Sweden Yearbook - 1993

nya metoder för bortfallskorrigering införts. Redovisade
värden fr. o. m. 1989 är således ej helt jämförbara med tidigare
års. - Resultaten publiceras i överensstämmelse med
SNI (Standard för svensk näringsgrensindelning). Se Meddelanden
i samordningsfrågor, MIS 1977:9. Se även sid.
538.
Tab. 120-123. Regional redovisning enligt indelningen den 1
jan. 1991.
Stor-Stockholm omfattar kommunerna: Botkyrka, Danderyd,
Ekerö, Haninge, Huddinge, Järfälla, Lidingö, Nacka,
Salem, Sigtuna, Sollentuna, Solna, Stockholm, Sundbyberg,
Tyresö, Täby, Upplands-Bro, Uppiands-Väsby, Vallentuna,
Vaxholm, Värmdö och Österåker.
Stor-Göteborg omfattar kommunerna: Ale, Göteborg,
Härryda, Kungsbacka, Kungälv, Lerum, Mölndal, Partilie,
Stenungsund, Tjörn och Öckerö.
Stor-Malmö omfattar kommunerna: Burlöv, Kävlinge,
Lomma, Lund, Malmö, Staffanstorp, Svedala, Trelleborg
och Vellinge. - Tab. 120 och 122. Med ägare avses myndighet,
företag, organisation eller enskild person för vars
räkning ett byggnadsarbete utförs. Arbetet kan bedrivas i
egen regi eller utlämnas på entreprenad. Som allmännyttigt
bostadsföretag räknas bolag, förening eller stiftelse, som
enligt bostadsfinansieringsförordningen erkänns som allmännyttigt
bostadsföretag. Med kooperativt bostadsföretag
avses bostadsrättsförening och annan bostadsförening,
som bildats i syfte att upplåta bostäder till sina medlemmar.
Tab. 133-135. I allmänhet används uttrycket volymliter för
att beteckna mängd av varan. Denna storhet kan omräknas
till 100% alkohol om man önskar mäta alkoholmängden i
dessa varor. En volymliter spritdryck för konsumtion innehåller
i genomsnitt ca 40 procent (volymprocent) alkohol.
Tab. 139. Målgrupperna baseras på belagda rum och redovisas
enligt gästens sätt att betala. - Affärs- och uppdragsresenärer:
betalar ordinarie pris (inkl. eventuell företagsrabatt).
Konferensgäster: betalar enligt konferensprislista
samt bor och konfererar på hotellet. Gruppgäster: betalar
enligt grupprislista. Fritidsresenärer: betalar (oftast) inte ordinarie
pris och reser främst helger och under sommaren
(gäller även privat fullt betalande gäster på turisthotell).
Tab. 141 -150. Utrikeshandelsstatistiken avser fr. o. m. januari
1977 uppgifter för varor som har förts över landets gräns
under den månad som statistiken avser.
Tab. 142-143, 145-146, 149-150. Varorna redovisas enligt
den inom FN utarbetade internationella varunomenklaturen
Standard International Trade Classification (SITC). Sifferkoden
före eller efter resp. varugruppstext anger varugruppens
omfattning enligt den reviderade SITC-nomenklatur
(SITC, Rev. 3) som tillämpas i utrikeshandelsstatistiken
fr.o.m. 1988. De redovisade uppgifterna beträffande varugrupper
för tidigare år är därmed i vissa fall ej helt jämförbara
med uppgifterna för 1988-1991.
Tab. 145-14B. Vid landredovisning av exporten anges
fr.o.m. statistiken för 1982 bestämmelseland, mot tidigare
förbrukningsland. Med bestämmelseland förstås det vid exporttillfället
sista kända land till vilket varan är destinerad,
direkt eller via annat land utan mellankommande försäljning
där. Begreppet bestämmelseland torde i huvudsak motsvara
det tidigare använda begreppet förbrukningsland.
Tab. 151. I posterna under Löpande transaktioner, Kapitaltransaktioner
och Restpost representerar en positiv siffra
betalning till Sverige. I posterna under valutareserven betecknar
en positiv siffra en ökning av nettofordringar på
utlandet.
Tab. 153-157. Väg- och gatuhållningen i landet är fördelad
på staten, "statsvägar", kommuner och enskilda. Till kommunerna
utgår statsbidrag för byggande och drift av vissa
för trafiken viktiga vägar och gator, "statskommunvägar".
Statsbidrag utgår även i viss omfattning till byggande och
drift av enskilda vägar, "enskilda statsbidragsvägar". Förändringar
i vägnätet uppkommer genom nyanläggning och
ombyggnad samt genom överföring till annan väghållare.
Tab. 165. Om en person erhållit mer än ett körkort under året
(t. ex. efter kort återkallelsetid eller efter höjning av körkortsklass)
är detta inte beaktat i statistiken. Återkallade
körkort utgörs av körkort som slutligt återkallats genom
beslut under året. Även återkallelse av delbehörighet ingår.
Om återkallelsen senare följts av beslut om upphävande av
återkallelsen är detta inte beaktat i statistiken. - Uppgifterna
avser körkort för bilar, motorcyklar och traktorer.
Tab. 170-174. Ett fartygs bruttodräktighet är ett rymdmått
som avser fartygets samtliga täckta utrymmen uttryckt i fr 3 /
100. Nettodräktigheten erhålls genom att från bruttodräktigheten
subtrahera det utrymme, som upptas av maskinoch
bränslerum, bostadshytter och andra personalutrymmen
m. m. Detta motsvarar således i stort sett det utrymme
som disponeras för gods- och passagerartransport. Med ett
fartygs dödvikt menas lastförmågan i ton (bunkers inberäknat).
Tab. 175. Exkl. kommunala och enskilda anläggningar.
Tab. 178. Avser flygtrafiken med motordrivna flygplan på
statliga flygplatser med linjefart. Under 1988-1991 trafikerades
19 sådana flygplatser.
Tab. 179. Den internationella trafiken omfattar 3/7 av SAS
internationella trafik. SAS hela luftfart redovisas i tab. 527.
Tab. 187-196, 208-209. Tabellerna redovisar resultat från
de månadsvisa arbetskraftsundersökningar (AKU) som utförs
av Statistiska centralbyrån. Ett urval av befolkningen i
åldersgruppen 16-64 år intervjuas angående en viss vecka
(mätvecka) och delas på grund härav upp i följande kategorier:
1. Ej i arbetskraften: De som inte haft förvärvsarbete
under mätveckan och inte sökt förvärvsarbete för mätveckan.
2. I arbetskraften: De som tillhör arbetskraften delas in i
kategorierna "sysselsatta" och "arbetslösa".
3. Arbetslösa: De som ej haft något förvärvsarbete men
kan och vill arbeta under mätveckan och som sökt förvärvsarbete
för mätveckan.
4. Sysselsatta: Sysselsatta delas in i kategorierna "i arbete"
och "tillfälligt frånvarande".
5. I arbete: De som förvärvsarbetat minst en timme under
mätveckan.
6. Tillfälligt frånvarande: De som har förvärvsarbete men
är frånvarande p.g.a. t. ex. semester, sjukdom, värnplikt
eller tjänstledighet.
Relativa arbetskraftstalet anger andelen (procent) i arbetskraften
av befolkningen. Relativa arbetslöshetstalet anger
andelen (procent) arbetslösa av antalet i arbetskraften.
Fr.o.m. 1987 har AKU förändrats avseende metod, definitioner
och innehåll. Uppgifterna för 1986 har därför justerats
för att göras jämförbara med 1987 års siffror. De ursprungliga
siffrorna för 1986 är fortfarande de officiella.
Tab. 197. Uppgifter från Statistiska centralbyråns företagsbaserade
löne- och sysselsättningsstatistik. Statistiken är
uppdelad efter avtalsområden. I tab. 197 har statistiken
ombearbetats och uppdelning skett efter huvudman (arbetsgivare).
Tab. 198. Se Tabellanmärkning, tab. 104-107 m.fl.
Tab. 201. Uppgifterna baseras på intervjuer i anslutning till
arbetskraftsundersökningarna (AKU).
Tab. 202-204. Tabellerna omfattar förvärvsarbetande befolkning
efter arbetsplatsens belägenhet (förvärvsarbetande
dagbefolkning). Som förvärvsarbetande räknas personer
som under oktober månad utfört inkomstgivande arbete
under i genomsnitt minst en timme per vecka. Till förvärvsarbetande
räknas även personer som haft förvärvsarbete
någon gång under året men på grund av tillfälligt avbrott -
semester, sjukdom, föräldraledighet, repetitionsövning o. d.
- icke arbetade under oktober. S. k. medhjälpande familje-
505