Sweden Yearbook - 1993

More documents

Recommendations

Info

Kvartalsvisa BNP-beräkningar i löpande priser finns från 1980. Publicering. Årsdata publiceras i SM N 10 som innehåller den mest utförliga redovisningen av nationalräkenskaperna. Uppgifter ur nationalräkenskaperna publiceras även i Konjunkturinstitutets skriftserie Konjunkturläget och i FN:s och OECD:s årliga publikationer över nationalräkenskaper (<strong>Yearbook</strong> of National Accounts Statistics resp. National Accounts of OECD countries). Kvartalsdata ur nationalräkenskaperna publiceras i SM N 12 omkring ett kvartal efter det aktuella kvartalets slut. Detaljerade kvartalstabeller med värden i fasta - och delvis i löpande - priser och procentuella förändringstal redovisas även i publikationen BNP/KVARTAL. Denna distribueras samma dag som nationalräkenskaperna fastställs för resp. kvartal. Uppgifter från nationalräkenskaperna är delvis åtkomliga via TSDB. Speciella sammanställningar. Till grund för de publicerade nationalräkenskapsuppgifterna ligger en mängd detaljberäkningar och sammanställningar av primärmaterial från skilda källor, som bearbetats för att överensstämma med begrepp, definitioner och klassificeringar i nationalräkenskaperna. Dessa detaljberäkningar och sammanställningar finns dokumenterade på nationalräkenskapsenheten och kan göras tillgängliga för konsumenter i form av betalt uppdrag efter beställning hos enheten för nationalräkenskaper. Tab. 267-272. Fr.o.m. budgetåret 1980/81 ersattes driftoch kapitalbudgeten av en enda statsbudget för såväl driftsom investeringsutgifter. Därvid har det tidigare systemet med kapitalfonder slopats liksom investeringsstaterna för kapitalfonderna. RRV har i samband med avvecklingen av kapitalfonderna genomfört en översyn av statsbudgetens inkomstsida med syfte att höja informationsvärdet av redovisningen, översynen ledde till en omgruppering av statsbudgetens inkomster. Statsbudgetens inkomster indelas i fem inkomsttyper, nämligen skatter, inkomster av statens verksamhet, inkomster av försåld egendom, återbetalning av lån och kalkylmässiga inkomster. Den sistnämnda gruppen utgörs huvudsakligen av inkomster av bokföringsmässig karaktär, exempelvis affärsverkens inlevererade avskrivningar. Statsbudgetens utgifter uppdelas på huvudtitlar. Dessa består av departementen, riksdagen och dess verk, räntor på statsskulden samt oförutsedda utgifter. Den nya strukturen på statsbudgetens inkomstsida samt ihopslagningen av driftoch kapitalbudgeten medför minskade möjligheter att jämföra utfallen på inkomsttyper och huvudtitlar för budgetår före och efter omläggningen. Tabelluppgifterna hämtas ur Statsbudgetens utfall, Realekonomisk fördelning av statsbudgetens inkomster och utgifter, Fördelning av statsbudgetens utgifter efter ändamål och art, RRV:s budgetprognos och Statsbudget. Tab. 276-278. Till u-länderna räknas enligt en FN-definition alla länder i Afrika utom Sydafrika, Nord- och Sydamerika frånsett USA och Canada, Asien med undantag av Japan och Turkiet, Oceanien frånsett Australien och Nya Zeeland. OECD hänför emellertid även Turkiet liksom Grekland, Spanien och Jugoslavien till u-länderna. - Tab. 277. Multilaterala stipendiater: studerande från u-länder som rekryteras och bekostas av internationella organisationer och som mottas av SIDA för studier i Sverige. Bilaterala stipendiater: studerande från u-länder, rekryterade och bekostade av SIDA för studier i Sverige eller annat land. Kursdeltagare: personer från u-länder vid kurser arrangerade i samarbete med organisationer (även internationella), företag etc. - Tab. 278. Multilaterala experter: personer från Sverige och andra länder, rekryterade av internationella organ och bekostade av dessa samt, vad beträffar biträdande experter, bekostade av SIDA. Bilaterala experter: personer från Sverige rekryterade och bekostade av SIDA för verksamhet i u-länder. Tab. 284—2B5. Tillskott av skatteunderlag vid brist på skattekraft ligger till grund för beräkning av från staten till kommunerna utgående bidrag vid brist på skattekraft enl. Lag om skatteutjämningsbidrag (SFS 1988:491). Tab. 289. Kommungrupperingen i tabellen grundar sig på variablerna folkmängd, läge, tätortsgrad och näringsstruktur. Storstad: Kommun med en folkmängd som överstiger 200000 inv. Förortskommun: Kommun som är förort till storstad. Stdrre stad: Kommun med mer än 75 procents tätortsgrad samt med mer än 50000 inv. Mellanstor stad: Kommun med en tätortsgrad överstigande 75 procent samt mellan 25000-50000 inv. Bruksort: Kommun med mer än 80 procents tätortsgrad, mindre än 20000 inv., en stor industrisektor med ett dominerande företag. Normalkommun: Kommun med en tätortsgrad på mellan 60-75 procent och en folkmängd mindre än 45000 inv. Glesbygdskommun: Ytmässigt stor kommun med en tätortsgrad mindre än 70 procent och med mindre än 5 inv./m 2 . Landsbygdskommun: Kommun med mindre än 60 procents tätortsgrad och med stor jord- och skogsbrukssektor. Tab. 298. Tabellen avser företag, med minst 20 anställda, som ingick i finansstatistiken 1990. Nyckeltalen är medianer i varje näringsgrupp, dvs. det värde som hälften av företagen överskrider och hälften underskrider. Definitioner: Avkast n i n g på eget kapital = Resultat efter finansiella kostnader i procent av beräknat eget kapital. Avkastning på totalt kapital = Resultat efter finansiella intäkter i procent av balansomslutning. Genomsnittlig skuldränta = Finansiella kostnader i procent av balansomslutning. Riskbuffert = Avkastning på totalt kapital minus genomsnittlig skuldränta. Skuldsättningsgrad = Totala skulder dividerat med beräknat eget kapital. Rörelseresultat/omsättning = Rörelseresultat före avskrivning i procent av omsättning. Vinstprocent = Resultat efter finansiella intäkter i procent av omsättning. Nettoresultat/omsättning = Resultat efter finansiella intäkter och kostnader i procent av omsättning. Arbetskraftskostnad/omsättning = Totala löner, arbetsgivaravgifter och kollektiva avgifter i procent av omsättning. Kapitalets omsättningshastighet = Omsättning dividerat med balansomslutning. Omsättning per anställd = Omsättning dividerat med antalet anställda. Rörelsekapital/omsättning = Omsättningstillgångar minus kortfristiga skulder i procent av omsättning. Likvida medel/omsättning = Kassa och bank, kortfristiga placeringar i aktier och andra värdepapper och kortfristiga lånefordringar i procent av omsättning. Kundfordringar/omsättning = Kundfordringar inkl. kortfristiga koncernfordringar och kundväxlar i procent av omsättning. Varulager/omsättning = Varulager i procent av omsättning. Kortfristiga skulder/ omsättning = Summa kortfristiga skulder i procent av omsättning,Kassalikviditet = Omsättningstillgångar minus varulager i procent av kortfristiga skulder. S o I i d i t e t = Beräknat eget kapital i procent av balansomslutning. Tab. 301. I tabellen presenteras ett urval av statligt hel- och delägda företag. Urvalet är detsamma som i 1991 års redogörelse för de statliga företagen dvs. företag som där redovisas med textavsnitt. Bolagens organisatoriska placering framgår av följande förkortningar: A = arbetsmarknadsdep., B = bostadsdep., C = civildep., D = Domänverket, F = finansdep., I = industridep., J = jordbruksdep., K = kommunikationsdep., L = Luftfartsverket, M = miljödep., P= Postverket, RB = Sveriges Riksbank, S = socialdep., SJ = Statens järnvägar, T = Televerket, U = utbildningsdep., V = Statens vattenfallsverk. Uppgifterna avser år 1990 eller närmast motsvarande verksamhetsår. Tab. 308. "Kapitalmarknaden" omfattar här statens, kommunernas, bostadssektorns och näringslivets totala upplåning 508
i banker och försäkringsinrättningar samt deras kapitalanskaffning utanför bankerna och försäkringsinrättningarna genom emission av aktier, förlagsbevis och obligationer (för staten även andra finansobjekt än obligationer). Upplåningen är räknad netto, dvs. upplånade belopp har minskats med återbetalade. Riksbankens skattkammarväxelinnehav har minskats med statens tillgodohavanden i Riksbanken för att statens upplåning skall överensstämma med budgetutfallet. Brister i källmaterialet har i vissa fall nödvändiggjort skattning. Tab. 309. Premie- och sparobligationer ingår inte i placerarnas innehav. Tab. 312. Exkl. affärsbankers, sparbankers och försäkringsbolags emissioner. Tab. 314. Inkl. Sparbankernas bank (1986-1991) och Föreningsbankernas bank (1986-1990). Tab. 316. Exkl. Sparbankernas bank. Tab. 325-326. Mellanhandsinstitut är sådana finansinstitut vars främsta funktion är att förmedla krediter från andra finansinstitut till de slutliga låntagarna (hushåll, företag osv.). Exempel på mellanhandsinstitut är Skeppshypotekskassan, Hypoteksbanken, Svensk Bostadsfinansiering AB. Tab. 335-337. Första fondstyrelsen tillförs avgifter, som erlagts av staten och kommuner och dem närstående institutioner och bolag. Andra fondstyrelsen tillförs avgifter, som erlagts av enskilda större arbetsgivare. Med större arbetsgivare avses arbetsgivare, vilkas lönesumma (avgiftsunderlag) överstiger 240 basbelopp, för 1991 ca 7,7 mkr. Tredje fondstyrelsen tillförs avgifter, som erlagts a / enskilda mindre arbetsgivare samt s.k. egenavgifter. Med mindre arbetsgivare avses arbetsgivare, vilkas lönesumma (avgiftsunderlag) högst uppgår till 240 basbelopp, för 1991 ca 7,7 mkr. De överförda egenavgifterna uppgick 1990 till 4,6 miljarder kr och 1991 till 2,6 miljarder kr. Tab. 338-339. Fjärde fondstyrelsen. De av fondstyrelsen förvaltade medlen har placerats på sätt som framgår av balansräkningen och särskilda specifikationer över fondens värdepappersinnehav vid årsskiftet. Enligt fondens reglemente är aktierna bokförda till anskaffningsvärdet. Femte fondstyrelsen ingår i allmänna pensionsfonden med samma inriktning som den fjärde AP-fonden. Den femte AP-fonden inrättades 1988 och kansliet i augusti 1989. Tab. 343-345. Tabellerna omfattar samtliga bolag och i Sverige koncessionerade utländska bolag och avser direkt affär i Sverige. För mindre lokala bolag, vars premieintäkt endast utgör 0,3 procent av total premieintäkt, har uppgifter för 1989 använts. Tab. 346. Zonindelning: zon 1 Stockholm med närmaste förorter, Göteborg och Malmö, zon 2 Stockholms och Göteborgs yttre förorter, större orter såsom Uppsala, Norrköping, Jönköping, Helsingborg, Borås, Örebro, Västerås, zon 3 Mellanstora orter och tätare trafikområden såsom Värnamo, Växjö, Kalmar, Karlskrona, Kristianstad, Lund, Halmstad, Varberg, Alingsås, Karlstad, Kumla, Falun, Krylbo, zon 4 Mindre orter såsom Nyköping, Ronneby, Katrineholm, Motala, Rättvik samt ren landsbygd, zon 5 Större orter eller tätområden i Norrland såsom Gävle, Sundsvall, Örnsköldsvik, Härnösand, Östersund, Umeå, Skellefteå och Luleå, zon 6 Mindre orter exempelvis Bollnäs, Söderhamn, Lycksele, Boden, Kiruna samt landsbygd i Norrland, zon 7 Gotland. Tab. 358. Utbetalningarna för försäkringsfall omfattar även ersättningar enl. äldre motsvarande lagstiftning, dock inte tillägg enl. olika författningar. Inte heller ingår ersättningar för statsanställda arbetstagare. - Obligatorisk försäkring enligt lagen om arbetsskadeförsäkring. Exkl. statligt anställda. Tab. 366. Ett barn kan vara föremål för olika insatser under ett år. Barnet redovisas då på samtliga dessa insatser i tabellen. Däremot räknas det endast en gång i raden "Samtliga barn", som av den anledningen är mindre än summan av de övriga raderna. Tab. 375-376. Utgiftsbeloppen avser de totala nettoutgifterna för olika ändamål (inkl. förvaltningskostnader) vare sig utgifterna täcks av statens, kommunernas och landstingens skatteintäkter eller av avgifter och premier, vilka arbetsgivare och försäkringstagare erlägger till socialförsäkringsorganen. Utgifterna innefattar inte anläggningskostnader för anstalter utan endast driftkostnader. - Utgiftsbeloppen är redovisade netto och har sålunda minskats med inkomsterna (inte skatter eller allmänna statsbidrag) för resp. förvaltningsgrenar. - Uppgifterna om kostnader för enskild social verksamhet och för industriföretagens välfärdsanordningar ingår inte i redovisningen. - Stora poster i den allmänna socialpolitiken utgör de förmåner som tillkommer arbetstagare genom bl. a. lagarna om normalarbetsdag och semester. Dessa kostnader är det dock knappast möjligt att uppskatta i kontanter, varför de inte kan upptas i någon socialbudget. Tab. 382-383. Tabellerna omfattar enbart offentlig sjukvård. Privat vård ingår ej. - Tab. 382. I delposten "Därav landsting" ingår ej de tre kommuner, Gotland, Malmö och Göteborg, som står utanför landsting. Tab.392-393. Omfattar endast olyckor som föranlett polisundersökning. Tab. 398. Uppgifterna om brott omfattar såväl fullbordade brott som försök och förberedelse till brott. Även sådana uppgifter ingår där det senare visar sig att gärningen inte var brottslig, att den misstänkte personen var minderårig etc. Redovisningen avser alla brott mot brottsbalken samt vissa brott mot specialrättsliga författningar, främst sådana brott som man kan få fängelse för. Tab. 399-402. Uppgifterna avser personer som funnits skyldiga till brott och lagförts, dvs. fått åtalsunderlåtelse, godkänt föreläggande av ordningsbot (tab. 399 och 402) eller strafföreläggande eller som dömts. Endast domar i första instans ingår i redovisningen. Den som lagförts för brott flera gånger under året har räknats som en person varje gång. Redovisningen omfattar alla brott mot brottsbalken samt brott mot specialstraffrättsliga författningar. - Tab. 397 och 401. En person som i en dom eller ett beslut lagförts för flera brott har endast räknats vid det svåraste brottet. Tab. 405. Summering av anstalter och frivård ger viss dubbelräkning. Bl. a. personer som avtjänar kombinationsdomen skyddstillsyn och fängelse. Tab. 407-408. Med lagförda personer avses personer som endera har dömts för grövre brott och då fått en allvarligare påföljd än böter eller fått åtalsunderlåtelse för brott som av åklagaren bedömdes som grövre. Tab. 435-442. Den 1 juli 1977 infördes "den nya högskolan". I och med högskolereformen har begreppet "högskola" fått en vidare innebörd än tidigare. Som högskoleutbildning räknas numera även utbildningen av t.ex. sjuksköterskor, förskollärare, fritidspedagoger, laboratorieassistenter och ett antal konstnärliga utbildningar. Tab. 460-461. De siffror som anges, särskilt för bestånd, tillväxt och utlåningsverksamhet, bör användas med försiktighet, då beräkningssätten i flera avseenden är skiljaktiga vid olika bibliotek. Tab. 462. Kommunvisa uppgifter om cirkelverksamhet har redovisats i Bakgrundsmaterial om kultur 1991:1. Tab. 463. Kulturprogram är verksamhet eller produktion som framförs eller redovisas inför publik. - Kommunvisa uppgifter om kulturprogram har redovisats i Bakgrundsmaterial om kultur 1991:2A. 509
Page 2 and 3:
INLEDNING TILL Statistisk årsbok f
Page 4 and 5:
STATISTISK ÅRSBOK FÖR SVERIGE 199
Page 6 and 7:
Teckenförklaring Explanation of Sy
Page 9 and 10:
Geografiska uppgifter, väder och m
Page 11 and 12:
Tab. 1. Geografiska uppgifter Geogr
Page 13 and 14:
Tab. 3. Medeltemperatur i celsiusgr
Page 15 and 16:
Tab. 5. Statliga anslag till miljö
Page 17 and 18:
Tab. 6. Nationalparker: areal och
Page 19 and 20:
Tab. 10. Till jordbruket försålda
Page 21 and 22:
Tab. 13. Utsläpp och utsläppskäl
Page 23 and 24:
Tab. 17. Luftkvalitet i tätorter,
Page 25 and 26:
Befolkning Population Befolkning Po
Page 27 and 28:
Diagram 1. Den svenska befolkningsu
Page 29 and 30:
Tab. 21. Folkmängd i tätorter den
Page 31 and 32:
Tab. 24. Areal och folkmängd i lan
Page 33 and 34:
Tab. 26 (forts.). Areal och folkmä
Page 35 and 36:
Tab. 27. Folkmängd i de största k
Page 37 and 38:
Tab. 30. Folkmängd efter ålder de
Page 39 and 40:
Tab. 32 (forts.). Folkmängd efter
Page 41 and 42:
Tab. 34. Befolkningen efter hushål
Page 43 and 44:
Tab. 36. Antal familjer efter famil
Page 45 and 46:
Tab. 41. Äktenskapsskillnader Divo
Page 47 and 48:
Tab. 46. Levande födda barn efter
Page 49 and 50:
Tab. 50. Döda i olika åldrar på
Page 51 and 52:
Tab. 51 (forts.). Livslängdstabell
Page 53 and 54:
Tab. 53. Folkmängdens förändring
Page 55 and 56:
Tab. 55. Folkmängdens förändring
Page 57 and 58:
Tab. 55 (forts.). Folkmängdens fö
Page 59 and 60:
Tab. 55 (forts.). Folkmängdens fö
Page 61 and 62:
Tab. 56. Flyttningar till och från
Page 63 and 64:
Tab. 59. Befolkning efter medborgar
Page 65 and 66:
Tab. 60 (forts.). Utrikes födda oc
Page 67 and 68:
Tab. 62. Invandrare och utvandrare,
Page 69 and 70:
Tab. 64. Invandrare efter medborgar
Page 71 and 72:
Tab. 67. Utländska medborgare som
Page 73 and 74:
Tab. 68. Företag efter företagens
Page 75 and 76:
Tab. 71. Företag med svin efter be
Page 77 and 78:
Tab. 75. Areal av olika ägoslag, h
Page 79 and 80:
Tab. 77. Åkerjordens användning,
Page 81 and 82:
Tab. 81. Brödsäd: tillgång och f
Page 83 and 84:
Tab. 86. Mejerihantering Dairying K
Page 85 and 86:
Tab. 90. Under tillåten jakttid f
Page 87 and 88:
Tab. 94. Genomsnittlig årlig brutt
Page 89 and 90:
Tab. 98. Skogsmarksareal efter län
Page 91 and 92:
Tab. 101. Saltsjöfisket: avkastnin
Page 93 and 94:
Industri Manufacturing 92. Tab. 104
Page 95 and 96:
Tab. 104 (forts.). Industri: tillve
Page 97 and 98:
Tab. 106. Industrins investeringar
Page 99 and 100:
Tab. 109. Produktionens saluvärde
Page 101 and 102:
Energi Energy 100. Tab. 113. Energi
Page 103 and 104:
Tab. 114. Energibalans: översikt,
Page 105 and 106:
Tab. 117. Elektrisk energi: produkt
Page 107 and 108:
Bostäder och byggande Housing and
Page 109 and 110:
Tab. 120 (forts.). Bostadsbyggandet
Page 111 and 112:
Tab. 122. Bostadsbyggandet: lägenh
Page 113 and 114:
Tab. 125. Lägenheter efter värmes
Page 115 and 116:
Tab. 128. Bostadshushåll efter lä
Page 117 and 118:
Tab. 130. Detaljhandeln 1990: antal
Page 119 and 120:
Tab. 134. Försäljning av alkohold
Page 121 and 122:
Tab. 139. Belagda hotellrum efter m
Page 123 and 124:
Tab. 142. Värde av importerade var
Page 125 and 126:
Tab. 142 (forts.). Värde av import
Page 127 and 128:
Tab. 144. Importens värde-, volym-
Page 129 and 130:
Value of imported commodities by SI
Page 131 and 132:
Value of exported commodities by SI
Page 133 and 134:
Utrikeshandel Foreign trade 131
Page 135 and 136:
Tab. 148. Värde av importerade (ci
Page 137 and 138:
Tab. 149. Importerade varor (cif):
Page 139 and 140:
Tab. 150 (forts.). Exporterade varo
Page 141 and 142:
Tab. 152. Bruttoredovisning av beta
Page 143 and 144:
Post- och telekommunikation Mail-,
Page 145 and 146:
Tab. 154. Vägar och gator den 1 ja
Page 147 and 148:
Tab. 158. Registrerade motorfordon,
Page 149 and 150:
Tab. 162. Nya personbilar sålda i
Page 151 and 152:
Tab. 166. Körkortsinnehavare den 3
Page 153 and 154:
Tab. 170. Svenska handelsflottan: f
Page 155 and 156:
Tab. 174. Trafiken i rikets 25 stö
Page 157 and 158:
Tab. 177. Svenska luftfartyg efter
Page 159 and 160:
Tab. 181. Ankommande och avresande
Page 161 and 162:
Tab. 184. Postförsändelser (porto
Page 163 and 164:
Arbetsmarknad Labour market Arbetsm
Page 165 and 166:
Diagram 2. Arbetsmarknaden 1970-199
Page 167 and 168:
Tab. 189. Personer i arbetskraften
Page 169 and 170:
Tab. 193. Sysselsatta efter yrkesst
Page 171 and 172:
Tab. 197. Anställda inom offentlig
Page 173 and 174:
Tab. 199. Anställda inom privat se
Page 175 and 176:
Tab. 202. Förvärvsarbetande befol
Page 177 and 178:
Tab. 204. Förvärvsarbetande befol
Page 179 and 180:
Tab. 204 (forts.). Förvärvsarbeta
Page 181 and 182:
Page 183 and 184:
Page 185 and 186:
Page 187 and 188:
Tab. 207. Arbetsförmedling: nyanm
Page 189 and 190:
Tab. 211. Personer som varslats om
Page 191 and 192:
Tab. 215. Svenska Arbetsgivareföre
Page 193 and 194:
Tab. 217. Arbetskraftskostnader fö
Page 195 and 196:
Tab. 220. Månadslön för heltidsa
Page 197 and 198:
Tab. 221. Inkomsttagarna fördelade
Page 199 and 200:
Tab. 223. Inkomsttagarna fördelade
Page 201 and 202:
Tab. 225. Familjer efter disponibel
Page 203 and 204:
Tab. 227. Inkomststruktur för samt
Page 205 and 206:
Tab. 229 (forts.). Genomsnittlig ar
Page 207 and 208:
Tab. 232. Antal inkomsttagarhushål
Page 209 and 210:
Priser och konsumtion Prices and Co
Page 211 and 212:
Tab. 234 (forts.). Konsumentpriser
Page 213 and 214:
Tab. 238. Levnadskostnadsindex utan
Page 215 and 216:
Tab. 242. Exportprisindex (1968 = 1
Page 217 and 218:
Tab. 246. Obebyggd tomtmark: priser
Page 219 and 220:
Tab. 250. En- och tvåbostadsvillor
Page 221 and 222:
Tab. 252. Fritidshus: priser och k
Page 223 and 224:
Tab. 253 (forts.). Konsumtion av li
Page 225 and 226:
Nationalräkenskaper National accou
Page 227 and 228:
Tab. 256 (forts.). Försörjningsba
Page 229 and 230:
Tab. 258 (forts.). Bruttonationalpr
Page 231 and 232:
Tab. 260. Disponibel nationalinkoms
Page 233 and 234:
Tab. 263. Offentlig konsumtion efte
Page 235 and 236:
Tab. 265. Bruttoinvesteringar inom
Page 237 and 238:
Tab. 266 (forts.). Bruttoinvesterin
Page 239 and 240:
Diagram 3. Statsbudgetens inkomster
Page 241 and 242:
Tab. 269. Realekonomisk fördelning
Page 243 and 244:
Tab. 271 (forts.). Statsbudgetens i
Page 245 and 246:
Tab. 272 (forts.). Statsbudgetens u
Page 247 and 248:
Tab. 272 (forts.). Statsbudgetens u
Page 249 and 250:
Tab. 276. Statligt svenskt bistånd
Page 251 and 252:
Tab. 279. Taxering till statlig ink
Page 253 and 254:
Tab. 282. Taxering till statlig ink
Page 255 and 256:
Tab. 284. Utdebitering av kommunals
Page 257 and 258:
Tab. 285. Utdebitering av allmän k
Page 259 and 260:
Tab. 289. Kommunernas bruttokostnad
Page 261 and 262:
Tab. 292. Landstingens utgifter och
Page 263 and 264:
Tab. 294. Företag efter näringshu
Page 265 and 266:
Tab. 296. Arbetsställen efter när
Page 267 and 268:
Tab. 298. Ekonomiska nyckeltal för
Page 269 and 270:
Tab. 298 (forts.). Ekonomiska nycke
Page 271 and 272:
Tab. 301. Statligt hel- och delägd
Page 273 and 274:
Tab. 304. Aktiebolag Joint stock co
Page 275 and 276:
Kapitalmarknad Capital market 274.
Page 277 and 278:
Tab. 310. Utestående skuld av obli
Page 279 and 280:
Tab. 314. Affärsbankerna: tillgån
Page 281 and 282:
Tab. 318. Banker: inlåning från o
Page 283 and 284:
Tab. 322. Postgirot Postal Giro Ser
Page 285 and 286:
Tab. 327. Finansbolag: tillgångar
Page 287 and 288:
Tab. 331. Försäkringsbolag: tillg
Page 289 and 290:
Tab. 335. Allmänna pensionsfonden.
Page 291 and 292:
Tab. 338. Allmänna pensionsfonden.
Page 293 and 294:
Tab. 340. Livförsäkringsbolag: di
Page 295 and 296:
Tab. 342. Livförsäkringsbolag: f
Page 297 and 298:
Tab. 345. Företags- och fastighets
Page 299 and 300:
Tab. 349. Allmän sjukförsäkring:
Page 301 and 302:
Tab. 353. Folkpension: pensioner de
Page 303 and 304:
Tab. 356. Delpensionstagare i decem
Page 305 and 306:
Socialtjänst Social welfare 304. T
Page 307 and 308:
Tab. 363. Kommunala familjedaghem d
Page 309 and 310:
Tab. 366. Insatser för barn och un
Page 311 and 312:
Tab. 371. Ålderdomshem med eller u
Page 313 and 314:
Tab. 374. Gruppboende. Boende förd
Page 315 and 316:
Tab. 376. Socialutgifter: översikt
Page 317 and 318:
Tab. 379. Färdtjänst den 31 decem
Page 319 and 320:
Hälso- och sjukvård Public health
Page 321 and 322:
Tab. 383. Sluten sjukvård: vårdpl
Page 323 and 324:
Tab. 386. De i Sverige vanligaste a
Page 325 and 326:
Tab. 390. Anmälda arbetsskador Rep
Page 327 and 328:
Tab. 394. Döda på grund av olycks
Page 329 and 330:
Tab. 395 (forts.). Döda efter död
Page 331 and 332:
Page 333 and 334:
Rättsväsen Justice 332. Tab. 398.
Page 335 and 336:
Tab. 399. Personer som lagförts f
Page 337 and 338:
Tab. 401. Personer som lagförts f
Page 339 and 340:
Tab. 404. Kriminalvårdsanstalterna
Page 341 and 342:
Tab. 408 (forts.). Personer som åt
Page 343 and 344:
Tab. 413. Högsta domstolen: ansök
Page 345 and 346:
Tab. 419. Inkomna ärenden vid någ
Page 347 and 348:
373. Tab. 448. Företagssektorns fo
Page 349 and 350:
Tab. 421. Offentliga driftkostnader
Page 351 and 352:
Tab. 425. Grundskolan: slutbetyg oc
Page 353 and 354:
Tab. 427 (forts.). Gymnasieskolan:
Page 355 and 356:
Page 357 and 358:
Page 359 and 360:
Tab. 433. Elever vid folkhögskolor
Page 361 and 362:
Tab. 435 (forts.). Högskolan: nyb
Page 363 and 364:
Page 365 and 366:
Tab. 436 (forts.). Högskolan: exam
Page 367 and 368:
Tab. 436 (forts.). Högskolan: exam
Page 369 and 370:
Page 371 and 372:
Tab. 440 (forts.). Högskolan: regi
Page 373 and 374:
Tab. 443 (forts.). Lärare: tjänst
Page 375 and 376:
Tab. 447. Antal årsverken för for
Page 377 and 378:
Tab. 451. Universitets- och högsko
Page 379 and 380:
Tab. 453. Beräknade anslag för fo
Page 381 and 382:
Tab. 455. Primärkommunala driftkos
Page 383 and 384:
Tab. 459. Folkbibliotek Public Libr
Page 385 and 386:
Tab. 461. Forskningsbibliotek: utl
Page 387 and 388:
Tab. 463 (forts.). Studieförbunden
Page 389 and 390:
Tab. 467. Bokproduktion: fördelnin
Page 391 and 392:
Tab. 471. Riksradio och television:
Page 393 and 394:
Tab. 475. Teater: verksamhet 1990/9
Page 395 and 396:
Politiska och kyrkliga förhålland
Page 397 and 398:
Tab. 479 (forts.). Riksdagsval: gil
Page 399 and 400:
Tab. 481. Riksdagsvalet 1988: inom
Page 401 and 402:
Tab. 484. Landstingsval m. m.: gilt
Page 403 and 404:
Tab. 486. Fullmäktigval Elections
Page 405 and 406:
Tab. 488. Riksdagens sammansättnin
Page 407 and 408:
Tab. 490. Svenska kyrkan: verksamhe
Page 409:
Internationella översikter Compara
Page 412 and 413:
Tab. 494. Beräknad folkmängd i v
Page 414 and 415:
Tab. 495 (forts.). Areal, folkmäng
Page 416 and 417:
Page 418 and 419:
Page 420 and 421:
Tab. 496 (forts.). Folkmängd i st
Page 422 and 423:
Page 424 and 425:
Page 426 and 427:
Page 428 and 429:
Tab. 498 (forts.). Befolkningen eft
Page 430 and 431:
Tab. 500. Återstående medellivsl
Page 432 and 433:
Tab. 501. Folkmängdens förändrin
Page 434 and 435:
Tab. 502. Dödligheten i olika åld
Page 436 and 437:
Tab. 502 (forts.). Dödligheten i o
Page 438 and 439:
Tab. 503. Döda efter dödsorsak en
Page 440 and 441:
Page 442 and 443:
Tab. 504. Arealens fördelning efte
Page 444 and 445:
Tab. 505. Skörd, 1000 ton Källa:
Page 446 and 447:
Tab. 506. Husdjur 1990, 1000-tal K
Page 448 and 449:
Tab. 509. Produktion av vissa vikti
Page 450 and 451:
Tab. 509 (forts.). Produktion av vi
Page 452 and 453:
Page 454 and 455:
Page 456 and 457:
Page 458 and 459:
Page 460 and 461: Tab. 511. Produktion av elektrisk e
Page 462 and 463: Tab. 513. Kärnkraft i världen 199
Page 464 and 465: Tab. 515. Värdet av olika länders
Page 466 and 467: Tab. 516. Värdet av utrikeshandeln
Page 468 and 469: Tab. 518. Import och export av viss
Page 470 and 471: Tab. 518 (forts.). Import och expor
Page 478 and 479: Tab. 521. Världens handelsflotta U
Page 480 and 481: Tab. 523. Motorfordon, 1000-tal Upp
Page 482 and 483: Tab. 525. Flygbolagens lufttrafik A
Page 484 and 485: Tab. 527. Trafiken hos Scandinavian
Page 486 and 487: Tab. 530. Förvärvsarbetande befol
Page 488 and 489: Tab. 532 (forts.). Konsumentprisind
Page 490 and 491: Tab. 534. Förbrukning av tidningsp
Page 492 and 493: Tab. 536. (forts). Bruttonationalpr
Page 494 and 495: Tab. 540. Militärutgifter inom vis
Page 496 and 497: Tab. 543. Värdet av industriaktier
Page 498 and 499: Tab. 546. Valutakurser Värdet av e
Page 500 and 501: Tab. 548. Dagstidningar Källa: UNE
Page 503: Använda förkortningar Abbreviatio
Page 506 and 507: Tab. 23. Kommunerna är sammanförd
Page 508 and 509: medlemmar utan lön räknas ej som
Page 512 and 513: Tab. 464. I kulturgruppverksamhet i
Page 515 and 516: Officiella statistiska publikatione
Page 517 and 518: 515
Page 519 and 520: 517
Page 521 and 522: 519
Page 523 and 524: 521
Page 525 and 526: 523
Page 527 and 528: 525
Page 529 and 530: 527
Page 531 and 532: 529
Page 533 and 534: 531
Page 535 and 536: 533
Page 537: 535
Page 540 and 541: Statistiska standarder Standard cla
Page 542 and 543: Mått och vikt Measures and Weight
Page 545: Förändringar i Statistisk årsbok
Page 548 and 549: Death rates specific for age and se
Page 550 and 551: P Paper, recycled quantities of 20
Page 553 and 554: Svenskt sakregister Swedish Subject
Page 555 and 556: Bär, konsumtion 220 Bärbuskar, ar
Page 557 and 558: Företagare 179, 202, 204 - efter n
Page 559 and 560: - industrins 95 Investmentföretag
Page 561 and 562:
- förvärvsarbetande 182 - föräd
Page 563 and 564:
Polyvinylklorid 453 Populärpress 3
Page 565 and 566:
Strösocker, konsumentpris 208 Stud
Page 567:
- produktion 92 Virkesförråd 85 V
show all

Sweden Yearbook - 1993

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?