Sweden Yearbook - 1998

Tabellanmärkningar
Notes
Tab. 7. Anslag till miljövårdsverksamhet förekommer vid flertalet
departement även om största delen finns hos Miljödepartementet.
Statistiken över de statliga satsningarna på miljövård är f. n.
bristfällig. Klara definitioner saknas och avgränsningsproblem
föreligger. I tabellen har i regel endast medtagits sådana miljöanslag
som framgår av propositioner och regleringsbrev. Miljösatsningar
inom andra anslag (som anslagsposter eller intembudgetbelopp)
är ej medtagna. Avgiftsfinansierad miljöverksamhet
är i regel inte medtagen. Genom universitet och högskolor
satsas medel för utbildning och forskning på miljöområdet.
Fofsknhgsfinaraierande organ, t. ex. Byggforskningsrådet (BFR),
bekostar projekt som även är till gagn för miljövården. Vidare är
viss verksamhet inom en rad olika myndigheter, t. ex. Boverket,
Lantmäteriverket, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut
(SMHI), Tullverket, Statens räddningsverk och Statistiska
centralbyrån (SCB) til! gagn för miljövården. I samband med
t. ex. utvecklings- och förnyelsearbete inom barnomsorgen har
särskilda medel avsatts för miljöfostran inom barnomsorgen.
Vidare ökar det statliga stödet till landets länsmuseer för bl. a.
insatser på natur- och miljövårdens område.
Tab. 9. Uppgifterna om naturreservat avser fr. o. m. 1993 års utgåva
lagakraftår i stället för beslutsår.
Tab. 10. Försålda kvantiteter av godkända bekämpningsmedel enligt
uppgift från tillverkare/ombud.
Tab. 12. Bekämpningsmedelsanvändningen kan mätas på olika
sätt. Då man vill studera förändringen mellan år, är det emellertid
angeläget, att den mätvariabel man väljer, är jämförbar över
tiden. En sådan variabel är "antalet hektardoser". För varje preparat
har kvantitetsuppgiften i försäljningsstatistiken dividerats
med den dos (kg (l) /ha) som rekommenderas av preparatleverantören.
Den beräknade kvoten anger hur stor yta (antal hektar),
som kan besprutas en gång med den sålda mängden. Det
är således inte fråga om den verkligt behandlade ytan, utan en
uppskattning av ytan baserad på försåld mängd preparat och
rekommenderade doser. Jämförbarheten mellan åren är därför
beroende av att förbrukarnas lagerhållning inte nämnvärt ändras
från ett år till ett annat.
Den Ökade försäljningen 1994 hänger samman med kraftigt
höjd miljöavgift på bekämpningsmedel hösten 1994. Detta ledde
till ökade inköp före höjningen och en hamstring av medel
inför 1995.
Tab. 13. Fosfor: Fosfatfosfor (PO,-P) ingår i den oorganiska delen
och är lättillgängligt näringsämne för bl. a. alger.
Kväve: Nitratkväve (NOa-N), nitritkväve (N02-N) och ammoniumkväve
(NH4-N) ingår i den oorganiska delen i olika proportioner
beroende på syrgasförhållandena i vattnet. I avloppsreningsverkens
utsläpp av kväve ingår en stor del ammoniumkväve
som oxideras till nitratkväve i recipienten.
BOD,: Biokemisk syreförbrukning (biochemical oxygen demand)
är den mängd syre som åtgår under sju dagar vid nedbrytning
av organiska ämnen.
TOC: Totalt organiskt kol, summan av det organiskt bundna
kolet i alla förekommande substanser.
Tab. 15. Tabellen ger en översiktlig bild Över de viktigaste utsläppen
till naturmiljön. Mängduppgiftema är uppskattningar. Till
grund för dessa har i vissa fall legat mätningar av utsläppen från
t. ex. industrier, men i flertalet fall har schablonberäkningar använts.
Tab. 19. Placeringen av mätstationerna varierar mellan tätorter,
varför det inte går att utan vidare jämföra olika värden i tabellen.
Naturvårdsverket har angivit gränsvärden för luftkvalitet. För
vinterhalvårsmedelvärden är gränsvärdet för S02 och N02 högst
50 ug/m 3 och för sot högst 40 ug/m 3 .
Tab. 21-47, 49-71 ger upplysningar om befolkningens tillstånd
och om befolkningens förändringar. Med befolkningens tillstånd
menas dess storlek och dess fördelning i skilda hänseenden
(bosättningsort, kön, ålder, civilstånd osv.) vid en viss tidpunkt.
Befolkningsförändringarna, som hänför sig till vad som
sker under en viss tidrymd, utgörs främst av födelser, dödsfall,
giftermål, skilsmässor och omflyttning.
Mer detaljerade uppgifter om befolkningens tillstånd insamlas
i samband med folkräkningarna, vilkas material möjliggör en
fördelning av befolkningen efter ekonomisk aktivitet (sysselsättning,
yrkesställning, yrke, näringsgren m. m.), efter bildningsgrad
m. m. Befolkningens ekonomiska aktivitet redogörs för i
den årliga regionala arbetsmarknadsstatistiken (AMPAK, tab.
208-210).
Folkräkningar i nutida bemärkelse har ägt rum vid varje årtiondeskrfte
fr. o. m. år 1860 (dessutom 1935/36, 1945, 1965,
1975 och 1985). T. o. m. 1950 har folkräkningarna avsett folkmängden
vid årsskiftet. Vid 1960, 1965 och 1970 års folkräkningar
skedde folkräkningen i samband med mantalsskrivningen
samma år, vilket medfört att folkräknings uppgifterna inte avser
årsskiftet utan den 1 nov. folkräkningsåret. Uppgifterna om ekonomisk
aktivitet avser vid dessa folkräkningar förhållandena under
en viss vecka i oktober. Uppgifter om befolkningens förändringar
erhålls successivt från de lokala skattekontoren (t. o. m.
30 juni 1991: pastorsämbetena) via länsskattemyndigheterna.
Uppgifterna används förutom till statistiken över befolkningsförändringar
även för uppdatering av SCB:s register Över totalbefolkningen
(RTB), som utgör underlag för folkmängdsstatistiken.
Folk- och bostadsräkningen 1980 var samordnad med den allmänna
fastighetstaxeringen som genomfördes i september
1980. Tidpunkten för 1980 års räkning är därför den 15 september.
Med utgångspunkt i folkräkningarnas uppgifter om fördelningen
på kön, ålder och civilstånd samt med hjälp av den löpande
statistikens uppgifter om befolkningsförändringarna, har
t. o. m. 1967 uträknats genom s. k. framskrivning av årliga uppgifter
om befolkningsfördelningen efter kön, ålder och civilstånd.
Fr. o. m. 1968 har folkmängdsuppgifterna efter kön, ålder och
civilstånd erhållits från RTB.
Tab. 25. Kommunerna är sammanförda i 70 statistiska redovisningsenheter,
s. k. A-regioner.
Tab. 28. Indelningen i landstingsområden överensstämmer med
länsindelningen utom i följande hänseenden: Kommunerna Göteborg,
Malmö och Gotland ingår inte i något landstingsområde.
Kristianstads läns landsting och Malmöhus läns landsting skall
bestå t. o. m. utgången av år 1998. Följande folkmängder och
landarealer avviker från länens:
Landstingsområde Folkmängd Landareal
31 dec. 1996 km 2
Kristianstads läns 293 602 6 088,9
Malmöhus läns 572 759 4 784.6
Göteb. o. Bohus läns 321 622 4 692,1
Tab. 29. NUTS-indelningen {franska: Nomenclature des Unites
Territoriales Statistiques) har skapats for att användas i statistikredovisningen
inom EU-ländema. Genom en enhetlig indelning
för statistiken får EU-kommissionen ett överskådligt undertag
för regionalpolitiska bedömningar.
Tab. 30-31. Kommunerna är ordnade efter folkmängdens storlek
det senast redovisade året (tab. 31). Folkmängdsuppgift erna
avser slutet av året. Hänsyn har dock tagits till områdesregleringar
som trätt i kraft vid närmast följande årsskifte.
505