13.07.2015 Views

LUM nr 4 - 16 april (PDF 2,6 MB - Nytt fönster) - Humanekologi ...

LUM nr 4 - 16 april (PDF 2,6 MB - Nytt fönster) - Humanekologi ...

LUM nr 4 - 16 april (PDF 2,6 MB - Nytt fönster) - Humanekologi ...

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

het. Se på paradoxerna ovan, noterauppgifternas status! Uppgifterna harinte lika värde, inte lönemässigt, inteåldersmässigt, inte könsmässigt. I deflesta paren finner man motsättningenlågstatus och högstatus. Det går ocksåatt finna motsatserna vårdande/vägvinnande,betalda/obetalda i dem.EN UNIVERSITETSANSTÄLLNINGger inte längre en automatisk status, individenmåste här liksom därute varaadvokat för sin egen position på enmarknad av möjligheter – projektnomaderpå en internationell arena i ständigjakt efter nya pengar och nya partners.Den enskilde kan inte med bevaradmental hälsa omfatta alla samtidigakrav, utan väljer några av kraven somledstjärnor. Då kan universitetets uppdragoch policy läsas som Bibeln. Därkan man finna belägg för att de av migvalda strategierna är de ”rätta” och andrasval de orätta.Bokstavstolkning är en strategi somvi inte förknippar med upplysta universitet.Men det är en överlevnadsstrategii en kaotisk värld av motstridiga krav. Ien sådan värld blir det möjligt att skapaverkligt paradoxala motsättningar;ställa vetenskaplighet mot jämlikhet,forskning mot undervisning, publiceringmot samverkansuppgift, lust mot nytta.Motsättningen blir ofta inte stimulerandeutan personlig.INOM SAMHÄLLSVETENSKAPENställs för närvarande frågan hur det allsär möjligt att integrera ett fragmenteratpost-modernt samhälle. Vi kan ställa osssamma fråga. För att bygga en individualiseradmen ändå integrerad värld behövsvärdegemenskap eller ett gemensamtmateriellt intresse. Sådana gemenskaperuppstår i kortsiktiga nätverksgrupper.Institutioner i sig kan inte garanterasamhörigheten. Institutioner äroftast grundade på gamla föreställningarom sociala relationer, trots attindividerna för länge sedan har börjatorientera sig efter nya regler.Det gäller att gilla läget. Endast dinCV bevisar att du finns!ANN-KATRIN BÄCKLUNDDOCENT I KULTURGEOGRAFI OCHEKONOMISK GEOGRAFI, LUHandledare reagerarmot obligatorisk kursEtt bra sätt att öka kompetensen hosforskarhandledarna till gagn för doktoranderna?Eller en förolämpning moterfarna handledare som tvingas gå påkurs för att få fortsätta göra det jobb degjort i många år?Åsikterna går isär om den nya obligatoriskahandledarutbildningen.Beslutet om utbildning av forskarhandledarevid LU innebär att alla somutses till handledare för nyantagnaforskarstudenter från den 1 januari2005, måste ha genomgått en utbildningpå två dagar. Bakgrunden är bl.a. attHögskoleförordningen föreskriver attuniversiteten ska anordna utbildning avhandledare. Utvecklingen av forskarhandledareär även ett led i universitetetskvalitetsarbete.Fast det nya behörighetskravet harretat vissa. Professor Håkan Wennerströmpå Avdelningen för fysikaliskkemi 1 känner sig kränkt. Han har ingetemot utbildning av forskarhandledare isig. Tvärtom – han har själv arbetat medatt konstruera just sådana kurser.– Det är själva sättet att hantera medarbetarnajag irriterar mig på. Viblir skrivna på näsan att vi är dåligahandledare, säger Håkan Wennerström.Själv är han anställd för att bl.a. varajust forskarhandledare, och har arbetatsom sådan i tjugo år. Att han nu plötsligtinte skulle uppfattas som kompetentför uppgiften om han inte går en tvådagarskurstycker han är bisarrt.– De man borde arbeta med är ju deunga, säger han.Han påpekar också att en utbildningav samtliga handledare blir dyr, ochtycker att man ska överväga om det manvinner står i proportion till kostnaden.Professor Mats Alvesson på Företagsekonomiskainstitutionen är också kritisk.Visst måste handledarnas kompetenshållas uppe. Men det görs inte bästgenom en kurs, i synnerhet inte om denbetonar formella regler. Sånt kan manväl läsa själv, tycker han.– Det här visar på en överdriven tilltrotill byråkratiska styrmedel – ett slagi luften, säger han.Om Mats Alvesson skulle ha tid överskulle han inte gå på kurs, utan ägna denåt att bli en bättre forskare, söka meraanslag, snabbare ge feedback åt doktorandernaeller utveckla sina internationellakontakter. Det skulle hans doktoranderha större nytta av, menar han.Rektor Göran Bexell påpekar i enkommentar att LU har många engagerade,erfarna och kunniga handledare.Syftet med den beslutade tvådagarsutbildningenär heller inte att ge en kursi handledningens svåra konst, utan attge en uppdatering i alla de nyare bestämmelsersom finns i regelverket, t.ex.om arbetsrätt, individuell studieplan,arbetsinsats och liknande. Och om dettagörs i ett möte mellan handledare frånolika fakulteter är det desto bättre förutbytet av erfarenheter.– Jag är bekymrad över att beslutetuppfattats som att alla de erfarenhetersom finns inte skulle räknas. Det är fjärranfrån hur det är tänkt, säger GöranBexell. Håkan Wennerström och jag hargått igenom detta och mellan oss är detuppklarat. Jag förstår hans sedan mångaår tillbaka uppbyggda reaktion, somgrundar sig på att det ofta bara sägsnegativa saker om forskarutbildningen,medan alla goda handledare, som arbetarår efter år, sällan får uppskattning.Det behövs mer av positiv respons.– Självklart finns det likväl mångasom behöver en genomgång av regelverket,men det finns också många somhar gått olika slags kurser eller på annatsätt är uppdaterade. Därför beslötsockså om möjligheter till dispens, somvarje fakultet beviljar.Göran Bexell poängterar att det ärviktigt att universitetet får ett jämtkunskapsläge bland handledarna.– Vi får in rapporter om handledningsom inte ens följer regelverket. Till exempelsaknas det fortfarande individuellstudieplan för många doktorander.Doktorander är en utsatt grupp och derasarbetssituation måste vi kontinuerligtfölja upp.PETRA FRANCKE9

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!