Sweden Yearbook - 1998

Statistiska standarder
Standard Classifications
Statistiska centralbyrån (SCB) är central förvaltningsmyndighet
för den officiella statistiken och för annan
statlig statistik. I den egenskapen har SCB ansvar för
samordning av den statliga statistiken och för samordning
mellan statlig och annan statistik. Samordningen
avser att åstadkomma jämförbarhet och konsistens
mellan statistiska material och över tiden samt en rationell
insamling, bearbetning, redovisning och användning
av statistisk information. Standarder för klassifikationer
och indelningar, begrepp och definitioner är grundläggande
instrument för sådan statistiksamordning.
Statistiska standarder fastställs av SCB efter utredning
och remissbehandling av förslag. På många områden
finns av EG, FN eller andra internationella organ
utarbetade standarder till vilka motsvarande svenska
standarder anknytes direkt eller genom översättbarhet.
Standarder och andra instrument för samordning av
svensk statistikproduktion publiceras som regel i Meddelanden
i samordningsfrågor (MIS). Serien utges av
SCB. I MIS 1991: 4, "Statistiska standarder. En katalog",
förtecknas ett hundratal standarder - svenska,
nordiska, europeiska och internationella av intresse för
svensk statistikproduktion. Standarder och andra klassifikationer
finns också tillgängliga i SCB'.s klassifikationsdatabas
som från och med 1998 kan nås via
SCB-.s hemsida i Internet.
I föreliggande upplaga av Statistisk årsbok har hänvisningar
gjorts till följande standarder:
a. SNI 92: Standard för svensk näringsgrensindelning,
1992
SNI 69: Svensk standard för näringsgrensindelning,
1969
b. Prod-SNI: Standard för svensk produktindelning
enligt SNI
c. SITC Rev. 3: Standard International
Trade Classification, Revision 3
d. HS/KN: Harmonized System (Harmonized Commodity
Description and Coding System) samt
från denna utbyggd varuförteckning, Kombinerade
nomenklaturen
e. SSYK: Standard för svensk yrkesklassificering,
1996
f. NYK: Nordisk yrkesklassificering.
Nedan ges en kort redogörelse för respektive standard.
a. Standard för svensk näringsgrensindelning, SNI
SNI är avsedd för klassificering av produktionsenheter
till näringsgrenar/branscher. Produktionsenheter är dels
arbetsställen, vilka är lokalt och funktionellt avgränsade
enheter, dels företag, organisationer, myndigheter o.
dyl. Vid jämförelse mellan olika redovisningar bör observeras
att en statistikgren i sin tillämpning av standarden
kan välja såväl indelningsnivå i standarden som
typ av produktionsenhet.
En ny reviderad standard, SNI 92, Standard för
svensk näringsgrensindelning 1992, trädde i kraft den 1
januari 1994. SNI 92 har som bas EG:s näringsgrensstandard
NACE (Nomenclature Générale des Activités
Economiques dans les Communautés Européennes) i
dess reviderade version, NACE Rev.1, som fastställdes
1990. Revisionen av NACE har varit samordnad med en
samtidig revision av FN:s ISIC (International Standard
Industrial Classification of All Economic Activities). Den
senast reviderade ISIC, ISIC Rev.3, fastställdes 1989.
SNI 92 är en hierarkisk indelning med fem nivåer. Integreringen
med NACE innebär att de fyra första nivåerna
i SNI 92 är identiska med NACE Rev.1 vad gäller innehåll,
benämningar och koder. Dessutom har SNI 92
en femte nivå, som är en svensk tilläggsnivå. SNI 92 är
mer uppdelad, dvs. innehåller fler klasser på samtliga
nivåer än den tidigare versionen av SNI, SNI 69. T. ex.
har SNI 92 dubbelt så många detaljgrupper som SNI 69
på lägsta nivå.
SNI 92 med koder och benämningar har publicerats i
MIS 1992: 4. En engelsk utgåva av standarden, SE-SIC
92, Swedish Industrial Standard Classification, 1992,
finns i MIS 1992: 5. En tredje MIS-utgåva, MIS 1992: 6
innehåller dels beskrivningar av innehållet i detaljgrupperna
på femsiffernivå, dels nycklar mellan SNI 69 och
SNI 92 samt nycklar mellan SNI 92 och HS (se avsnitt d).
Den tidigare standarden SNI 69 fastställdes av SCB
våren 1969. Den var baserad på ISIC Rev.2 utgiven av
FN 1968.
SNI 69 har sex hierarkiskt uppbyggda indelningsnivåer,
varav de fyra första nivåerna med ett fåtal undantag
är identiska med ISIC Rev. 2. Den längst gående,
fyrsiffriga, nivån i ISIC Rev. 2 med ett 160-tal näringsgrenar
har i SNI 69 utbyggts med ytterligare två nivåer
med mer detaljerade uppdelningar med inalles omkring
370 detaljgrupper.
1969 års SNI med kodnummer och benämningar samt
kort innehållsbeskrivning av detaljgrupperna (grupper på
sexsiffernivån) har senast publicerats i MIS 1977: 9.
b. Prod-SNI: Standard för svensk produktindelning
enligt SNI
Prod-SNI är en ny heltäckande produktindelning som
omfattar både varor och tjänster. Produkterna är grupperade
efter ursprung i produktionen såsom denna avgränsas
i SNI 92. En liknande produktindelning, men
begränsad till att endast omfatta transportabla varar,
utarbetades redan i anknytning till SNI 69. Den har gått
under namnet "Varu-SNI". Den uppfattades då som en
del av SNI och inte som en fristående standard.
Prod-SNI grundar sig på EG:s nya produktindelning,
Classification of Products by Activity, CPA, och är utom
på detaljnivå identisk med denna. CPA utkom 1994.
Den är knuten till NACE Rev. 1 och har länkar till den
internationella Central Product Classification, CPC, som
utarbetats av FN:s statistiska kontor.
c. FN:s varugruppering för utrikeshandelsstatistik,
SITC
I sin ursprungliga form antogs SITC (Standard International
Trade Classification) av FN:s statistiska kommission
år 1950. SITC har reviderats tre gånger. Nu gällande
version fastställdes 1986. Namnet på varunomenklaturen
är numera SfTC Revision 3, förkortat SITC Rev. 3.
534