Sweden Yearbook - 1998
Sweden Yearbook - 1998
Sweden Yearbook - 1998
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
nenter utom kapitalförslitning delas dessutom i s. k. förädlingsvärdematriser<br />
upp på sektorerna bolag, offentlig sektor och<br />
hushåll. Produktionens användning redovisas uppdelad på privat<br />
konsumtion, statlig och kommunal konsumtion, bruttoinvesteringar,<br />
lagerinvesteringar och export med omfattande underindelningar.<br />
Summan av dessa användningar med avdrag för<br />
import ger BNP mätt från användningssidan.<br />
Faktorinkomstema, löner och driftsöverskott visas fördelade<br />
på sektorerna icke finansiella företag, finansiella institutioner,<br />
stat, kommun, socialförsäkringssektorn och hushåll liksom inkomstemas<br />
omfördelning i form av transfereringar av olika slag,<br />
disponibel inkomst, sparande, kapitaltransaktioner samt finansiellt<br />
sparande.<br />
Årsräkenskapema finns tillgängliga i tidsserier från 1950 även<br />
om vissa detalj redovisningar endast finns i kortare serier.<br />
Dessutom föreligger vissa brott i tidsserierna 1962-1963. 1969-<br />
1970 och 1979-1980.<br />
Serierna över produktion och användning av varor och tjänster<br />
redovisas även i fasta priser. Basåret är därvid 1959 för perioden<br />
1950-1963, 1975 för 1963-1970, 1980 för 1970-1985,<br />
1985 för 1985-1991 och1991 för1991 och framåt.<br />
Fullständiga input-outputtabeller har tagits fram intermittent<br />
och finns redovisade för åren 1964, 1968, 1969, 1975, 1980<br />
och 1985.<br />
Kvartalsräkenskaper över BNP från produktionssidan<br />
och försörjningsbalans i fasta priser samt sysselsättning<br />
och hushållens disponibla inkomster finns från 1970. Kvartalsvisa<br />
BNP-beräkningar i löpande priser finns från 1980.<br />
Publicering. Arsdata publiceras i SM N 10 som innehåller den<br />
mest utförliga redovisningen av nationalräkenskaperna. Uppgifter<br />
ur nationalräkenskaperna publiceras även i Konjunkturinstitutets<br />
skriftserie Konjunkturläget och i FN:s och OECD:s årliga<br />
publikationer över nationalräkenskaper (<strong>Yearbook</strong> of National<br />
Accounts Statistics resp. National Accounts of OECD countries)<br />
samt i olika EU-publikationer.<br />
Kvartalsdata ur nationalräkenskaperna publiceras i SCB indikatorer,<br />
del 2 och i Allmän månadsstatistik omkring ett kvartal<br />
efter det aktuella kvartalets slut. Detaljerade kvartalstabeller<br />
med värden i fasta - och delvis i löpande - priser och procentuella<br />
förändringstal redovisas även i publikationen BNP/<br />
KVARTAL. Denna distribueras samma dag som nationalräkenskaperna<br />
fastställs för resp. kvartal.<br />
Uppgifter från nationalräkenskaperna är delvis åtkomliga via<br />
TSDB.<br />
Speciella sammanställningar. Till grund för de<br />
publicerade nationalräkenskapsuppgifterna ligger en mängd<br />
detaljberäkningar och sammanställningar av primärmaterial från<br />
skilda källor, som bearbetats för att Överensstämma med begrepp,<br />
definitioner och klassificeringar i nationalräkenskaperna.<br />
Dessa detalj beräkningar och sammanställningar finns dokumenterade<br />
på nationalräkenskapsenheten och kan göras tillgängliga<br />
for konsumenter i form av betalt uppdrag efter beställning hos<br />
programmet for nationalräkenskaper.<br />
Tab. 289. Kommungrupperingen i tabellen grundar sig på variablerna<br />
folkmängd, läge, tätortsgrad och näringsstruktur. Storstad:<br />
Kommun med en folkmängd som överstiger 200 000 inv.<br />
Förortskommun: Kommun som är förort till storstad med utpendling<br />
över 50 procent av förvärvsarbetande eller över 25<br />
procent utpendling till storstad. Större stad: Kommun med<br />
tätortsgrad över 70 procent, med minst 50 000 inv. samt med<br />
mindre än 40 procent sysselsatta inom industri. Medelstor<br />
stad: Kommun med tätortsgrad Över 70 procent, med mellan<br />
20 000-50 000 inv. samt med mindre än 40 procent sysselsatta<br />
i industri. Industrikommun: Kommun med mer än 40 procent<br />
sysselsatta i industri och som ej är glesbygdskommun. Landsbygdskommun:<br />
Kommun med tätortsgrad under 70 procent<br />
samt med mer än 8.7 procent sysselsatta inom jord- och<br />
skogsbruk och som ej är glesbygdskommun. Glesbygdskommun:<br />
Kommun med mindre än 5 inv. /km 2 och mindre än<br />
20 000 inv. Övrig större kommun: övriga kommuner med<br />
15 000-50 000 inv. Övrig mindre kommun: övriga kommuner<br />
med mindre än 15 000 inv.<br />
Tab. 297. Tabellen avser företag, med minst 20 anställda, som<br />
ingick i finansstatistiken 1995. Nyckeltalen är medianer i varje<br />
510<br />
näringsgrupp, dvs. det värde som hälften av företagen överskrider<br />
och hälften underskrider. Definitionen Avkastning<br />
på eget kapital = Resultat efter finansiella intäkter och<br />
kostnader i procent av beräknat eget kapital. Avkastning<br />
på totalt kapital = Resultat efter finansiella intäkter i<br />
procent av balansomslutning. Genomsnittlig skuldränta<br />
= Finansiella kostnader i procent av totala skulder.<br />
Riskbuffert = Avkastning på totalt kapital minus genomsnittlig<br />
skuldränta. Skuldsättningsgrad = Totala<br />
skulder dividerat med beräknat eget kapital. R ö r e I s e r e-<br />
sultat/omsättning= Rörelseresultat före avskrivning i<br />
procent av omsättning. Vinstprocent = Resultat efter finansiella<br />
intäkter i procent av omsättning. Nettoresultat/<br />
omsättning^ Resultat efter finansiella intäkter och kostnader<br />
i- procent av omsättning. Arbetskraftskos t-<br />
n a d/o m s ä 11 n i n g = Totala löner, arbetsgivaravgifter och<br />
kollektiva avgifter i procent av omsättning. Kapitalets<br />
omsättningshastighet = Omsättning dividerat med<br />
balansomslutning. Omsättning per anställd =<br />
Omsättning dividerat med medelantalet anställda. Rörelsekapital/omsättning<br />
= Omsättningstillgångar minus<br />
kortfristiga skulder i procent av omsättning. Likvida m e-<br />
del/omsätt ning = Kassa och bank, kortfristiga placeringar<br />
i aktier, andra värdepapper och kortfristiga lånefordringar<br />
samt likvida medel hos koncernföretag i procent av omsättning.<br />
Kundfordringar/omsättning = Kundfordringar<br />
inkl. övriga kortfristiga koncernfordringar i procent av omsättning.<br />
Varulager/omsättning = Varulager i procent<br />
av omsättning. Kortfristigaskulder/omsättning<br />
= Summa kortfristiga skulder i procent av omsättning.<br />
Kassalikviditet = Omsättningstillgångar minus varulager<br />
i procent av kortfristiga skulder. Soliditet = Beräknat<br />
eget kapital i procent av balansomslutning.<br />
Tab. 300. I tabellen presenteras ett urval av statligt hel- och<br />
delägda företag. Urvalet är detsamma som i 1996 års redogörelse<br />
för företag med statligt ägande dvs. företag som där redovisas<br />
med textavsnitt. Bolagens organisatoriska placering<br />
framgår av följande förkortningar: A = Arbetsmarknadsdep.,<br />
F = Finansdep., I = Inrikesdep., K = Kommunikationsdep.,<br />
KU = Kulturdep., M = Miljödep., N ~ Närings- o. handelsdep.,<br />
RB = Sveriges Riksbank, S = Socialdep., U = Utbildningsdep.,<br />
UTR - Utrikesdep. Uppgifterna avser år 1995 eller närmast<br />
motsvarande verksamhetsår.<br />
Tab. 307. Tabellen visar olika sektorers (staten, kommuner, APfonden,<br />
icke-finansiella företag, hushåll samt utlandet) nettoupplåning<br />
inom och utanför finanssektorn samt olika långivares utlåning.<br />
Upplåningen sker huvudsakligen via finansobjekten obligationer,<br />
certifikat, lån och dagslån. (Till lån räknas handels- och<br />
koncemkrediter samt leasing. Aktier ingår ej.)<br />
Tab. 311. Exkl. affärsbankers, sparbankers och försäkringsbolags<br />
emissioner.<br />
Tab. 322-323. Fr. o. m. 1995 publiceras uppgifter om finansbolag<br />
och mellanhandsinstitut under beteckningen kreditmarknadsbolag.<br />
För utförligare information hänvisas till tidigare års redovisning<br />
av Finansbolag resp. Mellanhandsinstitut.<br />
Tab. 328. Första fondstyrelsen tillförs avgifter, som erlagts av<br />
staten och kommuner och dem närstående institutioner och<br />
bolag.<br />
Andra fondstyrelsen tillförs avgifter, som erlagts av enskilda<br />
större arbetsgivare. Med större arbetsgivare avses arbetsgivare,<br />
vilkas lönesumma (avgiftsunderlag) överstiger 240 basbelopp,<br />
för 1996 ca 8,7 mkr.<br />
Tredje fondstyrelsen tillförs avgifter, som erlagts av enskilda<br />
mindre arbetsgivare samt s. k. egenavgifter. Med mindre arbetsgivare<br />
avses arbetsgivare, vilkas lönesumma (avgiftsunderlag)<br />
högst uppgår till 240 basbelopp, for 1996 ca 8,7 mkr.<br />
Tab. 329-330. Fjärde fondstyrelsen. De av fondstyrelsen förvaltade<br />
medlen har placerats på sätt som framgår av balansräkningen<br />
och särskilda specifikationer över fondens värdepappersinnehav<br />
vid årsskiftet. Enligt fondens reglemente är aktierna<br />
bokförda till anskaffningsvärdet.<br />
Femte fondstyrelsen ingår i allmänna pensionsfonden med<br />
samma inriktning som den fjärde AP-fonden. Den femte APfonden<br />
inrättades 1988 och kansliet i augusti 1989.