Visioner i missionsarbetet - Till Liv

med syateljé, bageri, ”small-scale farming”finns också bland idéerna.PANGANI PRIME SCHOOL PROJECTTre nya klassrum(två av dem sammanbyggda)på Panganiskolan intill uppförsnu och skall stå redo att ta emoteleverna i september. Skolan har fåttett stort uppsving sedan byggnationernasattes i gång. Rektor berättadeatt en klass blivit främst i hela rektorsområdetoch att ett par andra fåttutmärkelser. Goda lärare dras till skolan,studiemotivationen har ökatbetydligt. Från att ha varit en ”slumskola”håller den och för övrigt helaområdet på att få ny självkänsla genomden högst påtagliga yttre upprustningenoch de planer som finns förskola och kyrkcenter.PANGANI-VÄN, NU BÖRJAR JOBBET!Projektkommittén för Church &Community Centre i Pangani sjuderav verksamhetslust och framtidsförhoppningar.Medlemmarna betonaratt de vill göra projektet självbärande iså stor omfattning som möjligt, mende vill gärna ha svenska medarbetareunder en tid framöver. Bed över omNakuru-bygget har kommit längre än såhär och i september beräknas det vara klart.inte någon av er skulle kunna tänka eratt vara med i något ungdomsteam,som kunde vara här ute ett par år!Kanske någon familj med hjärta för(skol-)evangelisation passar in här?För oss som suttit bland kyrkanskrishärdar i 21 månader var det värmandeatt se detta konstruktiva arbeteoch denna vi-anda. Grunden är lagdför en spännande missionsutmaning,där vi kan få verka i dynamisk storstadsmiljötillsammans med kristnafrån hela Kenya med Ordet som grundi den Helige Andes kraft för att Kristusskall få kropp och kontur i Nakurustad och distrikt.Missionärsgruppen i Kenya, Era medarbetarei Kristus, 1 Petr. 2:4–5erik & ann-mari wiberg,lärare resp. journalistfoto: karin gunnarssonÖppen titti backspegeln1996 – det var ett märkligt år! 1996 vardet år då Lill-Olle fyllde femtio. Lill-Olle är en liten Nils Holgerssondocka,som min lillasyster Eva fick närvi flög från Bromma en snöig februaridagför att fyra dagar senare landa iAddis Abeba i sällskap med ”mosterThea”, Petrea Paulsson. Med på planetvar, förutom ett antal svenskaexperter i etiopiska regeringens tjänst,även dr Agges fru Tenzen och derasdotter Alfhild.1996 var det 30 år sedan jag avskildessom missionär i Roseniuskyrkan iStockholm, varefter följde mångainnehållsrika och omväxlande år bådei Etiopien och i Kenya. Även om deyttre omständigheterna var skiftandeunder åren i Afrika, var det något sominte förändrades och det var denHerre som gav kallelsen och alla destora löften han gett i sitt ord.1996 kom förnyad kallelse till tjänsti yttre missionen efter flera år i Sverige,och vi förberedde oss för utresa tillEtiopien igen, min make Worknehoch jag. Löftesordet ur Jes. 54:10: ”Ja,om än bergen viker bort och höjdernavacklar, så skall min nåd inte vika ifråndig och mitt fridsförbund inte vackla,säger Herren, din förbarmare” var ettav de minnesord jag fick i maj 1966,och samma ord blev vi på nytt påmindaom vid missionshögtiden i Åsljungai september 1996. Vi kände ossverkligen omslutna och burna avGuds löften och välsignelse och sågfram emot ett nära förestående uppbrott.Visst hade det varit oerhörtarbetsamma veckor under sommarenoch hösten med att tömma ett helthus, välja ut vad som skulle packas ner14 till liv juni 1997