PROGRAM UPPÃ KRA ARKEOLOGISKA CENTER STAFFANSTORP ...

järnålderns senare skede var befolkningen slutligen helt bofast,och jordbruket utvecklades med nya redskap och nya brukningsmetodersom effektivare gödsling och tvåsädesbruk. I Uppåkra växteen av Sveriges största och mest långvariga järnåldersbosättningfram, en stadsliknande bebyggelse som sträcker sig över mer änett årtusende, från århundradet f. Kr. till cirka 1000 e. Kr. Introduktionenav järnet innebar en stor förändring av människors levnadsvillkor,då det var den första metallen som blev allmänt använd.Från järnåldern härrör även flera fynd av silver- och guldskatter.I Uppåkra har över 20 000 metallfynd upptäckts, största delen avbrons, men även silver och guld. Fynden tyder på att det funnits etthögt utvecklat hantverk i Uppåkra men även ett rikt internationellthandelsutbyte. Uppåkra hade under järnålderns sista del, vikingatiden,en stadsliknande karaktär och var ett politiskt och religiöstmaktcentrum. Under 900-talet förlorar Uppåkra sin position sommaktcentrum i regionen till fördel för ärkebiskopssätet i Lund somgrundas ca år 990. Uppkomsten av Lund förbryllar forskarna, dåstaden inte verkar ha utvecklats ur någon äldre bebyggelse. Lundgrundas på kungligt initiativ och det finns många teorier om varförmakten flyttas från Uppåkra till Lund. Möjligen var det av försvarsskälefter att Uppåkra blivit nedbränt eller kanske att Lund fick ettstrategiskt bättre läge vid en viktig landsvägskorsning, eller att Lundetablerades på mark som inte hörde till någon by.Medeltid (1050-1500)Under medeltiden var flera av de äldre byarna i Staffanstorps kommunfast etablerade, stor del till följd av bättre gödslingsteknik.Lund kom att inta en central plats i regionen medan bebyggelsen iUppåkra koncentrerades till de två byarna Stora och Lilla Uppåkra.Under medeltidens början är var den mesta marken uppodlad ochskogen helt borta söder om Lund. När domkyrkan stod färdig 1145kan man föreställa sig hur den reste sig över den låga bebyggelseni staden och syntes långt utifrån slätten. Landskapet var öppet ochvått, stora sankmarker bredde ut sig i de lägre delarna och vattendragensflöden var avsevärt rikare än idag. Bebyggelsen omgavsav öppna fält och träd fanns bara i enstaka dungar. Från medeltidenoch framåt förändras landskapet framför allt genom utdikningoch blir efterhand torrare och mer och mer uppodlat.Delar av det vägnät vi finner i Uppåkra idag växte fram påmedeltiden, bl.a. Stora Uppåkravägen som utgjorde bygatan. Undermedeltiden växer sig kristendomen sig stark och under 1100-taletpåbörjas en period av omfattande kyrkobyggande, bl.a. i Uppåkravars tidigare kyrka dateras till denna period. För att stärka kyrkanstillkomst donerade Knut den helige en stor donation av bl.a. gårdartill Opacri och il altro Opacri, dvs. Uppåkra och det andra Uppåkra(Stora och Lilla Uppåkra). Det är under medeltiden som dagenskyrkby Stora Uppåkra etableras och som i sin grundstrukturexisterar än idag.1600-1700-talHur Skåne och Uppåkra teddes sig under 1600-talet ger topografiskakartan över Skåne från år 1684 besked om. Kartan, somupprättades av Gerhard Buhrmann, ger den första heltäckandebilden av det skånska vägnätet. Här syns den större vägen Malmö-Uppåkra-Lund och även den äldre bygdevägen, nuvarande GamlaTrelleborgsvägen, vars tillkomst går tillbaka till förhistorisk tid.Under 1700-talet initierades nya idéer om effektivare jordbruk.11Bosättning iUppåkraLund grundasUppåkrasförsta stenkyrkabyggsSkåne blirsvensktSkiften. Byngår från 13gårdar till 5Uppåkrasnuvarandekyrka byggsJärnålderRomersk järnålder Folkvandringstid Vendeltid VikingatidMedeltidEfterreformatorisktididag !0 f. Kr./e. Kr. 1000 e. Kr. 2000 e.Kr.PROGRAM UPPÅKRA ARKEOLOGISKA CENTER STAFFANSTORP