Sweden Yearbook - 1998

SITC Rev. 3 är liksom sina föregångare en varuklassificering
avsedd för ekonomisk-statistiska rapporter, i
första hand utrikeshandelsstatistiken. Standarden har
byggts upp hierarkiskt i fem indelningsnivåer med
numrering enligt decimalsystemet. Den mest detaljerade
indelningsnivån i SITC Rev. 3 omfattar ca 3 100 varuposter,
vilket innebär en ökning av antalet varuposter
med ca 70 % i förhållande till SITC Rev. 2. Genom
samarbete mellan FN och tullsamarbetsrådet i Bryssel
har etablerats en entydig övergång på detaljerad varupostnivå
från SITC till HS (se avsnitt d) och vice versa.
SITC Rev. 3 publicerades 1986 som "Statistical Papers,
Series M No. 34/Rev. 3". SITC Rev. 3 används i
publiceringen av den svenska utrikeshandelsstatistiken
fr. o. m. januari 1988, jämsides med HS (se avsnitt d).
d. Tullsamarbetsrådets varunomenklatur, HS, och
EG:s utbyggnad av denna, KN
Från januari 1988 har en internationell varunomenklatur
använts som grund för den svenska tulltaxan och varuförteckningen
för utrikeshandelsstatistiken. Denna varunomenklatur,
kallad Harmonized System (HS; eg. Harmonized
Commodity Description and Coding System),
har, liksom sin föregångare, utarbetats inom tullsamarbetsrådet
i Bryssel. Antalet varuposter på detaljerad
nivå är ca 5 000. HS med tillhörande regler för varuklassificering
föreligger i en konvention, till vilken Sverige
har anslutit sig. I den svenska tillämpningen är HS
utbyggd till ca 6 800 varuposter.
HS har använts i import- och exportstatistiken sedan
januari 1988. Den ligger även till grund för varuredovisningen
i SCB:s industristatistik.
Inom EG har en från HS utbyggd varuförteckning,
Combined Nomenclature, CN (på svenska Kombinerade
nomenklaturen, KN) utarbetats bl. a. för att belysa utrikeshandeln
och handeln mellan medlemsländerna. KN
har ca 10 000 varuposter förtecknade. Från 1995 ersätter
KN den tidigare tillämpade svenska utbyggnaden av
HS.
e. Standard för svensk yrkesklassificering, SSYK
En ny svensk yrkesindelning, Standard för svensk yrkesklassificering,
SSYK fastställdes våren 1996. Den är
baserad på ILO:s klassifikation ISCO-88 och dess EGversion,
ISCO-88 (COM). SSYK kommer successivt att
införas i statistiken från 1997. En MIS-utgåva av standarder,
med koder, benämningar och beskrivningar,
kommer att publiceras våren 1998.
f. Nordisk yrkesklassificering, NYK
NYK är den tidigare nordiska standarden för yrkesklassificering.
Standarden har utarbetats av Arbetsmarknadsstyrelsen
i Sverige i samråd med SCB och
arbetsmarknads- och statistikmyndigheterna i de andra
nordiska länderna (utom Island) i syfte att dels underlätta
arbetsförmedlingsarbetet bl. a. inom den gemensamma
nordiska arbetsmarknaden, dels åstadkomma
en jämförbar yrkes- och arbetsförmedlingsstatistik inom
de nordiska länderna. I Sverige har NYK varit utgångspunkten
för yrkesredovisningen i bl. a. folk- och bostadsräkningarna
(FoB) och arbetskraftsundersökningarna
(AKU).
Senaste svenska utgåvan av NYK publicerades 1983
av arbetsmarknadsstyrelsen (AMS). SCB har givit ut
"Yrkesklassificeringar i FoB 85 enligt Nordisk Yrkesklassificering
(NYK) och Socioekonomisk indelning
(SB)" (MIS 1989: 5).
Några andra viktiga standarder är:
- Svensk utbildningsnomenklatur, SUN (systematisk
version i MIS 1988:4 med tillägg juni 1991; alfabetisk
version (ALFA-SUN) i en kontinuerligt uppdaterad maskinlista).
- Socioekonomisk indelning, SEI (MIS 1982: 4).
- Svenska standarder för indelning av arbetskraftskostnader
m. m. (SIAK) och arbetstidsbegrepp (SIAT) (MIS
1989: 4); finns också i engelsk version (MIS 1990: 4).
- Klassificering av dödsorsaker i svensk statistik (MIS
1990:3).
- Standard för svensk typklassificering av jordbruksföretag
(MIS 1991: 6).
535