Sweden Yearbook - 1993

- Nettoprisindex är ett komplement till konsumentprisindex
och visar den genomsnittliga utvecklingen av konsumentpriserna
rensade från indirekt beskattning som belastar
konsumtionsvarorna. Konsumentpriserna är rensade
inte bara trån indirekta skatter uttagna vid själva försäljningen
av konsumtionsvarorna utan även från indirekta skatter
på råvaror, halvfabrikat, förbrukningsmaterial och arbetskraft
som beräknas ha åtgått vid framställningen av varorna.
Även indirekta skatter, som kan hänföras till förbrukning av
skattebelagd kapitalutrustning, har borttagits. Huruvida en
indirekt skatt i någon mening kan anses ha helt eller delvis
övervältrats på konsumenten saknar betydelse vid beräkning
av nettoprisindex. Priserna reduceras genomgående
med den indirekta skaftens fulla belopp.
En motsvarande behandling har skett för subventioner
hänförliga till konsumtionsvaror. I dessa fall har tillägg gjorts
till konsumentpriserna.
Av beräkningstekniska skäl har prisjusteringar inte kunnat
ske på varje enskild konsumtionsvara. Det har inte heller
varit möjligt att beräkna nettoprisindexar korresponderande
mot delserierna i konsumentprisindex. Endast en nettoprisindex
som korresponderar mot totala konsumentprisindex
har kunnat beräknas.
Avgränsningen av indirekta skatter från övriga statsintäkter
liksom avgränsningen av subventioner från övriga
statsutgifter görs med utgångspunkt från de principer som
tillämpas i nationalräkenskaperna. Vissa avvikelser förekommer
dock. Följande indirekta skatter och subventioner
har beaktats vid beräkningen av nettoprisindex år 1991.
Indirekta skatter: Mervärdesskatt, dryckesskatt på spritdrycker,
vin samt malt- och läskedrycker, tobaksskatt, särskild
varuskatt på choklad och konfektyr samt på tekniska
preparat, skatt på vissa dryckesförpackningar, skatt på vissa
kasettband, skatt på videobandspelare, avgift på gödselmedel
och på bekämpningsmedel, bensinskatt, allmän
energiskatt, särskild skatt för oljeprodukter och kol, skatt på
viss elkraft, koldioxidskatt, svavelskatt, särskild skatt för
elkraft från kärnkraftverk, vägtrafikskatt, försäljningsskatt
på motorfordon, lotterimedel, skatt på annonser och reklam,
skatt på charterresor, miljöskatt på inrikes flygtrafik,
tullar, arbetarskyddsavgift, barnomsorgsavgift, allmän löneavgift,
arbetsmiljöavgift, fastighetsskatt och investeringsavgift
för vissa byggnadsarbeten.
Subventioner: Livsmedelssubventioner, driftbidrag till
trafikföretag, statligt stöd till dagstidningar, statligt litteraturstöd,
statligt stöd till kommersiell service i glesbygd, räntebidrag
till egnahem och flerbostadshus samt investeringsbidrag
för ny- och ombyggnad av bostäder.
Tab. 245. Med hjälp av tabellen kan man skatta värdeförändringen
för fastigheter mellan två år genom att beräkna
(I, - l k) • 100/l k där I, och l k representerar index för samma
region men olika år. - Exempel: Värdeförändringen på
egnahem i Sydsverige mellan 1978 och 1985 blir (107-
91)-100/91 dvs. ca 18% mot ca 22% i hela riket (109-
89)-100/89.
Tab. 247-248. I hyresuppgifterna inkluderas obligatoriska
avgifter såsom bränsle och varmvatten. Hyra för garage,
bilplats eller annan lokal, som ej används för bostadsändamål,
ingår ej i bostadskostnaden. Kostnaden för hushållsström
ingår inte heller i angivna hyresuppgifter.
Tab. 255-266. Begrepp, källor och beräkningsmetoder.
Det svenska nationalräkenskapssystemet (SNR) sammanfaller
i alla väsentliga drag med det av FN rekommenderade
och som beskrivs i FN:s publikation "A System of National
Accounts" (SNA). Den svenska tillämpningen avseende begrepp,
definitioner och klassificeringar dokumenteras i
Meddelanden i samordningsfrågor (MIS) 1972:6 och källor
och beräkningsmetoder i MIS 1979:11. Förändringar som
vidtagits efter publiceringen av dessa meddelanden framgår
av senare publicerade Statistiska meddelanden, serie N 10
(SM N 10) med appendix.
Syfte. Nationalräkenskaperna sammanfattar och beskriver
i form av ett kontosystem med kompletterande tabeller
vårt lands ekonomiska aktiviteter och utveckling på ett konsistent
och överskådligt sätt.
Användning. Nationalräkenskaperna tjänar som underlag
för analys av Sveriges ekonomi på kort och lång sikt. I
huvudsak används nationalräkenskaperna av a) Finansdepartementet
som underlag för den preliminära och reviderade
nationalbudgeten samt för långtidsutredningarna, b)
Konjunkturinstitutet för löpande konjunkturanalys och prognoser,
c) arbetsmarknadsorganisationerna för löpande ekonomisk
analys och som förhandlingsunderlag, d) FN, e)
OECD samt f) andra internationella organisationer dels för
sammanställning av internationell ekonomisk statistik dels
för jämförelser och bedömningar.
Nationalräkenskaperna används därutöver som underlag
för omfattande strukturell analys som normalt utförs av
Närings- och teknikutvecklingsverket, överstyrelsen för
ekonomiskt försvar, Industrins utredningsinstitut m.fl., för
empirisk ekonomisk forskning inom skilda områden samt
för konjunktur- och marknadsbedömningar som regelbundet
görs av Riksbanken, affärsbankerna, Industriförbundet,
större företag m.fl.
Innehåll. Årsräkenskaper. Nationalräkenskaperna
beskriver inom ramen för ett slutet kontosystem produktionen
och dess användning, inkomstbildning, omfördelning
och inkomstanvändning, kapitalbildning samt transaktioner
med utlandet.
I ett förbättrat NR-system som produceras fr. o. m. hösten
1989 ingår s.k. input-outputräkenskaper som en integrerad
del. Därigenom sker en systematisk uppdelning av produktionen
och användningen på ett stort antal varor och tjänster,
vilket medför förbättrade avstämningsmöjligheter och
mer konsistenta fastprisberäkningar.
Produktionen redovisas därvid indelad i de två huvudsektorerna
näringslivet samt offentliga myndigheter och hushållsorganisationer
och med branschvis underindelning. För
varje bransch visas produktionsvärde, förbrukning och förädlingsvärde.
Summan av samtliga förädlingsvärden ger
värdet av bruttonationalprodukten (BNP) mätt från produktionssidan.
Förädlingsvärden redovisas branschvis dessutom
beräknade från inkomstsidan med uppdelning på löner,
kapitalförslitning och för näringslivet även driftsöverskott.
Förädlingsvärdets komponenter utom kapitalförslitning delas
dessutom i s. k. förädlingsvärdematriser upp på sektorerna
bolag, offentlig sektor och hushåll. Produktionens
användning redovisas uppdelad på privat konsumtion, statlig
och kommunal konsumtion, bruttoinvesteringar, lagerinvesteringar
och export med omfattande underindelningar.
Summan av dessa användningar med avdrag för import ger
BNP mätt från användningssidan.
Faktorinkomsterna löner och driftsöverskott visas fördelade
på sektorerna icke finansiella företag, finansiella institutioner,
stat, kommun, socialförsäkringssektorn och hushåll
liksom inkomsternas omfördelning i form av transfereringar
av olika slag, disponibel inkomst, sparande, kapitaltransaktioner
samt finansiellt sparande.
Årsräkenskaperna finns tillgängliga i tidsserier från 1950
även om vissa detaljredovisningar endast finns i kortare
serier. Dessutom föreligger vissa brott i tidsserierna 1962-
1963, 1969-1970 och 1979-1980.
Serierna över produktion och användning av varor och
tjänster redovisas även i fasta priser. Basåret är därvid 1959
för perioden 1950-1963, 1975 för 1963-1970, 1980 för
1970-1985 och 1985 för 1985 och framåt.
Fullständiga input-outputtabeller har tagits fram intermittent
och finns redovisade för åren 1964, 1968, 1969, 1975
1980 och 1985.
Kvartalsräkenskaper över BNP från produktionssidan
och försörjningsbalans i fasta priser samt sysselsättning
och hushållens disponibla inkomster finns från 1970.
507