Nummer 2 2009 - Dialäsen
Nummer 2 2009 - Dialäsen
Nummer 2 2009 - Dialäsen
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
TIDNINGEN FÖR PERSONAL INOM<br />
TRANSPLANTATION OCH NJURSJUKVÅRD I NORDEN<br />
Studie: Patienters<br />
upplevelse av att<br />
transplanteras<br />
Ulla banar väg<br />
för peritonealdialys<br />
i Västernorrland<br />
NR. 2.<strong>2009</strong> 35 KRONOR<br />
Modiga Zanna<br />
– snart i hemhemodialys<br />
DIALÄSEN 2.<strong>2009</strong> 1
Making life in the dialysis<br />
clinic easier for everyone<br />
www.gambro.com<br />
HCEN5485_2 ©<strong>2009</strong>.02. Gambro Lundia AB
INNEHÅLL<br />
42 Att sticka sig själv är lättare än<br />
två plus två, säger Zanna Wigg.<br />
Möt henne och sjuksköterskorna<br />
Ann-Sofi Forsberg och<br />
Suzanne Andersson i Falun.<br />
27<br />
14<br />
16<br />
14 Lysosomala sjukdomar: Hopp om bättre behandlingsmöjligheter.<br />
16 Ulla Holmlund banar väg för PD i Västernorrland och utbildar<br />
personal och patienter om peritonealdialys.<br />
21 Svensk Njurmedicinsk Sjuksköterskeförening:<br />
Sjuksköterskans roll i vården<br />
22 Över 20 år har gått sedan dialysolyckan i Linköping och Svensk<br />
Njurmedicinsk Sjuksköterskeförening bildades. Möt PO Sundskvist,<br />
föreningens första ordförande.<br />
27 Att bli transplanterad: För att ge optimal vård krävs kunskaper om<br />
patienters erfarenhet av sin kropp och sitt välbefinnande.<br />
33 Svensk Förening för Medicinsk Teknik och Fysik Dialys:<br />
Strypventil sparar vatten.<br />
37 Per Åkes krönika: När börjar och slutar njursvikten …<br />
38 Ägarbyte: Personalen i Trelleborg fick inte uppdraget att själva<br />
driva mottagningen, men fick kunskap om lagar och regler.<br />
41 Nordiatrans: Eldsjälar behövs till kongresser!<br />
42 Zanna 10 år får hemodialysbehandling på sjukhuset i Falun.<br />
Snart är det dags att ta med sig behandlingen hem.<br />
DIALÄSEN 2.<strong>2009</strong> 3<br />
stina rapp / dalarnas tidning
LEVANDE<br />
BEVIS<br />
Den erfarenhet som samlats gör att du kan<br />
ge dina patienter en beprövad behandling.<br />
BRED ERFARENHET<br />
Behandling med CellCept är indicerat vid<br />
njurtransplantation hos vuxna och<br />
barn (över 2 år)<br />
levertransplantation<br />
hjärttransplantation<br />
FLEXIBILITET<br />
Behandling med CellCept kan ske med<br />
tabletter<br />
kapslar<br />
suspension<br />
intravenös lösning<br />
CellCept (mykofenolatmofetil) L04 AA06 (Rx, F). Baserat på produktresumé 2008-02-28.<br />
Indikationer: Profylax mot akut transplantatavstötning efter njur-, hjärt- eller levertransplantation<br />
i kombination med ciklosporin och kortikosteroider.<br />
Varningar och försiktighet: CellCept skall inte användas under graviditet och är kontraindicerat<br />
vid amning. Förpackningar: CellCept finns i tabletter 500 mg, kapslar 250 mg, pulver till<br />
oral suspension 200 mg/ml, samt som pulver till koncentrat till infusionsvätska 500 mg.<br />
För aktuella priser och ytterligare information, se www.fass.se.<br />
Roche AB, Box 47327, 100 74 Stockholm<br />
SE.CEL.0808.3
TIDNINGEN FÖR PERSONAL INOM<br />
TRANSPLANTATION OCH NJURSJUKVÅRD I NORDEN<br />
Studie: Patienters<br />
upplevelse av att<br />
transplanteras<br />
Ulla banar väg<br />
för peritonealdialys<br />
i Västernorrland<br />
NR. 2.<strong>2009</strong> 35 KRONOR<br />
Modiga Zanna<br />
– snart i hemhemodialys<br />
Tidningen för personal inom transplantation & njursjukvård i Norden sänds till:<br />
Transplantations- och njurmedicinska kliniker i Norden och medlemmar inom<br />
föreningarna alternativt nätverken: Nordiatrans, Svensk Njurmedicinsk Sjuksköterskeförening,<br />
Svensk Njurmedicinsk Förening, Svensk Transplantationsförening,<br />
Svensk Förening för Medicinsk Teknik och Fysik-dialys, Norska Nefrologer,<br />
Dietisternas Riksförbunds referensgrupp i njurmedicin samt till övriga<br />
intresserade inom professionen.<br />
<strong>Dialäsen</strong> utkommer sex gånger per år med utgivningsveckor 6, 14, 22, 36,<br />
44 och 51.<br />
Upplaga: 3 500 exemplar (senaste TS kontroll 3 300 ex.)<br />
Postadress: Tidningen <strong>Dialäsen</strong>, Getabocksvägen 4, 187 54 Täby, Sverige.<br />
Tel/Fax: +46-8-510 515 00<br />
E-post: info@dialasen.com<br />
Hemsida: www.dialasen.com<br />
Ansvarig utgivare: Pia Lundström, pia.dialasen@telia.com<br />
Redaktionellt råd: Anna-Lena Byström, Annette Lennerling och Ulla Winge<br />
Grafisk form: John Losciale, john@losciale.com<br />
Redaktion: Anna-Lena Byström, anna-lena.bystrom@comhem.se<br />
Annette Lennerling, annette.lennerling@vgregion.se<br />
Ulla Winge, sren.w@telia.com<br />
Illustration: Anna Svanfeldt<br />
Tryckeri: Trydells Tryckeri AB, Laholm<br />
Annonsering: Se www.dialasen.com eller www.sverigestidskrifter.se<br />
Artikelförfattare och annonsör svarar för innehållet i publicerat material.<br />
Redaktionen förbehåller sig rätten att redigera insända bidrag, dock utan att<br />
förvanska innehållet i materialet. Insända bidrag kan publiceras anonymt, men<br />
redaktionen skall veta artikelförfattarens namn. All redaktionell text lagras<br />
elektroniskt för att kunna publiceras på <strong>Dialäsen</strong>s hemsida www.dialasen.<br />
com. Författare som ej accepterar detta måste meddela förbehåll. I princip<br />
publiceras inte artiklar med sådant förbehåll. Tidningen <strong>Dialäsen</strong> ansvarar inte<br />
för inskickat obeställt material.<br />
Manusstopp för <strong>Dialäsen</strong> 3/<strong>2009</strong> är den 13/4 med utgivning v 22. Manusstopp<br />
för 4/<strong>2009</strong> är den 12/6 med utgivning v 36. Sänd din artikel skriven<br />
i Word 2000 till: pia.dialasen@telia.com. Komplettera gärna med fotografier<br />
som sänds separat per post eller högupplösta digitala bilder med minst 300<br />
dpi. Mer information finner du på www.dialasen.com »författaranvisningar«.<br />
ISSN: 1104-4616<br />
NUMMER 2.<strong>2009</strong><br />
Omslagsbild:<br />
stina rapp / dalarnas tidning<br />
Adressändring: Medlemmar i Nordiatrans, SNF, STF, SNSF och MTF-D kontaktar<br />
respektive förening. Övriga läsare gör sin adressändring på<br />
www.dialasen.com<br />
Prenumerationsärenden: www.dialasen.com<br />
Tel: +46-8-510 515 00. Kostnad för sex nummer år <strong>2009</strong> är 210 sek. Uppge<br />
om du tillhör någon av ovan nämnda föreningar så erhåller du tidningen genom<br />
din förening.<br />
LEDARE<br />
PIA LUNDSTRÖM | ANSVARIG UTGIVARE<br />
Investering för framtiden<br />
Flygplanet tar mig från Norge till Sverige.<br />
Nordiatrans är över och jag funderar<br />
på detta fenomen som samlar flera<br />
hundra personer inom njurmedicin<br />
och transplantation från samtliga skandinaviska<br />
länder under ett par dagar.<br />
Gagnar det patienten och utvecklingen<br />
för yrkeskåren att genomföra<br />
kongresser för flera hundra deltagare? Är omkostnaderna i<br />
form av kongressavgift och frånvaro från arbetet rimliga i relation<br />
till ”intäkten”? För det är ju faktiskt så att både skattebetalarna<br />
och din arbetsgivare – hoppas jag i alla fall - vill ha<br />
valuta för den investering som deltagande i kongresser innebär.<br />
Ge därför din arbetsplats all feedback när du varit på kongress,<br />
så att arbetsledningen fortsätter att se nyttan av kurser<br />
eller kongresser.<br />
Jag är övertygad om att genomtänkta kongresser som till<br />
exempel Nordiatrans gagnar utvecklingen. Idéer föds och<br />
andra förkastas. Möjligheter ges till utbyte av erfarenheter<br />
över landsgränserna. Ofta ges konkreta förbättringsförslag,<br />
kunskaper sprids och ämnesuppslag på lämpliga framtida<br />
forskningsområden dyker upp. Tillsammans är det en god<br />
investering och ger fortsatt god vård för patienterna.<br />
Den årliga Världsnjurdagen med preventiva temat– håll<br />
blodtrycket lågt – ägde rum den 12 mars. På olika platser i<br />
Norden informerade både patientföreningar och professionen<br />
– ibland med företags hjälp – allmänheten om vikten att<br />
hålla blodtrycket lågt.<br />
Hör gärna av er om hur just du och dina kolleger gick tillväga<br />
den dagen. Ge tips för dina kolleger på andra sjukhus<br />
och berätta samtidigt om en aktivitet som gagnar både individ<br />
och samhällsekonomi. Pia Lundström<br />
Pias lästips!<br />
Hälso- och sjukvården utgör en mycket stor andel<br />
av sveriges ekonomi och påverkar dagligen många<br />
människors liv och välbefinnande. det är därför angeläget<br />
att vårdens finansiering fungerar på ett tillfredsställande<br />
sätt och att vårdresurserna används<br />
inom de områden där de genererar mest nytta. Boken vänder sig<br />
till beslutsfattare på alla nivåer inom vården. En viktig målgrupp är<br />
framtida beslutsfattare. www.studentlitteratur.se artikelnr 32980-01<br />
DIALÄSEN 2.<strong>2009</strong> 5
Betydelsefull<br />
nyhet om<br />
behandling av<br />
järnbristanemi.<br />
Ferinject® (järnkarboxymaltos) är ett nytt unikt järnkomplex,<br />
utvecklat för att undvika de begränsningar som traditionellt<br />
är förknippade med intravenöst järn. Det ges som infusion i<br />
engångsdos på upp till 1000 mg järn och som bolusdos upp<br />
till 200 mg järn. Infusionen tar högst 15 minuter för 1000 mg.<br />
Ferinject kan ges utan testdos.<br />
Gardera med kryss för S-Ferritin vid minsta misstanke om järnbristanemi.<br />
Läs mer på www.ferinject.nu.<br />
FYLLER JÄRNDEPÅERNA<br />
PÅ NYTT ENKELT SÄTT.<br />
Referens: Ferinject produktresumé <strong>2009</strong>. Ferinject ® (järnkarboxymaltos) (B03AC01) (Rx, F). Indikation: för behandling av järnbrist, när orala järnpreparat är ineffektiva eller inte kan användas.<br />
Beredningsform: injektionsvätska 50 mg/ml. Ferinject ingår inte i förmånerna för patienter i hemodialys. Produktresumén uppdaterad <strong>2009</strong>-02-03. För ytterligare information, förpackningar<br />
och priser, se www.fass.se eller www.renapharma.se. Renapharma Vifor, Kungsängsvägen 31, Box 952, 751 09 Uppsala. Tel 018-478 40 50. www.renapharma.se.<br />
v091101 R E L E VA N S . N E T
anna svanfEldt<br />
SARA SVAN<br />
9 B<br />
Dialyspatienter som lever<br />
på hög höjd över havet<br />
får lägre dosor erytropoetin,<br />
men har högre hemoglobinvärden<br />
jämfört med dem<br />
som bor på lägre nivå, närmare<br />
havet.<br />
Forskare på Harvard Medical<br />
School i Boston, USA, har<br />
i en retrospektiv studie visat<br />
att dödligheten bland dialys-<br />
NYHETER<br />
patienter minskar ju högre<br />
över havet patienterna bor,<br />
vilket väl stämde med deras<br />
hypotes.<br />
I studien ingick 800 000<br />
vuxna som under perioden 1<br />
januari 1995 till och med 31<br />
december 2004 gick i dialys.<br />
I genomsnitt följdes deltagarna<br />
i 1,9 år, och de delades<br />
in efter höjden över havet på<br />
Högt blodtryck i unga<br />
år ökar risken<br />
för sjukersättning<br />
senare i livet<br />
Högt blodtryck är en välkänd riskfaktor för<br />
utveckling av hjärt-kärlsjukdomar och förtidig<br />
död. Omkring hälften av männen och<br />
en tredjedel av kvinnorna i Sverige har högt<br />
blodtryck. I en studie från Karolinska Institutets<br />
Folkhälsoakademi har man kartlagt sambandet<br />
mellan systoliskt blodtryck och risken<br />
för att beviljas sjuk- eller aktivitetsersättning<br />
hos män födda 1951 till 1970. Studien visar att<br />
risken för att beviljas sjuk- eller aktivitetsersättning<br />
orsakat av hjärt- kärlsjukdomar var<br />
tydligt ökad med ett förhöjt systoliskt blodtryck<br />
redan i unga år jämfört med män med<br />
normalt blodtryck.<br />
Människor som har beviljats sjuk- eller aktivitetsersättning<br />
återvänder sällan till arbetslivet<br />
vilket ger stora indirekta kostnader. Om<br />
man tidigt identifierar högt blodtryck hos individer<br />
kan man på sikt minska dessa kostnader.<br />
Skolhälsovård, företagshälsovård och vårdcentraler<br />
som träffar och undersöker unga personer har<br />
stora möjligheter att förbättra utvecklingen genom<br />
hälsosamtal om levnadsvanor och livsstilsfaktorer.<br />
Källa: www.newsdesk.se/pressroom/stockholms_lans_landsting/<br />
<strong>2009</strong>-01-21<br />
Boende på hög höjd minskar dödlighet<br />
deras bostadsort.<br />
Det visade sig att dödligheten<br />
bland patienter som<br />
levde på över 1 291 meters<br />
höjd var 12-15 procent lägre<br />
jämfört med dem som bodde<br />
på 76 meters höjd eller lägre,<br />
vilket 40,5 procent av deltagarna<br />
gjorde.<br />
Dessutom kunde forskarna<br />
se att patienter som levde på<br />
1 828 meters höjd i genomsnitt<br />
levde 0.9 år längre efter<br />
påbörjad dialysbehandling<br />
än de som levde på 76 meters<br />
höjd eller lägre.<br />
Studien presenterades i<br />
JAMA;<strong>2009</strong>;301:508-512<br />
Källa: dagens Medicin<br />
4 februari <strong>2009</strong><br />
DIALÄSEN 2.<strong>2009</strong> 7
Två läkare och forskarstuderande<br />
i pediatrik vid<br />
Lunds universitet fick i slutet<br />
av januari besöka Slottet<br />
och motta stipendier av<br />
Drottning Silvia.<br />
Det är Lisa Sartz, som<br />
forskar om sjukdomen hemolytiskt<br />
uremiskt syndrom<br />
som i Sverige är den<br />
vanligaste orsaken till akut<br />
njursvikt hos barn, och Eva<br />
Morsing som forskar om<br />
8<br />
NYHETER<br />
Stort medicintekniskt<br />
samarbete i Västsverige<br />
Fem Västsvenska parter satsar gemensamt på att skapa ett<br />
medicintekniskt centrum, MedTech West. Målet är bättre<br />
förutsättningar för forskning, utveckling och innovationer<br />
inom det medicintekniska området genom ökad samverkan<br />
mellan akademi, vård och industri.<br />
Parterna i MedTech West är Chalmers tekniska högskola,<br />
Göteborgs universitet, Högskolan i Borås, Sahlgrenska Universitetssjukhuset<br />
och Västra Götalandsregionen. Tillsammans<br />
satsar parterna 13,5 miljoner kronor extra under en<br />
treårsperiod på att bland annat rekrytera nya forskare. Man<br />
räknar också med att kunna erhålla både nationella och internationella<br />
forskningsanslag.<br />
Stipendier från<br />
Drottning Silvia<br />
Lisa Sartz erhöll<br />
stipendium från<br />
Drottning Silvias<br />
Jubileumsfond.<br />
kärl- och nervutvecklingen<br />
hos för tidigt födda barn.<br />
Lundaforskarna är två av de<br />
sammanlagt åtta unga forskare<br />
som fått 2008 års stipendier<br />
från Drottning Silvias<br />
Jubileumsfond, en fond<br />
som ger pengar till forskning<br />
om barn och handikapp.<br />
Källa: lunds Universitet<br />
<strong>2009</strong>-01-27<br />
Tanken är att samarbetet både ska leda till nya produkter<br />
men också bidra till att nya företag bildas inom den högteknologiska<br />
sektorn.<br />
- Idag får högteknologiska lösningar en allt större betydelse<br />
för den specialiserade sjukvården. För att möta detta<br />
behov satsar vi nu tillsammans på teknikdriven forskning<br />
och utveckling med inriktning mot att lösa aktuella problem<br />
inom sjukvården, säger Björn Brorström prorektor,<br />
Högskolan i Borås.<br />
Källa: pressmeddelande <strong>2009</strong>-01-29 västra götalandsregionen. sahlgrenska<br />
Universitetssjukhuset.<br />
Ny styrelse<br />
inom Svensk<br />
Transplantationsförening<br />
Svensk transplantationsförening<br />
har som syfte att bland<br />
annat genom anordnande av<br />
vetenskapliga möten stödja<br />
och stimulera utvecklingen av<br />
transplantation av främmande<br />
organ och vävnader. Medlemmarna<br />
består av läkare och<br />
annan medicinskt verksam<br />
personal med kliniskt och vetenskapligt<br />
intresse för transplantation.<br />
Företrädare för närstående<br />
verksamheter har<br />
möjlighet till associerat medlemskap.<br />
Svensk Transplantationsförening<br />
har ny styrelse<br />
från och med 27 november<br />
2008.<br />
Ordförande: Jonas Wadström,<br />
transplantation och leverkirurgiska<br />
kliniken. akademiska sjukhuset,<br />
Uppsala jonas.wadstrom@<br />
akademiska.se<br />
Sekreterare: Helene Andersson,<br />
Kliniken för njurmedicin<br />
och transplantation. Universitetssjukhuset<br />
Mas, Malmö<br />
helene.h.andersson@skane.se<br />
Kassör: Bengt von Zur-Mühlen,<br />
njurmedicinsektionen, Medicinkliniken.<br />
akademiska sjukhuset,<br />
Uppsala bengt.muhlen@medsci.uu.se<br />
Lars Bäckman, transplantationscentrum,<br />
sahlgrenska Universitetssjukhuset,<br />
göteborg lars.<br />
backman@surgery.gu.se<br />
Christian Cahlin, transplantationscentrum,<br />
sahlgrenska Universitetssjukhuset,<br />
göteborg<br />
christian.cahlin@surgery.gu.se<br />
Henrik Gjertsen, transplantationskirurgiska<br />
kliniken, KarolinskaUniversitetssjukhuset<br />
Huddinge, stockholm henrik.<br />
gjertsen@karolinska.se<br />
Ulf Kjellman, transplantationscentrum,<br />
sahlgrenska Universitetssjukhuset,<br />
göteborg<br />
ulf.w.kjellman@vgregion.se<br />
Marie Omnell-Persson, Kliniken<br />
för njurmedicin och transplantation,<br />
Universitetssjukhuset Mas,<br />
Malmö Marie.omnell-persson@<br />
skane.se<br />
Annika Tibell, transplantationskirurgiska<br />
kliniken, Karolinska<br />
Universitetssjukhuset Huddinge,<br />
stockholm annika.tibell@karolinska.se<br />
Mer information finns att läsa på<br />
vår hemsida: www3.svls.se/<br />
sektioner/tp/<br />
DIALÄSEN 2.<strong>2009</strong>
Organens bio-ålder bestämmer<br />
funktionen på transplanterade njurar<br />
Forskare vid Glasgows universitet<br />
i Skottland har upptäckt<br />
att den största faktorn<br />
för att kunna förutsäga hur<br />
väl och hur länge njurarna<br />
kommer att fungera efter<br />
transplantation är njurarnas<br />
bio-ålder.<br />
Glasgowforskarna har utvecklat<br />
en metod för att<br />
mäta njurarnas bio-ålder.<br />
Det gjordes genom att ett<br />
antal bio-markörer i njurarna<br />
undersöktes. Genom<br />
att undersöka hur långt »cellklockan«<br />
gått kunde de säkerställa<br />
de hur friska cellerna<br />
var. Åldern på ett organ<br />
bestäms inte genom dess ålder<br />
i år utan genom hur<br />
långt den cellulära klockan<br />
gått, det vill säga hur biologiskt<br />
unga och friska organets<br />
celler är och hur stor<br />
kapacitet cellerna har att re-<br />
parera sig själva. Ju fler skadade<br />
celler som finns desto<br />
mindre förmåga att reparera<br />
sig själva.<br />
Idag är donatorns ålder<br />
ofta det som avgör om njurarna<br />
kommer att användas<br />
för transplantation, eftersom<br />
gamla njurar vanligtvis fungerar<br />
sämre. Men många äldre<br />
njurar fungerar precis lika<br />
bra som unga donatorers.<br />
Äldre människor kan ha utsatts<br />
för färre stressorer under<br />
livet och ha yngre organ<br />
än unga människor som utsatts<br />
för mer stressorer.<br />
Forskarna fann att de njurar<br />
som hade lägre nivåer<br />
av genen cylin-dependent kinase<br />
2a (CDKN2a) före transplantation<br />
hade lägre nivåer<br />
av s-kreatinin sex månader<br />
och ett år efter transplantationen<br />
och fungerade alltså<br />
År 2008 blev ett rekordår när det gäller organtransplantationer<br />
både i Sverige och Norge.<br />
I Sverige genomfördes totalt 681 organtransplantationer<br />
jämfört med 620 under 2007 och i Norge fick 425 patienter<br />
nya organ 2008. I Sverige gjordes 419 njurtransplantationer<br />
vilket är det högsta antalet någonsin. Verksamhetschef vid<br />
Donationsrådet i Sverige, Åsa Welin, säger, ”Det är ett mycket<br />
positivt resultat och en konsekvens av ett strukturerat, effektivt<br />
och hårt arbete inom hälso- och sjukvården när det gäller<br />
organ- och vävnadsdonation. Både donationsansvariga läkare<br />
och sjuksköterskor och personal vid de respektive transplantationsenheterna<br />
i landet gör ett fantastiskt arbete”.<br />
Arbetet med att öka antalet donationer måste fortskrida<br />
eftersom bristen på organ för transplantation är fortsatt stor<br />
och omkring 600 svårt sjuka står på väntelista för ett eller<br />
flera organ.<br />
I Norge var antalet transplantationer 2008 det högsta nå-<br />
Njurtransplantation. En viktig faktor för att kunna förutsäga ett<br />
organs funktion är att undersöka cellernas biologiska ålder.<br />
bättre. De flesta celler har ett<br />
begränsat antal gånger de<br />
kan dela sig. Genen CDKN2a<br />
tros hjälpa åldrade celler när<br />
de inte längre kan dela sig.<br />
Det innebär att ju lägre CD-<br />
KN2a ju yngre är organet bio-<br />
logiskt. Forskarna planerar<br />
nu att undersöka ett större<br />
antal organ och differentiera<br />
gentyper.<br />
Källa: www.medicalnewstoday.<br />
com/ <strong>2009</strong>-01-27<br />
Ett rekordår för transplantationsverksamheten<br />
gonsin och som ett resultat av ökningen har väntelistorna<br />
kortats. Regeringen har satt som mål att ha 30 donationer per<br />
million invånare och 2007 uppnåddes 21 donationer per million<br />
invånare. Detta resultat betraktas som en viktig milstolpe<br />
i att nå regeringens mål. När det gäller njurtransplantationer<br />
med njure från levande givare ligger Norge fortsatt i världstoppen<br />
med en ökning från 2007 till 2008 på 14 procent.<br />
Arbetet med att få fler att säga ja till donation och öka antalet<br />
donatorer i Norge fortsätter och man fokuserar på tre<br />
områden: att stärka den nationella koordinatorsfunktionen<br />
för organdonation, utarbeta en handlingsplan för att förebygga<br />
samt att tidigt sätta in behandling vid kronisk njursvikt<br />
samt ett upprättande av ett nationellt råd för organdonation<br />
och transplantation.<br />
Källa: www.newsdesk.se/view/pressrelease/ 09-01-12,<br />
www.regjeringen.no/nb/dep/hod/aktuelt/nyheter 09-01-09<br />
DIALÄSEN 2.<strong>2009</strong> 9<br />
sciEncE pHoto liBrary
10<br />
specifik destination<br />
essentiell behandling<br />
Zemplar ® – en behandling<br />
som träffar rätt<br />
• specifik destination: Zemplar möjliggör selektiv<br />
aktivering av vitamin D-receptorn (VDR) i bisköldkörteln med<br />
minimal inverkan på kalcium- och fosfatnivåerna. Zemplar<br />
uppreglerar även kalciumavkännande (CaSR) receptorer i<br />
paratyreoidea. 1-4<br />
• essentiell behandling: Zemplar är en aktiv<br />
D-vitaminanalog. D-vitamin är essentiellt för patienter<br />
med kronisk njursvikt. 4-6<br />
* pth = paratyreoideahormon<br />
referenser:<br />
1. Martin KJ, González EA, Gellens M, et al. J Am Soc Nephrol 1998;9:1427-1432.<br />
2. Lindberg J, Martin KJ, González EA, et al. Clin Nephrol 2001;56:315-323.<br />
3. Takahashi F, Finch JL, Denda M, et al. Am J Kidney Dis 1997;30:105-112.<br />
4. Martin KJ, González E, Lindberg JS, et al. Am J Kidney Dis 2001;38(suppl 5):S57-S63.<br />
Abbott Scandinavia AB – Stockholm • Tel. 08-546 567 00 • Gårdsv. 8, Box 509, 169 29 SOLNA<br />
5. Teng M, Wolf M, Lowrie M, et al. N Engl J Med 2003;349:446-456.<br />
6. Teng M, Wolf M, Ofsthun MN, et al. J Am Soc Nephrol 2005;16:1115-1125.<br />
indikationer: Profylax och behandling av sekundär hyperparatyreoidism hos patienter med kronisk njursvikt som behandlas med hemodialys. kontraindikationer: Hyperkalcemi,<br />
D-vitamintoxicitet och överkänslighet mot paricalcitol eller något hjälpämne. förpackningar: Injektionsvätska 5 mikrog/ml, 5 x 1 ml ampull. för mer info: www.fass.se<br />
DIALÄSEN 2.<strong>2009</strong><br />
SWE/190/09.2006
NYHETER<br />
Transplantation<br />
med<br />
organ från<br />
äldre donatorer<br />
är säkra<br />
Tidigare rapporter har<br />
visat att donatorns ålder,<br />
det vill säga äldre<br />
än 60 år, bidrar till att<br />
minska organ- och patientöverlevnad.<br />
I motsats till detta<br />
menar forskare från<br />
Washington University<br />
School of Medicin i St<br />
Louis som står bakom<br />
denna studie att man genom<br />
noggrann selektion<br />
av de donatorer som<br />
är äldre än 60 år – eller<br />
till och med över 70<br />
år - kan få resultat som<br />
är jämförbara med resultaten<br />
efter transplantation<br />
med organ från<br />
yngre donatorer. Forskarna<br />
analyserade sina<br />
erfarenheter av 741 levertransplantationer<br />
och<br />
de kunde inte se någon<br />
nackdel vare sig för det<br />
transplanterade organet<br />
eller för patienten som<br />
orsakades av donatorns<br />
ålder (över 60 år). Däremot<br />
fann man att tiden<br />
från organuttag till transplantation<br />
var signifikant<br />
kortare för organen<br />
från de äldre donatorerna.<br />
Slutsatsen forskarna<br />
drog var att äldre<br />
organdonatorer är en<br />
viktig och säker källa för<br />
att öka antalet donatorer.<br />
Källa: www.reutershealth.<br />
com/archive/2008/12/29/<br />
eline/links/20081229elin026.<br />
html 09-01-02<br />
Värk i händer hos dialyspersonal<br />
Arbetsmiljöverket, AMV, i<br />
Göteborg har granskat hur<br />
personal vid olika medicinska<br />
verksamheter inom Västra<br />
Götalandsregionen och<br />
Halland påverkas av medicinteknisk<br />
utrustning. Samtidigt<br />
har man tittat på hur<br />
mycket utbildning personal<br />
får i de maskiner och hjälpmedel<br />
som används i arbetet.<br />
På dialysavdelningarna visade<br />
sig ett för AMV oväntat<br />
arbetsmiljöproblem, nämligen<br />
att dialyspersonalen klagade<br />
på smärtor i handleder,<br />
händer och fingrar. Problemen<br />
med de finmotoriska<br />
vrid-och klämrörelserna är<br />
välkända, enligt Anne Gamrell,<br />
dialyssköterska vid Danderyds<br />
sjukhus och vice ordförande<br />
i SNSF. Kolleger har<br />
Enkelt urintest<br />
upptäcker virus<br />
Forskare vid the University<br />
of North Carolina har funnit<br />
en metod att upptäcka förekomst<br />
av ett virus, polyomavirus<br />
nephropathy, som förekommer<br />
hos mellan två och<br />
fyra procent av njurtransplanterade<br />
patienter.<br />
Många är bärare av viruset<br />
utan att ha några symtom,<br />
men hos njurtransplanterade<br />
immunsupprimerade<br />
patienter kan viruset orsaka<br />
svåra infektioner och<br />
utveckla kronisk njursvikt i<br />
transplantatet.<br />
Upptäcks viruset tidigt<br />
kan behandling sättas in,<br />
antingen genom att sänka<br />
Handledssmärtor hos dialyspersonal<br />
är ett välkänt problem,<br />
menar Anne Gamrell.<br />
sjukskrivits och i vissa fall<br />
behövt opereras på grund<br />
av överbelastningar på händerna.<br />
– Här på Danderyds sjukhus<br />
får var och en klä högst<br />
den dosen av immunsuppressiva<br />
läkemedel, och låta<br />
kroppens immunsystem bekämpa<br />
det, eller genom antivirala<br />
läkemedel.<br />
Tidigare har viruset endast<br />
kunna upptäckas genom<br />
njurbiopsi, med risk<br />
för att man inte lyckas fånga<br />
viruset i biopsin.<br />
Det nya testet är ett enkelt<br />
och billigt urintest som<br />
kan utföras av varje laboratorium<br />
som har ett elektroniskt<br />
mikroskop. I studien<br />
har 160 patienter ingått, och<br />
testet har upptäckt virus hos<br />
alla de som varit bärare.<br />
Källa: reuters 22 januari <strong>2009</strong><br />
två, möjligen tre maskiner<br />
per dag, säger Anne Gamrell.<br />
Avdelningen arbetar också<br />
aktivt med att hitta så mjuka<br />
och lätta slangar som möjligt.<br />
I en mindre studie från<br />
Röda Korsets högskola för<br />
några år sedan visade att hela<br />
20 procent av dialyssköterskorna<br />
övervägde att byta jobb<br />
på grund av handsmärtor.<br />
AMV i Göteborg kommer<br />
nu att göra ytterligare inspektioner<br />
på flera dialysavdelningar<br />
för att se hur vanliga<br />
handproblemen är, och<br />
se om dessa har samband<br />
med hur många ihopkopplingar<br />
som görs av varje sjuksköterska.<br />
Källa: dagens Medicin,<br />
28 januari <strong>2009</strong><br />
Rättelse 1<br />
anna Wahlströms namn vid<br />
bildtexten i reportaget om<br />
diad blev bortglömd i förra<br />
numret av dialäsen. anna arbetar<br />
på dialysenheten i Karlstad<br />
och är spindeln i nätet<br />
för diads utveckling.<br />
Rättelse 2<br />
det gick också att läsa om<br />
accessmötet i stockholm november<br />
08. vi vill förtydliga att<br />
mötet arrangerades av kärlkirurgiska<br />
kliniken på Karolinska<br />
Universitetssjukhuset.<br />
/dialäsens redaktion<br />
DIALÄSEN 2.<strong>2009</strong> 11
12<br />
NYHETER<br />
Donatorsnefrektomi via vagina<br />
Vid Johns Hopkins University School of Medicin i Baltimore,<br />
USA har man för första gången i samband med en njurdonation<br />
från en levande givare tagit ut njuren via ett litet<br />
snitt i bakre delen av donatorns vagina. Donatorn, som uppges<br />
må bra efter operationen, var en frisk 48-årig kvinna som<br />
den 29 januari i år donerade sin ena njure till ett syskonbarn.<br />
Tidigare har bara icke fungerande njurar eller njurar med<br />
cancer opererats ut transvaginalt.<br />
Att ta ut organ via naturliga öppningar förkortar återhämtningsperioden<br />
och ger ett bättre kosmetiskt resultat menar<br />
man. Nefrektomi för transplantationsändamål är i USA den<br />
vanligaste orsaken till att en njure opereras bort. Genom att<br />
erbjuda fler kirurgiska alternativ kan man påverka människors<br />
vilja att donera som levande givare. Förhoppningen med<br />
Cancermedicin<br />
efter njurtransplantation<br />
En ny studie från universitetet<br />
i Cincinnati visar att<br />
läkemedlet bortezomib,<br />
som används för att behandla<br />
cancer i plasmaceller,<br />
också kan vara effektivt<br />
vid behandling av avstötning<br />
efter njurtransplantation.<br />
Det har visat sig att<br />
plasmaceller och de antikroppar<br />
som de producerar<br />
har större betydelse vid avstötningsreaktioner<br />
än man<br />
tidigare trott. I studien fick<br />
sex njurtransplanterade<br />
patienter, som hade behandlingsresistentaavstötningar,<br />
läkemedlet bortezomib.<br />
Avstötningarna hävdes<br />
hos alla sex antikroppsnivåerna<br />
sjönk och transplantatfunktionen<br />
förbättrades.<br />
Under de fem månader som<br />
patienterna nu följts har<br />
ingen av dem fått någon ny<br />
avstötningsreaktion.<br />
Källa: www.heatlfinder.gov/<br />
news/printnewsstory 09-01-02<br />
Under 2008 beslutade Västra<br />
Götalandsregionen att<br />
en regional donationsenhet<br />
med placering på Sahlgrenska<br />
Universitetssjukhuset<br />
skulle bildas. Verksamheten<br />
startade vid årsskiftet<br />
<strong>2009</strong> och är direkt underställd<br />
sjukhusledningen.<br />
Donationsenheten är helt<br />
fristående från transplantationscentrum<br />
och intensivvårdsavdelningarna<br />
vilket innebär att en jävsituation<br />
inte finns. Antalet<br />
donatorer har i Sverige varit<br />
relativt lågt jämfört med<br />
många andra länder i Europa<br />
och en av donationsenhetens<br />
viktigaste uppgifter<br />
är att få fler människor<br />
att vilja donera organ och<br />
vävnader. Anda uppgifter är<br />
att ha ett regionalt övergripande<br />
samordningsansvar<br />
vid de tillfällen donation av<br />
organ och vävnader är aktuellt<br />
på de sjukhus som ingår<br />
den nya tekniken är att fler kvinnor kommer att vilja bli njurdonatorer.<br />
Att ta ut njuren från en levande donator via vagina är något<br />
man är väldigt skeptisk till vid transplantationsenheten<br />
på Rikshospitalet i Oslo, Norge. Det finns ingen fördel med<br />
detta förfarande menar man. Dels är njuren stor, ungefär<br />
som en knytnäve, och dels finns en infektionsrisk för mottagaren<br />
då man tar ut njuren genom ett osterilt område.<br />
Titthålskirurgi vid njurdonation fungerar bra menar man<br />
och ärren efter en sådan operation blir så små att de knappt<br />
syns efteråt.<br />
Källor: http://newsvote.bbc.co.uk/ <strong>2009</strong>-02-03,<br />
www.medilexicon.com/medicalnews <strong>2009</strong>-02-03,<br />
www.vg.no/pub/ <strong>2009</strong>-02-04<br />
Ny donationsenhet på<br />
Sahlgrenska Universitetssjukhuset<br />
i regionen samt att koordinera<br />
organen med de transplantationer<br />
som blir följden<br />
av en organdonation.<br />
Man har också ansvar för<br />
samarbete med övriga regi-<br />
oner som arbetar med organdonationer.<br />
Källa: pressmeddelande från<br />
sahlgrenska Universitetssjukhuset,<br />
västra götalandsregionen<br />
09-01-14<br />
DIALÄSEN 2.<strong>2009</strong><br />
andrEas palMnäs
Fler kan få ö-cellstransplantation<br />
Efter flera års forskning kan nu fler patienter erbjudas<br />
ö-cellstransplantation som alternativ behandling vid typ<br />
1-diabetes. På Akademiska sjukhuset i Uppsala har hittills 17<br />
patienter transplanterats med Langerhanska öar och ungefär<br />
hälften av dem är insulinfria i upp till fem år efter transplantationen.<br />
De flesta patienter behöver flera transplantationer,<br />
ofta tre, från nyligen avlidna donatorer. Åtta av tio<br />
patienter som ö-cellstransplanterats upplever att de fått ett<br />
drägligare liv som är mindre styrt av diabetessjukdomen.<br />
Behandlingen är mer skonsam än alternativet som är pankreastransplantation,<br />
säger professor Gunnar Tufveson på<br />
transplantationesenheten vid Akademiska sjukhuset. Risken<br />
för infektioner och kirurgiska komplikationer är också lägre.<br />
Ett tidigare problem i samband med ö-cellstransplantation<br />
var att många av cellerna dog på grund av otillräcklig<br />
blodförsörjning. Genom att tillsätta substansen Dextransulfat<br />
har celldöden kunnat minskas.<br />
Ö-cellstransplantation riktar sig till patienter mellan 18<br />
och 60 år som har instabil typ 1-diabets och som trots bra<br />
diabetesvård inte lyckats få bra kontroll av sjukdomen. Patienterna<br />
ska inte heller ha allvarligt nedsatt njurfunktion.<br />
Källa: www.newsdesk.se/pressroom/akademiska_sjukhuset/<br />
<strong>2009</strong>-02-06<br />
Forskare på Stanford University School of Medicin i Stanford,<br />
USA arbetar med att utveckla metoder för att kunna bedöma<br />
njurens kvalitet innan den transplanteras till en patient.<br />
Målet är att hitta kriterier för att kunna förutsäga vilka<br />
av de äldre njurarna som är bra och hur länge de kan förväntas<br />
fungera hos den transplanterade patienten.<br />
Oftast tas s-kreatinin för att uppskatta njurfunktion. Det är<br />
ett snabbt men grovt mått. Forskarna vid Stanford använde<br />
sig istället av att analysera ämnet iothalamate som är en mer<br />
precis markör för njurfunktion. Metoden är dyrare, mer tidskrävande<br />
och analysen kan inte utföras på alla center.<br />
Forskarna testade njurfunktionen tre månader efter transplantation<br />
och fann att njurar från donatorer som var 55 år<br />
och äldre bara hade 70 procents funktion jämfört med de<br />
njurar som transplanterats från donatorer under 40 år. De<br />
fann också att de äldre njurarna innehöll hälften så många<br />
Langerhanska öar. De langerhanska öarna i pankreas utsöndrar<br />
hormoner till blodbanan – huvudsakligen insulin och glukagon,<br />
som reglerar blodsockernivåerna.<br />
Nya upptäckter om gamla njurar<br />
kan förbättra transplantaten<br />
fungerande glomeruli och dessa var svullna. De överlevande<br />
glomeruli hade förstorats vilket är ett tecken på att de överarbetar.<br />
Problemet med att de överlevande glomeruli arbetar<br />
hårdare är att det på sikt kommer att leda till utveckling av<br />
ärrvävnad. Forskarna planerar att följa upp samma patienter<br />
om några år för att se hur de äldre organen fungerar. De förutspår<br />
att de transplanterade njurarna med färre glomeruli<br />
kommer att visa sig fungera sämre än njurarna med fler glomeruli.<br />
Om detta stämmer kan man före transplantationen ta<br />
blodprov och vävnadsprov på njurar från äldre donatorer för<br />
att kunna förutsäga hur länge njurtransplantatet kommer<br />
att fungera hos patienten.<br />
Källa: http://main.plsgroup.com/news/content.nsf/medicalnews/<br />
<strong>2009</strong>-01-27<br />
DIALÄSEN 2.<strong>2009</strong> 13<br />
sciEncE pHoto liBrary
Lysosomala sjukdomar<br />
Hopp om bättre<br />
behandlingsmöjligheter<br />
Lysosomer är små enheter som finns i kroppens<br />
alla celler utom i erytrocyter. I lysosomerna<br />
finns ett 50-tal enzymer som i sur<br />
miljö kan hydrolysera sammansatta molekyler<br />
som exempelvis lipider, glykolipider, glukosaminoglykaner<br />
och glykoproteiner.<br />
Lysosomala sjukdomar är ärftliga sjukdomar som orsakas<br />
av förändringar i lysosomernas enzymatiska funktion. Det<br />
finns ett 50-tal lysosomala sjukdomar, var och en med flera<br />
olika typer av mutationer. Varje sjukdom har fått sitt namn<br />
efter den läkare som upptäckte dem, men numera är de även<br />
uppkallade efter den enzymbrist som finns vid just den enskilda<br />
sjukdomen.<br />
Sjukdomarna är var för sig sällsynta, men som sjukdomsgrupp<br />
drabbar de cirka 1 barn av 5000 nyfödda i Sverige. Ibland<br />
är vissa typer av sjukdomarna vanligare i vissa delar av landet,<br />
eller i vissa befolkningsgrupper. Vanligast i Sverige är Krabbes<br />
sjukdom, metakromaisk leukodystrofi (MLD) och Gauchers<br />
sjukdom typ III, som alla debuterar i tidiga barnaår.<br />
Alla leder till död eller svår invaliditet, ofta efter en till<br />
synes normal utveckling från de första levnadsmånaderna.<br />
Symtomen är både fysiska och psykiska såsom förlust av mentala<br />
och motoriska färdigheter, pareser, mental retardation,<br />
påverkan på CNS med förlust av syn och hörsel, hematologiska<br />
symtom, förstorad lever och mjälte. Flera av de lysosomala<br />
sjukdomarna finns beskrivna på Socialstyrelsens hemsida,<br />
http://www.sos.se/smkh<br />
Vid Fabrys sjukdom påverkas framförallt hjärta, kärl och<br />
njurar, med stroke och njursvikt som följd. Vanligen diagnostiseras<br />
sjukdomen i vuxen ålder. I Sverige finns ett 40-tal<br />
personer med sjukdomen.<br />
Tidig diagnostik med nyföddhetsscreening och nya terapier<br />
är nu under utveckling. På olika håll i världen pågår nu<br />
forskning för att identifiera barn redan under neonatalperioden.<br />
Enzymaktiviteter, enzymproteiner eller upplagrings-<br />
14<br />
produkter som kan påvisas på filtrerpapper i PKU-provet undersöks<br />
med olika tekniker med målsättningen att utveckla<br />
metoder som lämpar sig för masscreening av nyfödda.<br />
Behandlingsmöjligheterna som finns är att det saknade enzymet<br />
tillförs, substratreduktionsbehandling eller enzymaktivering.<br />
Tillförsel av det saknade enzymet sker genom stamcellstransplantation,<br />
genterapi eller enzymrestitutionsterapi.<br />
Stamcellstransplantation har använts sedan 80-talet. Under<br />
senare år har navelsträngsblod som stamcellskälla börjat användas<br />
alltmer, vilket ger mindre risk för blandning av donator-och<br />
mottagarceller samt minskad mortalitet. Navelsträngsblod<br />
innehåller också mer ursprungliga stamceller<br />
än benmärg, och det går fortare att få fram en donator.<br />
Utveckling av genterapi pågår för flera av sjukdomarna.<br />
Under en lång tid gick genterapiförsök på djur inte så bra,<br />
men på senare år har resultaten lyckats med adenovirus och<br />
retrovirus som vektorer.<br />
De senaste 10 åren har flera enzymläkemedel tagits fram<br />
och blivit tillgängliga för behandling av lysosomala sjukdomar,<br />
till exempel vid Pompes sjukdom och Fabrys sjukdom.<br />
Substratreduktionsbehandling innebär att syntesen hämmas<br />
av de makromolekyler som inte kan brytas ner vid en viss<br />
enzymdefekt. Metoder för detta håller på att utvecklas.<br />
Vid enzymaktivering försöker man att stabilisera den tredimensionella<br />
enzymstrukturen. Bland annat kan det defekta<br />
enzymet då tas upp av lysosomen och utöva en viss aktivitet.<br />
Vilka av behandlingsmetoderna som man ska välja i framtiden<br />
kommer inte att vara enkelt att avgöra. Bland annat beror<br />
det på att flera sjukdomar har ett långsamt förlopp, och<br />
det kan krävas minst ett par decennier för att utvärdera effekten,<br />
vilket delvis idag är gjort med stamcellstransplantationer.<br />
Samma tid för uppföljning kommer att krävas för genterapi<br />
och enzymaktivering.<br />
Man vet till exempel inte om tidig stamcellstransplanta-<br />
DIALÄSEN 2.<strong>2009</strong>
tion efter nyföddhetsscreening kommer att kunna påverka<br />
förloppet vid de allvarligaste sjukdomarna där det idag är<br />
lönlöst att transplantera. Inte heller vet man om enzymbehandling<br />
tidigt insatt efter neonatal screening kan ha effekt<br />
på CNS eller om enzymläkemedel med ny teknik kan passera<br />
blod–hjärnbarriären, vilket vore önskvärt vid de sjukdomar<br />
där symtom från CNS är mest framträdande.<br />
Samlad kunskap och praktisk erfarenhet av de olika sjuk-<br />
av de ärftliga lysosomala sjukdomarna.<br />
Runt om i världen pågår forskning<br />
både kring tidig upptäckt och<br />
olika behandlingsmetoder.<br />
anna svanfEldt Det finns hopp om bättre behandling<br />
domarna och deras kliniska förlopp i ett fåtal specialistteam<br />
vid ett fåtal specialistcentrum i vårt land<br />
är nödvändigt liksom samverkan med internationell<br />
expertis.<br />
Källa: läkartidningen, nr 51-52, 2008<br />
text Anna-Lena Byström<br />
DIALÄSEN 2.<strong>2009</strong> 15
Ulla Holmlund, i mitten,<br />
vill underlätta för patienter<br />
som väljer peritonealdialys.<br />
Nu sprider hon kunskaperna<br />
från Sundsvall<br />
vidare till Örnsköldsvik där<br />
Bitte Kyrk Hedqvist, till höger,<br />
arbetar. Johan Meurle<br />
är en av patienterna.<br />
16<br />
DIALÄSEN 2.<strong>2009</strong>
Ulla Holmlund vill ge fler patienter tillgång<br />
till påsdialys. Hon har utbildat både personal<br />
och patienter om peritonealdialys (PD)<br />
i tio år på Sundsvalls sjukhus. Sedan några<br />
månader tillbaka är hon också handledare<br />
på en ny mottagning vid Örnsköldsviks lasarett.<br />
Men det finns mer att göra, tycker Ulla<br />
Holmlund som har fått en ny syn på utbildning<br />
och information till patienter under de<br />
år hon har arbetat.<br />
Ulla banar väg för<br />
PD i Västernorrland<br />
När Ulla Holmlund var barn i Sundsvall sjöng Bill Haley<br />
»Rock around the clock« och Chuck Berry tryckte till med<br />
»Maybelline«. På gatorna gled stans fränaste ungdomar omkring<br />
på motorcyklar av 50-talssnitt, som Husqvarnas klassiska<br />
modell Silverpilen.<br />
Ulla Holmlund drömde om att bli spätta - sitta på bönpallen<br />
på motorcykeln – och att bli sjuksköterska.<br />
Karriären som sjuksköterska har hon ordnat. Sedan drygt<br />
30 år jobbar hon i yrket, men livet som spätta har hon inte<br />
hunnit med ännu.<br />
»Nej, karriären som spätta har jag<br />
kvar. Fast numera tänker jag att det kanske<br />
får bli en vespa istället.«<br />
Vespan skulle i så fall kunna användas<br />
för att klättra uppför backarna på<br />
vägen till Sundsvalls sjukhus. Något annat<br />
jobb än som PD-sjuksköterska vid<br />
den njurmedicinska kliniken på Sundsvalls sjukhus kan hon<br />
inte tänka sig.<br />
»Inte en enda dag har jag tyckt att det har varit tråkigt att<br />
gå till jobbet. Det här är det bästa jobb man kan ha.«<br />
Jobbet handlar framförallt om att utbilda, förklara och<br />
hjälpa fler patienter igång med PD. Ulla Holmlund åker hem<br />
till de flesta patienterna för att hjälpa dem att hantera dialysen<br />
i hemmiljön.<br />
»Vi kommer verkligen nära patienterna. Visserligen kom-<br />
» Om man arbetar som PD-<br />
sköterska måste man tycka<br />
om att informera och utbilda.<br />
Det är den största delen av<br />
jobbet faktiskt. «<br />
mer man nära patienterna när man jobbar med bloddialys<br />
också, men det blir ändå skillnad när man träffar patienterna<br />
i deras hem. Det betyder också att man måste vara väldigt ödmjuk.«<br />
Ulla Holmlund har gjort hembesök hos patienter runt om<br />
i Västernorrlands län. Ibland är avstånden så långa att hon<br />
måste övernatta. Från Örnsköldsvik i norra Västernorrland är<br />
det 16 mil till Sundsvall. Men i framtiden blir det färre resor.<br />
Örnsköldsviks lasarett har startat en PD-mottagning där Ulla<br />
Holmlund i början fungerar som handledare<br />
för den ansvariga sjuksköterskan,<br />
Bitte Kyrk Hedqvist.<br />
Arbetet handlar inte bara om att lära<br />
upp patienter som ska kunna utföra dialysen<br />
hemma. Det handlar också ofta om<br />
att lära upp de personer som ska assistera<br />
om patienten inte ska sköta dialysen själv.<br />
»Det blir mycket kontakter med distriktssköterskor, till exempel.<br />
Om man arbetar som PD-sköterska måste man tycka<br />
om att informera och utbilda. Det är den största delen av jobbet<br />
faktiskt.«<br />
Ulla Holmlunds främsta drivkraft är att hon sett hur många<br />
patienter som har haft glädje av självdialys i form av peritonealdialys.<br />
»Det är fantastiskt att se hur många äldre som mår bra i PD,<br />
DIALÄSEN 2.<strong>2009</strong> 17
man ser hur deras livskvalitet ökar. Det är klart att det inte<br />
alltid fungerar, men väldigt ofta visar det sig fungera bättre<br />
än man kunde tro«, säger hon.<br />
Ulla Holmlund har mött patienter på många olika sätt under<br />
årens lopp.<br />
I början av 90-talet var hon med och startade njurskolan<br />
vid Sundsvalls sjukhus. På den tiden gjorde hon och några<br />
kolleger allt material själva.<br />
Men erfarenheterna har lärt henne att bedriva undervisning<br />
på ett annorlunda sätt numera.<br />
»I början hade vi massor av fakta och overheadbilder. Jag<br />
brukar säga att det var som en sjukvårdsutbildning för patienter.<br />
Men det visade sig inte vara så effektivt«.<br />
Nuförtiden bygger hennes utbildningar istället mer på<br />
diskussioner i sin egen takt där frågor från deltagarna är lika<br />
viktigt som de fakta föreläsaren har med sig.<br />
»Det är viktigt att alla får ta till sig informationen i sin egen<br />
takt. Annars blir det bara missförstånd. Jag har många gånger<br />
sett att det kan finnas stora skillnader mellan vad jag har sagt<br />
– och vad patienterna har uppfattat att jag sa.«<br />
Därför är en av Ulla Holmlunds grundregler när hon håller<br />
utbildningar att upprepa – och att upprepa en gång till. Som<br />
pedagog håller hon sig också till devisen<br />
att inlärningen fungerar bättre om deltagarna<br />
trivs och har roligt.<br />
»I förra veckan var det en så enkel sak<br />
som att jag kom ut med en bricka med<br />
kaffekoppar till några undersköterskor<br />
som jag höll kurs för. Det behövs inte<br />
mer ibland, det gäller att skapa en positiv<br />
stämning.«<br />
Utbildningsinsatserna lönar sig, tror<br />
Ulla Holmlund.<br />
18<br />
Johan Meurle är en av de<br />
patienter som kan ha möjlighet<br />
att spara in en tur- och<br />
returresa på totalt 32 mil när<br />
Örnsköldsvik utökar verksamheten<br />
vid sin njurklinik.<br />
»Jag har inte gjort någon vetenskaplig undersökning, men<br />
det visade sig att en betydligt större andel patienter hamnade<br />
» I förra veckan var det en så<br />
enkel sak som att jag kom ut<br />
med en bricka med kaffekoppar<br />
till några undersköterskor<br />
som jag höll kurs för.<br />
Det behövs inte mer ibland,<br />
det gäller att skapa en positiv<br />
stämning.«<br />
i PD än i bloddialys efter njurskolan hos oss.«<br />
Hur stor andel av patienterna som har PD-dialys kan dock<br />
variera över tiden. Ulla Holmlund träffar<br />
också en del patienter som tvekar eftersom<br />
de är oroliga för komplikationer. En<br />
orsak kan vara att patienterna aldrig träffar<br />
de personer som har fungerande PD i<br />
hemmet. De personerna syns helt enkelt<br />
inte på avdelningen.<br />
»Det är klart att det inte är bra reklam<br />
för PD om man bara träffar patienter som<br />
har fått problem med dialysen. På avdelningen<br />
finns det ju risk att patienterna aldrig träffar dem<br />
som det har gått bra för.«<br />
Då är saklig information botemedlet, enligt Ulla Holm-<br />
DIALÄSEN 2.<strong>2009</strong>
lund. Sedan ett år tillbaka har njurmedicinska kliniken en<br />
koordinator, Ulrika Sjölén, som tar hand om en stor del av<br />
informationsarbetet före valet av dialysform.<br />
Hon organiserar bland annat njurskolan<br />
där hela njurteamet ingår.<br />
»Vi arbetar för att patienterna ska<br />
känna sig trygga och delaktiga och där är<br />
koordinatorns roll mycket viktig«, säger<br />
Ulla Holmlund, som tidigare också drev<br />
anhörigträffar tillsammans med en kollega.<br />
Tidsbrist gjorde att träffarna upphörde<br />
för flera år sedan. Men Ulla Holmlund skulle gärna ta<br />
upp verksamheten igen om det är möjligt.<br />
»Eftersom de anhöriga påverkas så mycket är det rimligt<br />
att de också får fler chanser att lyssna och fråga om PD«.<br />
» Det finns och har hela tiden<br />
funnits stora möjligheter att<br />
utvecklas i arbetet här. Sjuksköterskorna<br />
får ta ett stort<br />
eget ansvar och klimatet är<br />
öppet, vilket också bidrar till<br />
utvecklingen.«<br />
Ulla Holmlund har ett fackligt förflutet, som skyddsombud,<br />
men har enbart positiva saker att säga om arbetet på kliniken.<br />
»Det finns och har hela tiden funnits<br />
stora möjligheter att utvecklas i arbetet<br />
här. Sjuksköterskorna får ta ett stort<br />
eget ansvar och klimatet är öppet, vilket<br />
också bidrar till utvecklingen.«<br />
Den senaste förändringen är en särskild<br />
självdialys-enhet. Verksamheten<br />
som just har startat flyttar snart in i nyrenoverade<br />
lokaler. Där samlas verksamheten<br />
för patienter som har PD, hem-HD eller sköter dialysen<br />
på egen hand på avdelningen.<br />
text Susanne Rydell foto Peter Hamberg<br />
DIALÄSEN 2.<strong>2009</strong> 19
Ö-vik satsar för<br />
framtiden<br />
En ny njursviktskoordinator och en ny mottagning<br />
för påsdialys är på plats vid lasarettet<br />
i Örnsköldsvik. Det har inte blivit fler<br />
tjänster, men resurserna har omfördelats.<br />
Lena Alexandersson, enhetschef för njurkliniken,<br />
tror att ändringen ger fördelar för patienterna.<br />
I slutet av februari firade den njurmedicinska enheten<br />
20-årsjubileum vid Örnsköldsviks lasarett. Firandet skedde<br />
med öppet hus både för patienter och Njurförbundet.<br />
Det finns anledning att fira jubileet. Verksamheten har<br />
vuxit och förändrats under de senaste åren. Kliniken har plats<br />
för maximalt 32 patienter i bloddialys, 3 gånger per vecka,<br />
och vid flera tillfällen har kliniken haft eller varit nära maxantalet.<br />
Det är ett av skälen till att enheten har satsat på nya<br />
funktioner i form av påsdialys och njursviktskoordinator.<br />
»Jag tycker att vi förbereder oss för framtiden när vi gör det<br />
möjligt för patienterna att få hjälp med påsdialys här, och<br />
även med den nya koordinatorn. Det kan bli ett sätt att öka<br />
möjligheten för patienter till självdialys«, säger Lena Alexandersson.<br />
Förändringen innebär också att patienterna slipper en<br />
del resor på 32 mil, vilket är avståndet fram och tillbaka, till<br />
Sundsvalls sjukhus. Ulla Holmlund från Sundsvall är handledare<br />
och har varit med och startat den nya verksamheten (se<br />
artikel här intill).<br />
De senaste månaderna har flera patienter från Örnsköldsvik<br />
börjat med påsdialys.<br />
»Det är klart att man kan tänka sig att det finns ett samband<br />
med att vi har fått påsdialys här, även om det är svårt<br />
att dra säkra slutsatser. Det är självklart bra för patienterna<br />
att slippa åka så långt.«<br />
Operationen, alltså insättningen av kateter som behövs för<br />
påsdialys, sker även i fortsättningen i Sundsvall. Men patienterna<br />
kan sedan få hjälp i Örnsköldsvik om inga komplikationer<br />
uppstår.<br />
»Vi vill naturligtvis att patienterna ska välja själva, med<br />
hjälp av vår vägledning. Men för många är det mer skonsamt<br />
med påsdialys och det är klart att det då är en fördel med<br />
närheten.«<br />
20<br />
Lena Alexandersson är enhetschef för njurkliniken<br />
i Örnsköldsvik<br />
Lena Alexandersson tror också att den nya funktionen som<br />
njursviktskoordinator får stor betydelse för patienterna.<br />
»Det blir någon som har ett samordnat ansvar, jag tror att<br />
det blir bättre för patienterna. Det är ett sätt för oss att arbeta<br />
för framtiden.«<br />
text Susanne Rydell foto Erika Jakobsson<br />
DIALÄSEN 2.<strong>2009</strong>
SNSF<br />
Den senaste tiden har jag flera gånger haft anledning<br />
att fundera över sjuksköterskans roll i vården.<br />
En vanligt förekommande fråga är vilka arbetsuppgifter<br />
som egentligen är sjuksköterskans. Det<br />
finns säkert olika åsikter om det men många är i alla fall<br />
överens om att vi inte alltid uppmärksammas och får lön<br />
för det vi gör. Varför är det då så? Har vi någon egen del i<br />
det? Det tror jag. I det trägna arbetet med att synliggöra<br />
sjuksköterskans arbete slås jag av hur ofta jag möter mest<br />
motstånd bland mina egna kollegor.<br />
Nu har vi fått med omvårdnadsparametrar i<br />
Svenskt Njurregister men många sjuksköterskor<br />
mäter inte de som redan finns tillgängliga. SF 36<br />
är ett vetenskapligt validerat instru-<br />
ment för att mäta självupplevd hälsorelaterad<br />
livskvalitet. Erkänt världen över<br />
och med möjlighet att få reda på vad patienterna<br />
själva upplever. Det finns synpunkter<br />
på om SF 36 täcker in vad som<br />
behövs och om det behöver kompletteras<br />
med andra instrument men även om<br />
det inte är alldeles optimalt så är det i<br />
alla fall väldigt bra. Om det används regelbundet så vi kan<br />
följa förändringar över tid kan vi tillsammans med patienten<br />
få en bra bild över den självupplevda hälsan. SGA (Subjective<br />
Global Assessement) är ett effektivt sätt att bedöma<br />
nutritionsstatus tillförlitligt om man tar sig tid att lära sig<br />
det och utföra det på ett korrekt sätt Många är argumenten<br />
mot att använda dessa förträffliga mätinstrument: det<br />
är krångligt, tar för mycket tid och vad ska man ha det till?<br />
Ofta hänvisar vi till läkarnas brist på intresse och stöd men<br />
Bli medlem i SNSF<br />
Bli medlem i svensk njurmedicinsk sjuksköterskeförening.<br />
Medlemsavgiften är för a-medlemmar (sjuksköterskor som<br />
arbetar inom njursjukvården) och för B-medlemmar (övriga<br />
intresserade) 200 sEK/år. som medlem får man sitt eget<br />
exemplar av tidningen dialäsen och en fin medlemsnål.<br />
• Avgiften sätts in på plusgirokonto 491 94 06-1<br />
• Ange namn, adress, e-post, arbete t ex HD, PD,<br />
avdelning eller mottagning samt yrkeskategori.<br />
• Vid utebliven tidning eller ny adress kontakta Ewa Knutson,<br />
e-post: ewa@knutson.nu<br />
MARIE NYKVIST | ORDFÖRANDE I SNSF<br />
Sjuksköterskans roll i vården<br />
» För att nå något reellt status<br />
som självständig yrkesgrupp<br />
med eget professionellt<br />
ansvar måste vi mäta,<br />
dokumentera och presentera<br />
vad vi är duktiga på. «<br />
varför kan inte vi klara av att mäta och använda resultaten<br />
självständigt?<br />
Det finns många bra initiativ där sjuksköterskans<br />
kompetens tas tillvara men ofta handlar det om<br />
att vi ska ta över läkarens uppgifter. Inte mig emot<br />
om det görs på ett riktigt sätt, men jag tycker inte att det är<br />
att lyfta fram sjuksköterskans egna kompetens inom sjukvården.<br />
För att nå något reellt status som självständig yrkesgrupp<br />
med eget professionellt ansvar måste vi mäta, dokumentera<br />
och presentera vad vi är duktiga på. Vad är då<br />
sjuksköterskans specifika fokus? Det handlar det om patientens<br />
funktionella hälsotillstånd relaterat till det vardagliga<br />
livet. Anpassning, coping, hjälp till självhjälp, undervisning<br />
och kommunikation för att<br />
klara sin egenvård och öka sjukdomsrelaterad<br />
kunskap, coaching, problemlösning,<br />
att förstå patienten och se helheten,<br />
samspel och relationer och så<br />
vidare. Om vi alla la tid på det istället<br />
för att ta över läkarnas uppgifter för<br />
att sedan lämna över våra uppgifter<br />
till undersköterskor tror jag vi skulle<br />
lyckas bättre. Tänk på alla sjuksköterskor som hjälper läkare<br />
med deras forskning istället för att ägna tid åt att utbilda<br />
sig för att kunna bedriva egen forskning. Forskning<br />
inom vårt område som tyvärr är alldeles för lite utforskat.<br />
Vi bör värna om våra olika kompetensområden och samarbeta<br />
för att ge bästa möjliga vård. Om vi vill ha respekt för<br />
det vi gör måste vi börja med att respektera den själva.<br />
Marie Nykvist, marie.nykvist@skane.se<br />
ordförande i svensk njurmedicinsk sjuksköterskeförening<br />
SNSF:S STIPENDIUM<br />
svensk njurmedicinsk sjuksköterskeförenings stipendium utly-<br />
ses årligen. Medlem sedan minst två år kan söka stipendiet.<br />
stipendiesumman är 20 000 kronor<br />
som kan fördelas på en eller flera sökande.<br />
sista ansökningsdag är 1 april.<br />
stipendiet delas ut vid snsf:s vårmöte.<br />
stadgar och instruktioner för<br />
ansökan finns på:<br />
www.snsf.nu<br />
DIALÄSEN 2.<strong>2009</strong> 21
Samverkan för säk<br />
<strong>Dialäsen</strong> skrev i nr 1/<strong>2009</strong> om patientsäkerhet.<br />
När Svensk Dialyssköterskeförening<br />
(nuvarande SNSF) bildades 1985 handlade<br />
det mycket om att både samla och utveckla<br />
erfarenheter och kunskap, för att öka just<br />
säkerheten. Per-Olof Söderström var en av<br />
initiativtagarna, och föreningens första ordförande.<br />
Per-Olof är sjuksköterska med ett stort intresse för teknik<br />
och utveckling. För att delta i medicinteknisk utveckling i<br />
syfte att förstå och få bättre kontroll över kliniska processer,<br />
och pröva alternativa behandlingsmetoder (HF, HDF, CMS,<br />
DP-HD m.fl*.) var han i det tidiga 80-talet tjänstledig periodvis<br />
från sin avdelningsföreståndartjänst på dialysen vid Karolinska<br />
Sjukhuset. Han besökte ett stort antal dialysavdelningar<br />
och såg att rutinerna och behandlingsmetoder skiljde<br />
sig mycket mellan olika kliniker. Samarbetet inom landet var<br />
i stort sett obefintligt, till och med regionalt.<br />
– Det fanns få möten eller kongresser inom landet. Det var<br />
nog heller inte så många från Sverige som tog sig till de europeiska<br />
kongresserna EDTA och EDTNA. Det fanns med andra<br />
ord inga forum där man kunde samla gemensam<br />
kunskap och erfarenhet, menar<br />
Per-Olof.<br />
Per-Olof såg också att det fanns bristande<br />
allmän kunskap om hemodialys<br />
bland sjuksköterskor.<br />
– Man kanske visste vad UF och diffusion var, men för övrigt<br />
hade man väldigt lite kunskap om varför till exempel patienterna<br />
mådde som de gjorde, kopplat till behandlingen,<br />
säger han. Många incidenter som inträffade handlade om ren<br />
okunskap.<br />
– Utbildning på hur maskinerna var konstruerade existerade<br />
i stort sett inte, hur maskinen fungerade fick man ofta<br />
läsa sig till i bruksanvisningen, som för övrigt inte alltid var<br />
på svenska och var en blandning av medicinska och tekniska<br />
begrepp.<br />
Medicintekniker fanns att tillgå i olika utsträckning, men<br />
oftast inte i nära anslutning till dialysen, utan på mer central<br />
placerade på sjukhuset. Teknikerna kommunicerade nästan<br />
bara med leverantören eller internt. Mellan sjuksköterskor<br />
22<br />
» Tekniker talade teknikerspråk,<br />
och syrrorna talade<br />
sitt språk. Det ledde till dåligt<br />
kunskapsutbyte och en<br />
hel del frustration. «<br />
och tekniker fanns det praktiskt taget inte någon kunskapsbefrämjande<br />
dialog.<br />
– Tekniker talade teknikerspråk, och syrrorna talade sitt<br />
språk. Det ledde till dåligt kunskapsutbyte och en hel del frustration.<br />
Det var svårt att känna engagemang när ingen såg helheten.<br />
Arbetet med säkerhet kring dialysbehandlingen blev<br />
därmed extremt eftersatt och outvecklat.<br />
I samma tid som Per-Olof tillsammans med några andra avdelningschefer<br />
inom dialysverksamheter alltmer började<br />
identifiera behovet av att förbättra samarbetet i landet, och<br />
utveckla gemensamma rutiner, inträffade den tragiska dialysolyckan<br />
i Linköping 1983.<br />
Bristande teknik och rutiner i kombination var bland annat<br />
orsaken. Anläggningen var central och hade utvecklats<br />
på plats. Den hade gemensamt dialysat för alla patienter,<br />
dessutom med bristfälliga kontrollsystem. Kostnadseffektiv,<br />
men tvivelaktig ur säkerhetssynpunkt. Olyckan, där tre patienter<br />
miste livet, ledde till åtgärder och översyn runt om<br />
i landet.<br />
– Ansvarsfulla avdelningsläkare insåg att detta skulle<br />
kunna inträffa även vid deras egen klinik. Man såg över sina<br />
säkerhetsrutiner på alla plan, och satte in<br />
olika typer av åtgärder, säger Per-Olof.<br />
I Linköping avskaffades den centrala<br />
anläggningen omedelbart. Man tog lärdom<br />
av säkerhetsarbete från bland annat<br />
Luftfartsverket och flygindustrin.<br />
Incidenten stärkte ytterligare behovet<br />
av ett samarbete för dialyssköterskor som verkade för utbildning,<br />
rutiner, medicinteknik och regelverk.<br />
I maj 1985 bildades Svensk Dialyssköterskeförening.<br />
– Vid första mötet deltog cirka 18 personer, förmodligen<br />
inte från så många olika kliniker, säger Per-Olof.<br />
Men föreningen växte snabbt, och effekterna av arbetet<br />
började märkas. Dialyskörkort infördes på en del enheter,<br />
checklistor för behandlingar upprättades och dokumentationen<br />
förbättrades. Avvikelser började registreras. Ansvarsförhållandena<br />
var däremot delvis oklara.<br />
Man började kunna utvärdera behandlingen mer professionellt.<br />
Samtidigt gavs större möjlighet till specifika medicinska<br />
kunskaper i dialys samt dess fysiologiska påverkan<br />
DIALÄSEN 2.<strong>2009</strong>
erhet<br />
Per-Olof Söderström var en av initiativtagarna till att Svensk<br />
Dialyssköterskeförening bildades.<br />
på människokroppen.<br />
– När medicinteknikerna började jobba mer som ett team<br />
kring patienten gavs förutsättningar för förbättring av säkerhetsrutiner,<br />
vilket kom patienterna till godo.<br />
Kunskapsöverföring mellan läkare, sjuksköterskor, undersköterskor<br />
och tekniker gav förutsättningar för förbättrad patientsäkerhet<br />
såväl under som mellan dialysbehandlingarna.<br />
text Anna-Lena Byström<br />
FÖRKLARINGAR<br />
HF = Hemofiltration<br />
HDF = Hemodiafiltration<br />
CMS = Computer Modelling System<br />
DP-HD = Dubbelpump – (ennåls-) Hemodialys<br />
Hjärtsvikt hos barn<br />
med terminal njursvikt<br />
Kardiovaskulär sjukdom är den vanligaste dödsorsaken<br />
hos barn med terminal njursvikt.<br />
I en studie från Rotterdam undersöktes hjärtfunktionen<br />
hos 14 patienter med peritonealdialysbehandling<br />
och 39 patienter med fungerande njurtransplantat.<br />
De båda patientgrupperna jämfördes med 153 åldersmatchade<br />
friska barn. Barnen undersöktes med EKG och<br />
med Doppler. EKG visade att både dialyspatienterna och<br />
de njurtransplanterade patienterna hade vänsterkammarsvikt.<br />
I dialysgruppen var rubbningar i kalcium-fosfat<br />
metabolismen förknippade med en diastolisk dysfunktion<br />
i hjärtat. I båda patientgrupperna fann man<br />
cardiell hypertrofi som hade samband med systolisk<br />
hypertension.<br />
Källa: abstract, ten Harkel adJ et al. diastolic dysfunction in pedi-<br />
atric patients on peritonealdialysis and renal transplantation, neph-<br />
rol dial transpl. <strong>2009</strong>-02-18<br />
Blodtrycksbehandling<br />
minskar hjärtkärlssjukdom<br />
Dialyspatienter löper högre risk än andra att drabbas<br />
av hjärtkärlsjukdom. Men tidigare studier har lämnat<br />
motstridiga uppgifter om vilken effekt behandling mot<br />
högt blodtryck har haft på dessa patienter.<br />
Nu har forskare vid bland annat The George Institute<br />
for International Health i Australien funnit att dialyspatienter<br />
som får behandling mot högt blodtryck har en<br />
signifikant mindre risk att drabbas av hjärtkärlsjukdom<br />
jämfört med obehandlade kontrollgrupper. Även total<br />
dödlighet var signifikant lägre bland dem som fått behandling.<br />
I studien har man gått igenom åtta randomiserade<br />
och kontrollerade studier, där den första utfördes 1950<br />
och den senaste avslutades i november 2008. Totalt ingår<br />
1679 dialyspatienter i analysen.<br />
Det systoliska blodtrycket sänktes med 4,5 mm Hg i<br />
den grupp som fick behandling. Motsvarande skillnad<br />
för det diastoliska trycket var 2,3 mm Hg.<br />
Resultatet av studien kan enligt forskarna innebära en<br />
minskning av insjuknande i hjärtkärlsjukdom och total<br />
död hos de hundratusentals dialyspatienterna i världen.<br />
Källa: dagens Medicin, 25 februari <strong>2009</strong><br />
DIALÄSEN 2.<strong>2009</strong> 23
SE-ARA-N-004-2008-APR-C<br />
24<br />
Aranesp ® – FLEXIBEL dosering vid anemibehandling av predialys<br />
Ny indikation<br />
Aranesp ® är godkänt för behandling av anemi hos både<br />
små och stora barn.<br />
Gustav III:s Boulevard 54, 169 27 Solna<br />
08 - 695 11 00<br />
www.amgen.se<br />
DIALÄSEN 2.<strong>2009</strong>
patienter<br />
En gång i månaden<br />
Varannan vecka<br />
En gång i veckan<br />
Subkutant<br />
Intravenöst<br />
dosering<br />
Aranesp ® � nns i ett brett sortiment som möjliggör<br />
administrering en gång i veckan till en gång i månaden<br />
vid underhållsbehandling av predialyspatienter.<br />
Aranesps � exibilitet gör att anemi behandlingen lätt kan<br />
anpassas till patienternas varierande behov.<br />
Aranesp ® (darbepoetin alfa) Rxs Indikationer: Behandling av symtomgivande anemi hos vuxna cancerpatienter<br />
med icke-myeloida maligniteter som behandlas med kemoterapi. Behandling av symtomgivande<br />
anemi hos vuxna och barn med kronisk njursvikt (CRF). Förfyllda injektionssprutor 10-500 µg samt förfyllda<br />
injektionspennor 20, 40, 60, 80, 100, 130, 150, 300 samt 500 µg.<br />
Datum för översyn av produktresumén februari 2008<br />
För fullständig information vid förskrivning, produktresumé och aktuella priser, se www.fass.se och www.lfn.se<br />
DIALÄSEN 2.<strong>2009</strong> 25
Louise har fått en ny njure<br />
– och en ny kärlek<br />
Din transplantationspatient har fått ett nytt liv. Ett<br />
nytt liv, som innebär betydligt mer än att bara vara<br />
en patient, som skall komma ihåg att ta sin medicin.<br />
Kort sagt, att leva livet! En förenklad dosregim kan<br />
innebära att göra vardagen lite mindre komplicerad<br />
och livet en smula lättare! 1<br />
Gör det lätt för din patient!<br />
Advagraf: Kalcineurinhämmare, ATC kod L04AD02, hårda depotkapslar innehållande 0,5 mg, 1 mg och 5 mg takrolimus. Indikationer: Profylax mot transplantatavstötning hos vuxna njur- och lever transplantationspatienter.<br />
Behandling av transplantatavstötning som är resistent mot behandling med andra immunsuppressiva läkemedel hos vuxna patienter. Kontraindikationer: Överkänslighet mot takrolimus eller andra makrolider eller mot något<br />
hjälpämne. Varningar och försiktighet: Samtidig behandling med ciklosporin och takrolimus bör undvikas och försiktighet bör iakttas när takrolimus ges till patienter som tidigare behandlats med ciklosporin. Vänsterkammarhypertrofi<br />
och/eller septumhypertrofi, vilket rapporterats som kardiomyopati, har rapporterats i sällsynta fall hos patienter som behandlats med takrolimus och kan därför även uppträda med Advagraf. Takrolimus kan förlänga QT-intervallet<br />
och försiktighet bör iakttas hos patienter med verifierat eller misstänkt medfött långt QT-syndrom. EBV-associerade lymfoproliferativa sjukdomar har rapporterats hos patienter i samband med behandling med takrolimus.<br />
Exponering för solljus och UV-ljus bör begränsas på grund av den möjliga risken för maligna hudförändringar. Liksom för andra potenta immunsuppressiva substanser är risken för sekundär cancer okänd. Interaktioner med andra<br />
läkemedel och övriga interaktioner: Samtidig användning av läkemedel eller växtbaserade läkemedel som är kända för att hämma eller inducera CYP3A4 kan påverka metabolismen av takrolimus och därmed öka eller minska<br />
blodkoncentrationerna av takrolimus. Samtidig användning av takrolimus och läkemedel som är kända för att vara nefrotoxiska eller neurotoxiska kan förstärka dessa effekter. Eftersom takrolimusbehandling kan ge hyperkalemi,<br />
eller förstärka redan förekommande hyperkalemi bör högt intag av kalium och kaliumsparande diuretika undvikas. Graviditet, kategori C: Takrolimus passerar över placenta. Begränsad information från mottagare av transplantat<br />
visar inte på någon ökad risk för skadliga påverkan på utvecklingen eller utfallet av graviditeter under takrolimusbehandling. Amning, grupp III: Takrolimus utsöndras i bröstmjölk. Eftersom skadliga effekter på den nyfödde inte<br />
kan uteslutas, bör kvinnor inte amma när de får Advagraf. Status: Rx Pris/Förmånsupplysningar: Advagraf 0,5 mg 50 depotkapslar: 924 SEK. Advagraf 1 mg 50 depotkapslar: 1 434 SEK. Advagraf 5 mg 50 depotkapslar: 6 599<br />
SEK Ingår i läkemedelsförmånen. Innehavare av godkännande för försäljning: Astellas Pharma Europe B.V., Elisabethhof 19, NL-2353 EW Leiderdorp, Nederländerna. Texten är baserad på produktresumé daterad 2008-08-22.<br />
För ytterligare information, se www.fass.se Ref 1: Ichimaru, N et al: Treatment Adherence in Renal Transplant Recipients: A Questionnaire Survey on Immunosupressant; Transpl Proc. 2008, Vol 40, No.5, 1362-1365<br />
Astellas Pharma AB, Medeon Science Park, 205 12 Malmö, Tel 040 650 15 00, Fax 040 650 15 01, E-post info@se.astellas.com<br />
A D V - 0 9 0 0 7 1
Transplanterad<br />
Tidigare forskning visar att upplevelser av att bli transplanterad<br />
innehåller såväl negativa som positiva aspekter.<br />
Sjuksköterskans roll som stöd och kunskapsförmedlare<br />
är mycket betydande för patienten, speciellt under de första<br />
tre månaderna efter transplantationen 1 . De studier som<br />
gjorts av patienters erfarenheter av att vara nytransplanterad<br />
har genomförts tidigast tre månader efter transplantationen.<br />
Grunden i sjuksköterskans arbete är omvårdnad. När<br />
omvårdnaden ska beskrivas måste det självklara förstås. Det<br />
vill säga människan är en del av världen omkring som hon<br />
får tillgång till genom att få erfarenhet av den. Att ha fokus<br />
på levda erfarenheter är ett sätt att förstå hur en patient kan<br />
uppleva såväl lidande som lindrat lidande. Att leva genom sin<br />
kropp innebär att se kroppen som bärare av såväl hälsa som<br />
lidande och Eriksson beskriver detta som hälsans respektive<br />
lidandets drama som båda sker på tre nivåer, »görande«, »varande«<br />
och »vardande« 2 .<br />
Syftet med den här studien var att beskriva vad upplevelsen<br />
av att vara nytransplanterad innebär för patienten. En<br />
intervjuundersökning gjordes med semistrukturerade frå-<br />
De flesta patienter har innan<br />
transplantationen upplevt en<br />
lång tid av svår organsvikt,<br />
kroppen har svikit och detta<br />
har på olika sätt påverkat deras<br />
liv. I vårdsituationen är patienten<br />
i ett underläge på grund av<br />
de professionellas kunskap, samtidigt<br />
som det är patienten som<br />
är expert på sin egen kropp och<br />
sin situation. För att sjuksköterskan<br />
ska kunna ge optimal vård<br />
krävs kunskaper om patienters<br />
erfarenhet av sin kropp och sitt<br />
välbefinnande. I en intervjustudie<br />
av sjuksköterskan Lisa Frejd<br />
har patienters upplevelse av att<br />
transplanteras undersökts.<br />
– patientens<br />
upplevelse<br />
gor där fokus var patientens upplevelse av att vara nytransplanterad.<br />
Femton patienter tillfrågades om eventuellt deltagande<br />
i studien. En patient avstod och fjorton patienter,<br />
tre kvinnor och elva män i åldrarna 22-64 år intervjuades.<br />
Nio av patienterna var njurtransplanterade och fem var levertransplanterade.<br />
Datainsamling genomfördes i två steg med<br />
cirka en månads mellanrum. Första intervjun ägde rum strax<br />
innan patienten skrevs ut från sjukhuset och den andra intervjun<br />
genomfördes efter en månad på mottagningen i samband<br />
med ett återbesök. Intervjuerna varade mellan 20 till 40<br />
minuter. Intervjuerna analyserades sedan med hjälp av kvalitativ<br />
innehållsanalys enligt Graneheim & Lundman 3 och Polit<br />
& Hungler 4 .<br />
Intervjuerna skrevs ut i nära anslutning till intervjun då<br />
minnet av samtalen ännu var starkt och en första analys påbörjades.<br />
Intervjutexterna kodades och koder med liknande<br />
innebörder fördes samman till kategorier. Kategorierna representerade<br />
två olika teman som tillsammans gav en helhetsbild<br />
av den innebörd som patienterna gav åt upplevelsen<br />
att bli transplanterad efter en lång tids sjukdom.<br />
Resultatet av undersökningen innehåller två teman med<br />
DIALÄSEN 2.<strong>2009</strong> 27
tre respektive fyra kategorier vardera och synliggör patienternas<br />
upplevelser om ett kroppsligt kaos och ett kroppsligt<br />
välbefinnande. Kategorierna belyses nedan av citat från intervjuerna.<br />
Kroppsligt kaos<br />
Det första temat handlade om att kroppen inte fungerade.<br />
När inte kroppen fungerade påverkades personen negativt<br />
och upplevelser av oro och trötthet var framträdande. Tre kategorier<br />
beskriver detta utifrån 1) att kroppen sviker, 2) att bli<br />
besviken, 3) tröttande att inte veta.<br />
Kroppen sviker<br />
» Jag hade en sån klåda, hela min värld var<br />
sjukdomen, så fort vi skulle göra någonting<br />
så orkade jag inte följa med så det var meningslöst,<br />
det gick inte att ha det så «.<br />
Efter transplantationen fanns fortfarande en oro för livssituationen<br />
vilket beskrivs av följande citat:<br />
»…ingen oro för eventuell rejektion, jag tror<br />
ni klarar av det. Värre om det skulle vara om<br />
det var något annat //…// då skulle jag nog<br />
bli lite deppig i början«.<br />
Att bli besviken<br />
Patienterna var påverkade av den allmänna debatten om bristen<br />
på organ. Det fanns även en stress i situationen att när<br />
som helst kunna bli uppringd och en oro för att missa samtalet.<br />
» Man har ju hört i debatten att det saknas<br />
organ och det var min tanke. Hinner jag få<br />
något organ? «<br />
Tröttande att inte veta<br />
Mycket tid upptogs av att fundera kring hur det brukar vara<br />
och vad som var normalt. Att vara utskriven från sjukhus<br />
innebar att vara utlämnad till sig själv och att behöva lita på<br />
att det kändes bra i kroppen.<br />
» Allting fungerar ju bra men tänk om man<br />
hade haft ont nånstans, ska man gå till sjukhuset<br />
varje gång man känner nånting? Vad är<br />
normalt och vad är inte normalt «.<br />
Det fanns en okunskap om hur länge man kunde förvänta<br />
sig att ha ont.<br />
» Hur länge jag kan förvänta mig att ha smärtor<br />
och så där i vissa lägen, det vet jag inte «.<br />
Lugn och kroppsligt välbehag<br />
Tema två handlar om ett lugn och om ett nytt kroppsligt välbehag.<br />
Fyra kategorier beskriver hur patienten efter transplantationen<br />
kunde känna sig både pigg och trött samtidigt.<br />
28<br />
Tabell 1. Exempel på analysens meningsbärande<br />
enheter, koder, kategorier och tema<br />
Tema Kroppsligt kaos Kroppligt<br />
välbefinnande<br />
Kategori att kroppen sviker att kroppen lyder<br />
Kod jobbig livssituation möjlig livssituation<br />
Meningsbärande<br />
enhet<br />
Ȋven om jag<br />
gjorde mina försök<br />
att kämpa vidare<br />
kände jag att<br />
det tog musten<br />
ur kroppen på nåt<br />
sätt«.<br />
»sagt till alla som<br />
jag träffat att<br />
det har varit som<br />
att vända på en<br />
hand« .<br />
Kategorierna är 1) Kroppen lyder, 2) Villkorad frihet, 3) Förväntan<br />
och tillit, 4) Tacksamt ansvara för en gåva. Det upplevdes<br />
som en »pånyttfödelse« med det nya organet i kroppen<br />
och patienterna uttryckte en stor tacksamhet, dels mot vården<br />
och dels mot donatorn.<br />
Kroppen lyder<br />
Att ha genomfört en transplantation ledde för flera till en ny<br />
positiv upplevelse av den egna kroppen. Att kroppen fungerade<br />
var något som gav upphov till en oväntad glädje.<br />
» Till tisdagsmorgonen så har njuren producerat<br />
över fyra liter urin, det var alltså helt<br />
otroligt «.<br />
Samtidigt som kroppen fungerade var även det kroppsliga lidande<br />
som den kroniska organsvikten lett till borta.<br />
» Ja om man först ska prata om klåda och det<br />
här, vakna upp och känna att det inte kliar<br />
är värt en miljon det också «.<br />
Villkorad frihet<br />
Det fanns en stor positiv förväntan på framtiden även om det<br />
fanns en medvetenhet om begränsningar. En patient beskrev<br />
sin anpassning till den nuvarande livssituation som en förändring<br />
av sitt sätt att tänka.<br />
» Man får förändra sina tankebanor så går det<br />
mycket bättre «.<br />
Tilliten till vården var stark, de flesta var nöjda med den information<br />
som getts. En patient uttryckte sin tillit som:<br />
» Den (njuren) ville inte komma igång va<br />
//…// dom sa att det händer ibland, jag var<br />
trygg i det, jag kände ingen oro //…// det<br />
kändes bara bra allting «.<br />
Förväntan och tillit<br />
Det fanns en tilltro till den egna inneboende kraften och vil-<br />
DIALÄSEN 2.<strong>2009</strong>
» Man tänker, kanske skulle<br />
vilja ha reda på sen vad det<br />
är för en typ av människa<br />
som han kommer ifrån och<br />
så där, men jag tycker det är<br />
för tidigt än. «<br />
jan att klara olika livssituationer. Att drabbas av sjukdom och<br />
handikapp kunde kännas tungt men den sjuke visade sig ofta<br />
vara mycket kapabel att klara sin situation.<br />
» Jag har varit sjuk så länge //…// lärt mig<br />
att hantera olika situationer//…// jag har<br />
aldrig sett det som min sjukdom ska hindra<br />
mig «.<br />
Om komplikationer skulle uppstå fanns en tillit till sjukvården,<br />
och informanterna uttryckte det som att de kunde lita<br />
på sjukvården.<br />
» Jag har inte funderat så jättemycket, alla<br />
har informerat väldigt bra //…// informationen<br />
har varit lite hemskare än verkligheten.<br />
Lite skönt är det «.<br />
DIALÄSEN 2.<strong>2009</strong> 29<br />
dan lagErlöf / pUBlic iMagE
Tacksamt ansvara för en gåva<br />
Situationen att vara mottagare vid organdonation gav en del<br />
funderingar kring begreppet organdonation och den egna givaren.<br />
En patient ville gärna få vet mer om donatorn men<br />
ville vänta, det kändes för tidigt med en sådan information.<br />
» Man tänker, kanske skulle vilja ha reda på<br />
sen vad det är för en typ av människa som<br />
han kommer ifrån och så där men jag tycker<br />
det är för tidigt än «.<br />
Genom att någon annan har beslutat om organdonation har<br />
mottagaren fått en ny chans och gåvan medför ett ansvar.<br />
» Den här känslan, njuren (dvs gåvan) kommer<br />
jag aldrig att glömma. Min relation till<br />
han som gav är annorlunda nu //…// jag<br />
tycker det är så oerhört starkt «.<br />
Innan transplantationen hade patienten fått mycket information.<br />
Trots detta upplevde informanterna att de fanns<br />
en del som var oklart eller otydligt för dem, exempelvis hur<br />
transplantatet satt fast i kroppen. Vågar man röra sig som<br />
vanligt?<br />
» I början så tänkte jag konstigt, den sitter<br />
nog inte fast. Jag ska nog gå försiktigt inte<br />
hoppa //…// nu märker jag ingenting «.<br />
»Det nya livet«<br />
Resultatet av den här intervjuundersökningen visade två teman<br />
som är kopplade till patienters upplevelser av den levda<br />
kroppen. Genom sjukdomen var patienterna medvetna om<br />
den egna försvarslösheten men också medvetna om kampen<br />
för att få uppleva sig som hel och odelad 5 . Eftersom transplantationen<br />
föregåtts av kortare eller längre tid av sjukdom<br />
hade deltagarna levt med sin kropps begränsningar. När<br />
en patient beskriver sin upplevelse av frihet genom att inte<br />
längre vara bunden till dialys med tillhörande restriktioner<br />
på vätska kan även det tolkas som att patienten nått »hälsans<br />
vardandenivå« 2 . Den starka tilliten till framtiden och till vården<br />
som beskrivs kan bero på att vardagslivet ännu inte infunnit<br />
sig, »det nya livet« är fortfarande i fokus.<br />
30<br />
Referenser<br />
1. forsberg a, Bäckman l, svensson E. Liver transplant recipients´<br />
ability to cope during the first 12 months after transplantation – a<br />
prospective study. scand J caring sci 2002;16: 345-52.<br />
2. Eriksson K. Den lidande människan. stockholm, liber aB 1994.<br />
3. graneheim UH, lundman B. Qualitative content analysis in nursing<br />
research: concepts, procedures and measures to achieve<br />
trusthworthiness. nurse Education today. 2004;24: 105-112.<br />
Tacksamheten gentemot donatorn ingick som en viktig<br />
del i patienternas livsvärld, att tacksamt ansvara för en gåva.<br />
Det fanns en oro över att transplantatet skulle stötas bort<br />
och då åter försämra den egna hälsan, något som även funnits<br />
i andra studier 6 . Tilliten till vården uttrycktes av flertalet<br />
och de förlitade sig på den kunskap som fanns hos personalen.<br />
Innan ingreppet genomfördes hade patienten träffat<br />
sjuksköterskan som gett information och undervisning om<br />
innebörden av en transplantation.<br />
Resultatet tyder på att patienterna var nöjda med den kunskap<br />
de fått. Sjuksköterskan kunde alltså bidra till att underlätta<br />
oron av att stå inför en transplantation samtidigt<br />
som det gav en grund för att skapa en tillit till vården som är<br />
mycket viktig även efter operationen. För att bevara den tillit<br />
som patienterna har till vården och till sin egen förmåga är<br />
det angeläget att vården bedrivs utifrån ett patientperspektiv.<br />
Studien har också visat att den erfarenhet av sjukdom<br />
och ohälsa som patienten hade fanns med i stor grad efter<br />
transplantationen. Patienternas upplevelser av att dröja kvar<br />
i sina tidigare erfarenheter av sjukdom är en värdefull kunskap<br />
för sjuksköterskan i mötet med den nytransplanterade<br />
patienten. Genom att genomföra vårdhandlingar på ett sätt<br />
som tillvaratar patientens medvetenhet om kroppsliga förändringar<br />
kan sjuksköterskan underlätta situationen för patienten.<br />
Det är angeläget att sjuksköterskan är medveten om<br />
att den nytransplanterade patienten långsamt går från ett<br />
sjukdomslidande till upplevelsen av hälsa. Att bekräfta lidandet<br />
och ge patienten tid och möjlighet att berätta är därför en<br />
viktig uppgift för sjuksköterskan.<br />
studien finns publicerad som artikel i tidskriften vård i norden<br />
2008/02 med titeln: »att bli transplanterad - en studie av patientens<br />
upplevelse», författare lisa frejd, gunnela nordén och Elisabeth dahl-<br />
borg-lyckhage.<br />
text Lisa Frejd, leg sjuksköterska och fil mag.<br />
transplantationsmottagningen, sahlgren-<br />
ska Universitetssjukhuset i göteborg. e-post:<br />
lisa.e.frejd@vgregion.se<br />
4. polit df, Hungler Bp. Nursing Research: Principle and Methods.<br />
6th ed. philadelphia: lippincott company, 1999.<br />
5. Merleau-ponty M. Kroppens fenomenologi (första delen) (W. fovet<br />
övers.) göteborg: diadalos 1999.<br />
6. Kneown p. Improving Quality of life – the new target for transplantation.<br />
Transplantation 2001;72:67-74.<br />
• Önskas hela referenslistan, kontakta artikelförfattaren.<br />
DIALÄSEN 2.<strong>2009</strong>
Digital Center AB<br />
Peritonealdialys<br />
Miljömärkta peritonealdialysprodukter<br />
Fresenius Medical Cares engångsmaterial för PD-produkter har certifierats<br />
av miljömärket Svanen.<br />
Detta innebär att produkterna uppfyller kraven i den mest<br />
omfattande miljömärkningen i världen.<br />
Svanen är världens största organisation<br />
inom miljömärkning.<br />
Fresenius Medical Care Sverige AB . Djupdalsvägen 24, S-192 51 Sollentuna . Tel +46 (0)8-594 77 600 . Fax +46 (0)8-594 77 620<br />
Epost sverige@fmc-ag.com<br />
NORDIC ECOLABEL<br />
398001
Välkommen till<br />
SNSF:s vårmöte <strong>2009</strong><br />
Mötet pågår 10–12 maj och går av stapeln i Luleå på Nordkalotten<br />
Hotel & Konferens. Temat för vårmötet är »Från njursvikt till transplantation«.<br />
Utställningen påbörjas under söndagen som mot kvällen åtföljs av<br />
välkomstfest på nya Kulturens hus i centrala Luleå, med mingel, buffé och trubadur.<br />
Banketten den 11 maj går i vildmarkstema!<br />
För anmälan och mer information, kontakta NEX grupp & konferens:<br />
0920-753 30, nexgrupp@nex.se<br />
All information hittar ni även på SNSF:s hemsida www.snsf.nu<br />
Välkommen<br />
till Luleå!<br />
Vårmöte i Luleå<br />
10-12 Maj <strong>2009</strong><br />
”Från njursvikt till transplantation”
MTF-D<br />
Strypventil i avloppsslangen<br />
sparar eget vatten<br />
Spara på vatten hos hemdialyspatienter? Jag har<br />
läst en artikel från Australien, »Using Water Wisely:<br />
New essential and affordable practices for all dialysis<br />
service«. Artikeln känns väldigt aktuell nu när det<br />
brinner i stora områden av Australien på grund av extrem<br />
hetta och ett torrt klimat. Man kan enkelt minska<br />
vattenförbrukningen i en vattenrenare för hemdialysbruk<br />
genom att strypa avloppsflödet (=rejekt) med en flödes-<br />
begränsare i vattenrenarens avloppsslang.<br />
Artikeln är publicerad i Hemodialysis<br />
International <strong>2009</strong>; 13:32-37.<br />
Vid undersökningen utgick man från<br />
åtta timmars nattdialys med ett dialysatflöde<br />
på 300 ml/min och en vattenrenare<br />
för hemdialys. Vattenförbrukningen<br />
blev 800 liter för behandlingen,<br />
och avloppsflödet från vattenrenaren var 1,2 l/ min. Genom<br />
att sätta en 0,8 mm rostfri strypventil i avloppsslangen<br />
minskade man avloppsflödet till 0,75 l/min. Renvattnet<br />
(permeat) höll fortfarande en hög kvalitet, men<br />
den totala vattenförbrukningen för dialysen blev bara 563<br />
liter. Åtgärden innebar en 30-procentig besparing.<br />
Man tog sedan vara på rejekt-vattnet, som man kallar för<br />
»gråvatten«, i tankar och använde det för bevattning, biltvätt<br />
och tvättmaskiner. Det är inte godkänt som dricksvatten,<br />
men vid provtagning på gråvattnet uppfyllde det<br />
ändå kriterierna för dricksvatten. Vid prov med strypnipplar<br />
< 0,8 mm fick man en förhöjd konduktivitet på permeatet<br />
som inte är acceptabel.<br />
I Sverige har vi mycket dricksvatten, men hos patienter<br />
med egna brunnar tror jag att det här vore ett bra sätt att<br />
minska vattenförbrukningen.<br />
Riskrapport från England i september 2008:<br />
»Akut hemolys hos dialyspatienter efter behandling<br />
på sjukhus«.<br />
Vill du bli medlem i MTF-D?<br />
Betala då medlemsavgiften 300 sek/år till vår moderförening<br />
Mtf och anmäl dig därefter via e-post till vår medlemsregistrator.<br />
Medlemskapet innebär att man får ett brett kontaktnät med<br />
GUNNAR MALMSTRÖM | ORDFÖRANDE I MTF-D<br />
» Dialystekniker i USA tar<br />
hand om patienterna. De<br />
primar dialysapparaterna<br />
och sätter nålar, serverar<br />
fika och pysslar om sina<br />
patienter. «<br />
På sjukhuset tillsatte man »hydrogen peroxide« i vattenledningssystemet<br />
för att höja kvalitén på vattnet och motverka<br />
tillväxt av legionella. Dialysavdelningen blev inte informerad<br />
om åtgärderna och körde dialys som vanligt. En<br />
patient dog och fyra patienter behövde blodtransfusion. Liknande<br />
händelser har rapporterats från Skottland och Israel.<br />
Jag vet inte om detta också skulle kunna hända i Sverige?<br />
Dialystekniker i USA är inte<br />
som vi. Dialystekniker i USA<br />
tar hand om patienterna. De<br />
primar dialysapparaterna och sätter nålar,<br />
serverar fika och pysslar om sina patienter.<br />
Sjuksköterskorna övervakar avdelningen<br />
och delar ut mediciner. Som<br />
dialystekniker kan man välja att certifiera<br />
sig, det finns tre olika nivåer av utbildning. Den lägsta<br />
graden av certifiering gäller i två år och kräver av dialysteknikern<br />
att han/hon skall ha ett högskolediplom eller<br />
»General Education Development«. Dessutom ha slutfört<br />
ett träningsprogram i kliniskt arbete på dialysavdelning<br />
under minst sex månader. Se www.nncc-exam.org om du<br />
är intresserad av att söka jobb som dialystekniker i USA.<br />
Nästa steg i utbildningen kan du ta när du arbetat 12 månader<br />
på en dialysavdelning. Du skall svara på 150 multiple-choice<br />
frågor på tre timmar där patientomvårdnad står<br />
för 65 procent av frågorna.<br />
Missa inte årets EDTNA-ERCA kongress i Hamburg den<br />
5–8 september. I år blir det en extra intressant utställning<br />
då de stora dialysföretagen Gambro och Fresenius ställer<br />
ut igen efter några års frånvaro. Se www.edtnaerca.org.<br />
Gunnar Malmström, ordförande i Mtf-d www.mtfd.se<br />
fotnot: den som är intresserad av vad dialystekniker gör kan läsa<br />
»core corriculum for the dialysis technician« på Mtf-d hemsidan.<br />
du kan läsa en sammanfattning av vattensparartikeln på http://<br />
www.posters2view.com/asn/view.php?nu=sU-po689.<br />
»dialysingenjörer« i sverige. dessutom får du tidningen dialäsen<br />
och dagens Medicin. se<br />
mer information om att bli<br />
medlem: www.mtf.nu<br />
DIALÄSEN 2.<strong>2009</strong> 33
34<br />
Gör som mer än hälften av Sveriges<br />
dialysavdelningar och använd Stop-Hemo,<br />
blodstillande vadd vid avslut av hemodialys<br />
vid de tillfällen då blödningen är svår<br />
att stoppa med sedvanligt avslutningsmaterial.<br />
Genom att påskynda koagulationen<br />
uppnås en tidsvinst för både patient och<br />
vårdpersonal. Ett fördelaktigt pris bidrar<br />
dessutom till lägre vårdkostnader.<br />
För information om användning<br />
och verkningsmekanism besök<br />
www.stophemo.se<br />
Finns på sjukhusapotek och alla andra apotek.<br />
Furukullen AB · Box 24073 · 104 50 Stockholm<br />
Halvsida var 09.indd 1 09-02-02 08.19.18<br />
PÅ GÅNG<br />
� Svensk Transplantationsförenings Vårmöte, 16–17 april <strong>2009</strong>,<br />
Malmö. www3.svls.se/sektioner/tp/<br />
� IPTA International Pediatric Transplant Association 18–21 april<br />
<strong>2009</strong>, Istanbul, Turkey. www.iptaonline.org<br />
� Svensk Njurmedicinsk Sjuksköterskeförening Vårmöte 10–12<br />
maj <strong>2009</strong>, Luleå, Sverige. www.snsf.nu<br />
� World Congress of Nephrology, ESAO, 22–26 maj <strong>2009</strong>,<br />
Milano, Italien. I samarbete med International Society of Nephrology<br />
(ISN). www.wcn<strong>2009</strong>.org<br />
� American Transplant Congress 30 maj–3 juni <strong>2009</strong>, Boston,<br />
USA. www.atcmeeting.org/<strong>2009</strong>/index.cfm<br />
� Vasculitis Meeting & Anca Workshop, 6–9 juni <strong>2009</strong>, Lund,<br />
Sverige & Köpenhamn, Danmark. www.anca<strong>2009</strong>.com<br />
� ILTS International Liver Transplantion Society, 8–11 juli <strong>2009</strong>,<br />
New York, USA. www.ilts.org<br />
� Nordiska Njurdagar 26–29 augusti <strong>2009</strong>, Helsingfors, Finland.<br />
www.nsn<strong>2009</strong>.fi<br />
� ESOT European Society for Organ Transplantation<br />
30 augusti–2 september <strong>2009</strong>, Paris, Frankrike. www.esot.org<br />
� EDTNA 5–8 september <strong>2009</strong>, Hamburg Tyskland. www.edtnae-<br />
rca.org/<br />
� International Society of Blood Purification, 17–19 september<br />
<strong>2009</strong>, Stockholm, Sverige. www.isbp<strong>2009</strong>.org<br />
� ITNS 24–26 september <strong>2009</strong>, Montreal, Quebec Canada. http://<br />
itns.org/<br />
� <strong>Dialäsen</strong>s Chefsdagar <strong>2009</strong> 30 september–1 oktober, Rånäs<br />
Slott, Rimbo, Sverige. www.dialasen.com<br />
� Renal Week American Society of Nephrology<br />
27 oktober–1 november <strong>2009</strong>, San Diego, Kalifornien, USA.<br />
www.asn-online.org<br />
� Regionmöte i Njurmedicin, 12–13 november <strong>2009</strong>, Uppsala,<br />
Sverige. www.akademiska.se/regionmote<br />
� New Trends in Immunosuppression and Immunotherapy,<br />
4–7 februari 2010 Prag, Tjeckoslovakien. www2.kenes.com/immuno/pages/home.aspx<br />
� Regionmöte Dialysnätverket i Stockholm 11–13 februari 2010,<br />
Stockholm, Sverige.<br />
� Nordiatrans 5–6 mars 2010, Köpenhamn, Danmark<br />
www.nordiatrans.org/<br />
� Njurmedicinskt Vårmöte 2–4 maj 2010 Kalmar, Sverige<br />
� ELPAT Ethical, Legal and Psychosocial Aspects of Organ<br />
Transplantation 18–21 april 2010, Rotterdam, Netherlands<br />
www.elpat.org<br />
Missa inte! Gelinsymposiet med föreläsningar<br />
inom transplantationsområdet i Göteborg fredagen den<br />
16 april 2010. Arrangeras av Stiftelsen Professor Lars-<br />
Erik Gelins Minnesfond<br />
Nationella Njurkonferensen i Göteborg lördagen den<br />
17 april 2010. Arrangeras av Njurföreningen i Västsverige.<br />
Mer information: www.njurkonferens.se<br />
DIALÄSEN 2.<strong>2009</strong>
Utö – favorit i repris<br />
– en ö i Stockholms skärgård<br />
Vi kommer även i år att erbjuda bloddialyspatienter<br />
gästdialys och boende på Utö.<br />
Under veckorna 31, 32, 33 och 34 finns det möjlighet<br />
till gästdialys och boende i Gula Villan på<br />
Utö. Önskas annat boende finns stugor att hyra,<br />
gästhamn för båtägare, vandrarhamn och tältplats.<br />
Vi är två erfarna sjuksköterskor som sköter dialysbehandlingarna,<br />
du behöver inte vara självdialyspatient<br />
för att få komma. Behandlingen utförs<br />
i fåtölj och för att komma in i Gula Villan måste<br />
man kunna gå några trappsteg.<br />
Har du någon patient som behöver miljöombyte?<br />
Rekommendera gärna Utö.<br />
För att boka en plats för dialys på Utö eller mer<br />
information skicka e-post till:<br />
maria.ageborg@karolinska.se<br />
Institutionen för vårdvetenskap och hälsa<br />
Uppdragsutbildningar<br />
höstterminen <strong>2009</strong><br />
Njurmedicin och dialys samt<br />
Omvårdnad vid njursjukdomar och<br />
dialysbehandling (20hp)<br />
Under höstterminen <strong>2009</strong> planeras ovanstående kurser att<br />
ges på Institutionen för vårdvetenskap och hälsa, Sahlgrenska<br />
Akademin vid Göteborgs Universitet.<br />
Kurserna ges: Integrerade<br />
På avancerad nivå<br />
På halvfart med 2-3 studiedagar<br />
varannan vecka.<br />
Ansökningsblankett finns på hemsidan www.caresci.gu.se/<br />
Utbildning/uppdragsutbildning/.<br />
För ytterligare information kontakta Studierektor Harrieth<br />
Thunberg Sjöström på telefon 031-786 60 24 eller e-post<br />
harrieth.thunberg-sjostom@gu.se<br />
Välkommen med din ansökan!<br />
semesterdialys på<br />
BrunnsKliniken<br />
För sjätte året i rad under veckorna 27–32 genomförs semesterdialyser<br />
på Brunnskliniken. Dessa utförs mitt i den vackra Brunnsparken som är<br />
belägen vid Ronnebybrunns rekreationsanläggning med hotell och SPA.<br />
erfaren DIALYSPERSONAL sökes<br />
För ovanstående sommarveckor eller delar av.<br />
Vi använder oss av AK 200 ultra S. Ev. boende kan ordnas.<br />
Kontakta oss för närmare information.<br />
Jonny Persson 0708-42 79 20, Peter Franke 0705-91 19 50<br />
DIALÄSEN 2.<strong>2009</strong><br />
Brunnskliniken, Villa Wega, Brunnsparken, 372 38 RONNEBY<br />
Tel/Fax 0457-10173, e-post info@brunnskliniken.se<br />
www.brunnskliniken.se<br />
35
NSN <strong>2009</strong> postik. A5 2.12.07 17.01.2008 17:05 Sivu 1<br />
Reagensstickor i ny webbutik<br />
Besök www.herbahealth.se<br />
• Acid Test-Citrosteril mäter pH i dialysat<br />
• Blodläcksticka<br />
• RenalCheckPX- Dialox© (Peroxidtest)<br />
• WaterCheck2- Klor (0,1mg/liter) kontroll efter RO.<br />
Krav i SLS.<br />
• WaterSoft- Vattenhårdhet<br />
Reagensstickorna förvaras i rumstemperatur. Enkelt handhavande.<br />
Analyserna ger svar inom 1/2 minut.<br />
Reagensstickorna för klor, peroxid och citronsyra används för resttest<br />
efter desinfektion av dialysapparater och vattenrenare.<br />
Blodläckstickan reagerar på hemoglobin 0,1 mg/dL och albumin<br />
10 mg/dL. Den detekterar blod och proteinläckage i dialysfiltret.<br />
WaterSoft används för kontroll av avhärdare för RO.<br />
Herbahealth, Norrholmsv. 250, 132 31 Saltsjö-Boo, Sverige<br />
Tel: +46-8-715 75 05 Fax: +46-8-715 75 55 Mobil: +46-707-37 39 01<br />
E-post: gm@telia.com www.herbahealth.se<br />
Var med och påverka <strong>Dialäsen</strong>!<br />
vi vill gärna veta vad du tycker om dialäsen: detta gör du enkelt genom att delta i en<br />
kort läsarundersökning på www.dialasen.com<br />
NSN <strong>2009</strong><br />
30th Anniversary Congress<br />
Nordic Society of Nephrology<br />
26-29 August <strong>2009</strong><br />
Marina Congress Center<br />
Helsinki, Finland<br />
www.nsn<strong>2009</strong>.fi
KRÖNIKA<br />
Det korta och rimligaste svaret på rubrikens<br />
fråga är att den börjar när den börjar och att den<br />
slutar när man slutar sina dagar. Men så enkelt<br />
kan det förstås inte vara.<br />
Både internationellt och nationellt definieras njurfunktion<br />
i fem stadier, från full funktion till nästan ingen funktion.<br />
Chronic Kidney Disease (CKD) föreligger, säger man,<br />
när GFR < 60 i minst tre månader eller att en njurskada kan<br />
konstateras med eller utan GFR-påverkan. Man drar alltså<br />
en gräns vid cirka 60% av normal funktion – ligger man<br />
över 60% har man inte CKD, det är först<br />
när man förlorat närmare hälften av sin<br />
njurfuktion som man anses ha Chronic<br />
Kidney Disease.<br />
De svenska riktlinjerna, fastställda av<br />
Svensk Njurmedicinsk Förening, anger<br />
samma femgradiga indelning av njurfunktionen.<br />
Enligt dessa riktlinjer har<br />
man i stadierna 1 och 2 en »njurskada«, medan man från<br />
stadium 3, det vill säga när man förlorat mer än 40% av<br />
sin njurfunktion har »njurinsufficiens«, det vill säga »otillräcklig<br />
njurfunktion«.<br />
Den här gränsdragningen mellan »tillräcklig« och »otillräcklig«<br />
njurfunktion är definierad utifrån specialistperspektivet<br />
– det är ju vanligtvis först i stadium 3, som njurspecialisterna<br />
möter njurpatienterna. Men, det är svårt att<br />
tänka sig andra sjukdomsförlopp, där nästan halva funktionen<br />
måste ha gått förlorad innan man betraktas som sjuk<br />
på riktigt. Man skulle knappast göra det med till exempel<br />
ögon-, öron-, hjärn-, hjärt- eller rörelsefunktionerna.<br />
En anledning till detta synsätt är njurarnas enorma<br />
överkapacitet, vilken gör att man klarar sig utmärkt med<br />
mycket mindre än full funktion. En annan anledning är<br />
att njursjukdom i tidiga stadier inte visar några symtom<br />
och inga kliniska tecken. Begynnande njursjukdom tillhör<br />
inte heller primärvårdens prioriterade uppgifter.<br />
Ur patientperspektivet ser det här helt annorlunda ut.<br />
Njursvikt är = nedsatt njurfunktion och det kan man<br />
få och ha som ett resultat av ålder och livslångt »slitage«,<br />
precis som också andra kroppsfunktioner avtar med tiden.<br />
Det är oftast inget problem, processen går långsamt och<br />
PER ÅKE ZILLÉN | PATIENT<br />
När börjar njursvikten …<br />
och när slutar den?<br />
» … Men, det är svårt att<br />
tänka sig andra sjukdomsförlopp,<br />
där nästan halva<br />
funktionen måste ha gått<br />
förlorad innan man betraktas<br />
som sjuk på riktigt. «<br />
tillräcklig funktion kvarstår för de allra flesta livet ut (men<br />
bör kontrolleras).<br />
Men, när nedsatt njurfunktion orsakas av sjukdom, då<br />
börjar njursvikten så fort som funktionen faller under<br />
100%. Att vi i början inte känner och inte vet att sjukdomen<br />
har startat och pågår i kroppen är både beklagligt och<br />
irrelevant. Sjukdomsprocessen finns där, kan få fäste och<br />
kan utan att märkas utveckla sin destruktiva verksamhet.<br />
Och när den väl gjort det har den hittills varit och fortsätter<br />
att vara mer eller mindre svår att bromsa eller stoppa.<br />
Det idag effektivaste sättet att hålla<br />
koll på om sjukdom finns och på dess<br />
utveckling över tid är: albuminuritest<br />
och blodtryckskontroll – i individanpassade<br />
intervaller och framför allt för<br />
individer med ökad risk.<br />
Njursvikt har varit och är<br />
fortfarande en irreversibel<br />
process, förlorad njurfunktion<br />
kommer inte tillbaka. Det betyder att njursvikt består<br />
livet ut. En gång njursviktig, alltid njursviktig. Visserligen<br />
kan man genom transplantation få »en andra chans«, men<br />
orginalnjurarna förblir njursviktiga så länge man lever.<br />
Nu invänder antagligen många och säger att man väldigt<br />
länge inte alls känner sig (njur)sjuk – och det är alldeles<br />
korrekt. Men, sjukdomen pågår och njursviktig är man.<br />
Och det här är inte unikt för njursjukdomar, många andra<br />
allvarliga sjukdomar startar och utvecklas länge och tyst<br />
och utan att man känner sig sjuk. När man transplanterats<br />
och allt går bra känner man sig inte sjuk heller, men<br />
av många skäl förblir man en »njurpatient« livet ut.<br />
Slutsatser: »Njursjuk« känner man sig bara när sjukdomen<br />
ger rejäla symtom och när man går i dialys – samt när man<br />
får problem i samband med transplantation. »Njursjuk«<br />
är man när njurarna drabbats av sjukdom. »Njursvikt« har<br />
man så fort och så länge funktionen är nedsatt. Alla med<br />
nedsatt funktion i de egna njurarna är »njursviktiga«.<br />
Per Åke Zillén, pazillen@telia.com<br />
DIALÄSEN 2.<strong>2009</strong> 37
Under våren 2007 nådde oss ryktet att dialysmottagningen i Trelleborg<br />
skulle ut på entreprenad. Då föddes idén att vi skulle kunna<br />
driva mottagningen själva. När det definitiva beskedet slutligen<br />
kom var det inte ett så stort steg att börja fundera på att göra allvar<br />
av planerna. Kunskapen om funktionsupphandling eller PPT<br />
(pay per treatment), som några av oss fick i samband med upphandlingen<br />
i Region Skåne 2007, gjorde att vi vågade försöka. Vid<br />
PPT behöver inte företaget investera i vattenanläggning och maskiner<br />
utan man betalar per behandling till ett dialysföretag som äger<br />
utrustningen.<br />
Alternativ dialysvård<br />
utan vinstsyfte<br />
Vi erbjöd alla i personalgruppen att delta och nästan alla<br />
var från början intresserade. På resans gång föll fler och fler<br />
ifrån och kvar blev en kärntrupp på sju personer som verkligen<br />
brann för idén. Diskussioner om hur företaget skulle<br />
drivas, som aktiebolag eller ekonomisk förening, tog tid. Lagar<br />
och regler fick redas ut och för- och nackdelar vägas mot<br />
varandra. Efter noggrant övervägande beslutade vi att driva<br />
företaget som en ekonomisk förening (Dialysgruppen Trelleborg,<br />
ekonomisk förening). Det som gjorde att vågskålen<br />
vägde över för det alternativet var att vi ville att vårt företag<br />
skulle ägas och drivas av den personal som arbetade på dialysmottagningen.<br />
Vi ville inte att någon utomstående skulle kunna köpa aktier<br />
i vårt företag och vi insåg att det inte skulle gå att hindra<br />
någon från att sälja sin andel till någon utomstående vad vi<br />
än bestämt. Ytterligare en anledning till att vi valde ekonomisk<br />
förening som driftsform och ville skydda oss från andra<br />
ägare var vår önskan att bedriva »idéburen vård«. Vår omvårdnadsfilosofi<br />
skulle vara vägledande i alla beslut genom företaget.<br />
Det var mycket pusslande för att hitta mötesplatser och tider<br />
som passade oss alla. I början var det svåra att vi var så<br />
många men det löste sig när en del hoppade av. Då började istället<br />
tidspressen kännas av. När vi började närma oss jul kom<br />
vi in i nästa fas av vårt förarbete. Det var att ta fram priser och<br />
beräkna kostnaderna för att driva dialysmottagningen. De<br />
kostnader som kom utifrån var lätta att ta fram, men de som<br />
kom inifrån kliniken var svårare. Vi är en liten mottagning i<br />
en stor klinik på ett stort sjukhus vilket gör att många kostnader<br />
är schablonberäknade. Vi kände tyvärr inget särskilt stöd<br />
38<br />
från Region Skåne för vårt nytänkande vilket försvårade en<br />
del av detektivarbetet. Enskilda tjänstemän försökte så gott<br />
de kunde att hjälpa oss, men i det stora hela var det en onödigt<br />
tidskrävande del i processen.<br />
Utanför Region Skåne var det betydligt enklare för oss att<br />
hitta såväl stöd som samarbets-partners och detta gav oss välbehövlig<br />
ork och energi. Av olika skäl blev det så att de vi fann,<br />
till exempel banktjänsteman, revisor och jurist, var kvinnor.<br />
Meningen var aldrig att det skulle bli en kvinnogrupp men vi<br />
upptäckte att vi hade lättare att förstå och att få stöd av kvinnor,<br />
vi pratade på något sätt samma språk. Inom gruppen<br />
hade vi ett öppet klimat och vi hade samma syn på hur projektet<br />
skulle drivas. Våra starka sidor växte fram och blev tydliga.<br />
När någon började tappa hoppet om att vi skulle lyckas<br />
var genast någon annan där och stöttade. Tillsammans bildade<br />
vi ett starkt team. Efter mycket diskuterande tog vi det<br />
stora steget och svarade på anbudsförfrågan. Vi tyckte att vår<br />
budget var noggrann och realistisk och att vi hade genomtänkta<br />
svar på de frågeställningarna som fanns.<br />
Så kom då beskedet, uppdraget gick till Fresenius Medical<br />
Care Sverige AB. Egentligen borde vi inte ha blivit förvånade.<br />
Formuleringarna i förfrågningsunderlaget var sådana att ett<br />
nybildat företag redan från början var rätt chanslöst. Den erfarenhet<br />
de krävde går inte att få utan att redan ha drivit företag<br />
en tid. Däremot trodde vi att vår idé om ett personalkooperativ<br />
låg så i linje med de politiska diskussioner som råder<br />
idag att vi skulle belönas för det. Det vi i övrigt kände oss besvikna<br />
på i bedömningen var omvårdnadsinnehållet som vi<br />
själva tyckte var genomtänkt och i överensstämmelse med<br />
god vård av idag. Det vi gjorde är ändå rätt så unikt. Sju sjuk-<br />
DIALÄSEN 2.<strong>2009</strong>
Dialysgruppen Trelleborg ekonomisk förening: Helena (med Jonatan), Åsa, Eva, Mariana, Annika, Maria och Marie.<br />
sköterskor bildade ett företag, gjorde en budget som både<br />
revisor och bank ställde sig bakom. Vi hade ett dialysföretag<br />
som ville sälja sina behandlingar till oss och vi lämnade<br />
in ett anbud som var godkänt i alla delar. Den som kan den<br />
här branschen förstår vilken enorm insats det här krävde. Vi<br />
trodde därför att vi skulle få mer feedback angående vårt an-<br />
bud. Varför blev det inte mer diskussioner<br />
och debatt kring olika driftsformer? Region<br />
Skånes ledning teg bara ihjäl vårt engagemang<br />
och det känns trist.<br />
Ekonomiskt sett har vi förlorat på detta<br />
äventyr. Jurist, ekonom och material har<br />
kostat en del. Vi anser ändå att det varit<br />
värt det. Den erfarenhet och kunskap vi<br />
fått med oss går inte att mäta i pengar.<br />
Vad har vi lärt oss? Det viktigaste är nog att vi lärt oss att<br />
våga. Vi har även lärt oss hur en verksamhet fungerar, lärt<br />
oss mycket om ekonomi och olika företagsformer och att<br />
kön verkar ha betydelse för synen på företagsform. Viktigt är<br />
också att ha en föreblid, för vår del Non-Profit organisations<br />
i USA. Där är idén att all vinst återinvesteras i företaget och<br />
inte till enskilda aktieägare. Vi ville inte i första hand driva<br />
ett företag för att tjäna pengar.<br />
Vår ambition var att vi ville visa att man kan bedriva en bra,<br />
» Varför blev det inte mer<br />
diskussioner och debatt<br />
kring olika driftsformer?<br />
Region Skånes ledning teg<br />
bara ihjäl vårt engagemang<br />
och det känns trist. «<br />
patientorienterad vård på ett kostnadseffektivt sätt även om<br />
man inte har ett stort dialysföretag. Vi fick ofta höra att det<br />
inte är fult att tjäna pengar på sitt företag, men det var inte<br />
det som var vår drivkraft. När vi nu blickar tillbaka på de erfarenheter<br />
vi gjort så ser vi att vi har vuxit, vi vågar tro på oss<br />
själva, vi vågar debattera för vår sak och vi har en mängd nya<br />
kunskaper. Vi är inte längre tysta utan talar<br />
för vår sak den insikten vill vi sprida<br />
vidare.<br />
Vi sökte SNSF:s stipendium för att kunna<br />
åka till en konferensanläggning och få<br />
jobba ostört ett par dagar. När vi nu inte<br />
fick uppdraget åkte vi istället iväg för att<br />
avsluta vårt företag. Vi gav det ett värdigt avslut på Örums Nygård<br />
ute på Österlen. Vi sprudlade av nya företagsidéer som<br />
skulle kunna förverkligas. Vi spånade och diskuterade kring<br />
kurs- och konferensgård med spa för dialyspatienter, mobila<br />
team som hjälper dialyspatienter i hemmet och ett bemanningsföretag<br />
för njurmedicinsk vård. Vad det blir av våra tankar<br />
kan bara tiden utvisa. Men nu vet vi att vi både kan och<br />
vågar!<br />
text Maria Olsson, Helena Tiliander, Åsa Lundvall, Eva Anders-<br />
son, Annika Ljungkrantz, Mariana Gherman och Marie Nykvist.<br />
DIALÄSEN 2.<strong>2009</strong> 39
Välj rätt fosfatbindare från början<br />
48% av svenska dialyspatienter dör på grund av hjärt-kärlsjukdom. Det är sedan länge<br />
känt att rubbningar i kalk-fosfatbalansen hos patienter med kronisk njurinsufficiens<br />
stimulerar till utveckling av förkalkning av kärlen. 1,2<br />
Det går att fördröja eller undvika förkalkning av hjärta och kärl som annars leder till<br />
för tidig död. 2 Genom att välja Renagel ® (sevelamer) får man en effektiv<br />
fosfatbehandling utan risk för ackumulering av kalcium och metall i kroppen. 3<br />
Renagel har, enligt den senaste dokumentationen, beskrivits<br />
som ett fördelaktigt val för nya dialyspatienter och kan<br />
signifikant förlänga dessa patienters liv. 2,4<br />
www.renagel.com<br />
Indikation: Renagel är indicerat för kontroll av hyperfosfatemi hos vuxna patienter som får hemodialys eller peritonealdialys.<br />
Pris och förpackning: Filmdragerade tabletter 800 mg, 180 st 1828,50 kr. Produktresumé 2007-06-01. Px Förmån.<br />
Referenser: 1. Aktiv uremivård i Sverige. SRAU 2006. 2. Block GA et al. Kidney International 2007; 71(5):438-41. 3. Plone MA et al.<br />
Clin Pharmacokinet 2002; 41:517-23. 4. Block GA et al. Kidney international 2005; 68:1815-24. För ytterligare information se www.fass.se<br />
Genzyme AB<br />
Frösundaviks allé 15, 4<br />
169 70 Solna<br />
08-564 604 00
NORDIATRANS<br />
MADELEINE NILSSON | ORDFÖRANDE I NORDIATRANS<br />
Eldsjälar behövs till<br />
framtida kongresser<br />
Denna Nordiatrans-sida syftar bland annat till<br />
att delge er nyheter från Nordiatrans. Det blir<br />
en svår uppgift för mig denna gång, i skrivande<br />
stund är det nämligen några veckor kvar till kongressen i<br />
Fredrikstad, Norge. Eftersom jag varken duger till att se i<br />
kristallkula eller spå i kort så får vi vänta med Nordiatransnyheterna.<br />
Jag hoppas att kongressen varit till belåtenhet<br />
för alla inblandade och att arrangemanget<br />
förflutit enligt planerna. Lokala<br />
kongresskommittén arbetar hårt<br />
och ju närmare kongress man kommer<br />
ju intensivare blir det. Som medlem<br />
i den lokala kongresskommittén<br />
brukar man efter kongressen kraschlanda<br />
och plötsligt inse att nu är det<br />
över och samtidigt tänka att vad händer<br />
nu då. Man hamnar i ett vakuum och känner sig en<br />
smula vilsen ett tag innan man hittar rätt i vardagen igen.<br />
Personligen tycker jag det är en utmaning och väldigt kul<br />
att vara med i den lokala kongresskommittén och jag hoppas<br />
att det finns några eldsjälar i Finland som anmäler sitt<br />
intresse till Nordiatrans för att arrangera kongressen år<br />
2011. Gå in på vår hemsida www.nordiatrans.org för mer<br />
information, ta gärna kontakt med oss om du är nyfiken<br />
på att hjälpa till med kongressen. Du behöver inte ha tidigare<br />
erfarenhet av att göra en kongress, den erfarenheten<br />
finns i styrelsen. Arbetet med kongressen i Finland startar<br />
Nyfiken på Nordiatrans?<br />
nordiatrans är en nordisk förening som strävar efter att öka<br />
kunskapen om vården av de njursjuka. föreningen vill stimulera<br />
till utveckling, verka för ett utbyte av erfarenheter och ett<br />
ökat samarbete mellan personal inom njurmedicin, dialys och<br />
transplantation. föreningen är öppen för alla som är intresserade<br />
av vården inom njurmedicin, dialys och transplantation.<br />
www.nordiatrans.org<br />
Vill du bli medlem i Nordiatrans? det blir du genom att<br />
betala in medlemsavgiften till ditt lands kassör. och har du<br />
frågor är du välkommen att skicka ett mail till;<br />
» Personligen tycker jag det<br />
är väldigt kul att vara med i<br />
den lokala kongresskommittén<br />
och jag hoppas att det<br />
finns några eldsjälar i Finland<br />
som anmäler sitt intresse …«<br />
i vår när kongressen i Norge är avklarad, vänta inte med<br />
att höra av dig om du är intresserad.<br />
Ett stående inslag på våra kongresser är ett möte med<br />
de nationella föreningarna i Norden. Det går till så att en<br />
styrelsemedlem sammankallar ett möte med representanter<br />
från de övriga föreningarna. Det känns viktigt att behålla<br />
kontakten och Nordiatrans vill gärna vara en arena<br />
för dessa möten. Men det är inte lätt.<br />
Svångremmen dras åt för alla och det<br />
är inte självklart att ekonomin tillåter<br />
att man åker på varandras kongresser<br />
och representerar sin förening. Jag<br />
hoppas att vi kan behålla viljan och<br />
förhoppningsvis få bättre ekonomiska<br />
förutsättningar i framtiden.<br />
En liten påminnelse; Nordiatranskongressen återkommer<br />
varje år fredag – lördag vecka 10. Nästa år<br />
kommer kongressen äga rum i Köpenhamn. När vi<br />
ändå är inne på ämnet kongresser, vill jag slå ett slag för<br />
möteskalendern på vår hemsida. Det är knappast en överdrift<br />
att påstå att möteskalendern är lite tunn. Det finns<br />
en (1) kongress med i kalendern, och den kongressen var<br />
i höstas. Styrelsen och webmastern tar gärna emot hjälp<br />
med att fräscha upp denna del av hemsidan!<br />
Madeleine Nilsson, ordförande i nordiatrans<br />
madeleine.nilsson@vgregion.se<br />
Sverige: Karin Blomander Källsholm, karin.blomander.kallsholm@lio.se.<br />
postgiro: 88 57 68-2. avgift 1 år: 175 kronor<br />
(sEK). avgift 3 år: 400 kronor (sEK)<br />
Finland: Brita Krogerus, brita.krogerus@hus.fi. postgiro: 80<br />
00 14-204 61 72. avgift 1 år: 20 Euro. avgift 3 år: 45 Euro<br />
Norge: Berit skog, berit.skog@siv.no. postgiro: 0530-272<br />
12 72. avgift 1 år: 175 kronor (noK). avgift 3 år: 400 kronor<br />
(noK)<br />
Danmark: charlotte larsen, charlotte.larsen@frh.regionh.dk<br />
postgiro: 928 21 65. avgift 1 år: 175 kronor (dKK). avgift 3<br />
år: 400 kronor (dKK)<br />
DIALÄSEN 2.<strong>2009</strong> 41
Modiga patienter kräver modig personal. När Zanna Wigg, 10,<br />
plötsligt ville sticka sig själv i fisteln var det bara för Ann-Sofi<br />
Forsberg, sjuksköterska vid dialysen i Falun, att hänga med.<br />
– Barn är spontana och därför lätta att arbeta med, menar Ann-Sofi,<br />
som inte har någon tidigare erfarenhet av barndialys. Rent medicinskt<br />
behöver det heller inte innebära några större svårigheter.<br />
Zanna<br />
– en solstråle<br />
Zanna har en ovanlig och aggressiv form av nefrit, som<br />
debuterade när hon var fyra år. Hon transplanterades med<br />
mamma Camillas njure, men sjukdomen gick över i transplantatet<br />
inom ett år. Hon började med då peritonealdialys(PD).<br />
Hösten 2007 började man planera för start i hemodialys (HD),<br />
eftersom PD inte gav tillräcklig dialyseffekt. Men HD-starten<br />
fick plötsligt tidigareläggas då Zanna<br />
fick en tunnelinfektion och peritonit.<br />
– För mig var det helt självklart att<br />
Zanna skulle få dialys hemma i Falun<br />
och slippa pendla till Huddinge, säger<br />
Ann-Sofi, och får medhåll av kollegan<br />
Suzanne Andersson som också varit<br />
med och tagit hand om Zanna från<br />
början.<br />
– Vi åkte ner till Huddinge en torsdag<br />
för att lära oss om barndialys. På tisdagen<br />
veckan därpå tog vi hem Zanna.<br />
Ann-Sofi och Suzanne har bara positivt att säga om det, och<br />
menar att de har haft förvånansvärt lite frågor. När och om de<br />
dyker upp finns kollegerna på Huddinge att rådfråga.<br />
Zanna pillar vant bort sårskorporna, låter nålarna glida in<br />
i kärlet på överarmsfisteln, flushar och drar ut blod för provtagning.<br />
42<br />
» Värmen och närheten dem<br />
emellan är tydlig. Ann-Sofi<br />
och Zanna har lekt mycket.<br />
Ann-Sofi har legat i sängen<br />
bredvid och låtit Zanna<br />
›sticka‹ henne med hylsorna<br />
kvar på nålarna, kolla kalium,<br />
och till och med söva<br />
henne på låtsas. «<br />
– Jag åt massor av choklad igår när det var lördag, säger<br />
hon, och ler.<br />
– Ja, då får vi väl se hur kalium ligger idag då, svarar Ann-<br />
Sofi och tar emot provet.<br />
Pappa Janne finns också med vid Zannas sida och räcker<br />
slangarna till henne.<br />
Det var på nationaldagen 2008 som<br />
Zanna bad om att få sätta nålarna själv.<br />
– Hon hade inte tränat på det, men<br />
när hon bad om det var det bara att låta<br />
henne prova, säger Ann-Sofi. Och det gick<br />
hur bra som helst.<br />
Zanna hade noga tittat på hur sjuksköterskorna<br />
gjorde, så hon var väl förberedd,<br />
både praktiskt och mentalt. Dagen<br />
var väl vald.<br />
– Jag passade på en dag när mamma<br />
och pappa inte var med, säger Zanna. Mamma hade bara<br />
svimmat, och pappa hade ramlat omkull.<br />
– Det är det lättaste som finns, tycker Zanna. Det är till och<br />
med lättare än två plus två.<br />
– Jag skulle nog säga sju plus åtta, ler Ann-Sofi, och brottas<br />
lite med Zanna.<br />
Värmen och närheten dem emellan är tydlig. Ann-Sofi och<br />
Zanna har lekt mycket. Ann-Sofi har legat i sängen bredvid<br />
DIALÄSEN 2.<strong>2009</strong>
stina rapp / dalarnas tidning
och låtit Zanna »sticka« henne med hylsorna kvar på nålarna,<br />
kolla kalium, och till och med söva henne på låtsas.<br />
Zanna är en frisk fläkt på avdelningen, och är nästan som<br />
en maskot för både personal och andra patienter. Hon blir till<br />
och med lite av en drivkraft för andra, och frågar dem när de<br />
tänker börja sticka sig själva.<br />
– Hon är alltid glad, och det smittar av sig på de andra patienterna,<br />
menar Ann-Sofi.<br />
Från början var det bara Ann-Sofi och Suzanne som tog<br />
hand om Zanna, men successivt har hela personalgruppen<br />
lärt sig att hjälpa henne.<br />
Det gäller att respektera den rent medicinska rädsla som<br />
kan finnas hos kolleger. Det får inte vara någon prestige i att<br />
dialysera ett barn. Man måste låta det landa hos var och en.<br />
De som vill får börja och sedan låta de andra komma efter.<br />
– Det är A och O att stötta varandra, menar Ann-Sofi och<br />
Suzanne. Men man ska inte göra det så märkvärdigt. Barn är<br />
barn, och lätta att ha att göra med. Zanna är både frimodig<br />
och frågvis, och är väl insatt i både sin behandling och sjukdom.<br />
Zanna mår nästan alltid bra under dialysen, och endast en<br />
gång har hon fått blodtrycksfall.<br />
– Det var en gång när hon ville komma upp och sitta i mitt<br />
knä, säger Ann-Sofi. Zanna är rätt busig också, och gillar att<br />
driva med oss. Sedan den gången har hon lärt sig att man ofta<br />
gäspar före ett blodtrycksfall. Så nu ligger hon ofta och låtsas<br />
gäspa och ropar på oss för att skrämmas.<br />
– Visst kan det vara lite ängsligt de gånger hon inte mår<br />
bra, och till exempel är påverkad en infektion, men alla känner<br />
sig trygga nu, säger Ann-Sofi och Suzanne. Behövs det får<br />
man ju ge tillbaka blodet.<br />
Rent tekniskt skiljer sig behandlingen inte mycket från en<br />
vuxen dialys. Blodpumpssegmentet är mindre, slangsetet<br />
rymmer bara 78 milliliter, och man får köra på lägre flöde.<br />
Temperaturen är lite högre än hos vuxna och inställning för<br />
bikarbonat skiljer sig.<br />
– Sedan får man bara ultrafiltrera fem procent av kroppsvikten<br />
hos barn, säger Ann-Sofi. Det kan ibland vara svårt om<br />
det finns mycket vätska att dra.<br />
De använder aldrig UF-profil, utan drar lika mycket under<br />
hela dialysen.<br />
Under våren planerar familjen att ta hem behandlingen.<br />
De kommer att flytta till en större lägenhet alldeles i närheten<br />
av sjukhuset, som kommer att ge möjlighet att ha allt<br />
44<br />
stina rapp / dalarnas tidning KJEll Jansson / dalarnas tidning<br />
Zanna blev rejält överraskad när<br />
hon med förbundna ögon kom till<br />
sin stora tioårsfest. Familjen, vänner<br />
och alla från dialysen var där.<br />
Mamma Camilla turas<br />
om med pappa Janne att<br />
alltid finnas vid Zannas<br />
sida under dialysen.<br />
DIALÄSEN 2.<strong>2009</strong>
KJEll Jansson / dalarnas tidning<br />
Tre kompisar var också med på festen. Trollkarl och rosa prinsesstårta var, förutom många<br />
presenter, beställt av Zanna.<br />
DIALÄSEN 2.<strong>2009</strong> 45<br />
KJEll Jansson / dalarnas tidning
För Ann-Sofi Forsberg var det självklart att Zanna skulle få<br />
dialys hemma i Falun. De två har blivit ett tajt team.<br />
som hör till dialysen i ett enskilt rum.<br />
– Det är bra för Zanna att till exempel kunna ha sina kompisar<br />
i sitt rum utan att det står en massa sjukhussaker där,<br />
menar pappa Janne.<br />
Han är redan idag väl insatt i hur dialysen<br />
går till, men är beredd att lära sig att<br />
sköta den helt själv.<br />
– Mamma får jogga hit till sjukhuset<br />
med prover, säger Zanna.<br />
Efter skolan varje dag utom onsdag<br />
åker Zanna direkt till dialysen. Eftersom<br />
hon dialyserar fyra timmar är hon inte<br />
hemma förrän framåt halv åtta på kvällen.<br />
Det blir en sen middag med familjen,<br />
och sedan i säng för att orka med nästa dag.<br />
Att ta hem behandlingen skulle ge både Zanna och föräldrarna<br />
mer fritid.<br />
– Hon kan då dialysera på natten, och få mer tid över för<br />
kompisar, säger pappa Janne.<br />
Han och mamma Camilla turas nu om att finnas med<br />
Zanna på sjukhuset. För att orka stötta Zanna behöver de ib-<br />
46<br />
» Det är A och O att stötta<br />
varandra, menar Ann-Sofi och<br />
Suzanne. Men man ska inte<br />
göra det så märkvärdigt. Barn<br />
är barn, och lätta att ha att<br />
göra med. Zanna är både frimodig<br />
och frågvis, och är väl<br />
insatt i både sin behandling<br />
och sjukdom. «<br />
land ha lite egen tid.<br />
– Jag blir stärkt av att ägna mig lite åt jakt och fiske, och<br />
min fru är aktiv inom kyrkan, säger pappa Janne. Men vi vill<br />
ju båda vara hos Zanna. När hon ringer och säger att »jag<br />
längtar efter dig, pappa«, då vill man ju<br />
bara hit.<br />
I september 2008 fyllde Zanna tio år.<br />
Det firades med ett stort överraskningskalas,<br />
dit Zanna togs med förbundna<br />
ögon. Mamma Camilla hade ansökt om<br />
»Min Stora Dag«, som arbetar med att ge<br />
svårt sjuka barn glada upplevelser. Även<br />
om det var en överraskning för Zanna,<br />
så var hennes önskemål om hur ett kalas<br />
skulle se ut väl kända. Rosa princesstårta,<br />
smörgåstårta, läsk – och en livs levande<br />
trollkarl, mr Dannyman. Förutom<br />
tre kompisar, så var hela dialyspersonalen<br />
inbjudna gäster.<br />
text Anna-Lena Byström<br />
stina rapp / dalarnas tidning<br />
DIALÄSEN 2.<strong>2009</strong>
FöR ANEMI vI d NJu RSJukdOM hOS vuxNA<br />
Enkel<br />
konver<br />
tering<br />
Byt direkt till MIRCERA – dosering<br />
en gång per månad<br />
Vid konvertering till MIRCERA från andra ESL kan du alltid inleda<br />
direkt med behandling en gång per månad oberoende av tidigare<br />
doseringsintervall. MIRCERA är speciellt framtaget för att ge<br />
stabila Hb-värden vid underhållsbehandling en gång per månad.<br />
97,5 % av patienterna uppnår sitt mål-Hb vid korrigering och<br />
bibehåller stabila Hb-värden vid underhållsbehandling en gång<br />
per månad 1 .<br />
En dosering. En månads stabilt Hb.<br />
Vid underhållsbehandling<br />
Patientens Hb-värde fortsatt stabilt efter övergång från korttidsverkande<br />
Erytropoes stimulerande läkemedel till MIRCERA 1 gång/månad 2<br />
Rekombinant humant erytropoietin B03X A03 (Rx, F). Produktresumé uppdaterad 2007-07-20. Indikationer: Behandling av vuxna med anemi associerad med kronisk njursjukdom. Säkerhet<br />
och effekt av behandling med MIRCERA vid andra indikationer har inte fastställts. Det kan förekomma blodtrycksstegring som kan behandlas med läkemedel. Därför rekommenderas kontroll<br />
av blodtrycket, särskilt i inledningsfasen. För mer information och priser se www.fass.se. Roche AB, Tel 08-726 12 00, www.mircera.se. För läkare med medicinska frågor: 020-76 24 32.<br />
1. Macdougall et al, Clin J Am Soc Nephrol 2008;3:337-47. 2. SulowiczW, Locatelli F, RyckelynckJ-P, et al. Once-monthly subcutaneous continuous erythropoietin receptor activator (C.E.R.A.) maintains stable control in patients<br />
with chronic kidneydisease on dialysis directly converted from epoetin one to three times weekly. Clin J Amer Soc Nephrol. [In press] 2007;2:637-46.<br />
Genomsnittligt Hb-värde (g/L)<br />
160<br />
150<br />
140<br />
130<br />
120<br />
110<br />
100<br />
90<br />
80<br />
70<br />
MIRCERA 1 gång/mån SC (n=191)<br />
Epoetin 1-3 gång/vecka SC (n=191)<br />
Titrering Utvärdering Säkerhetsperiod<br />
0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 Sista<br />
Månader<br />
besöket
Posttidning B<br />
Avs: <strong>Dialäsen</strong> AB, Getabocksvägen 4<br />
S-187 54 Täby, Sweden<br />
HEMBEHANDLING<br />
- peritonealdialys såväl som hemhemodialys<br />
Baxter Renal har engagemanget och resurserna, kompetensen och organisationen.<br />
Vi hjälper vården att fördela resurserna när efterfrågan ökar och prognoserna blir verklighet.<br />
Med en gemensam organisation för PD och HD kan vi leverera optimal support och kvalitet.<br />
Baxter ser fram emot att tillfredställa era önskemål och behov inom både PD, HemHD, assisterad PD och assisterad HemHD.<br />
För mer information kontakta din Baxterrepresentant: Baxter Medical AB, www.baxter.se<br />
11.2008