Lena R Nilsson har nyöversatt sonetterna – Det känns som om jag ...

Lena R Nilsson har nyöversatt sonetterna– Det känns som om jag också har kommit människan Shakespeare näraLena R. Nilsson läste vår uppmaningi denna tidskrift omatt göra nya översättningar avShakespeares verk. En dag tog honkontakt och ville läsa upp några översättningarhon gjort, närmare bestämt20 sonetter. Översättningarnagjorde starkt intryck. ’Varför inteöversätta allihop?’ frågade undertecknad, men kunde aldrig ana atthon skulle ta det på allvar. Efter snarttre års enträget arbete är det helaklart och boken kommer i höst ut påAugusti förlag.ATT ÖVERSÄTTA ALLA 154 SONETTERtyckte Lena R. Nilsson lät som enomöjlighet och det var nånting honaldrig hade tänkt sig.– ’Allihop? Nej det går väl inte’, tänktejag. Men uppmuntrad satte jagigång eftersom det lät som det varärligt menat. Sedan har jag fått stödoch uppmuntran på vägen. ShakespearekännarenDon Mahan har hjälptmig med renässansengelskan som kanvara nog så svår. Det är lätt att fåsaker om bakfoten. Det är ju grunden,även om det viktigaste är attfinna en bra svensk motsvarighet tilloriginaltexten.FRÅN BÖRJAN VILLE LENA R. NILSSONbara pröva att översätta några sonetterbland annat därför att man i denskrivarcirkel som hon leder, höll påatt träna versmått. Hon märkte direktatt hon tyckte översättningsarbetetvar väldigt roligt. Det gjorde att honfortsatte och hade när sommarengått översatt sina första 20 sonetter.– Då var jag helt ’oskuldsfull’, kändeinte till mycket om sonetterna. Detgjorde att jag inte hade nån kunskapsom belastade och ingen direktrespekt i stil med: ’Oj nu ska jagöversätta Shakespeare’ – men jag varinte helt oerfaren av översättningsarbete.Jag hade tidigare översattfranska visor, bland annat GeorgesBrassens 1 , som inte är helt lätt. Ävendå tyckte jag att det var roligt att sittaoch knåpa och få till det.– Svårigheterna med att översättasonetter kan vara flera: att hitta ordsom passar in i rytmen, att hittarimord som inte verkar onaturliga,som har det rätta värdet, och att setill att orden passar in i min dikt.Även om syftet är att ligga så näraShakespeares text som möjligt, så ärdet sällan man kan översätta direkt.Därför får jag på sätt och vis diktasjälv. Då är det oerhört roligt attförsöka hitta en vacker lösning somsamtidigt är rytmisk. Vackert ochnaturligt är nyckelord för mig, mendet kan ibland vara svårt att få till ennaturlig ordföljd även om jag helatiden strävat efter det.LENA R. NILSSON VILL VARA NOGA närdet gäller ordens valör. Hon menaratt språket givetvis ska vara begripligt,men har ibland använt ett vad en delskulle kalla ålderdomligt språk, medord som till exempel finns i psalmer, ivissa bibeltexter och i 1700-talsspråk,som hos Kellgren och Bellman.1fransk vissångare (1921-81) Lena R. Nilsson– Det finns en glädje i att användasådana ord. Shakespeare använderord, typ hjärta-smärta, ord somnumera är urholkade eller ’omoderna’,ord som till exempel behag,hädanfärd, glädjerik, ljuv, spörja,förtälja, minna om. När jag användersådana ord känns det som att upprättaett gammalt vackert språk ochge det tillbaka det värde det en gånghaft. Ett uttryck som ’honungsandedräkt’är väl inget man säger idagprecis men det ligger nära Shakespeares’honeybreath’. Förutom attdet är ett vackert ord stämde det in irytmen: ’Hur kunde sommarnshonungsandedräkt …’ Sådana uttryckkan kännas som en gåva närman översätter.Lena R. Nilsson vill förstås ligga sånära originalet som möjligt, så närahon har kunnat utan att det låter fulteller konstigt.– ”Skärp dig, gå till originalet!” harjag ibland sagt till mig själv. När jagbörjade, och inte hade nån tanke påutgivning, förstod jag inte allt i dikterna,utan anade och diktade själv såsom jag tyckte lät bra. Så där kundejag ju inte göra när det sedan blev talom att publicera. Visst blir det alltiden tolkning när det gäller översättningar,men man blir väldigt glad närman själv är nöjd med en lösningsom ligger nära Shakespeare egen text.– Jag har fått en nära relation tillsonetterna eftersom jag har läst demgång på gång och bearbetat praktiskttaget vartenda ord. Det känns somom jag också har kommit människanShakespeare nära. De känslor hanuttrycker speglar ett stort register,något som visar hur sammansatt enmänniska är. Jag själv som varit medett tag, och har upplevt hurrelationer och kärlek och hur känslorkan variera, tycker att han verkligenhar gestaltat sådant med en oerhördnärvaro. Jag tror att de flestamänniskor har har egna erfareheterav de känslor han uttrycker: beundranoch förtjusning, kärlek och oro,svartsjuka och besvikelse.SHAKESPEARE 2-2006 - 6 -www.shakespearesallskapet.se

Lena R. Nilsson tycker att naturkänslanär central, det cykliska; solensuppgång och nedgång som jämförsmed människolivet, årstidernas växling,blomman som växer och dör.– Han har stor respekt för Naturen,som föder och ger liv. Samtidigt serhan Tiden som den stora fienden.Men han utmanar den på ett modigtsätt. Som om han menar: ”Kom an,jag ska nog fan skriva dikter sombestår trots Dig!”– Shakespeare blir aldrig sentimental.Han är realist och vet vad det handlarom. Det känns lite sorgligt att han isina sista dikter är så desillusionerad –allt var lögn och blind naivitet – somom han hade genomskådat allt. Menman behöver ju inte nödvändigtvisläsa in en kronologisk utvecklingshistoriai dikterna.Inte heller menar Lena R. Nilsson attman måste veta något om vemsonetterna kan vara skrivna till utantycker att man absolut kan läsa ensonett var som helst i samlingen ochändå ta den till sig. Det var så honsjälv började en gång, hon bläddradeoch läste lite här och var. Då hadehon inte heller någon tanke på attöversätta alla sonetterna.– Jag tycker om den jambiska takten,den är som hjärtats slag: ta-damm, tadamm,ta-damm. Och det kännsockså naturligt att prata så, vi gör detfaktiskt ofta utan att tänka på det:’Nu när vi båda sitter här och talar,så talar vi på blankvers eller hur?’Nu när jag har arbetat så mycketmed versmåttet, kan jag improviseraen sonett rätt upp och ner. Den låterknasigt, javisst, men den kommer utmed rim och rytm utan att jag behövertänka.VEM SONETTERNA VAR RIKTADE TILLhar inte heller i översättningsarbetethaft någon särskild betydelse förLena R. Nilsson.– Sonetterna är ju kärleksdikterriktade till en person även om detfrämst är diktarens egna känslor dehandlar om, och för mig kännsdetsom att de är skrivna utifrånShakespeares egna erfarenheter. Detär starka känslor, inte alltid positiva,utan även sådana som uttryckervämjelse och avsmak, den egnaförnedringen och att inte varanågonting värd. Eller som i sonett129: ’ I lustans akt och i dess lystnadrift vår ande drunknar i ett hav avskam’. Sådant känns okonventionellt,och stämmer illa in i sonettraditionenvad jag förstår.När jag frågar Lena R. Nilsson vadhon nu ska göra, vad hon ska sättatänderna i härnäst, säger hon att honinte alls har tänkt på det, men atthon gärna vill fortsätta att översätta.Jag föreslår Venus och Adonis, ett avShakespeares versepos.– Jag har läst delar av den och tyckteatt den var rolig. Ja, det kanske vorenågot. Vi får väl se.Intervju: Roland HeielSONETTERWilliam ShakespeareI tolkning av Lena R. NilssonBokförlaget AugustiBeställ på www.adlibris.seISBN: 9185301086Sonetter på CDShakespeares sonetter finns inlästa i olikaversioner, alltifrån klingande ’Gielgudengelska’till bred amerikanska.Smakprov på legendariske skådespelarenJohn Gielguds läskonst finns på Internet:www.town.hall.org/radio/HarperAudio.Man kan ladda ner alla sonetter sommp3-filer på LibriVox (gratis och lagligt).Amerikaner läser på frivillig basis ochkvalitén är skiftande. www.librivox.org//sonnets-by-william-shakespeareAtt höra sonetterna läsas på engelska ärnjutbart även om man inte förstår allt.Shakespeares språk är vackert i sig. När viså närmar oss språket genom att läsaöversättningar och sedan jämför medoriginalet får dikterna ytterligare liv.Man kan hitta sin favoritläsare (t exSimon Callow eller Alex Jennings) menockså köpa en samlings-cd med med ett20-tal tolkare, däribland storheter somOssie Davis, Al Pacino, Kathleen Turneroch Eli Wallach.RHFler böcker i höstFörutom Lena R. Nilssons nyöversättningarav Shakespeare sonetter kommertvå böcker om Shakespeare i höst. Denena är skriven av Kent Hägglund, somär med i redaktionen för Shakespeare. HansShakespeare, en man för alla tider (Ordfront)behandlar samtliga pjäser ochfungerar därvidlag utmärkt som uppslagsbok.Boken är också en biografiöver mannen från Stratford. En intervjumed Kent Hägglund kommer i nästanummer.En bok som tar en annan biografiskutgångspunkt är Täcknamn Shakespeare(Bonniers) av poeten Gösta Friberg ochskådespelerskan Helena Brodin Friberg. Iboken tar de upp frågan om att Shakespeareinte skulle vara författare till deberömda dramerna. Författarna försöker istället leda i bevis att de skrevs avEdward de Vere, 17:e earlen av Oxford.De utvecklar sina teorier på ettseminarium på bok- och biblioteksmässani Göteborg i september.RHwww.shakespearesallskapet.se - 7 -SHAKESPEARE 2-2006