Arkeologen nr. 2. Oktober 2008 - Institutionen för historiska studier

Arkeologen nr. 2. Oktober 2008skiljde sig från städerna Alingsås ochBorås, som var manufaktur-, marknadsochstapelstäder.Runt Göteborg anlades redan tidigt enbefästningsmur och runt staden anladesäven en vallgrav. Befästningarna börjadebyggas redan under 1620-talet och depåbyggdes i flera etapper under 1700-talet och raserades 1807.Göteborg var en befästnings- ochgarnisonsstad under 1600- och 1700-talet. Göteborg fick en ledande roll somhandels- och sjöfartsstad under 1700-talets merkantila århundrade. Stadenstradition som handels- och sjöfartscentramed fjärrhandel - således både importochexporthamn – var en stadensverksamhet som har fortsatt in i moderntid med varierande omfattning.Den stadsarkeologiska verksamhetenhar som tidigare nämnts en lång traditioni Göteborg. I samband medjubileumsutställningen i Göteborg 1923undersöktes och presenteradesgrävningsresultat från Göteborgsföregångare Lödöse och nya Lödöse.Från 1920-talet och framåt har störrearkeologiska undersökningar och mindreobservationer utförts. Från dessaundersökningar finns i många fall ettmycket stort fyndmaterial. Då staden vidflera tillfällen haft stora stadsbränder ochbrändernas utbredning är känd utgördessa brandlager, i de fall de ärbevarande på tomterna, utmärktadateringshorisonter. Det rikafyndmaterialet som framkommer vidgrävningarna har förutom arkeologiskaintressen även konsthistoriska, handelshistoriskaoch allmänt kulturhistoriskaintressen.Arkivmaterialet som finns bevarat pålandsarkivet i Göteborg i form avmantalslängder, bouppteckningar,magistratshandlingar, tomthandlingarmed mera är rikt på information somstadens invånare, främst när det gäller1700-talet. Med dessa källor har det varitmöjligt att knyta tidiga invånare till deaktuella kvarteren men också att kopplajordfunna föremål till olika personershushåll. Med undantag av stadsdelenÖstra Nordstaden har utgrävningarutförts i princip hela den gamlastadskärnan. Detta gör att det finns enspridning av materialet från stadensburgna köpmannakvarter vid StoraHamnkanalen såväl som från enklarehantverkskvarter.Då man vid 1920-talet påbörjade deförsta undersökningarna vid stadensStora Torg påträffades avfallslatrinermed föremål och djurben. 1930-taletblev ett viktigt decennium iGöteborgsarkeologin. Ett tjugotal tomterkunde dokumenteras vid nybyggnader.Under 1940-talet minskar antaletundersökningar i staden och under 1950-och 60-talet domineras den arkeologiskabilden av schaktningar för ledningar ochfjärrvärme. 1960-talet blev en katastrof iGöteborgsarkeologin. Stadsdelen ÖstraNordstaden exploaterades utanutgrävningar eller nämnvärddokumentation.En mera systematisk undersökningsverksamhetpåbörjades under 1970-taletdå flera av stadens köpmannatomtergrävdes ut med ett rikhaltigtfyndmaterial.På 1980-talet genomfördes projektetLivet i det gamla Göteborg. Flera tomter19