39 Goda exempel på Hållbart byggande ifrån ByggaBoDialogen

Så löste Akademiska Hussina Bygga-bo-åtagandenbakgrund Byggnaderna måste utformas så att de får ett lågtenergibehov utan försämringar för dem som arbetar i huset. Samtidigtbör de resurser som avsätts för minskat energibehov vararimliga i förhållande till den energimängd som sparas. Inverkanpå byggnadens totala värme- och elbehov av olika utformningaroch alternativa dimensioneringar har vägts mot byggkostnadengenom LCC-beräkningar med sju procents kalkylränta.utmaningar Relativt omfattande studier har krävts för att fåen totallösning som säkerställer en hög dagsljusfaktor och godabländningsförhållanden utan stor solvärmebelastning. Sådanastudier är speciellt viktiga i en bred byggnad i flera våningar.lösningar Fönsterlösningarna, med en övre del för ljus tillfasad rummens inre och en undre markisskyddad del för ickebländande ljus till fasadnära arbetsplatser är ett resultat av studierna.Detsamma gäller utformningen och omfattningen av taklanterninernaför ljus till byggnadens inre delar. De är glasadeenbart mot norr, vilket ger ett stort infall av diffust ljus och godkontakt i rummen mot gården. För energieffektiva dagsljuslösningarkrävs att den diffusa instrålningen av ljus maximerassamtidigt som direkt instrålning förhindras. En möjlighet till avskärmningarav direkt instrålning bör alltid finnas. Närvarostyrningav belysningen i seminarierum och dagsljusstyrning i korridoreroch ljusgårdar har visat sig energieffektiv. Med hänsyn tillväggkonstruktionen valdes 20 cm isolering. För klimatsystemetvisade sig den mest energieffektiva lösning vara att kontorsrummenfick CAV-system (Constant Air Volyme) med lufttillförselvia fönsterapparatur med värme- och kylbatterier. Seminarierum,hörsalar med flera fick VAV-system med kombinerad CO 2 - ochtemperaturstyrning. Start och stopp sker via rörelsedetektorer.Man använder sig av regenativ värmeåtervinning.erfarenheter Många använder datorer i Key-huset. Det harvisat sig att ljusinsläppet trots allt har varit för stort och man harblivit tvungen att skärma av en del av ljuset.– Dagsljuset är starkare än artificiellt ljus. Idag skulle vi kanskeha gjort det litet annorlunda och skärmat av på ett annat sätt.Men då fanns inte bättre material mot dagsljuset, förklarar StigHoff, Akademiska Hus.framtiden Hus 21 som byggs vid Karlstad universitet har sommål att den totala energiförbrukningen ska bli under 100 kWh/kvadratmeter (LOA). Största delen av den energi som behövsför att värma och kyla byggnaden hämtas från en marklageranläggningdär temperaturdifferensen mellan uteluft och mark tastillvara. Det innebär att man utnyttjar den solvärme som sommartidvärmer upp marken för uppvärmning under vintern. Påsamma sätt används marklagret sommartid, då processen vändsoch överskottsvärmen från byggnaden kyler genom att denskickas ner i marken. Uttaget av värme under vintern är störreän solens uppvärmning av marken under den varma årstiden.Därför skickas värmen från byggnaden under sommaren ocksåner i marken genom kylanvändningen.Åtaganden inomBygga-bo-dialogenVi företag, kommuner, myndigheteroch verk åtar oss att enligt egna,fastställda rutiner utföra LCC-analyservid val av systemutformningav byggnadsverk, tekniska installationeroch större komplement. Därså erfordras, kompletteras LCCanalysernamed livscykelanalyser(LCA) i lämplig omfattning utifråntillverknings- och driftsskedenasbetydelse. Detta gäller såväl vidny- som ombyggnad.Vi företag, kommuner, myndigheteroch verk ska regelmässigt utarbetaoch använda projektspecifika miljöprogramför hållbar utveckling.MålMiljöbelastningen från energianvändningen i bostäder och lokalerminskar och senast år 2025sker uppvärmning och varmvattenberedningmed endast begränsadeinslag av fossila bränslen. Senastår 2015 erhålls mer än hälften avenergibehovet över året från förnyelsebaraenergikällor.Användningen av köpt energi i sektornminskar med minst 30 procenttill år 2025 jämfört med år 2000.Energianvändningen är lägre år2010 än år 1995.Senast år 2005 finns sektorsanpassadinformation som gör det möjligtatt välja bort byggvaror/bygg- konstruktionersom innehåller eller gerupphov till kända hälso- eller miljöskadligaämnen.ResultatStudier av hur byggnaden fungeraroch de krav som ställts på till exempelinneklimat, har uppfyllts utfördesmed detaljerade mätningar2001 och 2002. De visade att kravenpå inneklimat, dagsljus medmera har uppfyllts. Värmebehovetår 2002 var 95,1 kWh/kvm BTA.Jämförelser med de 15 störstabyggnaderna inom campusområdethar visat att Key-huset liggerunder detta medelvärde. År 2008är värmebehovet 73,9 kWh/kvmBTA. Studierna visade att verksamhetenofta pågick till sent på kvällaroch även under helger. Därförhölls ventilationsanläggningen tillatt börja med i full drift dygnet runt.Under mitten av 2002 skedde enbehovsanpassning och driften harändrats så att luftflöden har minskatsunder normal arbetstid. Arbetetfortsätter med att effektiviseraenergianvändningen. Huset harblivit energieffektivt utan att tappafunktion. Sedan dess har AkademiskaHus ambitioner skärpts förHus 21 i Karlstad.Projektfakta för Key-husetYta LOA: 11 138 kvadratmeter.BTA: 15 706 kvadratmeter.Byggherre: Akademiska Hus i LinköpingAB.Övriga medverkande: CIT energymanagement AB, Esbensen rådgivandeingeniører A/S.Byggnaden har projekteterats av:Lund & Valentin Arkitekter AB, MWByggtekniska AB, Andersson &Hultmark AB, KM Elteknik ABFöretagsfaktaAkademiska Hus äger, bygger ochförvaltar lokaler för universitet ochhögskolor och finns på 33 orter iSverige fördelade i sex regionbolag.KontaktStig HoffAkademiska Hus ABBox 482401 27 GöteborgTel. 031-632413Länkwww.akademiskahus.se9