Sweden Yearbook - 1998
Sweden Yearbook - 1998
Sweden Yearbook - 1998
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Tab. 99. Årlig tillväxt i virkesförrådet mäts för respektive senaste<br />
femårsperiod på träd som står kvar och är levande vid inventeringstillfället.<br />
Den tillväxt som under perioden har avsatts på<br />
träd vilka under perioden har avverkats kallas "tillväxt för avverkade<br />
träd" och skattas separat.<br />
Tab. 100. I riksskogstaxeringen skattas avverkningarnas storlek<br />
genom registrering av stubbar från det senast avslutade avverkningsåret,<br />
varvid knoppsprickningens början utgör tidsgränsen.<br />
Den skattning av årlig avverkning som görs i stubbinventeringen<br />
är behäftad med fel av olika stag.<br />
Tab. 101. Skogsindustrins rundvirkesförbrukning under ett kalenderår<br />
är grunddata i Skogsstyrelsens beräkning. Uppgifterna<br />
korrigeras sedan med saldot t utrikeshandeln med rundvirke<br />
samt med lagerförändringen under kalenderåret. Slutligen görs<br />
tillägg för transportförluster, avtumning m. m. varefter erhållna<br />
volymer tillsammans med den beräknade brännvedsförbrukningen<br />
samt förbrukningen av övrigt virke anses motsvara virkesuttaget<br />
under det hela år som inleds med 4;e kvartatet året<br />
före beräkningsåret.<br />
Tab. 105. Uppgifterna i tabellen grundar sig på statistik från aktiebolag,<br />
stift och allmänningar. För övriga ägare har bedömningar<br />
av kostnader gjorts.<br />
Tab. 108. Uppgifter om fiskare, redskap och båtar insamlas<br />
fr. o. m. 1970 vart tredje år och fr. o. m. 1979 vart femte år.<br />
Tab. 109-112, 116, 121, 122, 202. Tabellerna grundar sig på<br />
uppgifter om industriföretag med minst 10 anställda eller industriarbetsställen<br />
med minst 10 anställda i icke-industrrföretag.<br />
Uppgifterna redovisas för tab. 109 enligt HS, Harmonized<br />
System och för övriga tabeller enligt SNI 92, Standard för<br />
svensk näringsgrens indelning 1992.<br />
Tab. 126-129. Regional redovisning enligt indelningen den 1 jan. 1996.<br />
Stor-Stockholm omfattar kommunerna: Botkyrka, Danderyd,<br />
Ekerö, Haninge, Huddinge. Järfälla, Lidingö, Nacka, Salem, Sigtuna,<br />
Sollentuna, Solna, Stockholm, Sundbyberg, Tyresö, Täby,<br />
Upplands-Bro, Upplands-Väsby, Vallentuna, Vaxholm, Värmdö<br />
och österåker.<br />
Stor-Göteborg omfattar kommunerna: Ale, Göteborg, Härryda,<br />
Kungsbacka, Kungälv, Lerum, Mölndal, Partilie, Stenungsund,<br />
Tjörn och öckerö.<br />
Stor-Malmö omfattar kommunerna: Burlöv, Kävlinge, Lomma,<br />
Lund, Malmö, Staffanstorp, Svedala, Trelleborg och Vellinge.<br />
- Tab. 127 och 128. Med ägare avses myndighet, företag,<br />
organisation eller enskild person för vars räkning ett<br />
byggnadsarbete utförs. Arbetet kan bedrivas t egen regi eller<br />
utlämnas på entreprenad. Som allmännyttigt bostadsföretag<br />
räknas bolag, förening eller stiftelse, som enligt bostadsfinansieringsförordningen<br />
erkänns som allmännyttigt bostadsföretag.<br />
Med kooperativt bostadsföretag avses bostadsrättsförening<br />
och annan bostadsförening, som bildats i syfte att upplåta bostäder<br />
till sina medlemmar.<br />
Tab. 139-141. Ibland används uttrycket volymliter för att beteckna<br />
mängd av varan. Denna storhet kan omräknas till 100 % alkohol<br />
om man önskar mäta alkoholmängden i dessa varor. En<br />
volymliter spritdryck för konsumtion innehåller i genomsnitt ca<br />
40 procent (volymprocent) alkohol.<br />
Tab. 143-146. Fr. o. m. 1994 ingår kurs- och konferensanläggningar<br />
i statistiken över turisthotell.<br />
Tab. 145. Målgrupperna baseras på belagda rum och redovisas<br />
enligt gästens sätt att betala. - Affärs- och uppdragsresenärer,<br />
betalar ordinarie pris (inkl. eventuell företagsrabatt). Konferensgäster:<br />
betalar enligt konferenspnslista samt bor och konfererar<br />
på hotellet. Gruppgäster betalar enligt grupprislista. Fritidsresenärer:<br />
betalar (oftast) inte ordinarie pris och reser främst helger<br />
och under sommaren (gäller även privat fultt betalande<br />
gäster på turisthotell).<br />
Tab. 148-156. Utrikeshandelsstatistiken avser uppgifter för varor<br />
som har förts Över landets gräns under den månad som statistiken<br />
avser.<br />
Tab. 149-156. Varorna redovisas enligt den inom FN utarbetade<br />
internationella varunomenktaturen Standard International Trade<br />
Classification (SITC). Sifferkoden före eller efter resp. varugruppstext<br />
anger varugruppens omfattning enligt den reviderade<br />
SITC-nomenkfatur (SITC, Rev. 3) som tillämpas i utrikeshandelsstatistiken<br />
fr. o. m. 1988.<br />
Tab. 153. Vid landredovisning av exporten anges fr. o. m. statistiken<br />
för 1982 bestämmelseland, mot tidigare förbruknings land.<br />
Med bestämmelseland förstås det vid exporttillfället sista kända<br />
land till vilket varan är destinerad, direkt eller via annat land<br />
utan mellankommande försäljning där. Begreppet bestämmelseland<br />
torde i huvudsak motsvara det tidigare använda begreppet<br />
förbrukningsland.<br />
Tab. 158-163. Väg- och gatuhållningen i landet är fördelad på<br />
staten, "statsvägar", kommuner och enskilda. Statsbidrag utgår<br />
i viss omfattning till byggande och drift av enskilda vägar,<br />
"enskilda statsbidragsvägar". Förändringar i vägnätet uppkommer<br />
genom nyanläggning och ombyggnad samt genom överföring<br />
till annan väghållare.<br />
Tab. 171. Om en person erhållit mer än ett körkort under året<br />
(t. ex. efter kort återkallelsetid eller efter höjning av körkortsklass)<br />
är detta inte beaktat i statistiken. Återkallade körkort utgörs<br />
av körkort som slutligt återkallats genom beslut under året.<br />
Även aterkallelse av delbehörighet ingår. Om återkallelsen senare<br />
följts av beslut om upphävande av återkallelsen är detta inte<br />
beaktat i statistiken. - Uppgifterna avser körkort för bilar, motorcyklar<br />
och traktorer.<br />
Tab. 171-172. Körkortsbehörigheter:<br />
A1 16 år, lätt motorcykel<br />
A 18 år, tung motorcykel<br />
B 18 år, personbil, lätt lastbil och ett till sådan bil kopplat lätt<br />
släpfordon, terrängvagn eller motorredskap, klass I<br />
BE 18 år, personbil, lätt lastbil (även med ett eller flera släpfordon<br />
oavsett vikt)<br />
C 18 år, tung lastbil och ett till sådan bil kopplat släpfordon<br />
CE18 år, tung lastbil (även med ett flera släpfordon oavsett<br />
vikt)<br />
D 21 år, buss och ett till buss kopplat lätt fordon<br />
DE 21 år, buss (även med ett eller flera släpfordon oavsett vikt)<br />
Taxi 19 år, personbil, lätt lastbil och terrängvagn i yrkesmässig<br />
trafik för personbefordran<br />
A och A1 ger rätt att köra traktor och motorredskap, klass II; B<br />
ger rätt att köra traktor och motorredskap, klass I. B medger<br />
dessutom rätt att köra trehjulig motorcykel; D och DE ger automatiskt<br />
rätt att köra taxi. Tax i behörighet kan också erhållas utan<br />
särskilt prov vid ansökan om körkortstillstånd C eller CE. -<br />
Klass I: motorredskap som är konstruerat för hastigheter över<br />
30 km/tim; klass II: motorredskap som är konstruerat för en<br />
hastighet om högst 30 km/tim.<br />
Tab. 176-179, 181. Ett fartygs bruttodräktighet är ett rymdmått<br />
som avser fartygets samtliga täckta utrymmen uttryckt i<br />
ft 3 /100. Nettodräktigheten erhålis genom att från bruttodräktigheten<br />
subtrahera det utrymme, som upptas av maskin- och<br />
bränslerum, bostadshytter och andra personalutrymmen m. m<br />
Detta motsvarar således i stort sett det utrymme som disponeras<br />
för gods- och passagerartransport. Med ett fartygs dödvikt<br />
menas lastförmågan i ton (bunkers inberäknat).<br />
Tab. 180. Exkl. kommunala och enskilda anläggningar.<br />
Tab. 190-199, 212-214. Tabellerna redovisar resultat från de månadsvisa<br />
arbetskraftsundersökningar (AKU) som utförs av Statistiska<br />
centralbyrån. Ett urval av befolkningen i åldersgruppen<br />
16-64 år intervjuas angående en viss vecka (mätvecka) och delas<br />
på grund härav upp i följande kategorier:<br />
1. Ej i arbetskraften: Personer som varken är sysselsatta eller<br />
arbetslösa.<br />
2. I arbetskraften: De som tillhör arbetskraften delas in i kategorierna<br />
"sysselsatta" och "arbetslösa".<br />
3. Arbetslösa: De som ej haft något förvärvsarbete men kan<br />
och vill arbeta under mätveckan och som sökt förvärvsarbete<br />
för de senaste 4 veckorna (inklusive mätveckan).<br />
4. Sysselsatta: Sysselsatta delas in i kategorierna "i arbete"<br />
och "tillfälligt frånvarande".<br />
5. I arbete: De som förvärvsarbetat minst en timme under<br />
mätveckan.<br />
6. Tillfälligt frånvarande: De som har förvärvsarbete men är<br />
frånvarande hela mätveckan p. g. a. t. ex. semester, sjukdom,<br />
värnplikt eller tjänstledighet.<br />
Relativa arbetskraftstalet anger andelen (procent) i arbetskraften<br />
av befolkningen. Relativa arbetslöshetstalet anger andelen<br />
(procent) arbetslösa av antalet i arbetskraften.<br />
507