Sweden Yearbook - 1993

Tabellanmärkningar
Notes
Tab. 5. Anslag till miljövårdsverksamhet förekommer vid flertalet
departement även om största delen finns hos Miljöoch
naturresursdepartementet. Genom universitet och högskolor
satsas medel för utbildning och forskning på miljöområdet.
Forskningsfinansierande organ, t. ex. Byggforskningsrådet
(BFR), bekostar projekt som även är till gagn för
miljövården. Vidare är viss verksamhet inom en rad olika
myndigheter, t. ex. Boverket, Lantmäteriverket, Sveriges
meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI), Tullverket,
Statens räddningsverk och Statistiska centralbyrån
(SCB) till gagn för miljövården. I samband med utvecklingsoch
förnyelsearbete inom barnomsorgen har särskilda medel
avsatts för miljöfostran inom barnomsorgen. För att
stödja utvecklingsarbete och demonstrationsprojekt inom
kollektivtrafiken m. m. i syfte att bl. a. få fram mer miljö- och
energivänlig teknik anslog Kommunikationsdepartementet
för budgetåret 1987/88 100 milj. kr (engångsanslag). Vidare
kan från anslaget Byggande av länstrafikanläggningar bidrag
lämnas till kollektivtrafikåtgärder som främjar bl. a. miljö
(bidragsram 85 milj. kr 1988/89). Inom ramen för internationellt
bistånd sker satsningar på miljön, bl. a. kommer en
del av stödet på 1 miljard kr till Östeuropa att användas till
miljöinsatser. Vidare ökar det statliga stödet till landets länsmuseer
för bl. a. insatser på natur- och miljövårdens område.
Bidrag om 1 milj. kr 1990/91 gick till SIS och dess
miljömärkningsstyrelse.
Tab. 7. Uppgifterna om naturreservat avser fr.o.m. 1993 års
utgåva lagakraftér i stället för beslutsér.
Tab. 8. Försålda kvaniteter av godkända bekämpningsmedel
enligt uppgift från tillverkare/ombud.
Tab. 10. Bekämpningsmedelsanvändningen kan mätas på
olika sätt. Då man vill studera förändringen mellan år, är det
emellertid angeläget, att den mätvariabel man väljer, är jämförbar
över tiden. En sådan variabel är "hektardos", som
definieras som storleken på behandlat åkerfält multiplicerat
med det antal gånger fältet behandlats med bekämpningsmedel
under säsongen.
Storleken på "hektardos" har beräknats genom bearbetning
av preparatleverantörernas försäljningsstatistik. Det är
således inte fråga om den verkligt behandlade ytan, utan en
uppskattning av ytan baserad på försåld mängd preparat
och rekommenderade doser. Jämförbarheten mellan åren
är därför beroende av att förbrukarnas lagerhållning inte
nämnvärt ändras från ett år till ett annat.
Den stora ökningen år 1986 och den stora minskningen år
1987 är med stor sannolikhet orsakad av lagerökning våren
1986. Enligt samstämmiga uppgifter från branschen köptes
större kvantiteter än normalt under tiden fram till den 1 juli,
det datum då en särskild prisregleringsavgift på bekämpningsmedel
började tas ut, vilket ökade priserna med 20 %.
Tab. 11. Fosfor: Fosfatfosfor (P0 4-P) ingår i den oorganiska
delen och är lättillgängligt näringsämne för bl. a. alger.
Kväve: Nitratkväve (N0 3-N), nitritkväve (N0 2-N) och
ammoniumkväve (NH 4-N) ingår i den oorganiska delen i
olika proportioner beroende på syrgasförhållandena i vattnet.
I avloppsreningsverkens utsläpp av kväve ingår en stor
del ammoniumkväve som oxideras till nitratkväve i recipienten.
Tab. 13. Tabellen ger en översiktlig bild över de viktigaste
utsläppen till naturmiljön. Mängduppgifterna är uppskattningar.
Till grund för dessa har i vissa fall legat mätningar av
utsläppen från t. ex. industrier, men i flertalet fall har schablonberäkningar
använts.
Tab. 17. Placeringen av mätstationerna varierar, varför det
inte går att utan vidare jämföra olika värden i tabellen. Naturvårdsverket
har angivit riktvärden för luftkvalitet. För vinterhalvårsmedelvärden
är för S0 2 och N0 2 riktvärdet högst
50 ug/m 3 och för sot är riktvärdet högst 40 n9'm 3 .
Tab. 19-43, 45-67 ger upplysningar om befolkningens tillstånd
och om befolkningens förändringar. Med befolkningens
tillstånd menas dess storlek och dess fördelning i skilda
hänseenden (bosättningsort, kön, ålder, civilstånd osv.) vid
en viss tidpunkt. Befolkningsförändringarna, som hänför
sig till vad som sker under en viss tidrymd, utgörs främst av
födelser, dödsfall, giftermål, skilsmässor och omflyttning.
Mer detaljerade uppgifter om befolkningens tillstånd insamlas
i samband med folkräkningarna, vilkas material möjliggör
en fördelning av befolkningen efter ekonomisk aktivitet
(sysselsättning, yrkesställning, yrke, näringsgren m.m.),
efter bildningsgrad m.m. Befolkningens ekonomiska aktivitet
redogörs för i den årliga regionala sysselsättningsstatistiken
(ÅRSYS, tab. 202-204).
Folkräkningar i nutida bemärkelse har ägt rum vid varje
årtiondeskifte fr.o.m. år 1860 (dessutom 1935/36, 1945,
1965, 1975 och 1985). T.o.m. 1950 har folkräkningarna
avsett folkmängden vid årsskiftet. Vid 1960, 1965 och 1970
års folkräkningar skedde folkräkningen i samband med
mantalsskrivningen samma år, vilket medfört att folkräkningsuppgifterna
inte avser årsskiftet utan den 1 nov. folkräkningsåret.
Uppgifterna om ekonomisk aktivitet avser vid
dessa folkräkningar förhållandena under en viss vecka i
oktober. Uppgifter om befolkningens förändringar erhålls
successivt från de lokala skattekontoren (t.o.m. 30 juni
1991: pastorsämbetena) via länsskattemyndigheterna. Uppgifterna
används förutom till statistiken över befolkningsförändringar
även för uppdatering av SCB.s register över totalbefolkningen
(RTB), som utgör underlag för folkmängdsstatistiken.
Folk- och bostadsräkningen 1980 var samordnad
med den allmänna fastighetstaxeringen som genomfördes i
september 1980. Tidpunkten för 1980 års räkning är därför
den 15 september.
Med utgångspunkt i folkräkningarnas uppgifter om fördelningen
på kön, ålder och civilstånd samt med hjälp av den
löpande statistikens uppgifter om befolkningsförändringarna,
har t.o.m. 1967 uträknats genom s.k. framskrivning av
årliga uppgifter om befolkningsfördelningen efter kön, ålder
och civilstånd. Fr.o.m. 1968 har folkmängdsuppgifterna efter
kön, ålder och civilstånd erhållits från RTB.
Tab. 20. Indelningen i landstingsområden överensstämmer
med länsindelningen utom i följande hänseenden: Kommunerna
Göteborg, Malmö och Gotland ingår inte i något
landstingsområde. Följande folkmängder och landarealer
avviker från länens:
503