Sweden Yearbook - 1998
Sweden Yearbook - 1998
Sweden Yearbook - 1998
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Tab. 34. Felaktigheter i folkbokföringen i åldrarna 100 år och äldre<br />
är korrigerade i tabellen.<br />
Tab. 36. Utgångspunkt för beräkningarna är folkmängden per 31<br />
dec. 1996. Denna har framskriVrts med i princip följande antaganden:<br />
Fruktsamheten har antagits till 1,6 bam per kvinna år<br />
1997 som årligen ökar till 1,8 år 2005 och därefter. Dödlighet:<br />
återstående medellivslängd har antagits till 76,7 år för män<br />
samt 81,6 år för kvinnor år 1997, som ökar till 81,7 resp. 85,0 år<br />
2050. Utrikes omflyttning: nettoimmigrationen har antagits till<br />
8 000 år 1997, 10 000 år <strong>1998</strong> och därefter 12 000 årligen.<br />
Tab. 42, 46-47. Familjebildningen (tab. 42) avser familjer som<br />
bildats (flyttat ihop) under tolvmånadersperioden före folkräkningstidpunkten.<br />
Den redovisade familjebildningen avser perioden<br />
1979-09-16-1980-09-15, 1984-11-02-1985-11-01 resp.<br />
1989-11-02-1990-11-01. Familjesplittringen (tab.46-47) avser<br />
familjer som upplösts (flyttat isär, den ene maken/sambon har<br />
avlidit) under totvmånadersperioden efter folkräkningen. Den<br />
redovisade familjesplittringen avser perioden 1980-09-16-1981 -<br />
09-15,1985-11-02-1986-11-01 resp. 1990-11-02-1991-11-01.<br />
Familjer som både bildats och upplösts under de aktuella totvmånadersperiodema<br />
ingår inte i uppgifterna.<br />
Tab. 48. I tabellen ingår endast namnärenden som behandlats av<br />
Patent- och registreringsverket. Det stora antal namnarenden<br />
som (för närvarande) avgiftsfritt handläggs vid de lokala skattekontoren<br />
ingår ej.<br />
Tab. 51. Med summerad fruktsamhet menas genomsnittligt antal<br />
bam per kvinna enligt aktuell fruktsamhet under förutsättning<br />
att ingen dödlighet förekommer före 50 års ålder. Med reproduktionstal<br />
för en given tidsperiod avser man att belysa, i vilken<br />
omfattning en generation av befolkningen under rådande fruktsamhets-<br />
och dödlighetsförhållanden skulle kunna reproducera<br />
sig själv.<br />
Vid beräkning av bruttoreproduktionen följer man en tänkt<br />
årskull av kvinnor genom fruktsamhetsåldrarna och beräknar<br />
med användning av rådande fruktsamhetstal i olika åldersgrupper<br />
det genomsnittliga antalet levande födda flickor per kvinna.<br />
Detta antal är det s. k. bruttoreproduktionstalet<br />
Vid beräkning av bruttoreproduktionen tar man ingen hänsyn<br />
till dödligheten i modergenerationen. Om man däremot med<br />
ledning av de kända dödsriskema beräknar det antal kvinnor i<br />
nyssnämnda årskull, som uppnår 15 år, 20 år etc. och hur<br />
många år de genomlever i olika åldersavsnitt, kan man på samma<br />
sätt som förut på den reducerade modergenerationen beräkna<br />
det s. k. nettoreproduktionstalet, varmed förstås antalet<br />
levande födda döttrar, som med de faktiska fruktsamhets- och<br />
dödlighetsförhållandena i genomsnitt skulle komma på varje levande<br />
född kvinna. Om detta tal är större an 1, innebär detta på<br />
lång sikt en folkökning, om det är mindre än 1, en folkminskning.<br />
Tab. 55. Återstående medellivslängd är antalet år som i genomsnitt<br />
återstår att leva för en x-åring. Den beräknas genom att<br />
den tid som återstår att tillsammans leva för alla x-åringar divideras<br />
med antalet i åkiem x år. Man har härvid antagit att<br />
dödsfallen är jämnt fördelade över åldersåret, utom för 0-åringar<br />
för vilka noggrannare beräkningar utförts. - Sannolika återstående<br />
livslängd är antalet år efter vilkas förlopp antalet x-åringar<br />
minskat till hälften. Uträkningen sker genom att medianen för de<br />
kvarlevande i olika åldrar beräknas.<br />
Tab. 59. Flyttningsuppgiftema för län och kommuner är flyttningar<br />
över läns- resp. kommungränser. I länsstffroma ingår således<br />
inte flyttningar mellan kommuner inom samma lan.<br />
Tab. 65. Utan att det kommer till synes i folkbokföringen torde<br />
dessutom flertalet av de från och till obefintligregistret Överförda<br />
personerna i verkligheten vara invandrare resp. utvandrare.<br />
Tab. 68. "Justeringar" avser det antal personer som skall läggas<br />
till resp. dras ifrån uppgifterna om personer som beviljats uppehållstillstånd<br />
för att uppnå överensstämmelse med de officiella<br />
invandringssiffroma från SCB. Skillnaderna beror främst på att<br />
det kan dröja en tid innan en person som beviljats uppehållstillstånd<br />
blir införd i underlaget för befolkningsstatistiken (folkbokföringsregistret).<br />
En del av dem som beviljas uppehållstillstånd<br />
blir aldrig folkbokförda här eftersom de har valt att lämna<br />
Sverige.<br />
506<br />
Tab. 69-70. Asylsökande: Utlänning (dvs. utländsk medborgare<br />
eller statslös) som ansökt om uppehållstillstånd i Sverige av<br />
politiska skäl eller för att han/hon är flykting eller krigsvägrare.<br />
Avvisade asylsökande: Uppgifterna avser t. o. m. 30 juni<br />
1989 polisens awisningar. Fr. o. m. 1 juli 1989 avses invandrarverkets<br />
beslut om omedelbar verkställighet till hemlandet eller<br />
tredje land.<br />
Flyktingar: Personer som beviljats uppehållstillstånd - antingen<br />
inom den s. k. flyktingkvoten (kvotflykting) eller som s. k.<br />
konventionsflyktingar (3 kap. 2 § i 1989 års utlänningslag).<br />
Personer som beviljats uppehållstillstånd som flyktingar<br />
eller motsvarande - . Avser alla personer som beviljats uppehållstillstånd,<br />
oavsett om det gäller kvotflyktingar, konventionsflyktingar,<br />
krigsvägrare eller personer som fått stanna på grund av<br />
flyktingliknande skäl eller av humanitära skäl.<br />
Tab. 72-73,78-83. Avser företag med minst 2,1 hektar åker. Från<br />
och med 1996 ingår företag som utnyttjat mindre än 0,3 helkar<br />
åkermark t redovisningen. Åkermark: Mark som används eller<br />
lämpligen kan användas till växtodling eller bete och som är<br />
lämplig att plöjas. Betesmark: Mark som används eller lämpligen<br />
kan användas till bete och som inte är lämplig att plöjas.<br />
Skogsmark: Mark som är lämplig för virkesproduktion och som<br />
inte i väsentlig utsträckning används för annat ändamål samt<br />
mark där det bör finnas skog till skydd mot sand- eller jordflykt<br />
eller mot att fjällgränsen flyttas ned. Mark som ligger hett efler i<br />
huvudsak outnyttjad skall dock inte anses som skogsmark, om<br />
den på grund av särskilda förhållanden inte bör tas i anspråk för<br />
virkesproduktion. Mark skall anses lämplig för virkesproduktion<br />
om den enligt vedertagna bedömningsgrunder kan producera i<br />
genomsnitt minst en kubikmeter virke om året per hektar. Annan<br />
mark: Mark som inte lämpligen kan användas till växtodling,<br />
bete eller virkesproduktion.<br />
Tab. 72-81, 85-86 Dessa tabeller bygger på lantbruksregistret.<br />
Undersökningen vart. o. m. 1995 en totalräkning. De insamlade<br />
uppgifterna skall avse förhållandena en viss dag i juni resp. år.<br />
Fr. o. m. 1996 insamlas uppgifter på totalbasis avseende företagare,<br />
fastigheter och areal ägoslag medan uppgifter om grödor,<br />
husdjur m. m. insamlas från ett urval av företag. I resurtatberäkningama<br />
utnyttjas både de totalräknade uppgifterna och<br />
uppgifterna från urvalet. - Tab. 72-73, 78-79 bygger på totalräknade<br />
uppgifter, medan tab. 74-77, 80-81, och 85-86 bygger<br />
på uppgifterna från urvalsundersökningen. Medelfelen för grödor<br />
och husdjur understiger på riksnivå oftast 3 procent.<br />
Tab. 74-77, 85-86. Avser företag med minst 2,1 hektar åker eller<br />
med stor djurbesättning. Från och med 1996 ingår företag som<br />
utnyttjat mindre än 0,3 hektar åkermark i redovisningen.<br />
Stor djurbesättning:<br />
- minst 50 mjölkkor eller<br />
- minst 250 nötkreatur eller<br />
- minst 250 svin eller<br />
- minst 500 får (inkl. lamm) eller<br />
- minst 1 000 höns (inkl. kycklingar).<br />
Tab. 91-92. Den årliga registreringen i lantbruksregistret (LBR) utgår<br />
de år trädgårdsräkningar/inventeringar görs.<br />
Tab. 92. Avser frilandsodlingar om minst 0,3 hektar.<br />
Tab. 93-94. Enligt Europarådskonventionen (ETS 123) och EU:s<br />
direktiv (86/609/EEG) betraktas endast sådan djuranvändning<br />
där djur utsätts för ingrepp som kan orsaka smärta, lidande,<br />
ångest eller andra bestående skador som djurförsök (tab. 93).<br />
Försök som innebär att djur utan föregående ingrepp avlivas för<br />
att t. ex. använda organ eller vävnader räknas inte som djurförsök<br />
enligt dessa bestämmelser. Enligt svensk lagstiftning är det<br />
användningsområdet som är avgörande för om användningen<br />
av ett djur skall räknas som djurförsök eller inte. Tab. 94 redovisar<br />
antalet djur som använts i försök, som inte betraktas som<br />
djurförsök enligt Europarådets eller EU:s bestämmelser.<br />
Tab. 97. Skogsmarken kan med hänsyn till äganderätten indelas i<br />
två huvudgrupper allmänna skogar och enskilda skogar. Allmänna<br />
skogar är statliga skogar, ecklesiastika skogar och övriga<br />
allmänna skogar. Enskilda skogar består av aktiebolagsskogar<br />
och Övriga enskilda skogar, de senare benämns vanligen<br />
privatskogar. Skogsvårdsorganisationen (Skogsstyrelsen och<br />
skogsvårdsstyrelsema) är tillsynsmyndighet över all skog oavsett<br />
ägare.
Change language