Skåne karta 1684, Gerhard Buhrmann Skåne karta 1752 Karta över enskiftet 181112Byarnas ägosplittring var ett hinder för ett modernare och effektivarejordbruk. Idéerna, initierade av myndigheter och enskilda herremän,fi ck dock ingen större genomslagskraft hos landsbygdensbefolkning. Storskifte, där varje gård skulle få ett enda sammanhängandemarkområde, introducerades år 1762. Det genomfördesäven partiella enskiften i samband med storskifte, så var fallet iUppåkra, där en av gårdarna flyttades ut ur byn.1800-talet fram till idagSkiftena, och framförallt enskiftet som i Skåne genomfördes 1803,innebar att det gamla bylandskapet, som i mångt och mycket hadelevt kvar sedan slutet av vikingatiden fram till omkring 1800, försvinnertill förmån för en spridd bebyggelse, som tydligt präglar detskånska landskapet än idag. Enskiftet innebar att varje gård skulleligga på ett samlat skifte gjorde att den gamla bystrukturen “sprängdessönder”. Avståndet mellan marken som brukades och gårdenminskades avsevärt vilket underlättade arbetet och effektiviseradejordbruket. Det var inte bara byarna som splittrades upp medenskiftet, den gamla sociala bygemenskapen förändrades ocksåradikalt. I Uppåkra blev dock inte omvandlingen total då fl eragårdar kunde ligga kvar på bytomten. Hantverkare och jordbruksarbetarefyllde delvis byarna med gatuhus som bevarade bynsslutna karaktär.1800-talet innebar en kraftig befolkningsökning och andlig förnyelse,vilket resulterade i den största kyrkobyggnadsperiodensedan medeltiden. I Uppåkra och intilliggande Flackarp revs desmå, medeltida kyrkorna och ersattes av nuvarande Uppåkrakyrka år 1864, ritade av W Klein från Malmö.Det sena 1800- och 1900-talets tekniska revolutioner påverkarlandskapet både med effektivare jordbruksmetoder och med nyaelement och strukturer: Järnvägar, motorvägar, kraftledningar, vindkraftverk.Den elektriska belysningen påverkar starkt landskapsbildennattetid. En allt större del av befolkningen bor och arbetar istäderna och vi blir mer och mer rörliga. De stora kommunikationsledernainnebär förutom stora fysiska barriärer och ingrepp i landskapsbildenatt allt fler av oss endast upplever landsbygden bakomen glasruta i hög hastighet. Stora Uppåkra kyrka på höjden jämtemotorvägen är ett landmärke som kan uppfattas även i de högahastigheterna. Storehöj som vittnar om en historia sedan bronsåldernuppfattas inte säkert från motorvägen, men spåren frånUppåkras storhetstid under vikingatiden gömmer sig i jorden.KULTURMILJÖANALYSInledningFokus i följande kapitel kommer att ligga på den byggda kultur–miljön medan landskapet studeras i nästa kapitel. Syftet med kulturmiljöanalysenär definiera och beskriva viktiga kulturmiljöer ochkaraktärsdrag som underlag inför det fortsatta detaljplanearbetet.De miljöer som beskrivits bygger främst på studier av arkivmaterial,kartor och litteratur samt översiktlig inventering på plats. Kulturmiljöär ett omfattande begrepp. I allmänhet avses den miljö som formatsav människan till följd av växelverkan mellan människa och naturexempelvis i form av byggnader, kulturlandskap och fornlämningar,dvs. allt från en enskild byggnad/plats till hela landskap som finnskvar från tidigare generationer fram till idag. Att beskriva en kulturmiljöoch dess värden och karaktärsdrag handlar i grunden om attge människor en så hel och autentisk bild som möjligt av historien,och möjlighet att uppfatta och förstå platsen, dess betydelse,förutsättningar och utvecklingsskeden, men inte minst hur dagenssamhälle formats på denna grund. Hänsyn till den befintliga kulturmiljöninnebär följaktligen att bygga vidare på ett sätt som gör detmöjligt att ”läsa” miljön när man gör förändringar, och därmed tatillvara de befintliga värden som en resurs för en god och långsiktigthållbar livsmiljö.<strong>PROGRAM</strong> UPPÅKRA <strong>ARKEOLOGISKA</strong> <strong>CENTER</strong> <strong>STAFFANSTORP</strong>
Rekognoceringskarta 1812-1820 Häradsekonomisk karta 1910-15 Översiktskarta 2009Uppåkra idagDagens Stora Uppåkra karakteriseras av ett öppet odlingslandskapmed byn samlad på en sluttning strax norr om kyrkan. Bebyggelsenutgörs företrädesvis av större gårdar och enstaka friliggande hussom tidigare innehaft funktioner så som gästgivaregård, smedja,fattigstuga, skola mm men som idag huvudsakligen används sombostäder. Byn har ett bevarat äldre vägnät med Gamla Trelleborgsvägensom ansluter söderifrån från Lilla Uppåkra och Södra Uppåkravägen(den gamla bygatan) som genomkorsar byn i öst-västligriktning. Från kyrkan och västerut löper också en äldre väg, Sexevägensom utgör en vägstump av den gamla landsvägen mellanMalmö och Lund. Områdets äldre historia är tydligast avläsbartsöder om kyrkan genom de två bronsåldershögarna Storehöj ochLillehöj. Områdets rika järnåldershistoria, dolt under mark, vittnaridag ett utgrävningsområde söder om kyrkan.kyrkan: Storehöj och Lillehöj, varav den senare är belägen i prästgårdsboställetsträdgård.Ytterligare två bronsåldersgravar har funnits i Uppåkra. En avdessa låg på kyrkogården och den andra strax intill Storehöj. I diskussionernaom det äldsta Lund har det sedan slutet av 1500-taletomnämnts en marknad – ”Tre högars marknad”, som skulle legati närheten av tre högar öster om staden. Möjligen kan bronsålderhögarnai Uppåkra knytas samman med denna marknad. När Lundväl grundades flyttades marknaden in till staden.Värdefulla karaktärsdrag:- Gravhögarna som några av de mest karakteristiska fornlämningarnai landskapet.- Gravhögarna som symbol för bronsålderns gravskick fördåtidens övre samhällsskikt.- Deras kontinuitet som gravplats från fornhistorisk tidfram till idag.- Lokaliseringen intill forntida vägsträckning, in detta fallGamla Trelleborgsvägen.13Värdefulla kulturmiljöer och karaktärsdragBronsåldersgravarnaBronsåldershögarna tillhör de mest karakteristiska fornlämningarnai dagens landskap. Gravmonumenten i form av storhögar restessom minnesmärken över inflytelserika familjer från omkring 1500f.kr. I Uppåkra fi nns två bevarade bronsåldergravar strax söder omBilden till vänster visar Storehöj. Lillehöj ligger längre bort ochstår under stora kastanjeträd i gårdsbebyggelsens utkant.<strong>PROGRAM</strong> UPPÅKRA <strong>ARKEOLOGISKA</strong> <strong>CENTER</strong> <strong>STAFFANSTORP</strong>