområde, introducerades år 1762. Det genomfördesäven partiella enskiften i samband med storskifte, så var fallet iUppåkra, där en av gårdarna flyttades ut ur byn.1800-talet fram till idagSkiftena, och framförallt enskiftet som i Skåne genomfördes 1803,innebar att det gamla bylandskapet, som i mångt och mycket hadelevt kvar sedan slutet av vikingatiden fram till omkring 1800, försvinnertill förmån för en spridd bebyggelse, som tydligt präglar detskånska landskapet än idag. Enskiftet innebar att varje gård skulleligga på ett samlat skifte gjorde att den gamla bystrukturen “sprängdessönder”. Avståndet mellan marken som brukades och gårdenminskades avsevärt vilket underlättade arbetet och effektiviseradejordbruket. Det var inte bara byarna som splittrades upp medenskiftet, den gamla sociala bygemenskapen förändrades ocksåradikalt. I Uppåkra blev dock inte omvandlingen total då fl eragårdar kunde ligga kvar på bytomten. Hantverkare och jordbruksarbetarefyllde delvis byarna med gatuhus som bevarade bynsslutna karaktär.1800-talet innebar en kraftig befolkningsökning och andlig förnyelse,vilket resulterade i den största kyrkobyggnadsperiodensedan medeltiden. I Uppåkra och intilliggande Flackarp revs desmå, medeltida kyrkorna och ersattes av nuvarande Uppåkrakyrka år 1864, ritade av W Klein från Malmö.Det sena 1800- och 1900-talets tekniska revolutioner påverkarlandskapet både med effektivare jordbruksmetoder och med nyaelement och strukturer: Järnvägar, motorvägar, kraftledningar, vindkraftverk.Den elektriska belysningen påverkar starkt landskapsbildennattetid. En allt större del av befolkningen bor och arbetar istäderna och vi blir mer och mer rörliga. De stora kommunikationsledernainnebär förutom stora fysiska barriärer och ingrepp i landskapsbildenatt allt fler av oss endast upplever landsbygden bakomen glasruta i hög hastighet. Stora Uppåkra kyrka på höjden jämtemotorvägen är ett landmärke som kan uppfattas även i de högahastigheterna. Storehöj som vittnar om en historia sedan bronsåldernuppfattas inte säkert från motorvägen, men spåren frånUppåkras storhetstid under vikingatiden gömmer sig i jorden.KULTURMILJÖANALYSInledningFokus i följande kapitel kommer att ligga på den byggda kultur–miljön medan landskapet studeras i nästa kapitel. Syftet med kulturmiljöanalysenär definiera och beskriva viktiga kulturmiljöer ochkaraktärsdrag som underlag inför det fortsatta detaljplanearbetet.De miljöer som beskrivits bygger främst på studier av arkivmaterial,kartor och litteratur samt översiktlig inventering på plats. Kulturmiljöär ett omfattande begrepp. I allmänhet avses den miljö som formatsav människan till följd av växelverkan mellan människa och naturexempelvis i form av byggnader, kulturlandskap och fornlämningar,dvs. allt från en enskild byggnad/plats till hela landskap som finnskvar från tidigare generationer fram till idag. Att beskriva en kulturmiljöoch dess värden och karaktärsdrag handlar i grunden om attge människor en så hel och autentisk bild som möjligt av historien,och möjlighet att uppfatta och förstå platsen, dess betydelse,förutsättningar och utvecklingsskeden, men inte minst hur dagenssamhälle formats på denna grund. Hänsyn till den befintliga kulturmiljöninnebär följaktligen att bygga vidare på ett sätt som gör detmöjligt att ”läsa” miljön när man gör förändringar, och därmed tatillvara de befintliga värden som en resurs för en god och långsiktigthållbar livsmiljö.PROGRAM UPPÅKRA ARKEOLOGISKA CENTER STAFFANSTORP

Rekognoceringskarta 1812-1820 Häradsekonomisk karta 1910-15 Översiktskarta 2009Uppåkra idagDagens Stora Uppåkra karakteriseras av ett öppet odlingslandskapmed byn samlad på en sluttning strax norr om kyrkan. Bebyggelsenutgörs företrädesvis av större gårdar och enstaka friliggande hussom tidigare innehaft funktioner så som gästgivaregård, smedja,fattigstuga, skola mm men som idag huvudsakligen används sombostäder. Byn har ett bevarat äldre vägnät med Gamla Trelleborgsvägensom ansluter söderifrån från Lilla Uppåkra och Södra Uppåkravägen(den gamla bygatan) som genomkorsar byn i öst-västligriktning. Från kyrkan och västerut löper också en äldre väg, Sexevägensom utgör en vägstump av den gamla landsvägen mellanMalmö och Lund. Områdets äldre historia är tydligast avläsbartsöder om kyrkan genom de två bronsåldershögarna Storehöj ochLillehöj. Områdets rika järnåldershistoria, dolt under mark, vittnaridag ett utgrävningsområde söder om kyrkan.kyrkan: Storehöj och Lillehöj, varav den senare är belägen i prästgårdsboställetsträdgård.Ytterligare två bronsåldersgravar har funnits i Uppåkra. En avdessa låg på kyrkogården och den andra strax intill Storehöj. I diskussionernaom det äldsta Lund har det sedan slutet av 1500-taletomnämnts en marknad – ”Tre högars marknad”, som skulle legati närheten av tre högar öster om staden. Möjligen kan bronsålderhögarnai Uppåkra knytas samman med denna marknad. När Lundväl grundades flyttades marknaden in till staden.Värdefulla karaktärsdrag:- Gravhögarna som några av de mest karakteristiska fornlämningarnai landskapet.- Gravhögarna som symbol för bronsålderns gravskick fördåtidens övre samhällsskikt.- Deras kontinuitet som gravplats från fornhistorisk tidfram till idag.- Lokaliseringen intill forntida vägsträckning, in detta fallGamla Trelleborgsvägen.13Värdefulla kulturmiljöer och karaktärsdragBronsåldersgravarnaBronsåldershögarna tillhör de mest karakteristiska fornlämningarnai dagens landskap. Gravmonumenten i form av storhögar restessom minnesmärken över inflytelserika familjer från omkring 1500f.kr. I Uppåkra fi nns två bevarade bronsåldergravar strax söder omBilden till vänster visar Storehöj. Lillehöj ligger längre bort ochstår under stora kastanjeträd i gårdsbebyggelsens utkant.PROGRAM UPPÅKRA ARKEOLOGISKA CENTER STAFFANSTORP

14JärnåldersstadenDen största delen av Uppåkras fornlämningar härrör från järnåldernoch fi nns under mark i ett område som sträcker sig i en oval cirkelpå 40 hektar runt kyrkan. Boplatsen låg på västsidan av höjdplatånsom sträcker sig från Stora Uppåkra till och med Hjärupsbäcken isydväst. Bosättningen har haft en ovanligt lång kontinuitet underca 1000 år, där man funnit fynd från perioden 100 e.kr till 900-talet.Fynden visar på ett högt utvecklat lokalt hantverk med omfattandehandelsutbyte med stora delar av Europa. Vid grävningarna harockså påträffats en mängd lämningar av hus och gårdar och enbyggnad, som genom sin säregna konstruktion, antagits vara någonform av kulthus eller cermonihus.Värdefulla karaktärsdrag:- Området är ur arkeologisk synpunkt mycket betydelsefulltmed en unik stadsliknande järnåldersbosättning som genomsina fynd uppvisar en bild av ett ekonomiskt, politiskt ochreligiöst maktcentrum. Kanske har Uppåkra varit kungssätetför ett skånskt rike.Gullåkra mosse och området runt UppåkraTvå kilometer öster om Uppåkra ligger Gullåkra mosse, som troligtvishaft en viktig ceremoniell funktion som offermosse under bronsochjärnåldern. I samband med att man tagit torv ifrån mossen harflera föremål påträffats bl.a. en bronslur från sen bronsålder. Ävendå flertalet av fynden härrör från tiden före Uppåkrabosättningenså har även fynd från järnåldern påträffats. Uppåkra har med storsannolikhet även haft stor inverkan på ett vidsträckt område. Fyrakilometer söder om Uppåkra, i Önsvala, har man upptäckt ett femtiometer långt bostadshus från ca 100 f.kr. Bosättningar från järnåldernhar även påträffats i intilliggande Hjärup och Källby. Hamnen iLomma har spelat en viktig funktion för handel och utbyte av varor.Värdefulla karaktärsdrag:- Gullåkra mosses ceremoniella betydelse som offermosse ochkopplingen till Uppåkra, tyder på ett viktigt samband, varsutbredning och omfattning ännu inte är fullständigt utrett.- Kopplingen till bosättningar i området och Lomma hamn.KyrkbynKyrkbyn i Uppåkra grundades troligtvis i övergången mellanvikingatid och medeltid, då järnåldersbosättningen förlorade sinpolitiska och kultiska funktion till fördel för Lund, som grundades på900-talet. Bebyggelsen var tidigt grupperad i de två byarna Lilla ochStora Uppåkra. År 1085 uppträder Uppåkra för första gången i ettskriftligt dokument, i den bevarade avskriften av Knut den heligesgåvobrev till Lunds domkyrka. Av brevet framkommer att byarnaredan vid denna tid var fast etablerade.Det medeltida byområdet låg norr om kyrkan, där byn med tomterför 13 gårdar var placerade på ömse sidor om den öst-västligabygatan. Byområdet sträckte sig mot norr ner mot Höjeå. Av denmedeltida kyrkbyn finns än idag bevarat delar av det äldre bebyggelsemönstretmed gårdsbebyggelsen samlad längs bygatan, delarav det äldre vägnätet samt kyrkogårdens och kyrkans placering.Någon medeltida bebyggelse finns inte bevarad sedan kyrkan revspå 1800-talet.Storskifte av byn ägde rum år 1798, då ägaren till gård nr 5 begärdeatt hans ägor skulle skiftas. Gården, som omnämns Åkerslund,flyttades till västvången mot Hjärup. Enskifte av byns kvarvarande12 gårdar genomfördes år 1808. Av dessa blev fem gårdar kvari byn, nr 2, 3, 1, 8 och 9. Idag återstår fyra av gårdarna på sinaursprungliga bytomter, medan prästgårdsbostället nr 8 år rivet ochflyttat söder om kyrkan.Gullåkra mosseI Stora Uppåkra restes på 1100-talet en stenkyrka, placerad någotförskjutet mot söder i förhållande till dagens kyrka. Arkeologiskafynd på platsen för kyrkan antyder dock att platsen, med sitt strategiskaläge, troligtvis fungerat som kultplats och begravningsplatsredan under förhistorisk tid, vilket en numera förstörd bronsåldergravinne på nuvarande kyrkogård vittnar om. Möjligen förgicks denromanska kyrkan av en stavkyrka, vilket dock inte är belagt.Uppåkra by, gård nr nio. I den nedre bilden ser man ocksåfattighuset till höger.PROGRAM UPPÅKRA ARKEOLOGISKA CENTER STAFFANSTORP

Värdefulla karaktärsdrag:- Kyrkans och kyrkogårdens placering på höjdryggen och desskontinuitet på platsen i drygt 900 år.- Kyrkbyn som ett av de viktigaste elementen i vårt kulturarv.- Det bevarade bebyggelsemönstret med gårdsbebyggelse påömse sidor om den gamla bygatan, där fyra av ursprungligentretton gårdar ligger kvar på sina ursprungliga tomter.- Bymiljöns slutna och täta karaktär med bebyggelsen huvudsakligenplacerad norr om kyrkan i öst-västlig riktning.Karta som visar den ovanligt stora förekomsten av fosforsöder om Uppåkra by (Sockerbruksnäringens fosfatkarta)gränsmärke15kulturhistoriskt viktigt samband mellangränsmärkeUppåkra och Gullåkra MosseGullåkramosseÖversiktskarta som visar fornlämningsområden,kulturhistoriskt viktiga gränser och sambandPROGRAM UPPÅKRA ARKEOLOGISKA CENTER STAFFANSTORP

Det äldre vägnätetGenom Uppåkra går flera kulturhistoriskt intressanta vägsträckningar.Gamla Trelleborgsvägen (väg 879), den f.d. landsvägen mellanTrelleborg och Helsingborg, leder söderifrån från Lilla Uppåkra förbiUppåkra kyrka. Vid jämförelse med äldre lantmäterikartor verkarvägen avspegla ett äldre kommunikationssystem, tillkommit förebyarnas tillkomst.Lunds domkyrkaStora Uppåkravägen (väg 882) som leder genom Uppåkra i östvästligriktning följer i huvudsak den gamla byvägen, som växtefram under medeltiden.Sexevägen strax väster om kyrkan vilken leder ner till de s.k. Stavrahusenutgör en bit av den uråldriga landsvägen mellan Malmöoch Lund. Vägen passerade Stora Uppåkra by fram till år 1855 ochvar förr en av landskapets viktigaste vägar. Vägen redovisas påGerhard Buhrmanns karta över Skåne från år 1684.16Värdefulla karaktärsdrag:- Vägnätet i och genom Uppåkra har en ålderdomlig karaktär,där den äldsta vägsträckningen längs Gamla Trellborgsvägenhar i stort sett identisk sträckning som på Vikingatiden.Hjärupsbäcken- Vägarna är tillsammans med övriga farleder och naturförhållandenviktiga för förståelsen av Uppåkras uppkomst ochutveckling.Vy över Stora Uppåkra från söderPROGRAM UPPÅKRA ARKEOLOGISKA CENTER STAFFANSTORP

17Plats för medeltidakyrkaGårdsbebyggelse kvar på sinaursprungliga medeltida tomterViktiga karaktärsbyggnaderKulturhistoriskt värdefull vägsträckning.“Gamla Trelleborgsvägen” och gamla byvägenTidigare vägsträckningarBronsåldersgravarnaBoplatsområdet under järnåldernBytomten för den medeltida bynAnalys: KulturmiljöPROGRAM UPPÅKRA ARKEOLOGISKA CENTER STAFFANSTORP

LANDSKAPSANALYSInledningLandskapsanalysens syfte är att utifrån de landskapliga förhållandenata fram och belysa förutsättningarna för den aktuella platsenoch påvisa karaktärsdrag och kvaliteter som har betydelse för hurmänniskor upplever och använder landskapet. Landskapsanalysenutgår i första hand från inventering genom vistelse i och rörelse genomlandskapet. Detta kompletteras med kart- och flygbildsstudiersamt en genomgång av skriftliga källor.De naturliga förutsättningarnaBerggrunden under Uppåkra är av krita och jorden är krithaltig lågbaltiskmoränlera. Idag domineras landskapet av modernt, storskaligtjordbruk på den högvärdiga åkerjorden. I den stora skalan liggerUppåkra på slätten, men lokalt är ändå topografin påtaglig. StoraUppåkra ligger på en kulle, med kyrkan på krönet och byn på dennorra, mest branta sluttningen.Hjärupsbäcken18LandskapsbildenLandskapets karaktär domineras av det storskaliga åkerlandskapetsom sluter an till Stora Uppåkra ålderdomliga bybebyggelse medgårdar omgivna av lummig grönska som klättrar upp mot kyrkanpå höjden. Såväl kyrkan som höjden är viktiga landmärken för detangränsande landskapet, främst från norr, väster och söder. Frånhöjden erbjuds vida vyer och utblickar åt alla vädersträck, men motöster är sluttningen mindre märkbar.Stora Uppåkra kyrka från söder.Från höjden uppfattar man Lunds siluett i norr, och Höje ås dalgångvid Lunds fot. Ån framträder vagt, främst som ett vegetationsband isvackan. Väster om Uppåkra präglas vyn av motorvägen som skäröver åkrarna tre hundra meter från kyrkan. Även ljudet från motorvägenär påtagligt. Längre bort blickar man över gamla L undavägenmot Hjärups bebyggelse. I söder tittar man mot Lilla Uppåkraut över Hjärups bäcken, idag ett dike, som en gång varit ett meandrandevattendrag i utkanten av vikingatidens Stora Uppåkra.Man kan även följa motorvägen mot Malmö med blicken. I österskymtar man långt bort vegetation kring Gullåkra mosse och bebyggelseni Staffanstorp. I fjärran kan man se Romeleåsens siluettöver slätten.Karta över Lilla Uppåkra år 1703, före skiftet. Bytomten framgår tydligtliksom landskapets uppdelning i tegar. Den gröna remsan visarett annorlunda utnyttjande av marken längs Hjärupsbäcken.Lilla Uppåkra i förgrunden. Här ser man hur landskapet har förändratsgenom storskalig jordbruk. Stora Uppåkra och Lund syns ibakgrunden.PROGRAM UPPÅKRA ARKEOLOGISKA CENTER STAFFANSTORP

19FornlämningsområdetBarriärLandmärkeVegetationsvolymerLandskapsrumRiktning/siktlinjeLandskapsanalys -Det stora sammanhangetPROGRAM UPPÅKRA ARKEOLOGISKA CENTER STAFFANSTORP

Det storskaliga åkerlandskapets rumslighet är svag i den storaskalan, den defi nieras av framförallt av vegetation vid bebyggelseoch i anslutning till gränser i landskapet som diken, ägogränser ellervägar. På Lundaslätten och kring Uppåkra är rummen stora ochfl yter in i varandra, det är den fria sikten som dominerar. De svagarumsliga gränserna gör också att det finns få tydligt definieradesiktlinjer eller riktningar.Lomma hamnI Stora Uppåkra by är rumsligheten tätare. Sekvenser av tydligtdefi nierade rum med riktade glimtar och siktlinjer ut i det öppnalandskapet karaktäriserar bymiljön. Träden är det starkaste rumsskapandeelementet. Kastanjerna runt kyrkan och lindallén vid dengamla skolan är de mest värdefulla enskilda vegetationselementen.20Värdefulla karaktärsdrag:- det öppna jordbrukslandskapet- topografi n med byn och kyrkan som ett landmärke på krönet- vyer och utblickar i landskapet- träden som rumskapande element , i den stora skalan för attrikta vyerna, i den mindre skalan för att definiera byn ochhålla samman den tätare miljön.Trädallé mellan kyrkan och Stora UppåkravägenStora Uppåkra by från sydväst. Motorvägen E 22 i förgrunden.PROGRAM UPPÅKRA ARKEOLOGISKA CENTER STAFFANSTORP

21FornlämningsområdetBarriärLandmärkeVegetationsvolymerSärskilt värdefull vegetation,alléträd etcRumsskapande vegetationFasader etc med betydelseför landskapsrummenLandskapsrumRiktning/siktlinjeLandskapsanalys -I det lilla sammanhangetPROGRAM UPPÅKRA ARKEOLOGISKA CENTER STAFFANSTORP

Turning TorsoVy mot sydväst från Stora Uppåkra By med Malmös stadssiluett i bakgrunden22Lunds DomkyrkaVy mot norr från Stora Uppåkra By med Lunds stadssiluett i bakgrundenPROGRAM UPPÅKRA ARKEOLOGISKA CENTER STAFFANSTORP

6. ALLMÄNNA INTRESSENKULTUR- OCH NATURMILJÖRiksintressen kulturmiljöOmrådet har inte utpekats som riksintresseområde av statligamyndigheter. Det fi nns inte heller några angränsande riksintresseområdensom berörs av planeringen.KulturmiljöprogramI Länsstyrelsens kulturmiljöprogram redovisas särskilt värdefullakulturmiljöer i Skåne.I programmet ingår området Bomhög-Hjärup-Uppåkra med följandevärdetext och motiv för bevarande:Bomhög-Hjärup-UppåkraMellan Lomma, Åkarp och Lund utbreder sig ett flackt odlingslandskapsom är kännetecknande för den landskapstyp som uppstodi samband med skiftet under 1800-talet med utfl yttade gårdaromgivna av sina ägor. Ägogränser och vägar markeras av alléeroch trädrader. Flera av gårdarna bevarar ett äldre byggnadsskickoch har en bibehållen fyrlängad plan. Förutsättningarna för ett tidigtåkerbruk har här varit mycket goda. Den stora gravhögen Bomhögnorr om Svanetorp tillhör bronsåldern. Vid utgrävningar i närhetenhar boplatslämningar och en brandgrav från yngre bronsålderpåvisats.Hjärups gamla byplats kan fortfarande skönjas då några av gårdarnakvarligger. Modern villabebyggelse har dock brett ut sig överde gamla gårdstomterna och närliggande åkrar. I en av gårdarnasträdgård står en runsten, flyttad till platsen under senare delen av1800-talet. Ursprungligen stod den söder om gården. Skolhusetuppfördes 1892 och den intilliggande byggnaden uppfördes somlärarbostad 1935.Vallgården söder om landsvägen är en av de gårdar som utflyttadesfrån Åkarps by vid skiftet 1812-1814. De vitputsade gamla längornaär goda och väl bibehållna representanter för de tegelarkitektursom blomstrade omkring 1800-talets mitt. Landsvägen Malmö-Lundingår i det forna förbindelsestråket till nordöstra Skåne. Vägen medsin kraftiga allé för i mjuka svängar genom landskapet. Längs vägenuppfördes under 1800-talet låga gatehus med sammanbyggdagavlar, vilka beboddes av hantverkare och arbetare. Till den typiskalandsvägsbebyggelsen hör även värdshusen och krogarna av vilkanågra ännu finns kvar, dock ofta med annan funktion. Parallellt medlandsvägen löper motorvägen, Sveriges första autostrada.Uppåkra socken omfattade Stora och Lilla Uppåkra, Hjärup ochSvarte Hjärup. Uppåkra kyrka från 1864 är uppförd i nygotisk stil itegel som ersättare för de medeltida kyrkorna i Uppåkra och Flackarp.Intill kyrkan på traditionell plats finns den under 1960-taletuppförda prästgården och skolhuset, byggt 1835 i rött tegel. Bynkring kyrkan, Stora Uppåkra, skiftades både genom storskifte ochenskifte kring sekelskiftet 1800. Lilla Uppåkra enskiftades 1812 ochgatuhus uppfördes på äldre gårdstomter. Sedan mitten av 1990-taletpågår arkeologiska undersökningar av området kring kyrkan.På 1850-talet anlades Södra Stambanan genom Hjärups bymarker.En hållplats placerades längre norrut än den 1909 uppfördajärnvägsstationen Uppåkra. Till skillnad mot många andra platseruppkom inte något egentligt stationssamhälle i anslutning till järnvägen.Några mindre bostadshus och ett företag var den endaetableringen.Motiv för bevarandeOmrådet utgör en rest av det nu till stadslandskap exploateradejordbruksområdet. De öppna åkermarkerna och gamla landsvägsallén,liksom andra alléer och trädridåer, är av betydelse för helhetentillsammans med bymiljöerna. Gravhögen Bomhög är ett viktigtinslag i odlingslandskapet och tyder på att området varit en del aven forntida centralbygd. Uppåkra station och de få bostäderna intillär tidstypiska för tiden kring 1900.KulturvägarVägverket har under åren 1995-96 inventerat de kulturhistoriskavärdena längs det statliga vägnätet. I rapporten ”Vägen - Ett kulturarv”,Vägverket 1997, klassificeras vägnätet med hänsyn till kulturvärdeti tre olika klasser.Klass 1+ Vägsträckning med omistliga kulturhistoriska värden.Klass 1 Vägsträckning med mycket höga kulturvärden.Klass 2 Vägsträckning med höga kulturhistoriska värden.Såväl Stora Uppåkravägen som Gamla Trelleborgsvägen harbedömts vara av klass 2.Lokala kulturmiljöintressenI Kulturminnesvårdsprogrammet för Staffanstorps kommun (IngeborgHammarskjöld-Reiz Arkitektbyrå AB 1995) utpekas Storaoch Lilla Uppåkra som två av ett 50-tal tidstypiska bebyggelsemiljöersom bedöms viktiga att bevara. En närmare beskrivning avbevarandevärdena inom Stora Uppåkra redovisas i programmet.Kulturminnesvårdsprogrammet har följts upp genom upprättandeav områdesbestämmelser enligt Plan- och bygglagen.FornlämningarBoplatsområdet kring Uppåkra kyrka, som även inrymmer gravhögarnaLillehöj och Storehöj, utgör fornminne liksom den ursprungligabyplatsen. Dessa skyddas av Kulturminneslagen, kap 2.Fornminnen. Lag (1988:950) om kulturminnen m.m.Uppåkra kyrkaKyrkan i Uppåkra ligger idag på en topografiskt mycket markantplats och utgör ett framträdande blickfång i landskapet. Kyrkan,som är anlagd på platsen för en äldre medeltida kyrka, är byggd inygotisk stil i Lommategel. Kyrkan som invigdes 1864 är ritad avarkitekt W Klein. Uppåkra kyrka och kyrkogård skyddas av Kulturminneslagen,kap 4. Kyrkliga kulturminnen.BiotopskyddFör alléer, dammar, åkerholmar och andra områden som utgörlivsmiljö för hotade djur- eller växtarter gäller generellt biotopskyddenligt 7 kap 11§ MB.NaturresurserAll åkermark i anslutning till Stora Uppåkra är högsta klass (klass10 enligt Lantbruksnämndens klassificering) och får endastianspråktas för att tillgodose väsentliga samhällsintressen.23PROGRAM UPPÅKRA ARKEOLOGISKA CENTER STAFFANSTORP

7. TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDENÖVERSIKTSPLANFör kommunen gäller Framtidens kommun, perspektiv 2038 somöversiktsplan antagen av kommunfullmäktige 2009-11-30. Översiktsplanensprogramförklaring för Uppåkra redovisas i avsnitt 1.Framtidens kommun - perspektiv 2038.Översiktsplanen redovisar den planerade utbyggnaden av UppåkraArkeologiska Center. Ett antal olika entrépunkter till Upp-åkraområdetoch Gullåkra mosse redovisas. Nordväst om Uppåkra föreslåsentréområde och parkeringar i anslutning till de befintliga vägportarnaväster om E22.En utbyggnad av ridvägar och beträdor föreslås för att öka tillgänglighetentill landskapet.24En snabbspårväg föreslås mellan Lund och Staffanstorp längs dengamla järnvägssträckningen.Markanvändningskarta för delområde Uppåkra från Staffanstorpskommuns översiktsplan Framtidens kommun, perspektiv 2038,PROGRAM UPPÅKRA ARKEOLOGISKA CENTER STAFFANSTORP

OMRÅDESBESTÄMMELSEREn förelaga till kulturminnesvårdsprogram för Staffanstorpskommun inarbetades i 1990 års översiktsplan. För att säkerställabevarandeintresset i bl a Stora Uppåkra upprättades områdesbestämmelser1993. Kommunens beslut att anta områdesbestämmelsernavann laga kraft 1998-10-09.Följande områdesbestämmelser gäller för Stora Uppåkra by:AnvändningOmrådet utgör en värdefull kulturmiljö, som i huvudsak avses förjordbruks- och bostadsändamål med inslag av annan verksamhetav mindre omfattning, som låter sig väl inpassas i miljön.Utökad lovpliktFör området utökas lovplikten att gälla:• Rivning av byggnad eller del av byggnad som, efter antagandetav dessa bestämmelser, är bygglovspliktig. Gäller sålundaäven ekonomibyggnad för jordbruket.• Ändring av byggnad inklusive utbyte av tak- eller fasadmaterialsamt omfärgning.• Nybyggnad och utvändig ändring inklusive utbyte av tak- ellerfasadmaterial samt omfärgning av ekonomibyggnadför jordbruket.• Skylt eller ljusanordning.Åtgärder får inte vidtagas som kan skada miljön, verka störande förde boende eller vara till men för pågående markanvändning.Vid prövning av enstaka ny byggnad, till nybyggnad hänförlig till- ellerombyggnad eller förändring av byggnads användning bör beakta,om företaget kan medverka till att den befintliga miljön bevaraseller levandegörs. Grönstrukturen inom bestämmelseområdet är avsärskilt kulturhistoriskt och miljömässigt värde och får inte förvanskas.25Placering och utformning av byggnadByggnad får inte placeras närmre gräns mot granntomt än 4,0 moch inte närmre gräns mot samfälld väg än 6,0 m.Dock skall förstörd byggnad, som återuppförs, placeras i huvudsakligöverensstämmelse med den byggnad som ersätts, för så vittdetta inte är uppenbart olämpligt.Ny byggnad, till- eller ombyggnad skall anpassas till befintlig bebyggelsevad gäller såväl placering, höjd och taklutning som yttreutformning i övrigt, materialval och färgsättning.Områden somomfattas avområdesbestämmelserVyer från UppåkraOmrådesbestämmelser för Stora Uppåkra(Schematisk avritning av originaldokument)PROGRAM UPPÅKRA ARKEOLOGISKA CENTER STAFFANSTORP

8. UPPÅKRA ARKEOLOGISKA CENTER (UAC)26Tankarna bakom UAC presenteras i en förstudie från 2008. Denföreslagna byggnaden tar sin gestaltningsmässiga utgångspunkt i”den lyfta torvan” på slätten i Uppåkra. Byggnaden är tänkt attfungera som ett publikt besökscentra där fynden från pågåendearkeologiska utgrävningar och vetenskapen bakom upptäckternavisas och förmedlas. Samtidigt planeras i byggnaden förvaringslokalerför landets näst största arkeologiska samling – Historiskamuseet i Lunds ”Kulturarvsbank” med cirka 10 miljoner föremål.I byggnaden skapas också utrymmen för omhändertagande ochkonservering av fynd samt undervisningslokaler, hörsal och bibliotek.Byggnaden har en sammanlagd bruttoarea av cirka 4000 kvm.Platsen och byggnaden förväntas bli ett stort besöks- och turistmål.Besökaren ska kunna vandra upp på byggnadens tak, varifrånboplatsområdet och det omgivande landskapet kan överblickas.Olika placeringar av byggnaden har diskuterats. Det nu föreslagnaläget ligger utanför de mer fyndintensiva delarna av boplatsen.FunktionerByggnaden är uppdelad på fyra olika våningsplan varav två liggerunder markplanet.I förstudien presenteras byggnaden enligt följande:EntréplanetHär fi nns samlat lokaler för reception och museishop i direkt anslutningtill café/restaurang och kök. Dessa lokaler är möjliga att drivaav extern entreprenör.I entrén fi nns även regionalt arkeologiskt informationscentrum tillgängligtför allmänheten. Utsiktsplattformen på taket nås via invändighiss från entréplan och utställningsplanet. Entréplanet innehållerockså lokaler för konserveringsenheten. Inlastning av föremål skerinomhus via särskild lastintag till denna eller direkt via sluss till varuhissned till magasinsplanet. Det finns utrymmen för pedagogiskaworkshops samt ett separat omklädningsrum för personal.UtställningsplanetUtställningsytorna ligger försänkta en våning under markplanet.Utställningsplanet nås via en central trappanläggning som ocksåfungerar som sittplats vid informella föreläsningar, informationsmötenoch dylikt. Utställningsytorna är öppna flexibla ytor ochtill stor del mörka. Detta ger maximal frihet för både digitala utställningskonceptoch modern föremålsexponering. Genom glasöppningari byggnadens sidoväggar kommer den arkeologiskalagerföljden i fornlämningen att avläsas. I detta plan finns ocksågrupprum för barn- och studentundervisning, magasins- samttekniska utrymmen.Övre planetEn trappa upp finns det offentliga biblioteket med läs- och arbetsplatserför besökare och forskare. Planet nås med hiss och trappförbindelse.I anslutning till biblioteket ligger verksamhetens hörsalför cirka 100 personer.Hörsalsfunktionen har utformats så att denna del går att hyra utseparat. Här finns också arbetsplatser med tillhörande faciliteterför den personal om cirka 12-15 personer som dagligen arbetar ihuset.MagasinsplanetPlanet nås med hiss och trappförbindelse. Byggnadens undre planupptas av klimatkontrollerande magasinsutrymmen. Utrymmet kandisponeras för kompaktarkiv, hyll- och stapelförvaring.FasadbeskrivningByggnaden ska uppfattas som en del av naturen och är därförbeklädd med gröna ytor på tak och sidoväggar.TaketTaket är ett så kallat vegetativt tak med kraftigt gräs. Terrass ochutsiktsplattform förses med betongplattor.SidoväggarnaSidoväggarna består av två delar:Den yttre väggen består av en rutmönstrad stålgallerstruktur ivarmförzinkat utförande. Gallerstrukturen bärs upp av en friståendestålstomme. Växtlighet planteras som klättrar upp på gallerstrukturenvilket också bidrar till ökad ett förbättrat mikroklimat runtbyggnaden.Den inre vägen utgör klimatavgränsning i form av en tät högisoleradbetongvägg med beklädnad av fasadglas typ ”look-a-like”-glas.I den inre väggen förekommer öppningsbara fönster och dörrar iövre planet för nödutrymning. I mellanrummet mellan yttre och inresidovägg finns horisontella gångbryggor för putsning av glas samttrappor för nödutrymning.Gavelvägg mot söderGavelväggen har dubbelväggsuppbyggnad lika som sidoväggarna.Den inre väggen utförs i detta fall som en fribärande glasfasad,med lågt u-värde i hela husets bredd.Miljö och hållbarhetEn låg energiförbrukning har prioriterats med målsättning att försökauppnå EU:s ”Green Building”-krav. I ett livscykelperspektivger låg energiförbrukning de största miljömässiga effekterna medavseende på CO2-utsläpp och resursutnyttjande.Målsättningen nås genom att använda ett högisolerat tätt klimatskalmed begränsade fönsterytor. Fönster koncentreras mot söderdär utblickar över den arkeologiska parken är nödvändiga. Mindrefönsteröppningar förekommer till rumsfunktioner i sido- fasaderna.I den yttre rasterfasaden finns möjlighet att ansluta solcellspanelerför lokal elproduktion.PROGRAM UPPÅKRA ARKEOLOGISKA CENTER STAFFANSTORP

27Förstudie till Uppåkra Arkeologiska Center. Arkitekt: EcoscapearchitectsPROGRAM UPPÅKRA ARKEOLOGISKA CENTER STAFFANSTORP

9. DESIGNDIALOG WORKSHOPProgramarbetet har inletts med en Designdialog.Vad är Designdialog?Designdialogen är en engagerande designprocess där medborgare,tjänstemän, politiker, byggherrar m fl bjuds in att tillsammansskissa sina framtida miljöer. Designdialogen är en metod för att nålångt i analys- och visionsarbetet och den kan utgöra ett steg i planprocessen,exempelvis vid upprättande av planprogram.Vilka deltog?I arbetet med planprogrammet för Uppåkra Arkeologiskt Center harDesigndialogen använts för att lyfta alla tänkbara infallsvinklar påframförallt placeringen av UAC. I en workshop har ett brett urval avintressenter givits möjligheten att presentera idéer och funderingarför att skapa en bred kunskapsbas i det fortsatta programarbetet.Totalt medverkade 19 personer som arbetade i 3 grupper. Följandeintressenter var representerade under workshopenVilka slutsatser var gemensamma?• UAC bör placeras bakom kyrkan• Huvudsaklig infart till Uppåkra från öster via Knästorps kvarnvägoch stora Uppåkravägen.• Fornlämningsområdet som yta ska synliggöras visuellt• Entréer / portar som markerar passager över gränsen förfornlämningsområdet bör finnas28Designdialogen som utvecklats inom SWECO Architects är enarbetsmetod där deltagarna utvecklar idéer som arkitekten vägersamman och omsätter till en meningsfull utformning. Genomdesigndialogens verktyg, som är visuella och handgripliga, görskomplicerade sammanhang förståeliga för alla.Varför Designdialog?• Designdialogen är ett bra sätt att tidigt få in mycket kunskap iett projekt.• Designdialogen skapar engagemang och en positivupplevelse av stadsplanering.• Designdialogen ger en bred förankring bland medborgare ochandra intressenter och stadsbyggnadsaktörer.• Designdialogen är ett visuellt och okomplicerat arbetsssätt.• Designdialogen är en beprövad och välstrukturerad metodsom ger ett snabbt och tydligt resultat.• Staffanstorps kommun• Stiftelsen/Intressentgruppen• Staffanstorpshem• Lunds Universitetet• Lunds historiska museum• Länsstyrelsen• Region Skåne• Vägverket• Uppåkra församling• SwecoTillfrågade att närvara var även Skånetrafiken.Vid redovisningen skulle följande frågor belysas:• Vlka åtgärder föreslås inom fornlämningsområdet?• Anläggningen bör dimensioneras för cirka 50 000 besökaremed möjlighet till utbyggnad i takt med att anläggningenökar i attraktivitetDessutom presenterades en mängd intressanta förslag och idéerfrån de enskilda grupperna, här i ett sammanfattat urval. Idéerna ärgrupperade efter vissa teman, men utan rangordning.• Möjliga sätt att visualisera fornlämningens yta och storhet:lägga marken i vall, bete, trädrad eller pilevall runt, vallmo-,solros- eller linfält.• Önskvärt med en nära koppling mellan Lund och Uppåkra föratt kunna dra nytta av Domkyrkans cirka 700 000 besökare/år.• Beträdor runt fornlämningsområdet alternativ till, eller förstaetappen för, att ta hela ytan i anspråk.• Markera historiska entréer till järnåldersstaden.• Var ska det Arkeologiska centret placeras?• Markera historiska vägdragningar ex gamla Trelleborgsvägen.• Var placeras angöring, när- och evenemangsparkeringar?• Återskapa processionsväg till Gullåkra mosse.• Vilka samband mot omgivningen är viktigast?• Vad gör anläggningen attraktiv? Varför kommer man hit frånItalien/Stockholm/Hjärup?• Områdets utbredning: viktig vy över boplatsen från diket /Hjärupsbäcken i söder.• Diket / Hjärupsbäcken i söder återskapas som naturligtvattendrag + bro.De tre grupperna redovisade sina resultat för varandra och avslut-• Visa upp medeltiden också!ningsvis hölls en sammanfattande diskussion.• Bytomten är en viktig del av fornlämningsområdet, måstevisas som en del av detta.PROGRAM UPPÅKRA ARKEOLOGISKA CENTER STAFFANSTORP

• Spårvägshållplats vid Knästorps kvarnväg.• Parkering på den gamla skolans fotbollsplan.• Motorvägsrastplats med info-skyltar vid E22.• Parkering vid Ljungs handel.• Trafikplats Lunds S bör byta namn till Uppåkra.• Bredda G-C-tunnel under E22.• Fornlämningen kan bli grönområde med viktiga rekreativavärden för alla som bor i Hjärup, Lund och Staffantorp.• Parkering öster om byn och ny angöring till UAC från öster,dvs ej genom byn.• Använda befintliga vägar i byn, inte skapa nya.• Möjligt samutnyttja parkering vid nytt idrottsområde i Hjärup.• Gångvägar inom den arkeologiska parken / fornlämningenutförs som spänger som en symbol att värna jorden där deintressanta fynden finns.• Levandegöra och föra ut arkeologin som vetenskap med hjälpav järnåldersstaden.• En plats där forskningen möter samhället – science centre –delaktighet i den arkeologiska processen.• Visa att arkeologi är mer än grävningar under ett parmånader: Visa även bearbetningen av fynden.• Mångfald för alla sinnen: ett brett spektrum av upplevelser texskulpturpark.• Promenadvägarna till UAC och runt området lika viktiga förmånga besökare som själva målet.• Nå de som inte är arkeologiintresserad också.• Ridvägar kan samordnas med g-c-vägar för att ökamångfalden i användandet av området.• Restaurang eller café!• Minimera Parkering vid UAC.• Flexibilitet: en yta med vall kan användas som parkering videvenemang .• Utformning av parkering- och angöringsyta vid centret: ett torg.• Utformning av parkering- och angöringsyta vid centret: inte etttorg, inte urbant.• Danskarna viktig målgrupp.• Centret måste ha expansionsmöjligheter!• Viktigt säkerställa att inträde kan tas till centret.• Kyrkan befintlig stor samlingslokal – positivt med ömsesidigtnyttjande av kyrkan resp UAC.• Kyrkogården behöver utvidgas.• Respekt måste visas de boende och den pågåendeverksamheten, jordbruket, som varit en del av platsen sedanjärnåldern.29Att levandegöra och föra ut arkeologisom vetenskap med hjälp avjärnålderstaden.Hjärup växer åt det här hållet ochdärför är det bra att trafiken till Uppåkraleds österifrån. Det kommeratt bli en idrottsplats här och detger en extra P-möjlighet.Danskarna är en viktig målgrupp.Tvåspråkig information “på ettdansk och ett svenskt vis”.Tillgängligheten för besökare tillkyrkan och kyrkogården får inteförsvåras.Lila brickan visar att en del av kyrkansmark har tänkts lånas ut viaett upplåtelseavtal och marken kangrävas ut. På sikt återfår kyrkanmarken när kyrkogården behöverutvidgas.Blå snören är gång- ochcykelväg.Koppling till Hjärups by ochjvstn.Bra väg att ta sig med cykeleller till fots från det härhållet, men tunneln måstebyggas om.Brun skyltning tidigt på motorvägenvisar tydligt hur man angör.Motorvägsrastplats här. “Uppåkrarastplats”. Bör innehålla informationoch vara så tråkig att manåker fram till UAC. Har vissa trafi k-tekniska nackdelar.Röda brickor markerar historiskaentréer.Kanske en medeltida parkmed lasershow och virtuellla3D-visualiseringar här.Det första gruppen gjordevar att placera in UAC-byggnadenhär.I stort är det de befintliga byvägarnasom används. Entrévägar först ochfrämst där vi vill att folk ska kommaoch sedan se till att vi löser det renttekniskt.Försöka leda all trafik från öster,vilket skapar en lång entré till platsen,man ser höjden och färden utgörett sätt att närma sig upplevelsenmentalt.Entrépunkt, i framtiden enspårvägsstation.Risk för bökighet när man lederin trafiken i byn, men en fördel äratt man saktar ner och uppleverbykärnan. En entré från nutiden, viamedeltiden till forntiden.Kompletterande när-P här,vid gamla skoltomten.Visa storheten, storleken påområdet!Mångfald (markeras avtornet i mitten) - upplevelse,känsla, rörelse, många sinnenaktiverade. Här händermånga olika saker.Flexibilitet i områdets utseende- i vilka ytor somanvänds till parkering, vemsom betar osv. Även aktivitetoch händelser.Eftersom området inte längreska vara jordbruksmarkoch läggas i vall kan det juvara en fördel för ridandebesökare som kan låtahästarna beta. Särskilt kopplattill entréer om man rörsig hit till häst.Vad gör man med ytan somblir när man lägger områdeti vall?Effektfult med ex vallmo ellersolrosfält.Skyltning, kort och enkelt:Uppåkra - Lund före Lund.Entréerna visar också påstorheten.Kanske platser kopplade tillentréerna. Skulptur, upplevelse.Entréer är placerade vid självaområdets gräns så att detblir tydligt när man passerar“mellan öst- och västberlin”.(bruna pluttar)Huvudentré från öster. Områdetexponerar sig bra härifrån. Man kanbygga upp förväntningar och känsla.Komma ner i varv när mannärmar sig.Bibehålla befi ntliga vägstruktureroch inte förfalla åt överdåd.Det är viktigt att behålla kultur ochkänsla i de strukturer som finns,+ försöka hitta äldre bortsuddadestråk.Inte bara en utgrävningsplats och enbyggnad.Även historiska kopplingar till :LundLöddeköpingeFotevikSkegrieGullåkra mosseÅterskapa gamla sträckningen avTrelleborgsvägen för gång, cykeloch häst.Röd tråd markerar gång-, cykelochridväg.Processionsleden mellan Gullåkramosse och Uppåkra för gång, cykeloch häst.Höjden och gamla vägen är judet som gjort platsen. Markerasträckan för gamla Trelleborgsvägenpå något sätt så att mankan röra sig längs den.Angöringspunkter är markerade(gröna pluttar), fungerarsom portar in i området.Markera områdets utbredning,exempelvis med träd i gränsenmot jordbrukslandskapet.Kanske pilträd. Något som ärsynligt från luften.Invändning: kan man användanågot annat än träd, ex vallmoeller lin? Man skapar en gränssom aldrig har funnits.De vägar som fi nns ska användaspå samma sätt som i dag.Bytomten är viktig som enFå hit alla typer av besökarenaturlig del av Uppåkrasgenom att ha ett trevligt caféhistoria.eller en restaurang i prästgårdsdelen+ trädgård.In- och utfart för bil.Transportväg för försörjningtill UAC och kyrkan.Minimera trafiken inne i byn.P mellan UAC och kyrkan är heltborttaget och fl yttat till plats vidöstra angöringsvägen.Kyrkparkering kvar.Lunds södra trafikplats ska byggasom och då kunde man jupassa på att göra kopplingen tillUppåkra entré tydlig. “Uppåkratrafikplats”Det är härifrån man närmar sig.Snabbspårvägen skulle kunnakomma här och ha en hållplats.UAC- expansion.Centrat har bara en ingång,men fl era utgångar.Framtida undersökningsområdenhär och även söderut. Synliga fråncentrat.Församlingens ersättningbyggnadför den som rivs.En del som alltid är öppen förallmänheten. Inte helt avgjort vaddet ska innehålla. Fyndplatser.Kan människor färdas en bit ovanförmarken på spänger - för att visa hurviktig platsen är?Beträdor runt området.Minimera P, både till känslaoch utseende.Lars LarssonTobias RöösSven Ingvar TuvessonSara SchlyterJerry RosengrenStefan KriiGöran BerggrenKyrkan är ju en stor samlingssal för250-300 personer. Man behöver juinte bygga en till sådan sal.Och UAC kan ha utrymmen som kananvändas vid exempelvis minnestunderefter en begravning.Tirup-koppling.Förlänga upplevelsen, över året ochtill innehåll, så att det inte bara blirgrävningen. Det som händer mellangrävning och publikation.Promenaden kan vara lika viktigsom besöket. Man tål att gå rättmycket om det fi nns något somlockar och ibland bara för att nåfrånvaron av tätbebyggt område.Johanna HadmyrNå de som inte är arkeologiintresseradeockså.Ann-Katrin SandeliusLars LarssonNils-Ove MårtenssonRolf JonssonThomas RombergPorten från söder.Möjlighet att stanna till och betrakta“porten till Uppåkra”.Ett organiskt mönster i ett symmetrisktlandskap.Vattnet, bromotiv, färist.Främsta attraktionsidén:En plats där forskning mötersamhället. Delaktighet i den arkeologiskaprocessen.Processionsväg till Gullåkra mosse.Man vet inte exakt var processionsvägengår, den är mer andlig. Kanman hitta den?Thomas LexénAndreas ÅkerbladHans JohanssonTorsten JonssonLennart AnderssonPer KarstenUPPÅKRA ARKEOLOGISKA CENTER/ WORKSHOP/ grupp 1 / 2009-11-06UPPÅKRA ARKEOLOGISKA CENTER/ WORKSHOP/ grupp 2 / 2009-11-06UPPÅKRA ARKEOLOGISKA CENTER/ WORKSHOP/ grupp 3 / 2009-11-06Grupp 1 hade fokus på att levandegöra och föra ut arkeologi somvetenskap med hjälp av järnåldersstaden. Gruppen ser danskabesökare som en viktig målgrupp.Grupp 2 ville visa storheten, storleken på området. De ville ocksåförlänga upplevelsen på fl era sätt. Vad händer mellan grävningoch publikation? Forma en promenad lika viktig som besöket.Grupp 3 såg som den främsta attraktionsidén skapandet av enplats där forskning möte samhället. Besökaren ska känna sig delaktigi den arkeologiska processen.PROGRAM UPPÅKRA ARKEOLOGISKA CENTER STAFFANSTORP

10. PROGRAM FÖRSLAGUPPÅKRA SOM FORSKARCENTRUM OCHBESÖKSMÅLEtt av UAC:s syften är att vara ett centrum för arkeologisk forskning.Intresserade ska här ha möjlighet att följa hur den modernaforskningen bedrivs inom fyndplatsen vid Uppåkra. Undersökningsområdetsstorlek innebär att utgrävningarna kommer att pågå underlång tid.Modern teknik kommer att utnyttjas för att levandegöra historienoch fynden vid Uppåkra. Centrat och utgrävningarna vid Uppåkrabedöms bli en kulturattraktion som lockar många besökare.Potentiella målgrupper kan vara:• studerande vid universitet, högskolor och kommunala skolor• besökare med historia som specialintresse, kulturresorMycket talar för att mer långväga besökare som kommer till Lund,även kommer att ta sig vidare till andra intressanta besöksmål iomgivningen, t ex Uppåkra arkeologiska center.Tabell 9.1 Antal besök vid Riksantikvarieämbetets besöksmål2007. Källa: Årsredovisning 2007, RiksantikvarieämbetetBesöksmål Antal besökGlimmingehus 57 947Visby ringmur 11 173Birka och Hovgården 42 250Gamla Uppsala museum 21 174Mälsåkers slott 6 848Kungagraven i Kivik 32 000ParkeringarParkeringsbehovet som redovisas i tabell 9.2 baseras på förväntadbesöksfrekvens och på medelantalet besökare under dagar medstort besöksantal. En permanent närparkering för besökare medcirka 100 bilplatser föreslås finnas i direkt anslutning till UAC. Vidstörre evenemang förutsätts tillfälliga parkeringar kunna anordnasinom rimligt gångavstånd. De större evenemangen sker normaltunder sommartid vilket innebär att markområdet under övrig tid börkunna utnyttjas som betesmark, under förutsättning att betesdjurentillfälligt kan flyttas till annan mark. I första hand bör en evenemangsparkeringanordnas vid huvudinfarten från Knästorps kvarnvägoch i andra hand vid infarten från Gamla Lundavägen. Plats förevenemangsparkeringar bör säkerställas genom avtal med berördamarkägare och efter samråd med vägverket. Personalparkering 10-15 platser, anordnas i anslutning till UAC.30• besökare intresserade av den ”danska historien”• spontanbesökare som ser anläggningen från motorvägen• långväga turister, inhemska turister som övernattar och somäven besöker andra platser i t ex Lund• boende inom Öresundsregionen som gör en dagsutflykt• närboende som ser Uppåkra som ett trevligt utflyktsmål för encykeltur med familjenAntalet besökare kan förväntas bli särskilt stort vid särskilda evenemanginom området t ex vid Uppåkradagarna.Inom Skåne fi nns ett 40-tal besöksmål med mer än 100 000 besökareper år. Lunds domkyrka har som exempel 700 000 besökareper år. Antalet besökare av Skånes övriga kulturminnen har en merbegränsad omfattning, se tabell 9.1. I Lund har man haft en arkitekttävlingför ett planerat besökscentrum vid domkyrkan vilket nuplaneras att genomföras. Andra intressanta besöksmål kommer iframtiden att vara forskningsanläggningarna ESS och MAX IV inomnorra delen av Lund.Vid den tidigare genomförda workshopen var uppfattningen attanläggningen i ett inledande skede bör dimensioneras för upp till50 000 besökare.TILLGÄNGLIGHETEN TILL UACBiltrafikFrån E22 och väg 108 föreslås UAC att skyltas via Knästorpsvägenoch Stora Uppåkravägen. I samband med ombyggnaden av väg108 och trafikplatsen Lund Södra, planeras en planskild anslutningav Knästorpsvägen vilket innebär att trafiksäkerheten avsevärtförbättras.Oavsett hur anläggningen skyltas kommer trafiken att söka sig tillanläggningen via det befintliga vägnätet. En stor del av trafiken kandärför förväntas välja Gamla Lundavägen -Stora Uppåkravägen.Möjligheten att ta sig med bil till anläggningen från söder via LillaUppåkra och Gamla Trelleborgsvägen kan i framtiden behöva begränsas,bl a med hänsyn till att en mer omfattande biltrafik på densmala vägen kan innebära risk för konflikter med cykeltrafiken.Tabell 9.2 ParkeringsbehovTyp av parkering Antal AnmärkningParkering närmast entrén 100 st HårdgjordaDito, för funktionshindrade 5 st HårdgjordaPlatser för speciella tillfällen 250 st Naturyta - åkermark(väster om motorvägen)Platser för speciella tillfällen(öster om stora Uppåkra)250 st Naturyta - åkermarkKollektivtrafikDet är angeläget att anläggningen får en god kollektivtrafikanslutning.Gångavståndet till den nuvarande busshållplatsen vid Gamla Lundavägen(linje 130 Malmö-Lund) är cirka 1 km. För att bekvämarekunna ta sig till UAC behövs i framtiden sannolikt en mer riktad trafiktill anläggningen t ex genom turistbussar från centrala Lund.I Lund planeras nu för en spårvägsutbyggnad, den sk. Lundalänkenmellan Lunds centralstation och Brunnshögsområdet framtill besöksmålen ESS och MAX IV. En första etapp av konverteringav den nuvarande snabbusslinjen till spårtrafik ska vara klar 2014.PROGRAM UPPÅKRA ARKEOLOGISKA CENTER STAFFANSTORP

En vision är att Lundalänken i framtiden kan förlängas söderut mot Staffanstorp och Malmövarvid möjlighet kan fi nnas att etablera en hållplats nära Uppåkra. Gångavståndet till en tänkbarhållplats vid Knästorpsvägen blir cirka 1 km.LundGång- och cykeltrafikUppåkra har idag väl utbyggda gång- och cykelförbindelser mot Hjärup och Staffanstorp. Iöversiktsplanen föreslås en förbättrad tillgänglighet genom nya gång- och ridvägar i jordbrukslandskapet,s k beträdor. Från Stortorget i Lund utgår en cykelrunda som via Klostergården ochS:t Larsområdet leder fram till Stora Uppåkra. Slingan fortsätter sedan genom Lilla Uppåkra tillTirups Örtagård som är ett omtyckt utflyktsmål. Därifrån fortsätter cykelleden mot Gullåkra ochVesums mossar och vidare in mot Lund.Planerad ombyggnad avtrafikplats Lund södra.Det fi nmaskiga vägnätet inom den angränsande landsbygden ger goda möjligheter att i framtidenutveckla ett system av ”kulturcykelvägar” från Uppåkra mot omgivningen.väg 108Hpl(Knästorps kvarnväg)31PHuvudentréfrån österväg E22VäganslutningSpårvägCykelvägRidvägGullåkra mosseBeträdaKulturhistoriskgränsmot Tirups ÖrtagårdStaffanstorpUppåkralänken, en framtidsvision.Framtida väg- och gc-nät vid Stora Uppåkra.PROGRAM UPPÅKRA ARKEOLOGISKA CENTER STAFFANSTORP

32OMRÅDET SOM HELHETSäkerställande av fornlämningsområdetStiftelsen har för avsikt att förvärva jordbruksmarken inom boplatsområdet.Därigenom är det möjligt att införa vissa restriktioner förmarkanvändningen, t ex förbud mot plogning och trädplantering, föratt undvika att fornlämningen skadas. Ett sätt att undvika skador avfortsatt odling är att marken i framtiden utnyttjas som betesmark.Detta kan gälla hela boplatsområdet eller delar därav.HelhetenDet är av stor vikt att synliggöra fornlämningens utbredning i landskapet.Eftersom lämningarna inte manifesterar sig ovan markblir tydliggörandet av järnåldersstadens omfång till ytan en viktigdel i att skapa en förståelse för och bild av Uppåkras storlek ochbetydelse. Ytan omfattar 40 ha och sträcker sig framför allt västeroch söder om dagens by. Gränsen följer topografin kring en svaghöjdrygg, och har en oval form.Uppåkras omgivningar av idag är ett högintensivt och rationellt jordbrukslandskap.Åkrarnas rutiga lapptäcke ger långa vyer men lågtillgänglighet för till exempel rekreation och friluftsliv för invånarnaHjärup, Staffanstorp eller Lund.Genom att ställa om markanvändningen på fornlämningen får manen visuell markering av området med den ovala formen i det annarsrätlinjiga landskapet. Fornlämningen som yta blir synlig från exempelvisE22. Att skapa tillgänglighet till fornlämningen som helhetstärker Uppåkra som besöksmål och skulle vara av stort värde förrekreationen i regionen, en fornlämningspark. Givetvis ska pågåendearkeologiska grävningar vara avspärrade av säkerhetsskäl. Attfreda fornlämningen från jordbruk med plöjning skyddar dessutomfynden i jorden från ytterligare skador.Alternativ markanvändning till åkrar kan vara bete eller vall. Betehar fördelen att marken är tillgänglig året runt men nackdelen attytan måste hägnas in. Man kan tänka sig att hägna in hela områdetoch anlägga färister och låta betesdjuren röra sig fritt. Färisterskapar också tydliga gränsmarkeringar när man rör sig in och ut urområdet.Iögonfallande grödor som tex lin och solrosor har föreslagits för attskapa en stark och poetisk bild av området. Att kontinuerligt odlasådana skulle innebära att man fortsätter med jordbruk med plöjning,och tillgängligheten till området skulle vara fortsatt begränsad.Den visuella effekten är också kortvarig. Ett blommande fält ger enså stark och viktig mental bild att det skulle ha stor betydelse förlanseringen av UAC om det åstadkoms exempelvis vid tidpunktenför invigningen. Vallmo är en effektfull pionjärart skulle ge en överväldigandeblomning, för att sedan låta ytan övergå till bete ellervallodling.Hur järnåldersstaden Uppåkra avgränsades mot utmarkerna vetvi inte idag, även om det är troligt att något slags hägn höll ute debetande djuren. En markering av gränsen bör inte kunna förväxlasmed en rekonstruktion, vilket en palissad eller en jordvall skullekunna antas för. En trädrad skulle kunna sammanblandas medandra ägogränser eller stråk i landskapet och skulle dessutomkraftigt påverka landskapets rumslighet och siktlinjer.Genom att anlägga en sk beträda (smala stråk längs ägogränser,diken och vegetationsridåer som gör jordbrukslandskapet tillgängligtför promenader och ridning) i områdets ytterlinje skapas entydlig gräns mot åkerlandskapet och en möjlighet för besökare atttill fots uppleva järnåldersstadens utbredning. Slingan kan få ettrekreationsvärde i sig själv och bredda målgruppen för besökare tillUppåkra, tillsammans till den befintliga beträdan vid Hjärupsbäckenoch en eventuell koppling / processionsväg till Gullåkra mosse. Detfinns också en möjlighet att anlägga beträdan före det att markenställs om från plöjande jordbruk. Då skulle man gå en grön promenadslingaöver åkrarna.Entréerna eller portarna till området ska markeras så att det blir tydligtnär man träder över gränsen. Dessa bör vara symboliska ochinte rekonstruktioner. Eventuella färister skulle förstärka entréeffekten,alternativt kan gränsen markeras i vägbeläggningen.I söder, där gränsen ligger i anslutning till Hjärupsbäcken, skulleentrén kunna utgöras av en tydligare bro, och en koppling till beträdan.Hjärupsbäcken kan återställas till det flacklare, mer meandrandevattendrag som det troligen var förr. Detta skulle utöver ökadeupplevelsevärden och tydligare historia på platsen även förbättrafördröjningen av ytvatten och skapa utökade möjligheter för växtochdjurlivet.Dagens vägnät är inte samma som i järnåldersstaden. De gamlavägdragningarna kan markeras i marken exempelvis genom klipptastråk. Gamla entréer eller stadsportar kan markeras. Den viktigahistoriska kopplingen, processionsvägen, till Gullåkra mosse börockså tydligöras, även om det är osäkert var den har gått exakt.Processionsvägen till Gullåkra skulle kunna bli en viktig länk förvandringar från Staffanstorp.Sammanfattning programförslag för helheten:- Fornlämningens yta markeras visuellt och ställs om från åkertill bete eller vall- Ett blomsterfält med tex vallmo första året kan stärka denmentala bilden av fornlämningens utbredning- Fornlämningens gräns markeras med en sk beträda- Entrépunkterna markeras- Gamla vägdragningar och gamla entréer eller portarmarkeras- Tillgängligheten till hela fornlämningen för rekreation är viktigför att bredda besöksunderlaget till centret och för regionensfriluftliv.PROGRAM UPPÅKRA ARKEOLOGISKA CENTER STAFFANSTORP

gräns förStora Uppåkra byEntréport33gräns förfornlämningsområdetEntréportFornlämningsområdet i dagens landskapUAC och fornlämningsparkenPROGRAM UPPÅKRA ARKEOLOGISKA CENTER STAFFANSTORP

OMRÅDET FÖR UACUAC placeras uppe på höjden, inom området öster om kyrkan. Kyrkbynsrumsliga uppbyggnad och sammanhang tas som utgångspunkt för anläggningensutformning. Byggnaden ges en nordsydlig orientering, som följerden i norr angränsande gårdsbebyggelsen. Huvudentrén placeras i skärningspunktenmellan kyrkans mittaxel och en tänkt entréväg som förbinderanläggningen med Stora Uppåkravägen i norr.Platsen mellan UAC och kyrkan är huvudsakligen tänkt som en uppehållsplatsför besökare. Den korsande gångvägen mot kyrkan delar på ett naturligtsätt området i två mindre platser. Platsen, som kan omges av rumsbildandeträd och murar, bör karaktärsmässigt knyta an till kyrkomiljön och deangränsande gårdarna. Platsen bör rymma informationstavlor som ledsagarbesökaren vidare ut mot utgrävningsplatser och andra målpunkter i omgivningen.En plats för att samla och informera större besöksgrupper bör finnas.34En konsekvens av den föreslagna placeringen av UAC är att den nuvarandeförsamlingsbyggnaden rivs. En ny församlingsbyggnad föreslås öster omprästgården och bildar tillsammans med denna en entréplats för gång- ochcykelförbindelsen mot norr. Prästgården kan i framtiden rymma restaurangoch café och därigenom utvecklas att bli en viktig mötesplats.Besöksparkeringen förläggs i ett sidoordnat läge nordost om UAC och i anslutningtill denna anordnas uppställningsplatser för bussar. Öster om UACanordnas personalparkering och lastintag. Biltrafiken till anläggningen ledsvia en enkelriktad vägslinga med infart från Gamla Trelleborgsvägen ochutfart mot Stora Uppåkravägen.I kommunens översiktsplan diskuteras UAC som ett tydligt landmärke motomgivningen. I den inledande workshopen diskuterades placeringen ochutformningen av UAC. Det fanns då en samstämd uppfattning bland deltagarnaatt området öster om kyrkan var den bästa lokaliseringen. Byggnadenfår därigenom ett mer tillbakadraget läge som inte konkurrerar med kyrkan. Iprogramarbetet har diskuterat möjligheten att synliggöra Uppåkra genom entydlig entréplats nära huvudinfarten från Knästorpsvägen.Gestaltningskonceptet ”Den lyfta tuvan” var i förstudien anpassad för ett mersolitärt sydligare läge. En fortsatt bearbetning och anpassning av konceptetförutsätts med hänsyn till det nya läget.Programskiss för UACPROGRAM UPPÅKRA ARKEOLOGISKA CENTER STAFFANSTORP

TEKNISK FÖRSÖRJNINGDagvattenDagvatten från byggnadernas tak och hårdgjorda markytor skaomhändertas och avledas vidare till recipient. Takytorna för UAC ärgräsbevuxna vilket innebär en väsentlig fördröjning av dagvattenavrinningen.Angöringsvägarna till centrat kommer att vara asfalteradeoch den planerade närparkeringen (ca 100 platser) grusadeller asfalterad.Kommunen har inga dagvattenledningar i området kring Uppåkrakyrka där UAC är planerat. Området avvattnas norrut mot Höjeå och är av länsstyrelsen angivet som ”täckdikat”. Täckdikenasavledning är osäker, men topografin tyder på att de leds mot dikningsföretagetDf Stora Uppåkra 2, från år 1925. Detta börjar västerom plantskolan vid Bergströmshusen, fågelvägen cirka 1,2 km norrom utbyggnadsområdet. Uppgifter saknas om dikningsföretagetsdimensionering, dess exakta avrinningsområde och avledning.Ytterligare ett dikningsföretag, Bergströmshusen Df, från år 1993,finns i närheten av den förstnämnda. Förutsättningarna att anslutadagvattnet till dikningsföretagen bör utredas vidare. Om dagvattenfrån utbyggnadsområdet ska avledas till täckdiken och vidare tilldikningsföretag måste överenskommelser om utjämning etc görasmed såväl markägare som dikningsföretag.35För att få släppa dagvatten till ett dikningsföretag är kravet att flödetinte får vara större än markens naturliga avrinning, vilket normaltär 1,5 l per sekund och ha. Det kommer därför att vara nödvändigtmed en fördröjning av dagvattnet inom utbyggnadsområdet. Magasinenordnas förmodligen enklast som breddade diken följd av enstrypt sektion inom en delsträcka längs vägen mot Höje å. Eftersommagasinsbehovet är begränsat är det sannolikt möjligt att klarafördröjningen i ett magasin i anslutning till centrat.Preliminärt bedöms dagvattnet kunna avledas via svackdiken längsvägar och parkeringsytor för att eventuellt fördröjas söder om StoraUppåkravägen, se karta sidan 37.InspirationsbilderPROGRAM UPPÅKRA ARKEOLOGISKA CENTER STAFFANSTORP

36VattenNärmast berörda vatten och avloppsledningar visas schematiskt påkartan, sidan 37.Uppåkra försörjs med vatten från en Ф400-ledning i Gamla Lundavägen,varifrån en Ф75 ledning går under motorvägen till StoraUppåkra kyrka med omnejd.Strax öster om Stora Uppåkra finns en Sydvattenledning med stordimension. Sydvatten har dock uppgett att det inte är aktuellt atttillåta ett avstick på denna ledning.Centret bedöms inte ha någon verksamhet som innebär störrevattenbehov. Restaurangkök och toaletter är de punkter där vattennormalt tas ut. Vid dimensionering ska hänsyn tas till behovet avsläckningsvatten och den sprinkleranläggning som planeras enligtförstudie daterad 2008-12-18.Eftersom VA-lagen inte ålägger VA-verken att dimensionera vattenförsörjningenför att tillgodose vattenbehov för sprinkleranläggningkräver denna i normalfallet någon form av vattenmagasin, vilketläggs i anslutning till huvudbyggnaden. Magasinet kan utformassom en cistern på marken eller grävas ner. Magasinets storlek berorhelt av utformningen på vald sprinkleranläggning. Vattenbehovetför brandposter samt påfyllning av magasin bör så tidigt som möjligtutredas i samråd med Räddningstjänsten.Utan tillgång till mer information bedöms dimensionerande flödeexklusive brandvatten vara cirka 2-3 l/s medan dimensionerandefl öde inklusive brandvatten bedöms till minst 25 l/s.större dimension till Lundavägen medför detta byte på en sträckaav ytterligare cirka 600 meter. Det kan också bli aktuellt att frånhuvudledningen anlägga en separat ledning som enbart levererarbrandvatten.AvloppNärmast berörda vatten och avloppsledningar visas schematiskt påkartan, sidan 37.Avloppsvatten från Uppåkra pumpas via LTA-system till en pumpstationstrax väster om E22, och därifrån söderut till Hjärup, gårmed självfall genom Hjärup till ABMA:s (ett VA-samarbete mellanStaffanstorps, Burlövs och Lomma kommuner) pumpstation D, ochpumpas därifrån via ABMA:s ledningar till Sjölunda reningsverk iMalmö.Pumpstationen i den delen av Stora Uppåkra som är belägenväster om E22 samt tryckledningen därifrån till Hjärup planeras avkommunen att byggas om under 2011. Vid projektering av dennaombyggnad bör hänsyn tas till de planerade utbyggnaden av UAC.Ledningen mellan Hjärup och Arlöv är redan idag otillräcklig för despillvattenmängder den tar emot och på lite längre sikt planeras nyasystem. I ABMA:s verksamhetsplan är hänsyn taget till en utbyggnadav Hjärup. Det bedöms därför vara tillåtet att leda spillvatten tillABMA-ledningen. Varje påkoppling i området ökar dock behovet attse över befintliga system.Anläggningen bedöms generera en avloppsmängd på maximalt 25m3/dygn. Detta ger ett dimensionerande flöde på knappt 2 l/s.Värme och kylaEtt fjärrvärmeverk med ca 500 anslutna kunder finns i nordöstraStaffanstorp. Detta har enligt Eon, som driver verket, kapacitet attöka sin produktion, men det är osäkert hur mycket och om dettaräcker för att ansluta en så stor anläggning som den i Uppåkra. Omdetta skulle vara möjligt och det beslutas att anläggningen skallvärmas med fjärrvärme krävs ledningar på nästan 4 km fågelvägen,vilket sannolikt i verkligheten innebär minst 5 km långa ledningar.Då möjligheterna till fjärrvärme enligt ovan är mycket osäkra kangeoenergi vid anledningen vara ett alternativ. Värme och kyla medgeoenergi innebär att grundvatten pumpas upp och används för attvintertid värma och sommartid kyla anläggningen. Eftersom anläggningenär belägen vid Alnarpsströmmen, en stor naturlig akvifer,torde möjligheterna att värma och kyla den med hjälp av geoenergivara goda. Alternativet bör utredas vidare.Ett annat alternativ är att ansluta anläggningen till naturgasnätet.Den närmast anläggningen belägna anslutningspunkten ligger ca1 km nordost om Staffanstorp. Valet av alternativ för att tillgodoseanläggningens behov av värme och kyla bör utredas vidare.Vattenledning Ф63 finns idag i vägen cirka 50 meter ifrån anläggningenstänkta plats. Ledningen bedöms, om brandvattnet exkluderas,vara på gränsen att klara av det utökade vattenbehovetanläggningen medför. Om noggrannare flödesberäkningar visaratt ledningen bör bytas upp till Ф75-ledningen medför detta bytepå en sträcka av ca 160 meter. Om ledningen måste läggas om iLTA-ledningar finns idag i vägen cirka 50 meter från planeradanläggning. Det bedöms att anläggningen kan kopplas dit utan attytterligare utbyggnader i LTA-systemet krävs, men kapacitetsbestämningav pumpar och ledningar behöver göras innan påkopplinggörs.PROGRAM UPPÅKRA ARKEOLOGISKA CENTER STAFFANSTORP

Teckenförklaringplanerad avledning av dagvattenVTSbefintlig vattenledningbefintlig avloppsledningVÄRMEVÄRME-PUMPKYLAVVXSOMMARVINTERVVXÖVERSKOTTS-VÄRMESOMMARTID37GRUNDVATTENNIVÅavledning avdagvattenAKVIFERKALL BRUNNVARM BRUNNFör att uppnå en långsiktigt hållbar byggnad ska energiförbrukningenminimeras och i möjligaste mån täckas av förnyelsebaraenergikällor som t ex solcellspaneler i den yttre rasterfasaden och/ eller värme och kyla genom geoenergi.Vatten och avloppsledningarPROGRAM UPPÅKRA ARKEOLOGISKA CENTER STAFFANSTORP

11. GENOMFÖRANDESTIFTELSEN UACStiftelsen Uppåkra Arkeologiska Center bildades 2009-08.30.Bakom stiftelsen står:• Staffanstorps kommun• Region Skånebedrivas med beaktande av såväl allmänhetens som den vetenskapligaforskningens intresse av de historiska och fornhistoriskabosättningarna i Uppåkra. Stiftelsen ska verka för ökad kunskap omfornlämningarna och förståelse för värdet av dessa i ett internationelltperspektiv.Mark som i detaljplanen kommer att utgöra kvartersmark förutsättsinlösas av exploatören (stiftelsen) varvid kommunen kommer attmedverka vid inlösensförfarandet. Fastighetsägaren ansvarar förgenomförandefrågor inom kvartersmark.UTREDNINGAR38• Lunds kommun• Lunds stift• Uppåkra församling• Staffanstorpshus ABTvå vetenskapliga garanter med representanter i styrelsen är:• Länsstyrelsen i Skåne län• Lunds UniversitetStiftelsen har till syfte att främja arkeologisk, kulturhistorisk, musealoch kulturell verksamhet i anslutning till fornlämningarna i Uppåkra.Med en sådan verksamhet förstås bland annat arkeologiska undersökningar,information, utställningar, utbildning och andra aktivitetersom främjar fornhistorisk forskning. Stiftelsens verksamhet skaTIDPLANEnligt gällande tidplan förväntas expobyggnaden för UAC att tas ianspråk år 2014.ANSVARSFÖRDELNINGAvtal kring genomförandet av detaljplanen kommer att träffas mellanStaffanstorps kommun och Stiftelsen Uppåkra ArkeologiskaCenter. Frågan om huvudmannaskap för detaljplanen, enligt 6 kap.26 § PBL, kommer därvid att fastläggas.Stiftelsen är idag ägare till Uppåkra Prästgård (Stora Uppåkra 8:8)medan huvuddelen av marken för UAC ägs av kyrkan.2009 2010 2011 2012 2013 2014Utredningarna beträffande anläggningens tekniska försörjningbehöver fördjupas i det fortsatta planarbetet. Kompletterandeutredningar erfordras angående geotekniska och geohydrologiskaförhållanden.UTGRÄVNINGAR FÖR UACDen planerade utbyggnaden av UAC förutsätter arkeologiskautgrävningar, dels inom utbyggnadsområdet för UAC och dels förutbyggnad av teknisk försörjning.KOSTNADSBEDÖMNINGByggkostnaden för UAC har i Förstudie 2008-12-18 beräknats tillcirka 85 miljoner kronor. Kompletterande kostnadsbedömningarför utbyggnaden i sin helhet kommer att genomföras i det fortsattaplaneringsarbetet.FÖRSTUDIEPROJEKTERINGFINANSIERINGBYGGLOVPLANPROCESSENUTGRÄVNING OMRÅDETBYGGNATION ?Stiftarna har avsatt medel för att starta upp verksamheten i det inledandeskedet. Genomförandet kommer i övrigt att finansieras genommedverkan av sponsorer, donationer och andra bidragsgivare.Den publika verksamheten kommer huvudsakligen att finansierasgenom entréavgifter till expobyggnaden.Här är vi nuINFLYTTNINGINVIGNINGTidplan för genomförande av UAC.PROGRAM UPPÅKRA ARKEOLOGISKA CENTER STAFFANSTORP

12. KONSEKVENSER - BEHOVSBEDÖMNINGSOCIALA KONSEKVENSERGenom utvecklandet av Uppåkra arkeologiska center kan bynsidentitet stärkas. Centret kan tydliggöra bygdens unika historia ochdärigenom stärka stoltheten och hembygdskänslan. Stora Uppåkraär en relativt liten by med få boende. Jämfört med andra byarav samma storlek fi nns det dock dagtid redan idag relativt mångapersoner i byn. Några av byinvånarna är lantbrukare, men till följdav utgrävningarna fi nns även en del arkeologer på plats. Medutvecklandet av Uppåkra arkeologiska center kommer antalet människorsom arbetar i byn att ytterligare öka, samtidigt som antaletbesökare till byn ökar. Byn blir levande även på vardagar, vilket kange en attraktivare och tryggare miljö att vistas i. Samtidigt finns enrisk för att ökad trafi k och ökat antal okända människor som rör sigi området kan ge en känsla av osäkerhet och minskad trygghet. Detär viktigt att trafi ksäkerheten förblir hög i området.För att förbättra folkhälsan i Sverige har 11 folkhälsomål formulerats(läs mer på www.fhi.se). Den som har mest relevans förplanprogrammet för Uppåkra är Ökad fysisk aktivitet. Planförslagetinnehåller förslag om utbyggnad av gång- och cykelvägar samtridvägar, vilket ökar möjligheten att röra sig i det annars relativtsvårtillgängliga jordbrukslandskapet. Genom att skapa attraktivagång- och cykelstråk vilka leder förbi intressanta besöksmål somdet arkeologiska centret i Uppåkra kan fler människor lockas till ettaktivt fritidsliv.SAMHÄLLSEKONOMISKA ASPEKTERUppåkra arkeologiska center utgör en av de potentiella landsbygdsutvecklingsprojektsom omnämns i kommunens översiktsplanFramtidens kommun. Genom utvecklingen av det arkeologiskacentret ökar antalet besökare i området, vilket kan ge näring äventill andra landsbygdssatsningar genom utvecklandet av andrabesöksmål i anslutning till centret. Det kan handla om caféer,hantverksbutiker etc.Exploateringen innebär en ökad belastning på befintlig infrastruktur.Planprogrammet förutsätter en anslutning till befintligatekniska försörjningssystem som allmänna ledningar och bredband.Viss kapacitetsförstärkning kan dock behövas.MILJÖKONSEKVENSERLandskapsbildFöreslagen bebyggelsestruktur utgår från dagens struktur ochvärdefulla utblickar mot omgivande landskap kvarstår. Likaså föreslåsvärdefull vegetation bevaras. Planprogrammet föreslår ävenkompletterande högre vegetation som inramning av de tillkommandestrukturerna i byn, vilket också ger en avgränsning mot omgivandelandskap. Det föreslagna arkeologiska centret utgör en relativt storbyggnad för att kunna inrymma de funktioner som avses. I bynfinns dock flera stora ekonomibyggnader och centrets skala börkunna förhålla sig till dessa. Byggnaden är lägre än kyrkan, vilkenförblir ett tydligt landmärke från motorvägen sett. Från österkommer dock byggnaden att ligga framför kyrkan och konkurreraom uppmärksamheten. Under arbetets gång har dock byggnadensplacering bedömts som den mest lämpliga. Den nya bebyggelsen,uppförandet av informativa skyltar utmed huvudtransportvägarnasamt allmänt ökad kännedom om Uppåkra och det arkeologiskacentret kommer generellt sett att stärka bymiljöns funktion somlandmärke.Upp mot 50.000 personer förväntas årligen besöka det arkeologiskacentret. Detta ställer krav på parkeringsplatser för såväl personbilarsom turistbussar. Det är viktigt att stor omsorg läggs vid utformningenav dessa vad gäller storlek, form och material för att de inte skaupplevas som stora, tomma ytor då besökscentret är stängt ellerdå det är få besökare på plats. Vid stora evenemang kan tillfälligaparkeringar anordnas på t.ex. vallodling, vilket föreslogs i designdialogen.KulturmiljöPlanprogrammet omfattar fornlämningsområdet och den medeltidabytomten och därmed en stor rikedom av kulturhistoriska värden.Syftet med det arkeologiska centret är just att lyfta fram den arkeologiskaforskningen och visa på hur utgrävningar går till. Förekomstenav fornlämningar kommer att starkt bevakas vid grävarbeteninom programområdet. Enligt Förstudie, daterad 2008-12-18 skallgrävarbeten på mindre än två meters djup utföras under arkeologiskkontroll. Djupare grävarbeten skall utföras med spontning föratt minimera schakt. Precis som vid alla andra fornlämningsområdenska kulturminneslagen följas.Planprogrammet innebär att en byggnad som använts som pastorsexpeditionrivs. Denna byggnad har dock inga särskilda antikvariskavärden. En ny byggnad för kyrkans ändamål kommer att uppförasnorr om det arkeologiska centret.I övrigt föreslår planprogrammet huvudsakligen en struktur som ärväl förankrad och förstärker bymiljöns slutna och täta karaktär. Degamla vägsträckningarna genom byn bibehålls.NaturmiljöPlanprogrammet omfattar Uppåkra by samt omkringliggande åkermark.Det finns inga särskilt utpekade naturvärden i området. Detfinns dock en hel del äldre lövträd samt trädrader utmed vägarna,vilka har stort natur- och landskapsbildsvärde för den lokala miljön.Planprogrammet föreslår inga ingrepp i dessa. I samband medbyggandet av det arkeologiska centret kan troligen en tillfälligsänkning av grundvattennivån krävas. Risken för skador påvegetationen i närområdet genom vattenbrist bör bevakas i detfortsatta planarbetet. Likaså bör påverkan på eventuella enskildabrunnar i området utredas.39PROGRAM UPPÅKRA ARKEOLOGISKA CENTER STAFFANSTORP

40Hälsa & säkerhetTrafik - LuftkvalitetKonsekvenser för luftkvaliteten i området beskrivs under miljökvalitetsnormeroch miljökvalitetsmål i kap.11.4 nedan. Föreslagentrafi klösning innehåller bl.a. en parkering norr om det arkeologiskacentret i anslutning till befintlig gård. Hur detta kommer att påverkaboendemiljön ur säkerhets- och bullersynpunkt bör belysas i detfortsatta planarbetet.BullerLjudet från motorvägen påverkar området. Boende i Stavrahuseni närheten av motorvägen utsätts för bullernivåer överstiganderekommenderade ritkvärden. Bymiljön kring Uppåkra klarar dockdessa riktvärden. Vid genomförandet av Uppåkra arkeologiskacenter kommer biltrafiken till och från byn att öka och därmed gehögre ljudnivåer jämfört med dagsläget. Bedömningen är dock attrekommenderade riktvärden för trafikbuller inte kommer att överskridas.Biltrafi ken kommer dock inte att öka på Sexevägen ochdärmed förändras inte ljudnivåerna för Stavrahusen till följd avplanprogrammet.RiskerAll mark i kommunen betecknas som normalrisk områden (10-40kBq/m 3 ) med avseende på radon. Om tätare jordlager punkterasvid t.ex. grundläggningsschacktning finns risk för förhöjd markradon.Planprogrammet bör dock inte medföra en sådan risk, dågrundläggning bör kunna ske utan punktering av de tjocka tätajordlagren.Genomförandet av planprogrammet bedöms inte medföra ellerbelastas av några särskilda risker för människors säkerhet ochhälsa.MILJÖKVALITET - MÅL OCH NORMERMiljökvalitetsnormer (MKN)Vattenmyndigheten har i december 2009 beslutat införa miljökvalitetsnormerför vatten. Miljökvalitetsnormen för grundvattenförekomsternavid Uppåkra bedöms av Vattenmyndigheten som god, såvälden kemiska som den kvantitativa statusen. Dagvattenmängden ibyn kommer att öka då vissa ytor hårdgörs för parkering etc. Dettadagvatten ska tas om hand lokalt och renas, genom bl.a. grönt takpå det arkeologiska centret. Ingen hantering av farliga kemikalierkommer att ske till följd av planprogrammet och planprogrammetbedöms därmed inte innebära någon risk för försämring av grundvattenkvaliteten.Det finns inga vattendrag i området som omfattas av miljökvalitetsnormerför ytvatten. Området avvattnas dock norrut mot Höje å, ochkan därmed komma att belasta denna å. Dagvattenavledningenska dock minimeras genom grönt tak. Höje ås ekologiska status ärklassad som dålig och inte heller den kemiska uppnår god status.Vattendraget har hög näringsbelastning och gränsvärdet för kvicksilveröverskrids precis som i alla andra ytvattenförekomster i Sverige.Planprogrammet innebär inte en ökad näringsbelastning ellerspridning av kvicksilver, varför miljökvalitetsnormerna för vatten intebedöms påverkas negativt av planprogrammets förslag.Sydvästra delarna av planprogrammet avvattnas mot Hjärupsbäckeni söder. Diskussion pågår om att återskapa dess meandrandeflöde, vilket skulle fördröja vattenflödet och öka reningen.Staffanstorps kommun omfattas varken av miljökvalitetsnormernaför buller eller för fisk- och musselvatten. Däremot gäller miljökvalitetsnormernaför luft hela landet. Staffanstorp klarar idagriktvärdena för MKN luft. Planprogrammet bedöms inte innebäranågon risk för att normerna ska överskridas inom planområdet.Det finns heller ingen tydlig koppling till att det arkeologiska centretskulle alstra trafik som drabbar redan föroreningsbelastade gator iMalmö-Lund.Genomförandet av planprogrammet bedöms inte överskrida någramiljökvalitetsnormer.MiljökvalitetsmålAv riksdagens 16 antagna miljökvalitetsmål bedöms främst målenBegränsad klimatpåverkan, Ett rikt odlingslandskap samt Godbebyggd miljö relevanta för planprogrammet. Övriga mål är ocksåviktiga för ett hållbart samhälle, men berörs inte av planförslaget.Begränsad klimatpåverkanHalten av växthusgaser i atmosfären ska stabiliseras på en nivåsom innebär att människans påverkan på klimatsystemet inte blirfarlig. Trafiken står för nästan hälften av de skånska koldioxidutsläppen,ungefär en fjärdedel kommer från energisektorn och enfjärdedel från industrin. De skånska delmålen är bl.a. att:• Utsläppen av växthusgaser i Skåne ska år 2020 vara minst30 procent lägre än 1990.• Energianvändningen i Skåne ska år 2020 vara 10 procentlägre än genomsnittet för åren 2001-2005.• Produktionen av förnybar el i Skåne ska år 2020 vara6 terawat timmar högre än år 2002.• Utsläppen av växthusgaser från transporter i Skåne ska år2015 vara 10 procent lägre än år 2007.Planprogrammet innebär att ett arkeologiskt besöksmål upprättasi närheten av Malmö-Lund. Kollektivtrafikförsörjningen till områdetär inte tillfredsställande. Närmaste hållplats på busslinjen mellanMalmö och Lund utmed gamla Lundavägen ligger ca 800 m bort,medan närmaste tågstation ligger ca 2,8 km bort i Hjärup. Med ettstort antal besökare kan dock busstrafiken komma att utvecklasmed frekventare linjer förbi Stora Uppåkra. En stor del av besök-PROGRAM UPPÅKRA ARKEOLOGISKA CENTER STAFFANSTORP

arna förväntas dock komma med bil och även personalen vid detarkeologiska centret blir troligen bilberoende. Transporterna ökardärför lokalt. Samtidigt utgör centret ett ovanligt besöksmål i envälbefolkad region. Centret kan innebära att mer långväga resortill liknande besöksmål istället ersätts med en kortare resa. Det ärdärför osäkert huruvida delmålet om minskat transportbehov motverkasav planprogrammet.Planprogrammet innebär uppförande av en ny byggnad för museiverksamhetoch förvaring av antikvariska föremål. Geotermi nämnsi programmet som en möjlig energiform för värme och kyla, vilketminskar utsläppen av växthusgaser jämfört med användning avfossila bränseln. Den innebär dock inte att delmålet om minskadenergianvändning uppfylls eller att förnyelsebar el produceras.Det arkeologiska centret kan dock komma att förses med solceller.Möjligheten till att minska energibehovet och eventuellt producerael inom området bör diskuteras i den fortsatta planläggningen.Ett rikt odlingslandskapMiljömålet syftar till att odlingslandskapets och jordbruksmarkensvärde för biologisk produktion och livsmedelsproduktion ska skyddassamtidigt som den biologiska mångfalden och kulturmiljövärdenabevaras och stärks. Av de skånska delmålen är främst två relevantaför denna plan:• Mängden kulturbärande landskapselement som vårdas skaöka till år 2010 med cirka 70 procent.• Senast år 2010 ska ett regionalt program finnas för hur lantbruketskulturhistoriskt värdefulla byggnader kan tas tillvara.Odlingslandskapets kulturhistoria ska kunna upplevas ochförstås samt kulturhistoriskt värdefulla miljöer skyddasoch bevaras i Skåne.Planprogrammet innebär att åkermark undantas rationell jordbruksdrift.Marken exploateras dock inte utan finns kvar som resurs. Vissdel exploateras dock inne i byn, men endast en liten del av dennamark är idag uppodlad. Planprogrammet innebär att kulturhistorisktvärdefull bebyggelse kommer att skyddas i efterföljande detaljplan.Det arkeologiska centreet kommer också att bidra till en kunskapsspridningom landskapets kulturhistoria. Totalt sett bedöms därförplanprogrammet bidra till en uppfyllelse av miljömålet.God bebyggd miljöMålet handlar om att städer, tätorter och annan bebyggd miljö skautgöra en god och hälsosam livsmiljö och natur- och kulturvärdenska tas tillvara och utvecklas. Byggnader och anläggningar skalllokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att enlångsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurserfrämjas. De skånska delmålen handlar bl.a. om att:• Minst 25 procent av den värdefulla bebyggelsen ska varalångsiktigt skyddad.• Den totala energianvändningen per uppvärmd areaenheti bostäder och lokaler minskar. Till år 2020 ska beroendet avfossila bränslen för energianvändningen i bebyggelsesektornvara brutet.Det övergripande syftet med planprogrammet är att ge förutsättningarnaför en kunskapsspridning om vår kulturhistoria, vilket kanstärka vår känsla för hembygden och vårt arv, vilket är en viktigdel av vår livsmiljö. Lokaliseringen i anslutning till befintlig bymiljöbedöms som god hushållning med marken och andra resurser. Detär dock viktigt vid den fortsatta utformningen av bebyggelse ochutemiljö att stor vikt läggs vid energianvändning och hållbarhetsaspekter.Genom att lägga fokus på såväl den historiska dimensionensom en framåtblickande och hållbar arkitektur kan attraktionsvärdeti det arkeologiska besökscentret ytterligare öka. Skyddet av kulturhistoriskavärden kommer att stärkas i den fortsatta planeringen.Utanför planområdet kan områdesbestämmelser med fördel tasfram för att stärka skyddet av kulturhistoriska värden.BEHOV AV MKB I KOMMANDE PLANVid upprättande av en detaljplan ska bestämmelserna om miljökonsekvensbeskrivningi 6 kap. 11-18 och 22 §§ miljöbalken tillämpasom planen kan antas medföra betydande miljöpåverkan enligt PBL5:18. Bedömning av detaljplanens behov av miljöbedömning harkommit att kallas behovsbedömning.Staffanstorps kommun väljer att i detta planprogram redogöra försin preliminära bedömning av huruvida kommande detaljplan behövermiljöbedömas. Länsstyrelsen och andra aktörer kan därigenomge synpunkter på denna bedömning.Utifrån ovan redovisade konsekvenser bedömer kommunen att genomförandetav kommande detaljplaner inte kan anses medföra enbetydande miljöpåverkan. Därmed behöver ingen miljökonsekvensbeskrivning,MKB, upprättas. Dock behöver en del aspekter belysasi konsekvensbeskrivningen till detaljplanen:• påverkan på landskapsbilden• påverkan på kulturmiljön• trafikens konsekvenserMOTIVERAT STÄLLNINGSTAGANDEKommande detaljplaner bedöms inte medföra någonbetydande miljöpåverkan och en miljöbedömningbehöver därmed inte ske. Dock ska konsekvensbeskrivningentill detaljplanen särskilt redovisapåverkan på landskapsbild, kulturmiljövärden samtkonsekvenser av trafi ken.41PROGRAM UPPÅKRA ARKEOLOGISKA CENTER STAFFANSTORP

13. FORTSATT PLANERING42Detaljplan för UACPrövning av markens lämplighet för bebyggelse och reglering avbebyggelsemiljöns utformning ska enligt PBL 5 kap. 1 § ske genomupprättande av detaljplan. Detaljplanen får inte omfatta ett störreområde än vad som är befogat med hänsyn till planens syfte.I detaljplanen kan bestämmas om förhöjd lovplikt för vissa åtgärderinom ett område som utgör en värdefull miljö (8 kap. 6 § och 5 kap.7 § första stycket, 1 resp. 5 kap. 16 § 1).Särskilda bestämmelser (FORN-beteckning med bestämmelse)kan användas för att säkerställa bevarandet av fornlämningar inomområdet.FörslagDetaljplan ska upprättas för det område som berörs av UAC:sutbyggnad. Preliminär avgränsning av planområdet redovisas iprogramskiss sidan 34.OmrådesbestämmelserOmrådesbestämmelser får enligt PBL 5 kap. 16 § upprättas för attsäkerställa syftet med kommunens översiktsplan. Områdesbestämmelsernakan endast upprättas för områden som inte omfattas avdetaljplan. Med områdesbestämmelser är det möjligt att reglera:• markanvändning• bebyggelsens användning och• administrativa frågor.Med områdesbestämmelser får bl a regleras:• skydd för historiska/kulturhistoriska byggnader och tomter,• användning och utformning av allmänna platser med skyddför platser som är särskilt värdefulla ur historisk/kulturhistorisksynpunkt.FörslagLämpligheten av att omarbeta de nuvarande områdesbestämmelsernaoch att utöka dem till att omfatta hela fornlämningsområdetbör övervägas i den fortsatta planeringen.PROGRAM UPPÅKRA ARKEOLOGISKA CENTER STAFFANSTORP

14. KÄLLORInternet:Terra Scaniae, http://www.ts.skane.se/fakta/skiftesreformerna 2009-10-11Flera bilder på fynd är tagna från hemsidan - http://www.uppakra.se/index_swe.htmRapporterLandskapsanalys för gränsområdet mellan Lunds och Staffanstorpskommuner, Mellanrum AB 2008-09-10Staffanstorp, ung kommun i uråldrig kulturbygd, Kulturminnesvårdsprogramför Staffanstorps kommun, Ingeborg Hammarskjöld-ReizArkitektbyrå AB 1995Uppåkra Arkeologiska Center, Förstudie 2008-12-18, StaffanstorpshusABUppåkra Arkeologiska Center, PM 090821 inför KSAU den 31 augusti20091700-talet, Uppåkra - Centrum i analys och rapport, s. 23-40.UPPÅKRA, Bland högar, ortnamn och kyrkor, Mats AnglertViktiga årtal i Skånes (Sveriges) historia, En sammanställning avBengt Avenberg. 2009-06-02Landskapsanalys för gränsområdet mellan Lunds och Staffanstorpskommuner, Mellanrum AB, 2008-09-10Kartmaterial och ortofoto:Staffanstorps kommunUppåkra en forntida centralort, UAC folder, 2009Områdesbestämmelse för Stora Uppåkra och Tirups byar i Staffanstorpskommun, lk 1998-11-24RAPPORT, Arkeologisk Undersökning, Stora Uppåkra 8:3, Fornlämning5, Uppåkra socken, Staffanstorps kommun, Skåne Län,Karl-Magnus Lenntorp, 2008Staffanstorps kommun, Uppåkra arkeologiska park, Förstudie,Mitek AB, Maj 2007En väg till Uppåkra, Marja Erikson, ur Uppåkra - Centrum i analysoch rapport, s. 167-176.Kan gravar spegla vägars ålder och betydelse? Ett exempel frånSöderslätt i Skåne, Bengt-Åke Samuelsson, ur Uppåkra - Centrum ianalys och rapport, s. 177-184.Kyrkplatsen i Uppåkra – undersökningarna 1997–1999, Mats Anglert& Petter Jansson, Uppåkra - Centrum i analys och rapport, s.23-40.Cykelrunda till Uppåkra - Tirup, Lunds Kommun, Tekniska förvaltningenHistoriska kartor:Kungsboken 1, Buhrmanns skåne karta, 1684, Krigsarkivet.Rekognoceringskarta 1812-1820 - bokenHäradsekonomiska karta, cd,L22-6:3 Uppåkra stora nr 1-14, Enskifte, 1806, Lantmäteriets arkivL221-5:1, Lilla Uppåkra nr 1-11, Geometrisk avmätning, 1703,Lantmäteriets arkivSkånekartan 1752 -Fotografier:Flygfoton - Pekka KärppäÖvriga foton - Torsten Jonsson, Sara Schlyter och Johanna Hadmyr43PROGRAM UPPÅKRA ARKEOLOGISKA CENTER STAFFANSTORP

PROGRAM UPPÅKRA ARKEOLOGISKA CENTER STAFFANSTORP