Sweden Yearbook - 1993

Tab. 23. Kommunerna är sammanförda i 70 statistiska redovisningsenheter,
s. k. A-regioner.
Tab. 26-27. Kommunerna är ordnade efter folkmängdens
storlek det senast redovisade året (tab. 27). Folkmängdsuppgifterna
avser slutet av året. Hänsyn har dock tagits till
områdesregleringar som trätt i kraft vid närmast följande
årsskifte.
Tab. 31. Utgångspunkt för beräkningarna är folkmängden
per 31 dec. 1990. Denna har framskrivits med i princip
följande antaganden: Fruktsamhet = 1,95 barn per kvinna i
genomsnitt. Dödlighet = återstående medellivslängd = 74,8
år för män samt 80,6 år för kvinnor år 1991, som ökar till
75,9 resp. 81,6 år 2000. Utrikes omflyttning = nettoimmigration
= 20000 år 1991 som minskar till 15000 följande år.
Tab. 38, 42-43. Familjebildningen (tab. 38) avser familjer
som bildats (flyttat ihop) under tolvmånadersperioden före
folkräkningstidpunkten. Den redovisade familjebildningen
avser perioden 1979-09-16-1980-09-15 resp. 1984-11-02-
1985-11-01. Familjesplittringen (tab. 42-43) avser familjer
som upplösts (flyttat isär, den ene maken/sambon har avlidit)
under tolvmånadersperioden efter folkräkningen. Den
redovisade familjesplittringen avser perioden 1980-09-16-
1981-09-15 resp. 1985-11-02-1986-11-01. Familjer som
både bildats och upplösts under de aktuella tolvmånadersperioderna
ingår inte i uppgifterna.
Tab. 47. Med reproduktionstal för en given tidsperiod avser
man att belysa, i vilken omfattning en generation av befolkningen
under rådande fruktsamhets- och dödlighetsförhållanden
skulle kunna reproducera sig själv.
Vid beräkning av bruttoreproduktionen följer man en tänkt
årskull av 1000 kvinnor genom fruktsamhetsåldrarna och
beräknar med användning av rådande fruktsamhetstal i olika
åldersgrupper det sammanlagda antal levande födda
flickor, som skulle belöpa på denna årskull under hela fruktsamhetsperioden.
Detta antal är det s. k. bruttoreproduktionstalet
Vid beräkning av bruttoreproduktionen tar man ingen hänsyn
till dödligheten i modergenerationen. Om man däremot
med ledning av de kända dödsriskerna beräknar det antal
kvinnor i nyssnämnda årskull, som uppnår 15 år, 20 år etc.
och hur många år de genomlever i olika åldersavsnitt, kan
man på samma sätt som förut på den reducerade modergenerationen
beräkna det s. k. nettoreproduktionstalet, varmed
förstås antalet levande födda döttrar, som med de
faktiska fruktsamhets- och dödlighetsförhållandena i genomsnitt
skulle komma på varje levande född kvinna. Om
detta tal är större än 1, innebär detta på lång sikt en folkökning,
om det är mindre än 1, en folkminskning.
Tab. 51. Återstående medellivslängd är antalet år som i genomsnitt
återstår att leva för en x-åring. Den beräknas genom
att den tid som återstår att tillsammans leva för alla x-
åringar divideras med antalet i åldern x år. Man har härvid
antagit att dödsfallen är jämnt fördelade över åldersåret,
utom för 0-åringar för vilka noggrannare beräkningar utförts.
- Sannolika Återstående livslängd är antalet år efter
vilkas förlopp antalet x-åringar minskat till hälften. Uträkningen
sker genom att medianen för de kvarlevande i olika
åldrar beräknas.
Tab. 55. Flyttningsuppgifterna för län och kommuner är flyttningar
över läns- resp. kommungränser. I länssiffrorna ingår
således inte flyttningar mellan kommuner inom samma
län.
Tab. 61. Utan att det kommer till synes i folkbokföringen torde
dessutom flertalet av de från och till obefintligregistret
överförda personerna i verkligheten vara invandrare resp.
utvandrare.
Tab. 64. "Justeringar" avser det antal personer som skall
läggas till resp. dras ifrån uppgifterna om personer som
beviljats uppehållstillstånd för att uppnå överensstämmelse
med de officiella invandringssiffrorna från SCB. Skillnader-
na beror främst på att det kan dröja en tid innan en person
som beviljats uppehållstillstånd blir införd i underlaget för
befolkningsstatistiken (folkbokföringsregistret). En del av
dem som beviljas uppehållstillstånd blir aldrig folkbokförda
här eftersom de har valt att lämna Sverige.
Tab. 65-66. Asylsökande: Utlänning (dvs. utländsk medborgare
eller statslös) som ansökt om uppehållstillstånd i
Sverige av politiska skäl eller för att han/hon är flykting eller
krigsvägrare.
Avvisade asylsökande: Asylsökande som avvisas direkt
vid gränsen. Uppgifterna avser t. o. m. 30 juni 1989 polisens
avvisningar. Fr.o.m. 1 juli 1989 avses invandrarverkets beslut
om omedelbar verkställighet.
Flyktingar: Personer som beviljats uppehållstillstånd -
antingen inom den s. k. flyktingkvoten (kvotflykting) eller
som s. k. konventionsflyktingar (3 kap. 2 § i 1989 års utlänningslag).
Personer som beviljats uppehållstillstånd som flyktingar
eller motsvarande: Avser alla personer som beviljats uppehållstillstånd,
oavsett om det gäller kvotflyktingar, konventionsflyktingar,
krigsvägrare eller personer som fått stanna
på grund av flyktingliknande skäl eller av humanitära skäl.
Tab. 68-79, 82-83,85. Avser företag med mer än 2 hektar
åker. Åkermark: Mark som används eller lämpligen kan
användas till växtodling eller bete och som är lämplig att
plöjas. Betesmark: Mark som används eller lämpligen kan
användas till bete och som inte är lämplig att plöjas. Skogsmark:
Mark som är lämplig för virkesproduktion och som
inte i väsentlig utsträckning används för annat ändamål
samt mark där det bör finnas skog till skydd mot sand- eller
jordflykt eller mot att fjällgränsen flyttas ned. Mark som
ligger helt eller i huvudsak outnyttjad skall dock inte anses
som skogsmark, om den på grund av särskilda förhållanden
inte bör tas i anspråk för virkesproduktion. Mark skall anses
lämplig för virkesproduktion om den enligt vedertagna bedömningsgrunder
kan producera i genomsnitt minst en kubikmeter
virke om året per hektar. Annan mark: Mark som
inte lämpligen kan användas till växtodling, bete eller virkesproduktion.
Tab. 80. Fr.o.m. 1988 har huvudmannaskapet för Skördeskadeskyddet
övertagits av Lantbrukarnas riksförbund,
LRF. I samband med detta förändrades skyddet kraftigt och
är numera enbart ett katastrof skydd. Samtliga företag med
mer än 5 hektar åker ingår i skyddet. Utbetalningarna från
Skördeskadeskyddet efter förändringen är inte jämförbara
med dem innan.
Tab. 89. Avser frilandsodlingar om minst 0,3 hektar.
Tab. 97. Årlig tillväxt i virkesförrådet mäts för respektive senaste
femårsperiod på träd som står kvar och är levande vid
inventeringstillfället. Den tillväxt som under perioden har
avsatts på träd vilka under perioden har avverkats eller dött
på annat sätt kallas "tillväxt för avverkade träd" och skattas
separat. Redovisningen omfattar tillväxt både inklusive och
exklusive denna post.
Tab. 98. Skogsmarken kan med hänsyn till äganderätten indelas
i två huvudgrupper-, allmänna skogar och enskilda
skogar. Allmänna skogar är kronoskogar, ecklesiastika
skogar och övriga allmänna skogar. Enskilda skogar består
av aktiebolagsskogar och övriga enskilda skogar, de senare
benämns vanligen privatskogar. Skogsvårdsorganisationen
(skogsstyrelsen och skogsvårdsstyrelserna) är sedan 1980,
då den nya skogsvårdslagen trädde i kraft, tillsynsmyndighet
över all skog oavsett ägare.
Tab. 103. Uppgifter om fiskare, redskap och båtar insamlas
fr. o. m. 1970 vart tredje år och fr. o. m. 1979 vart femte år.
Tab. 104-107,109,115,116,198. Tabellerna grundar sig på
uppgifter om industriarbetsställen där antalet sysselsatta
(ägare samt förvaltnings- och arbetarpersonal) i årsgenomsnitt
utgjort minst 10 personer. Fr.o.m. årgång 1989 har
vidare industristatistikens population utvidgats något samt
504