LUM nr 4 - 16 april (PDF 2,6 MB - Nytt fönster) - Humanekologi ...

Mentorer ett alternativtill lärare för ekonomer?– Vi har för få lärarledda undervisningstimmar.Jag håller med studenterna iden kritiken. Det säger Ekonomihögskolansrektor Olof Arwidi apropå densenaste Studentbarometern som LUMberättade om i förra numret.Studentbarometern visade att ekonomernainte ens lägger ner trettio timmari veckan på sina studier, trots att föreläsningarnaräknats in. En bra bit under ettheltidsengagemang alltså. Kraven upplevssom ”lagom” av de flesta, men ändåär det många som klarar av heltidsstudierpå halvtid.– Resultatet begränsar sig till studenterpå A- och B-nivå, konstaterar OlofArwidi. Det har stor betydelse. Men detär ändå bekymmersamt att vi inte får utmer av A- och B-studenterna, säger han.Även om det kanske är naturligt motbakgrund av att de flesta inte har mer än6–8 timmars undervisning i veckan, varaven del i storföreläsningar.Erfarenheten visar att med flerlärarledda timmar ökar nämligen bådestudenternas förståelse och engagemang;de lägger inte färre timmar påsjälvstudier för att föreläsningarna blirfler, snarare tvärtom.Olof Arwidi tycker att 10–12 undervisningstimmari veckan är ett minimum,medan studentkårerna helst villha 16 timmar i veckan.– Problemet är bristen på utbildningsresurser.För det handlar inte om attforskningen skulle prioriteras på utbildningensbekostnad.Ekonomihögskolan ska fundera överär hur man ska kunna motivera ekonomstudenternaatt lägga mer tid påsjälvstudier.–Vi kan förstås höja kraven ochlägga på dem mer läsning. Fler egna arbeteneller praktiska övningar lär det intebli, eftersom det kräver återkoppling somi sin tur kräver lärarresurser. Studentmentorerkan möjligen vara ett sätt.I Studentbarometern påpekas att universitetoch högskolor har ett ansvar attbredda rekryteringen och förändrapedagogiken så att studenter från studieovanamiljöer får chansen att klara sig.– Vi har inte så bred rekrytering –våra platser fylls av studenter med högapoäng. Vi hade ändå gärna haft ett heltbatteri av nya pedagogiska åtgärder,men våra studenter klarar sig bra ändå.”Obehagligt lite undervisningtid”Nils Thott, ordförande för studentkårenLundaekonomerna, tycker också attbristen på lärarledd tid är det stora problemet.–Vi har räknat ut att ekonomerna iLund har 7,8 undervisningstimmar iveckan – det är obehagligt lite, och ställerkrav på att studentenska bedrivasjälvstudier 30 timmari veckan. Detär inte rimligt, sägerNils Thott.Han tycker dockinte man ska flyttaresurser från kandi-Nils Thott menar att detär orimligt med 30 timmarssjälvstudier iveckan. FOTO: MARIA LINDHBRITTA COLLBERGdat- och magisternivå till första åretskurser, det är viktigt att jobba med djupeti utbildningen också. Resursförstärkningarbehövs faktiskt på allanivåer, menar Nils Thott.Eftersom det finns 27 ekonomutbildningari landet, tycker inte Nils Thott attekonomprogrammet i Lund behöver”jobba så mycket på bredden”, dvs. ansträngasig för att bredda rekryteringen.Tvärtom tycker han det vore befogat attförbättra kvaliteten på utbildningen genomatt minska intaget av studenter, ochprofilera Lund på det sättet.– Det förutsätter dock att vi får ettannat system för fördelning av utbildningsresurser.I dag fördelas de ju efterantalet helårsplatser, säger Nils Thott.BRITTA COLLBERGInformatikpå rätt vägDet finns många IT-utbildningar på högskolenivåi Sverige men för få studentersom vill gå dem. Forskarutbildningendrivs i för många och små miljöer ochdet är stor brist på disputerade lärare.Det menar Högskoleverket, HSV, somhar utvärderat grund- och forskarutbildningeni data- och systemvetenskap/informatik.Institutionen för informatik i Lund harhaft stora bekymmer genom åren ochkritiserats många gånger för sina brister,konstaterar HSV. Nu har emellertid ettstort förändringsarbete satts igång ochav 60 startade projekt är hälften avslutade.Grundutbildningen har gjorts omoch antalet undervisningstimmar harutökats till 12 per vecka på A-nivån.Informatik har också fått ett extra ekonomiskttillskott, två miljoner under treår. Det är dock i minsta laget, tyckerHSV, som anser att lundainstitutionenhar bland de sämsta ekonomiska förutsättningarnai hela Sverige.Hans Lundin, universitetsadjunktoch prefekt på Institutionen för informatik,håller med om att ekonomin ärdålig.– Vi är dåligt betalda och ersättningenper student ligger till och medunder lägsta nivån, säger han.Varför har ni så låg status?– Det handlar nog inte om låg status,utan om ekonomisk ersättning och att viär en ekonomisk institution som bedriverteknisk utbildning. På vissa andrahögskolor har ämnet fått en annan placeringoch kunnat få mer pengar.Hade ni passat bättre på LTH?– Inte med vår nuvarande profileringsom känns viktig och rätt för oss, sägerHans Lundin.Bedömargruppen träffade en grupp6