14JärnåldersstadenDen största delen av Uppåkras fornlämningar härrör från järnåldernoch fi nns under mark i ett område som sträcker sig i en oval cirkelpå 40 hektar runt kyrkan. Boplatsen låg på västsidan av höjdplatånsom sträcker sig från Stora Uppåkra till och med Hjärupsbäcken isydväst. Bosättningen har haft en ovanligt lång kontinuitet underca 1000 år, där man funnit fynd från perioden 100 e.kr till 900-talet.Fynden visar på ett högt utvecklat lokalt hantverk med omfattandehandelsutbyte med stora delar av Europa. Vid grävningarna harockså påträffats en mängd lämningar av hus och gårdar och enbyggnad, som genom sin säregna konstruktion, antagits vara någonform av kulthus eller cermonihus.Värdefulla karaktärsdrag:- Området är ur arkeologisk synpunkt mycket betydelsefulltmed en unik stadsliknande järnåldersbosättning som genomsina fynd uppvisar en bild av ett ekonomiskt, politiskt ochreligiöst maktcentrum. Kanske har Uppåkra varit kungssätetför ett skånskt rike.Gullåkra mosse och området runt UppåkraTvå kilometer öster om Uppåkra ligger Gullåkra mosse, som troligtvishaft en viktig ceremoniell funktion som offermosse under bronsochjärnåldern. I samband med att man tagit torv ifrån mossen harflera föremål påträffats bl.a. en bronslur från sen bronsålder. Ävendå flertalet av fynden härrör från tiden före Uppåkrabosättningenså har även fynd från järnåldern påträffats. Uppåkra har med storsannolikhet även haft stor inverkan på ett vidsträckt område. Fyrakilometer söder om Uppåkra, i Önsvala, har man upptäckt ett femtiometer långt bostadshus från ca 100 f.kr. Bosättningar från järnåldernhar även påträffats i intilliggande Hjärup och Källby. Hamnen iLomma har spelat en viktig funktion för handel och utbyte av varor.Värdefulla karaktärsdrag:- Gullåkra mosses ceremoniella betydelse som offermosse ochkopplingen till Uppåkra, tyder på ett viktigt samband, varsutbredning och omfattning ännu inte är fullständigt utrett.- Kopplingen till bosättningar i området och Lomma hamn.KyrkbynKyrkbyn i Uppåkra grundades troligtvis i övergången mellanvikingatid och medeltid, då järnåldersbosättningen förlorade sinpolitiska och kultiska funktion till fördel för Lund, som grundades på900-talet. Bebyggelsen var tidigt grupperad i de två byarna Lilla ochStora Uppåkra. År 1085 uppträder Uppåkra för första gången i ettskriftligt dokument, i den bevarade avskriften av Knut den heligesgåvobrev till Lunds domkyrka. Av brevet framkommer att byarnaredan vid denna tid var fast etablerade.Det medeltida byområdet låg norr om kyrkan, där byn med tomterför 13 gårdar var placerade på ömse sidor om den öst-västligabygatan. Byområdet sträckte sig mot norr ner mot Höjeå. Av denmedeltida kyrkbyn finns än idag bevarat delar av det äldre bebyggelsemönstretmed gårdsbebyggelsen samlad längs bygatan, delarav det äldre vägnätet samt kyrkogårdens och kyrkans placering.Någon medeltida bebyggelse finns inte bevarad sedan kyrkan revspå 1800-talet.Storskifte av byn ägde rum år 1798, då ägaren till gård nr 5 begärdeatt hans ägor skulle skiftas. Gården, som omnämns Åkerslund,flyttades till västvången mot Hjärup. Enskifte av byns kvarvarande12 gårdar genomfördes år 1808. Av dessa blev fem gårdar kvari byn, nr 2, 3, 1, 8 och 9. Idag återstår fyra av gårdarna på sinaursprungliga bytomter, medan prästgårdsbostället nr 8 år rivet ochflyttat söder om kyrkan.Gullåkra mosseI Stora Uppåkra restes på 1100-talet en stenkyrka, placerad någotförskjutet mot söder i förhållande till dagens kyrka. Arkeologiskafynd på platsen för kyrkan antyder dock att platsen, med sitt strategiskaläge, troligtvis fungerat som kultplats och begravningsplatsredan under förhistorisk tid, vilket en numera förstörd bronsåldergravinne på nuvarande kyrkogård vittnar om. Möjligen förgicks denromanska kyrkan av en stavkyrka, vilket dock inte är belagt.Uppåkra by, gård nr nio. I den nedre bilden ser man ocksåfattighuset till höger.<strong>PROGRAM</strong> UPPÅKRA <strong>ARKEOLOGISKA</strong> <strong>CENTER</strong> <strong>STAFFANSTORP</strong>
Värdefulla karaktärsdrag:- Kyrkans och kyrkogårdens placering på höjdryggen och desskontinuitet på platsen i drygt 900 år.- Kyrkbyn som ett av de viktigaste elementen i vårt kulturarv.- Det bevarade bebyggelsemönstret med gårdsbebyggelse påömse sidor om den gamla bygatan, där fyra av ursprungligentretton gårdar ligger kvar på sina ursprungliga tomter.- Bymiljöns slutna och täta karaktär med bebyggelsen huvudsakligenplacerad norr om kyrkan i öst-västlig riktning.Karta som visar den ovanligt stora förekomsten av fosforsöder om Uppåkra by (Sockerbruksnäringens fosfatkarta)gränsmärke15kulturhistoriskt viktigt samband mellangränsmärkeUppåkra och Gullåkra MosseGullåkramosseÖversiktskarta som visar fornlämningsområden,kulturhistoriskt viktiga gränser och samband<strong>PROGRAM</strong> UPPÅKRA <strong>ARKEOLOGISKA</strong> <strong>CENTER</strong> <strong>STAFFANSTORP</strong>