Sweden Yearbook - 1993

Statistiska standarder
Standard classifications
Statistiska centralbyrån (SCB) har som central förvaltningsmyndighet
för den statliga statistikproduktionen
bl. a. att svara för samordning av denna samt att verka
för samordning mellan statlig och annan statistikproduktion.
Samordningen avser att åstadkomma jämförbarhet
i tiden, mellan olika statistikgrenar samt en rationell
insamling, bearbetning, redovisning och användning
av statistisk information. Viktigt för sådan
samordning är gemensamma definitioner och begrepp,
indelningar och klassifikationer. Instrument för ändamålet
i form av standarder, nomenklaturer etc, avsedda
att användas i statistikproduktionen, utarbetas
och fastställs.
Standarder fastställs av SCB efter utredning och
remissbehandling av förslag. På många områden finns
av FN eller andra internationella organ utarbetade
standarder till vilka motsvarande svenska så långt möjligt
anknytes - direkt eller genom översättbarhet.
Standarder och andra instrument för samordning av
svensk statistikproduktion publiceras som regel i Meddelanden
i samordningsfrågor (MIS). Serien utges av
SCB.
I MIS 1991:4, "Statistiska standarder. En katalog",
förtecknas ett hundratal standarder - svenska, nordiska,
europeiska och internationella - av intresse för
svensk statistikproduktion.
I föreliggande upplaga av Statistisk årsbok har hänvisningar
gjorts till följande standarder:
a. SNI: Svensk standard för näringsgrensindelning
b. SITC, Revision 2 och 3 (Rev. 2 och 3): Standard
International Trade Classification, Revision 2 and 3
c. HS: Harmonized Commodity Description and Coding
System samt från denna utbyggd varuförteckning,
knuten till svensk tulltaxa
d. NYK: Nordisk yrkesklassificering
e. SEI: Socioekonomisk indelning.
Nedan ges en kort redogörelse för respektive standard.
a. Svensk standard för näringsgrensindelning, SNI
SNI fastställdes av SCB våren 1969. Den var baserad
på den då senast reviderade internationella näringsgrensstandarden,
ISIC (International Standard Industrial
Classification of All Economic Activities) utgiven av
FN 1968. (Ytterligare en revision, den tredje, av ISIC
har gjorts och fastställts år 1989. Även SNI har reviderats.
Den nya SNI, SNI 92, har utgivits i MIS 1992:4 och
börjar tillämpas i 1993 års statistik.)
SNI har sex hierarkiskt uppbyggda indelningsnivåer,
varav de fyra första nivåerna med ett fåtal undantag är
identiska med den internationella standardens klassificeringsschema.
Den längst gående, fyrsiffriga nivån i
ISIC med ett 160-tal näringsgrenar har i SNI utbyggts
med ytterligare två nivåer med mer detaljerade uppdelningar
med inalles omkring 370 detaljgrupper.
Med undantag för områdena byggnadsverksamhet,
partihandel och detaljhandel kan, inom de första fyrsiffriga
kodnumren, motsvarande ISlC-nummer utläsas direkt
ur ett SNI-nummer. För byggnadsverksamhet,
partihandel och detaljhandel gäller motsvarigheten endast
inom de första tvåsiffriga kodnumren, då FN-standarden
i dessa fall inte har någon ytterligare uppdelning
på mer detaljerade indelningsnivåer.
Standarden är främst avsedd för klassificering av
produktionsenheter såsom arbetsställen, vilka är lokalt
och funktionellt avgränsade enheter och verksamhetsställen
(lokalt avgränsade) samt företag, organisationer,
myndigheter o. dyl. Vid jämförelse mellan olika
redovisningar bör observeras att en statistikgren i sin
tillämpning av standarden kan välja såväl indelningsnivå
i standarden som typ av produktionsenhet.
SNI-kod används förutom för näringsgrensredovisningar
av produktionsenheter även för varuredovisningar
efter ursprung i produktionen. I det senare fallet
representerar SNI-koden den till näringsgrenen karakteristiska
varugruppen, dvs. den varugrupp som omfattar
de varor som ingår i näringsgrenens definition.
I producentprisindex, prisindex för inhemsk tillgång,
exportprisindex och importprisindex redovisas i vissa
fall indexta) för varugrupper som utgör delar av SNIgrupper.
Gruppen 3710 b utgör sålunda del av SNIgruppen
3710, 3710 b1 utgör del av 3710 b osv.
1969 års SNI med kodnummer och benämningar
samt kort innehållsbeskrivning av i SNI ingående
detaljgrupper (grupper på sexsiffernivån) har senast
publicerats i SCB:s serie Meddelanden i samordningsfrågor
(MIS) nr 1977-.9. En s.k. SNI-katalog för det
varuproducerande området (näringarna 1-4) i SNI
med detaljerade definitioner, alfabetiska förteckningar
och nycklar mellan näringsgrenskod och varukoder, de
senare uttryckta enligt SITC (se nedan) och då gällande
varunomenklatur har publicerats i MIS 1975:4.
b. FN:s varugruppering för utrikeshandelsstatistik,
SITC
I sin ursprungliga form antogs SITC (Standard International
Trade Classification) av FN:s statistiska kommission
år 1950. SITC har reviderats tre gånger och den
nu gällande versionen fastställdes av kommissionen år
1986. Namnet på varunomenklaturen är numera SITC
Revision 3, förkortat SITC Rev. 3.
SITC Rev. 3 är liksom sina föregångare en varuklassificering
avsedd för ekonomisk-statistiska rapporter, i
första hand utrikeshandelsstatistiken. Standarden har
byggts upp hierarkiskt i fem indelningsnivåer med
numrering enligt decimalsystemet. Den mest detaljerade
indelningsnivån i SITC Rev. 3 omfattar ca 3100
varuposter vilket innebär en ökning av antalet varuposter
med ca 70% i förhållande till SITC Rev. 2. Genom
samarbete mellan FN och tullsamarbetsrådet i Bryssel
har etablerats en entydig övergång på detaljerad varupostnivå
från SITC till HS (se avsnitt c) och vice versa.
SITC Rev. 2 infördes i SCB:s utrikeshandelsstatistik
och industristatistik år 1976. Kodschemat och benäm-
538