Sweden Yearbook - 1993

More documents

Recommendations

Info

Statistiska standarder Standard classifications Statistiska centralbyrån (SCB) har som central förvaltningsmyndighet för den statliga statistikproduktionen bl. a. att svara för samordning av denna samt att verka för samordning mellan statlig och annan statistikproduktion. Samordningen avser att åstadkomma jämförbarhet i tiden, mellan olika statistikgrenar samt en rationell insamling, bearbetning, redovisning och användning av statistisk information. Viktigt för sådan samordning är gemensamma definitioner och begrepp, indelningar och klassifikationer. Instrument för ändamålet i form av standarder, nomenklaturer etc, avsedda att användas i statistikproduktionen, utarbetas och fastställs. Standarder fastställs av SCB efter utredning och remissbehandling av förslag. På många områden finns av FN eller andra internationella organ utarbetade standarder till vilka motsvarande svenska så långt möjligt anknytes - direkt eller genom översättbarhet. Standarder och andra instrument för samordning av svensk statistikproduktion publiceras som regel i Meddelanden i samordningsfrågor (MIS). Serien utges av SCB. I MIS 1991:4, "Statistiska standarder. En katalog", förtecknas ett hundratal standarder - svenska, nordiska, europeiska och internationella - av intresse för svensk statistikproduktion. I föreliggande upplaga av Statistisk årsbok har hänvisningar gjorts till följande standarder: a. SNI: Svensk standard för näringsgrensindelning b. SITC, Revision 2 och 3 (Rev. 2 och 3): Standard International Trade Classification, Revision 2 and 3 c. HS: Harmonized Commodity Description and Coding System samt från denna utbyggd varuförteckning, knuten till svensk tulltaxa d. NYK: Nordisk yrkesklassificering e. SEI: Socioekonomisk indelning. Nedan ges en kort redogörelse för respektive standard. a. Svensk standard för näringsgrensindelning, SNI SNI fastställdes av SCB våren 1969. Den var baserad på den då senast reviderade internationella näringsgrensstandarden, ISIC (International Standard Industrial Classification of All Economic Activities) utgiven av FN 1968. (Ytterligare en revision, den tredje, av ISIC har gjorts och fastställts år 1989. Även SNI har reviderats. Den nya SNI, SNI 92, har utgivits i MIS 1992:4 och börjar tillämpas i <strong>1993</strong> års statistik.) SNI har sex hierarkiskt uppbyggda indelningsnivåer, varav de fyra första nivåerna med ett fåtal undantag är identiska med den internationella standardens klassificeringsschema. Den längst gående, fyrsiffriga nivån i ISIC med ett 160-tal näringsgrenar har i SNI utbyggts med ytterligare två nivåer med mer detaljerade uppdelningar med inalles omkring 370 detaljgrupper. Med undantag för områdena byggnadsverksamhet, partihandel och detaljhandel kan, inom de första fyrsiffriga kodnumren, motsvarande ISlC-nummer utläsas direkt ur ett SNI-nummer. För byggnadsverksamhet, partihandel och detaljhandel gäller motsvarigheten endast inom de första tvåsiffriga kodnumren, då FN-standarden i dessa fall inte har någon ytterligare uppdelning på mer detaljerade indelningsnivåer. Standarden är främst avsedd för klassificering av produktionsenheter såsom arbetsställen, vilka är lokalt och funktionellt avgränsade enheter och verksamhetsställen (lokalt avgränsade) samt företag, organisationer, myndigheter o. dyl. Vid jämförelse mellan olika redovisningar bör observeras att en statistikgren i sin tillämpning av standarden kan välja såväl indelningsnivå i standarden som typ av produktionsenhet. SNI-kod används förutom för näringsgrensredovisningar av produktionsenheter även för varuredovisningar efter ursprung i produktionen. I det senare fallet representerar SNI-koden den till näringsgrenen karakteristiska varugruppen, dvs. den varugrupp som omfattar de varor som ingår i näringsgrenens definition. I producentprisindex, prisindex för inhemsk tillgång, exportprisindex och importprisindex redovisas i vissa fall indexta) för varugrupper som utgör delar av SNIgrupper. Gruppen 3710 b utgör sålunda del av SNIgruppen 3710, 3710 b1 utgör del av 3710 b osv. 1969 års SNI med kodnummer och benämningar samt kort innehållsbeskrivning av i SNI ingående detaljgrupper (grupper på sexsiffernivån) har senast publicerats i SCB:s serie Meddelanden i samordningsfrågor (MIS) nr 1977-.9. En s.k. SNI-katalog för det varuproducerande området (näringarna 1-4) i SNI med detaljerade definitioner, alfabetiska förteckningar och nycklar mellan näringsgrenskod och varukoder, de senare uttryckta enligt SITC (se nedan) och då gällande varunomenklatur har publicerats i MIS 1975:4. b. FN:s varugruppering för utrikeshandelsstatistik, SITC I sin ursprungliga form antogs SITC (Standard International Trade Classification) av FN:s statistiska kommission år 1950. SITC har reviderats tre gånger och den nu gällande versionen fastställdes av kommissionen år 1986. Namnet på varunomenklaturen är numera SITC Revision 3, förkortat SITC Rev. 3. SITC Rev. 3 är liksom sina föregångare en varuklassificering avsedd för ekonomisk-statistiska rapporter, i första hand utrikeshandelsstatistiken. Standarden har byggts upp hierarkiskt i fem indelningsnivåer med numrering enligt decimalsystemet. Den mest detaljerade indelningsnivån i SITC Rev. 3 omfattar ca 3100 varuposter vilket innebär en ökning av antalet varuposter med ca 70% i förhållande till SITC Rev. 2. Genom samarbete mellan FN och tullsamarbetsrådet i Bryssel har etablerats en entydig övergång på detaljerad varupostnivå från SITC till HS (se avsnitt c) och vice versa. SITC Rev. 2 infördes i SCB:s utrikeshandelsstatistik och industristatistik år 1976. Kodschemat och benäm- 538
ningar på svenska redovisas i SCB:s publikationer för dessa stalistikgrenar. SITC Revision 3. publicerades 1986 som "Statistical Papers, Series M No. 34/Rev. 3". SITC Rev. 3 används i publiceringen av den svenska utrikeshandelsstatistiken fr. o.m. januari 1988, jämsides med HS (se avsnitt c). c. Tullsamarbetsrädets varunomenklatur, HS, och svenska utbyggnaden av denna (tulltaxa med statistisk varuförteckning) Från januari 1988 används en ny, internationell varunomenklatur som grund för den svenska tulltaxan och varuförteckningen för utrikeshandelsstatistiken. Den nya varunomenklaturen, kallad Harmonized System (HS; eg. Harmonized Commodity Description and Coding System), har, liksom sin föregångare, utarbetats inom tullsamarbetsrådet i Bryssel. Antalet varuposter på detaljerad nivå är ca 5000. HS med tillhörande regler för varuklassificering föreligger i en konvention, till vilken Sverige har anslutit sig. I den svenska tillämpningen är HS utbyggd till ca 6800 varuposter. HS används i import- och exportstatistiken fr. o. m. januari 1988. Den ligger även till grund för varuredovisningen i SCB.s industristatistik. d. Nordisk yrkesklassificering, NYK NYK är den gemensamma nordiska standarden för yrkesklassificering. Standarden har utarbetats av arbetsmarknadsstyrelsen i Sverige i samråd med arbetsmarknads- och statistikmyndigheterna i de nordiska länderna (utom Island) i syfte att dels underlätta arbetsförmedlingsarbetet bl. a. inom den gemensamma nordiska arbetsmarknaden, dels åstadkomma en jämförbar yrkes- och arbetsförmedlingsstatistik inom de nordiska länderna. I Sverige är NYK utgångspunkten för yrkesredovisningen i bl. a. folk- och bostadsräkningarna (FoB) och arbetskraftsundersökningarna (AKU). Senaste svenska utgåvan av NYK publicerades 1983 av arbetsmarknadsstyrelsen (AMS). SCB har givit ut "Yrkesklassificeringar i FoB 85 enligt Nordisk Yrkesklassificering (NYK) och Socioekonomisk indelning (SEI)" (MIS 1989:5). e. Några andra viktiga standarder är: - Svensk utbildningsnomenklatur, SUN (systematisk version i M/S 1988:4 med tillägg juni 1991; alfabetisk version (ALFA-SUN) i en kontinuerligt uppdaterad maskinlista) - Socioekonomisk indelning, SEI (MIS 1982:4) - Svenska standarder för indelning av arbetskraftskostnader m.m. (SIAK) och arbetstidsbegrepp (SIAT) (MIS 1989:4); finns också i engelsk version (MIS 1990:4). - Klassificering av dödsorsaker i svensk statistik (MIS 1990:3). - Standard för svensk typklassificering av jordbruksföretag (MIS 1991:6). 539
Page 2 and 3:
INLEDNING TILL Statistisk årsbok f
Page 4 and 5:
STATISTISK ÅRSBOK FÖR SVERIGE 199
Page 6 and 7:
Teckenförklaring Explanation of Sy
Page 9 and 10:
Geografiska uppgifter, väder och m
Page 11 and 12:
Tab. 1. Geografiska uppgifter Geogr
Page 13 and 14:
Tab. 3. Medeltemperatur i celsiusgr
Page 15 and 16:
Tab. 5. Statliga anslag till miljö
Page 17 and 18:
Tab. 6. Nationalparker: areal och
Page 19 and 20:
Tab. 10. Till jordbruket försålda
Page 21 and 22:
Tab. 13. Utsläpp och utsläppskäl
Page 23 and 24:
Tab. 17. Luftkvalitet i tätorter,
Page 25 and 26:
Befolkning Population Befolkning Po
Page 27 and 28:
Diagram 1. Den svenska befolkningsu
Page 29 and 30:
Tab. 21. Folkmängd i tätorter den
Page 31 and 32:
Tab. 24. Areal och folkmängd i lan
Page 33 and 34:
Tab. 26 (forts.). Areal och folkmä
Page 35 and 36:
Tab. 27. Folkmängd i de största k
Page 37 and 38:
Tab. 30. Folkmängd efter ålder de
Page 39 and 40:
Tab. 32 (forts.). Folkmängd efter
Page 41 and 42:
Tab. 34. Befolkningen efter hushål
Page 43 and 44:
Tab. 36. Antal familjer efter famil
Page 45 and 46:
Tab. 41. Äktenskapsskillnader Divo
Page 47 and 48:
Tab. 46. Levande födda barn efter
Page 49 and 50:
Tab. 50. Döda i olika åldrar på
Page 51 and 52:
Tab. 51 (forts.). Livslängdstabell
Page 53 and 54:
Tab. 53. Folkmängdens förändring
Page 55 and 56:
Tab. 55. Folkmängdens förändring
Page 57 and 58:
Tab. 55 (forts.). Folkmängdens fö
Page 59 and 60:
Tab. 55 (forts.). Folkmängdens fö
Page 61 and 62:
Tab. 56. Flyttningar till och från
Page 63 and 64:
Tab. 59. Befolkning efter medborgar
Page 65 and 66:
Tab. 60 (forts.). Utrikes födda oc
Page 67 and 68:
Tab. 62. Invandrare och utvandrare,
Page 69 and 70:
Tab. 64. Invandrare efter medborgar
Page 71 and 72:
Tab. 67. Utländska medborgare som
Page 73 and 74:
Tab. 68. Företag efter företagens
Page 75 and 76:
Tab. 71. Företag med svin efter be
Page 77 and 78:
Tab. 75. Areal av olika ägoslag, h
Page 79 and 80:
Tab. 77. Åkerjordens användning,
Page 81 and 82:
Tab. 81. Brödsäd: tillgång och f
Page 83 and 84:
Tab. 86. Mejerihantering Dairying K
Page 85 and 86:
Tab. 90. Under tillåten jakttid f
Page 87 and 88:
Tab. 94. Genomsnittlig årlig brutt
Page 89 and 90:
Tab. 98. Skogsmarksareal efter län
Page 91 and 92:
Tab. 101. Saltsjöfisket: avkastnin
Page 93 and 94:
Industri Manufacturing 92. Tab. 104
Page 95 and 96:
Tab. 104 (forts.). Industri: tillve
Page 97 and 98:
Tab. 106. Industrins investeringar
Page 99 and 100:
Tab. 109. Produktionens saluvärde
Page 101 and 102:
Energi Energy 100. Tab. 113. Energi
Page 103 and 104:
Tab. 114. Energibalans: översikt,
Page 105 and 106:
Tab. 117. Elektrisk energi: produkt
Page 107 and 108:
Bostäder och byggande Housing and
Page 109 and 110:
Tab. 120 (forts.). Bostadsbyggandet
Page 111 and 112:
Tab. 122. Bostadsbyggandet: lägenh
Page 113 and 114:
Tab. 125. Lägenheter efter värmes
Page 115 and 116:
Tab. 128. Bostadshushåll efter lä
Page 117 and 118:
Tab. 130. Detaljhandeln 1990: antal
Page 119 and 120:
Tab. 134. Försäljning av alkohold
Page 121 and 122:
Tab. 139. Belagda hotellrum efter m
Page 123 and 124:
Tab. 142. Värde av importerade var
Page 125 and 126:
Tab. 142 (forts.). Värde av import
Page 127 and 128:
Tab. 144. Importens värde-, volym-
Page 129 and 130:
Value of imported commodities by SI
Page 131 and 132:
Value of exported commodities by SI
Page 133 and 134:
Utrikeshandel Foreign trade 131
Page 135 and 136:
Tab. 148. Värde av importerade (ci
Page 137 and 138:
Tab. 149. Importerade varor (cif):
Page 139 and 140:
Tab. 150 (forts.). Exporterade varo
Page 141 and 142:
Tab. 152. Bruttoredovisning av beta
Page 143 and 144:
Post- och telekommunikation Mail-,
Page 145 and 146:
Tab. 154. Vägar och gator den 1 ja
Page 147 and 148:
Tab. 158. Registrerade motorfordon,
Page 149 and 150:
Tab. 162. Nya personbilar sålda i
Page 151 and 152:
Tab. 166. Körkortsinnehavare den 3
Page 153 and 154:
Tab. 170. Svenska handelsflottan: f
Page 155 and 156:
Tab. 174. Trafiken i rikets 25 stö
Page 157 and 158:
Tab. 177. Svenska luftfartyg efter
Page 159 and 160:
Tab. 181. Ankommande och avresande
Page 161 and 162:
Tab. 184. Postförsändelser (porto
Page 163 and 164:
Arbetsmarknad Labour market Arbetsm
Page 165 and 166:
Diagram 2. Arbetsmarknaden 1970-199
Page 167 and 168:
Tab. 189. Personer i arbetskraften
Page 169 and 170:
Tab. 193. Sysselsatta efter yrkesst
Page 171 and 172:
Tab. 197. Anställda inom offentlig
Page 173 and 174:
Tab. 199. Anställda inom privat se
Page 175 and 176:
Tab. 202. Förvärvsarbetande befol
Page 177 and 178:
Page 179 and 180:
Tab. 204 (forts.). Förvärvsarbeta
Page 181 and 182:
Page 183 and 184:
Page 185 and 186:
Page 187 and 188:
Tab. 207. Arbetsförmedling: nyanm
Page 189 and 190:
Tab. 211. Personer som varslats om
Page 191 and 192:
Tab. 215. Svenska Arbetsgivareföre
Page 193 and 194:
Tab. 217. Arbetskraftskostnader fö
Page 195 and 196:
Tab. 220. Månadslön för heltidsa
Page 197 and 198:
Tab. 221. Inkomsttagarna fördelade
Page 199 and 200:
Tab. 223. Inkomsttagarna fördelade
Page 201 and 202:
Tab. 225. Familjer efter disponibel
Page 203 and 204:
Tab. 227. Inkomststruktur för samt
Page 205 and 206:
Tab. 229 (forts.). Genomsnittlig ar
Page 207 and 208:
Tab. 232. Antal inkomsttagarhushål
Page 209 and 210:
Priser och konsumtion Prices and Co
Page 211 and 212:
Tab. 234 (forts.). Konsumentpriser
Page 213 and 214:
Tab. 238. Levnadskostnadsindex utan
Page 215 and 216:
Tab. 242. Exportprisindex (1968 = 1
Page 217 and 218:
Tab. 246. Obebyggd tomtmark: priser
Page 219 and 220:
Tab. 250. En- och tvåbostadsvillor
Page 221 and 222:
Tab. 252. Fritidshus: priser och k
Page 223 and 224:
Tab. 253 (forts.). Konsumtion av li
Page 225 and 226:
Nationalräkenskaper National accou
Page 227 and 228:
Tab. 256 (forts.). Försörjningsba
Page 229 and 230:
Tab. 258 (forts.). Bruttonationalpr
Page 231 and 232:
Tab. 260. Disponibel nationalinkoms
Page 233 and 234:
Tab. 263. Offentlig konsumtion efte
Page 235 and 236:
Tab. 265. Bruttoinvesteringar inom
Page 237 and 238:
Tab. 266 (forts.). Bruttoinvesterin
Page 239 and 240:
Diagram 3. Statsbudgetens inkomster
Page 241 and 242:
Tab. 269. Realekonomisk fördelning
Page 243 and 244:
Tab. 271 (forts.). Statsbudgetens i
Page 245 and 246:
Tab. 272 (forts.). Statsbudgetens u
Page 247 and 248:
Tab. 272 (forts.). Statsbudgetens u
Page 249 and 250:
Tab. 276. Statligt svenskt bistånd
Page 251 and 252:
Tab. 279. Taxering till statlig ink
Page 253 and 254:
Tab. 282. Taxering till statlig ink
Page 255 and 256:
Tab. 284. Utdebitering av kommunals
Page 257 and 258:
Tab. 285. Utdebitering av allmän k
Page 259 and 260:
Tab. 289. Kommunernas bruttokostnad
Page 261 and 262:
Tab. 292. Landstingens utgifter och
Page 263 and 264:
Tab. 294. Företag efter näringshu
Page 265 and 266:
Tab. 296. Arbetsställen efter när
Page 267 and 268:
Tab. 298. Ekonomiska nyckeltal för
Page 269 and 270:
Tab. 298 (forts.). Ekonomiska nycke
Page 271 and 272:
Tab. 301. Statligt hel- och delägd
Page 273 and 274:
Tab. 304. Aktiebolag Joint stock co
Page 275 and 276:
Kapitalmarknad Capital market 274.
Page 277 and 278:
Tab. 310. Utestående skuld av obli
Page 279 and 280:
Tab. 314. Affärsbankerna: tillgån
Page 281 and 282:
Tab. 318. Banker: inlåning från o
Page 283 and 284:
Tab. 322. Postgirot Postal Giro Ser
Page 285 and 286:
Tab. 327. Finansbolag: tillgångar
Page 287 and 288:
Tab. 331. Försäkringsbolag: tillg
Page 289 and 290:
Tab. 335. Allmänna pensionsfonden.
Page 291 and 292:
Tab. 338. Allmänna pensionsfonden.
Page 293 and 294:
Tab. 340. Livförsäkringsbolag: di
Page 295 and 296:
Tab. 342. Livförsäkringsbolag: f
Page 297 and 298:
Tab. 345. Företags- och fastighets
Page 299 and 300:
Tab. 349. Allmän sjukförsäkring:
Page 301 and 302:
Tab. 353. Folkpension: pensioner de
Page 303 and 304:
Tab. 356. Delpensionstagare i decem
Page 305 and 306:
Socialtjänst Social welfare 304. T
Page 307 and 308:
Tab. 363. Kommunala familjedaghem d
Page 309 and 310:
Tab. 366. Insatser för barn och un
Page 311 and 312:
Tab. 371. Ålderdomshem med eller u
Page 313 and 314:
Tab. 374. Gruppboende. Boende förd
Page 315 and 316:
Tab. 376. Socialutgifter: översikt
Page 317 and 318:
Tab. 379. Färdtjänst den 31 decem
Page 319 and 320:
Hälso- och sjukvård Public health
Page 321 and 322:
Tab. 383. Sluten sjukvård: vårdpl
Page 323 and 324:
Tab. 386. De i Sverige vanligaste a
Page 325 and 326:
Tab. 390. Anmälda arbetsskador Rep
Page 327 and 328:
Tab. 394. Döda på grund av olycks
Page 329 and 330:
Tab. 395 (forts.). Döda efter död
Page 331 and 332:
Page 333 and 334:
Rättsväsen Justice 332. Tab. 398.
Page 335 and 336:
Tab. 399. Personer som lagförts f
Page 337 and 338:
Tab. 401. Personer som lagförts f
Page 339 and 340:
Tab. 404. Kriminalvårdsanstalterna
Page 341 and 342:
Tab. 408 (forts.). Personer som åt
Page 343 and 344:
Tab. 413. Högsta domstolen: ansök
Page 345 and 346:
Tab. 419. Inkomna ärenden vid någ
Page 347 and 348:
373. Tab. 448. Företagssektorns fo
Page 349 and 350:
Tab. 421. Offentliga driftkostnader
Page 351 and 352:
Tab. 425. Grundskolan: slutbetyg oc
Page 353 and 354:
Tab. 427 (forts.). Gymnasieskolan:
Page 355 and 356:
Page 357 and 358:
Page 359 and 360:
Tab. 433. Elever vid folkhögskolor
Page 361 and 362:
Tab. 435 (forts.). Högskolan: nyb
Page 363 and 364:
Page 365 and 366:
Tab. 436 (forts.). Högskolan: exam
Page 367 and 368:
Tab. 436 (forts.). Högskolan: exam
Page 369 and 370:
Page 371 and 372:
Tab. 440 (forts.). Högskolan: regi
Page 373 and 374:
Tab. 443 (forts.). Lärare: tjänst
Page 375 and 376:
Tab. 447. Antal årsverken för for
Page 377 and 378:
Tab. 451. Universitets- och högsko
Page 379 and 380:
Tab. 453. Beräknade anslag för fo
Page 381 and 382:
Tab. 455. Primärkommunala driftkos
Page 383 and 384:
Tab. 459. Folkbibliotek Public Libr
Page 385 and 386:
Tab. 461. Forskningsbibliotek: utl
Page 387 and 388:
Tab. 463 (forts.). Studieförbunden
Page 389 and 390:
Tab. 467. Bokproduktion: fördelnin
Page 391 and 392:
Tab. 471. Riksradio och television:
Page 393 and 394:
Tab. 475. Teater: verksamhet 1990/9
Page 395 and 396:
Politiska och kyrkliga förhålland
Page 397 and 398:
Tab. 479 (forts.). Riksdagsval: gil
Page 399 and 400:
Tab. 481. Riksdagsvalet 1988: inom
Page 401 and 402:
Tab. 484. Landstingsval m. m.: gilt
Page 403 and 404:
Tab. 486. Fullmäktigval Elections
Page 405 and 406:
Tab. 488. Riksdagens sammansättnin
Page 407 and 408:
Tab. 490. Svenska kyrkan: verksamhe
Page 409:
Internationella översikter Compara
Page 412 and 413:
Tab. 494. Beräknad folkmängd i v
Page 414 and 415:
Tab. 495 (forts.). Areal, folkmäng
Page 416 and 417:
Page 418 and 419:
Page 420 and 421:
Tab. 496 (forts.). Folkmängd i st
Page 422 and 423:
Page 424 and 425:
Page 426 and 427:
Page 428 and 429:
Tab. 498 (forts.). Befolkningen eft
Page 430 and 431:
Tab. 500. Återstående medellivsl
Page 432 and 433:
Tab. 501. Folkmängdens förändrin
Page 434 and 435:
Tab. 502. Dödligheten i olika åld
Page 436 and 437:
Tab. 502 (forts.). Dödligheten i o
Page 438 and 439:
Tab. 503. Döda efter dödsorsak en
Page 440 and 441:
Page 442 and 443:
Tab. 504. Arealens fördelning efte
Page 444 and 445:
Tab. 505. Skörd, 1000 ton Källa:
Page 446 and 447:
Tab. 506. Husdjur 1990, 1000-tal K
Page 448 and 449:
Tab. 509. Produktion av vissa vikti
Page 450 and 451:
Tab. 509 (forts.). Produktion av vi
Page 452 and 453:
Page 454 and 455:
Page 456 and 457:
Page 458 and 459:
Page 460 and 461:
Tab. 511. Produktion av elektrisk e
Page 462 and 463:
Tab. 513. Kärnkraft i världen 199
Page 464 and 465:
Tab. 515. Värdet av olika länders
Page 466 and 467:
Tab. 516. Värdet av utrikeshandeln
Page 468 and 469:
Tab. 518. Import och export av viss
Page 470 and 471:
Tab. 518 (forts.). Import och expor
Page 472 and 473:
Page 474 and 475:
Page 476 and 477:
Page 478 and 479:
Tab. 521. Världens handelsflotta U
Page 480 and 481:
Tab. 523. Motorfordon, 1000-tal Upp
Page 482 and 483:
Tab. 525. Flygbolagens lufttrafik A
Page 484 and 485:
Tab. 527. Trafiken hos Scandinavian
Page 486 and 487:
Page 488 and 489:
Tab. 532 (forts.). Konsumentprisind
Page 490 and 491: Tab. 534. Förbrukning av tidningsp
Page 492 and 493: Tab. 536. (forts). Bruttonationalpr
Page 494 and 495: Tab. 540. Militärutgifter inom vis
Page 496 and 497: Tab. 543. Värdet av industriaktier
Page 498 and 499: Tab. 546. Valutakurser Värdet av e
Page 500 and 501: Tab. 548. Dagstidningar Källa: UNE
Page 503: Använda förkortningar Abbreviatio
Page 506 and 507: Tab. 23. Kommunerna är sammanförd
Page 508 and 509: medlemmar utan lön räknas ej som
Page 510 and 511: Kvartalsvisa BNP-beräkningar i lö
Page 512 and 513: Tab. 464. I kulturgruppverksamhet i
Page 515 and 516: Officiella statistiska publikatione
Page 517 and 518: 515
Page 519 and 520: 517
Page 521 and 522: 519
Page 523 and 524: 521
Page 525 and 526: 523
Page 527 and 528: 525
Page 529 and 530: 527
Page 531 and 532: 529
Page 533 and 534: 531
Page 535 and 536: 533
Page 537: 535
Page 542 and 543: Mått och vikt Measures and Weight
Page 545: Förändringar i Statistisk årsbok
Page 548 and 549: Death rates specific for age and se
Page 550 and 551: P Paper, recycled quantities of 20
Page 553 and 554: Svenskt sakregister Swedish Subject
Page 555 and 556: Bär, konsumtion 220 Bärbuskar, ar
Page 557 and 558: Företagare 179, 202, 204 - efter n
Page 559 and 560: - industrins 95 Investmentföretag
Page 561 and 562: - förvärvsarbetande 182 - föräd
Page 563 and 564: Polyvinylklorid 453 Populärpress 3
Page 565 and 566: Strösocker, konsumentpris 208 Stud
Page 567: - produktion 92 Virkesförråd 85 V
show all

Sweden Yearbook - 1993

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?