09.12.2016 Views

Sweden Yearbook - 1998

Sweden Yearbook - 1998

Sweden Yearbook - 1998

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

nenter utom kapitalförslitning delas dessutom i s. k. förädlingsvärdematriser<br />

upp på sektorerna bolag, offentlig sektor och<br />

hushåll. Produktionens användning redovisas uppdelad på privat<br />

konsumtion, statlig och kommunal konsumtion, bruttoinvesteringar,<br />

lagerinvesteringar och export med omfattande underindelningar.<br />

Summan av dessa användningar med avdrag för<br />

import ger BNP mätt från användningssidan.<br />

Faktorinkomstema, löner och driftsöverskott visas fördelade<br />

på sektorerna icke finansiella företag, finansiella institutioner,<br />

stat, kommun, socialförsäkringssektorn och hushåll liksom inkomstemas<br />

omfördelning i form av transfereringar av olika slag,<br />

disponibel inkomst, sparande, kapitaltransaktioner samt finansiellt<br />

sparande.<br />

Årsräkenskapema finns tillgängliga i tidsserier från 1950 även<br />

om vissa detalj redovisningar endast finns i kortare serier.<br />

Dessutom föreligger vissa brott i tidsserierna 1962-1963. 1969-<br />

1970 och 1979-1980.<br />

Serierna över produktion och användning av varor och tjänster<br />

redovisas även i fasta priser. Basåret är därvid 1959 för perioden<br />

1950-1963, 1975 för 1963-1970, 1980 för 1970-1985,<br />

1985 för 1985-1991 och1991 för1991 och framåt.<br />

Fullständiga input-outputtabeller har tagits fram intermittent<br />

och finns redovisade för åren 1964, 1968, 1969, 1975, 1980<br />

och 1985.<br />

Kvartalsräkenskaper över BNP från produktionssidan<br />

och försörjningsbalans i fasta priser samt sysselsättning<br />

och hushållens disponibla inkomster finns från 1970. Kvartalsvisa<br />

BNP-beräkningar i löpande priser finns från 1980.<br />

Publicering. Arsdata publiceras i SM N 10 som innehåller den<br />

mest utförliga redovisningen av nationalräkenskaperna. Uppgifter<br />

ur nationalräkenskaperna publiceras även i Konjunkturinstitutets<br />

skriftserie Konjunkturläget och i FN:s och OECD:s årliga<br />

publikationer över nationalräkenskaper (<strong>Yearbook</strong> of National<br />

Accounts Statistics resp. National Accounts of OECD countries)<br />

samt i olika EU-publikationer.<br />

Kvartalsdata ur nationalräkenskaperna publiceras i SCB indikatorer,<br />

del 2 och i Allmän månadsstatistik omkring ett kvartal<br />

efter det aktuella kvartalets slut. Detaljerade kvartalstabeller<br />

med värden i fasta - och delvis i löpande - priser och procentuella<br />

förändringstal redovisas även i publikationen BNP/<br />

KVARTAL. Denna distribueras samma dag som nationalräkenskaperna<br />

fastställs för resp. kvartal.<br />

Uppgifter från nationalräkenskaperna är delvis åtkomliga via<br />

TSDB.<br />

Speciella sammanställningar. Till grund för de<br />

publicerade nationalräkenskapsuppgifterna ligger en mängd<br />

detaljberäkningar och sammanställningar av primärmaterial från<br />

skilda källor, som bearbetats för att Överensstämma med begrepp,<br />

definitioner och klassificeringar i nationalräkenskaperna.<br />

Dessa detalj beräkningar och sammanställningar finns dokumenterade<br />

på nationalräkenskapsenheten och kan göras tillgängliga<br />

for konsumenter i form av betalt uppdrag efter beställning hos<br />

programmet for nationalräkenskaper.<br />

Tab. 289. Kommungrupperingen i tabellen grundar sig på variablerna<br />

folkmängd, läge, tätortsgrad och näringsstruktur. Storstad:<br />

Kommun med en folkmängd som överstiger 200 000 inv.<br />

Förortskommun: Kommun som är förort till storstad med utpendling<br />

över 50 procent av förvärvsarbetande eller över 25<br />

procent utpendling till storstad. Större stad: Kommun med<br />

tätortsgrad över 70 procent, med minst 50 000 inv. samt med<br />

mindre än 40 procent sysselsatta inom industri. Medelstor<br />

stad: Kommun med tätortsgrad Över 70 procent, med mellan<br />

20 000-50 000 inv. samt med mindre än 40 procent sysselsatta<br />

i industri. Industrikommun: Kommun med mer än 40 procent<br />

sysselsatta i industri och som ej är glesbygdskommun. Landsbygdskommun:<br />

Kommun med tätortsgrad under 70 procent<br />

samt med mer än 8.7 procent sysselsatta inom jord- och<br />

skogsbruk och som ej är glesbygdskommun. Glesbygdskommun:<br />

Kommun med mindre än 5 inv. /km 2 och mindre än<br />

20 000 inv. Övrig större kommun: övriga kommuner med<br />

15 000-50 000 inv. Övrig mindre kommun: övriga kommuner<br />

med mindre än 15 000 inv.<br />

Tab. 297. Tabellen avser företag, med minst 20 anställda, som<br />

ingick i finansstatistiken 1995. Nyckeltalen är medianer i varje<br />

510<br />

näringsgrupp, dvs. det värde som hälften av företagen överskrider<br />

och hälften underskrider. Definitionen Avkastning<br />

på eget kapital = Resultat efter finansiella intäkter och<br />

kostnader i procent av beräknat eget kapital. Avkastning<br />

på totalt kapital = Resultat efter finansiella intäkter i<br />

procent av balansomslutning. Genomsnittlig skuldränta<br />

= Finansiella kostnader i procent av totala skulder.<br />

Riskbuffert = Avkastning på totalt kapital minus genomsnittlig<br />

skuldränta. Skuldsättningsgrad = Totala<br />

skulder dividerat med beräknat eget kapital. R ö r e I s e r e-<br />

sultat/omsättning= Rörelseresultat före avskrivning i<br />

procent av omsättning. Vinstprocent = Resultat efter finansiella<br />

intäkter i procent av omsättning. Nettoresultat/<br />

omsättning^ Resultat efter finansiella intäkter och kostnader<br />

i- procent av omsättning. Arbetskraftskos t-<br />

n a d/o m s ä 11 n i n g = Totala löner, arbetsgivaravgifter och<br />

kollektiva avgifter i procent av omsättning. Kapitalets<br />

omsättningshastighet = Omsättning dividerat med<br />

balansomslutning. Omsättning per anställd =<br />

Omsättning dividerat med medelantalet anställda. Rörelsekapital/omsättning<br />

= Omsättningstillgångar minus<br />

kortfristiga skulder i procent av omsättning. Likvida m e-<br />

del/omsätt ning = Kassa och bank, kortfristiga placeringar<br />

i aktier, andra värdepapper och kortfristiga lånefordringar<br />

samt likvida medel hos koncernföretag i procent av omsättning.<br />

Kundfordringar/omsättning = Kundfordringar<br />

inkl. övriga kortfristiga koncernfordringar i procent av omsättning.<br />

Varulager/omsättning = Varulager i procent<br />

av omsättning. Kortfristigaskulder/omsättning<br />

= Summa kortfristiga skulder i procent av omsättning.<br />

Kassalikviditet = Omsättningstillgångar minus varulager<br />

i procent av kortfristiga skulder. Soliditet = Beräknat<br />

eget kapital i procent av balansomslutning.<br />

Tab. 300. I tabellen presenteras ett urval av statligt hel- och<br />

delägda företag. Urvalet är detsamma som i 1996 års redogörelse<br />

för företag med statligt ägande dvs. företag som där redovisas<br />

med textavsnitt. Bolagens organisatoriska placering<br />

framgår av följande förkortningar: A = Arbetsmarknadsdep.,<br />

F = Finansdep., I = Inrikesdep., K = Kommunikationsdep.,<br />

KU = Kulturdep., M = Miljödep., N ~ Närings- o. handelsdep.,<br />

RB = Sveriges Riksbank, S = Socialdep., U = Utbildningsdep.,<br />

UTR - Utrikesdep. Uppgifterna avser år 1995 eller närmast<br />

motsvarande verksamhetsår.<br />

Tab. 307. Tabellen visar olika sektorers (staten, kommuner, APfonden,<br />

icke-finansiella företag, hushåll samt utlandet) nettoupplåning<br />

inom och utanför finanssektorn samt olika långivares utlåning.<br />

Upplåningen sker huvudsakligen via finansobjekten obligationer,<br />

certifikat, lån och dagslån. (Till lån räknas handels- och<br />

koncemkrediter samt leasing. Aktier ingår ej.)<br />

Tab. 311. Exkl. affärsbankers, sparbankers och försäkringsbolags<br />

emissioner.<br />

Tab. 322-323. Fr. o. m. 1995 publiceras uppgifter om finansbolag<br />

och mellanhandsinstitut under beteckningen kreditmarknadsbolag.<br />

För utförligare information hänvisas till tidigare års redovisning<br />

av Finansbolag resp. Mellanhandsinstitut.<br />

Tab. 328. Första fondstyrelsen tillförs avgifter, som erlagts av<br />

staten och kommuner och dem närstående institutioner och<br />

bolag.<br />

Andra fondstyrelsen tillförs avgifter, som erlagts av enskilda<br />

större arbetsgivare. Med större arbetsgivare avses arbetsgivare,<br />

vilkas lönesumma (avgiftsunderlag) överstiger 240 basbelopp,<br />

för 1996 ca 8,7 mkr.<br />

Tredje fondstyrelsen tillförs avgifter, som erlagts av enskilda<br />

mindre arbetsgivare samt s. k. egenavgifter. Med mindre arbetsgivare<br />

avses arbetsgivare, vilkas lönesumma (avgiftsunderlag)<br />

högst uppgår till 240 basbelopp, for 1996 ca 8,7 mkr.<br />

Tab. 329-330. Fjärde fondstyrelsen. De av fondstyrelsen förvaltade<br />

medlen har placerats på sätt som framgår av balansräkningen<br />

och särskilda specifikationer över fondens värdepappersinnehav<br />

vid årsskiftet. Enligt fondens reglemente är aktierna<br />

bokförda till anskaffningsvärdet.<br />

Femte fondstyrelsen ingår i allmänna pensionsfonden med<br />

samma inriktning som den fjärde AP-fonden. Den femte APfonden<br />

inrättades 1988 och kansliet i augusti 1989.

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!