Sweden Yearbook - 1998
Sweden Yearbook - 1998
Sweden Yearbook - 1998
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
indirekta skatter och av räntebidrag inom bostadsbidragssystemet,<br />
alft i den mån åtgärderna vidtogs för att finansiera sänkningen<br />
av den statliga inkomstskatten som genomfördes åren<br />
1990 och 1991. Vid beräkningen av basbeloppet för år 1994<br />
bortsågs också från de direkta effekter på prisläget som berodde<br />
på deprecieringen av den svenska kronan under tiden 19<br />
november-18 december 1992 (SFS 1990:656 och 1993:1344).<br />
Fr. o. m. år 1982 fastställer regeringen basbeloppet för helt kalenderår.<br />
Detta sker på grundval av prisläget i oktober föregående<br />
år (t. o. m. basbeloppet för 1990 på grundval av prisläget i<br />
november föregående år). T. o. m. december 1981 fastställdes<br />
basbeloppet för en månad i sänder på grundval av prisläget två<br />
månader tidigare.<br />
Basbeloppet avrundas till närmaste hundratal kronor. I reglerna<br />
ingick t. o. m. december 1981 också bestämmelsen, att basbeloppet<br />
fick ändras endast om prisläget hade ändrats med<br />
minst tre procent sedan närmast föregående ändring gjordes av<br />
basbeloppet. Denna s. k. treprocentssparr slopades i samband<br />
med att man beslutade att basbeloppet fortsättningsvis skulle<br />
fastställas för år.<br />
Fr. o. m. 1997 fastställs basbeloppet redan under augusti<br />
månad (se SFS 1996:438). Tidigareläggningen beror på att statens<br />
budgetår i fortsättningen kommer att sammanfalla med<br />
kalenderår och att budgetpropositionen lämnas till Riksdagen<br />
den 18 september. Enligt de nya reglerna skall beräkningarna<br />
utgå från bastalet 36168, som ligger till grund för 1996 års<br />
basbelopp. Detta bastal skall årligen räknas upp med 60 procent<br />
av förändringen i det allmänna prisläget fram tilt juni året<br />
före det år basbeloppet avser, räknat från juni 1995.<br />
- Nettoprisindex är ett komplement till konsumentprisindex och<br />
visar den genomsnittliga utvecklingen av konsumentpriserna<br />
rensade från indirekt beskattning som belastar konsumtionsvarorna.<br />
Konsumentpriserna är rensade inte bara från indirekta<br />
skatter uttagna vid själva försäljningen av konsumtionsvarorna<br />
utan även från indirekta skatter på råvaror, halvfabrikat, förbrukningsmaterial<br />
och arbetskraft som beräknas ha åtgått vid<br />
framställningen av varorna. Även indirekta skatter, som kan<br />
hänföras till förbrukning av skattebelagd kapitalutrustning, har<br />
borttagits. Huruvida en indirekt skatt i någon mening kan anses<br />
ha helt eller delvis övervältrats på konsumenten saknar betydelse<br />
vid beräkning av nettopris index. Priserna reduceras genomgående<br />
med den indirekta skattens fulia belopp.<br />
En motsvarande behandling har skett för subventioner hänförliga<br />
till konsumtionsvaror. I dessa fall har tillägg gjorts till<br />
konsumentpriserna.<br />
Av beräkningstekniska skäl har prisjusteringar inte kunnat ske<br />
på varje enskild konsumtionsvara. Det har inte heller varit möjligt<br />
att beräkna nettopris indexar korresponderande mot delseriema<br />
i konsumentprisindex. Endast en nettoprisindex som<br />
korresponderar mot totala konsumentprisindex har kunnat be<br />
räknas-<br />
Avgränsningen av indirekta skatter från övriga statsintäkter<br />
liksom avgränsningen av subventioner från Övriga statsutgifter<br />
görs med utgångspunkt från de principer som tillämpas i nationalräkenskaperna.<br />
Vissa avvikelser förekommer dock. Följande<br />
indirekta skatter och subventioner har beaktats vid beräkningen<br />
av nettoprisindex år 1996.<br />
Indirekta skatter: Mervärdesskatt, allmän energiskatt, bensin-<br />
och dieseloljeskatt, fordonsskatt, försäljningsskatt på motorfordon,<br />
tullar, alkoholskatt, tobaksskatt, skatt på annonser<br />
och reklam, lotterimedel, miljöskatt på viss flygtrafik, koldioxidoch<br />
svavelskatt, skatt på viss elektrisk kraft från kärnkraftverk,<br />
elabonnentavgift, avgift på gödselmedel, avgift på bekämpningsmedel,<br />
skatt på naturgrus, arbetarskyddsavgift, allmän löneavgift<br />
samt särskild skatt på pensionskostnader.<br />
Subventioner: Driftbidrag till trafikföretag, statligt stöd till<br />
dagstidningar, statligt litteraturstöd, glesbygdsstöd, regionalpolitiskt<br />
företags- och transportstöd, jordbrukssubventioner,<br />
räntebidrag till egna hem och flerbostadshus, skattereduktion<br />
för ROT-åtgärder samt tillfälligt investeringsbidrag för bostäder.<br />
Tab. 241-242, 245-247. Fr. o. m. år 1995 infördes en ny näringsgrensstandard,<br />
SNI 92. Den ersatte den tidigare SNl 69 och<br />
uppfyller de krav EU ställer på medlemsländemas näringsgrensindelningar.<br />
Flera SNI-nivåer har samma innehåll som före<br />
1995, men för åtskilliga skedde emellertid mer eller mindre stora<br />
förändringar.<br />
Samtidigt som ny näringsgrensindelning infördes, redovisades<br />
indexseriema enligt nytt basår 1990» 100. Dessa indexserier<br />
finns beräknade månadsvis från januari 1990. Det bör<br />
dock påpekas att kvaliteten i de således tillbakaräknade indexvärdena<br />
för åren 1990-1994 är sämre än motsvarande enligt de<br />
gamla, tidigare publicerade, indexseriema med basåret<br />
1968 = 100.<br />
Detta sammanhänger med att de gamla representantvarorna<br />
användes också i de nya SNI 92-beräkningarna samt att fasta<br />
vikter måste användas i de tillbakaräknade värdena.<br />
Tab. 248. Med hjälp av tabellen kan man skatta värdeförändringen<br />
för fastigheter mellan två år genom att beräkna (IJ-IK) • 100/lk dar<br />
lj och l|< representerar index för samma region men olika år. -<br />
Exempel: Värdeförändringen på egnahem i Sydsverige mellan<br />
1989 och 1996 blir (200-176) • 100/176 dvs. ca 14 % mot ca<br />
2 % i hela riket (185-181) • 100/181.<br />
Tab. 250-251. I hyresuppgifterna inkluderas obligatoriska avgifter<br />
såsom bränsle och varmvatten. Hyra för garage, bilplats eller<br />
annan lokal, som ej används för bostadsändamål, ingår ej i bostadskostnaden.<br />
Kostnaden för hushållsström ingår inte heller i<br />
angivna hyresuppgifter.<br />
Tab. 258-269. Begrepp, källor och beräkningsmetoder.<br />
Det svenska nationalräkenskapssystemet (SNR) sammanfaller i<br />
alla väsentliga drag med det av FN rekommenderade och som<br />
beskrivs i FN:s publikation "A System of National Accounts'<br />
(SNA). Den svenska tillämpningen avseende begrepp, definitioner<br />
och klassificeringar dokumenteras i Meddelanden i samordningsfrågor<br />
(MIS) 1972:6 och källor och beräkningsmetoder i<br />
MIS 1979:11. Förändringar som vidtagits efter publiceringen av<br />
dessa meddelanden framgår av senare publicerade Statistiska<br />
meddelanden, serie N 10 (SM N 10) med appendix.<br />
Syfte. Nationalräkenskaperna sammanfattar och beskriver i<br />
form av ett kontosystem med kompletterande tabeller vårt<br />
lands ekonomiska aktiviteter och utveckling på ett konsistent<br />
och överskådligt sätt.<br />
Användning. Nationalräkenskaperna tjänar som underlag för<br />
analys av Sveriges ekonomi på kort och lång sikt. I huvudsak<br />
används nationalräkenskaperna av a) Finansdepartementet som<br />
underlag för den preliminära och reviderade nationalbudgeten<br />
samt för långtidsutredningarna, b) Konjunkturinstitutet för löpande<br />
konjunkturanalys och prognoser, c) arbetsmarknadsorganisationerna<br />
for löpande ekonomisk analys och som förhandlingsunderlag,<br />
d) FN, e) OECD samt f) andra internationella<br />
organisationer dels för sammanställning av internationell ekonomisk<br />
statistik dels för jämförelser och bedömningar.<br />
Nationalräkenskaperna används därutöver som underlag for<br />
omfattande strukturell analys som normalt utförs av Näringsoch<br />
teknikutvecklingsverket, Överstyrelsen för ekonomiskt försvar,<br />
Industrins utredningsinstitut m. fl., för empirisk ekonomisk<br />
forskning inom skilda områden samt för konjunktur- ocn marknadsbedömningar<br />
som regelbundet görs av Riksbanken, affärsbankerna,<br />
Industriförbundet, större företag m. fl.<br />
Innehåll. Ärsräkenskaper. Nationalräkenskaperna<br />
beskriver inom ramen för ett slutet kontosystem produktionen<br />
och dess användning, inkomstbildning, omfördelning och inkomstanvändning,<br />
kapitalbildning samt transaktioner med utlandet.<br />
I ett förbättrat NR-system som produceras fr. o. m. hösten<br />
1989 ingår s. k. input-output räkenskaper som en integrerad del.<br />
Därigenom sker en systematisk uppdelning av produktionen<br />
och användningen på ett stort antal varor och tjänster, vilket<br />
medför förbättrade avstämningsmöjligheter och mer konsistenta<br />
fastprisberäkn ingår.<br />
Produktionen redovisas därvid indelad i de två huvudsektorema<br />
näringslivet samt offentliga myndigheter och hushållsorganisationer<br />
och med branschvis underindelning. För varje<br />
bransch visas produktionsvärde, förbrukning och förädlingsvärde.<br />
Summan av samtliga förädlingsvärden ger värdet av bruttonationalprodukten<br />
(BNP) mätt från produktionssidan. Förädlingsvärden<br />
redovisas branschvis dessutom beräknade från<br />
inkomstsidan med uppdelning på löner, kapitalförslitning och<br />
för näringslivet även driftsö vers kött. Förädlingsvärdets kompo-<br />
509
Change language