Nummer 2 2009 - Dialäsen

Under våren 2007 nådde oss ryktet att dialysmottagningen i Trelleborg
skulle ut på entreprenad. Då föddes idén att vi skulle kunna
driva mottagningen själva. När det definitiva beskedet slutligen
kom var det inte ett så stort steg att börja fundera på att göra allvar
av planerna. Kunskapen om funktionsupphandling eller PPT
(pay per treatment), som några av oss fick i samband med upphandlingen
i Region Skåne 2007, gjorde att vi vågade försöka. Vid
PPT behöver inte företaget investera i vattenanläggning och maskiner
utan man betalar per behandling till ett dialysföretag som äger
utrustningen.
Alternativ dialysvård
utan vinstsyfte
Vi erbjöd alla i personalgruppen att delta och nästan alla
var från början intresserade. På resans gång föll fler och fler
ifrån och kvar blev en kärntrupp på sju personer som verkligen
brann för idén. Diskussioner om hur företaget skulle
drivas, som aktiebolag eller ekonomisk förening, tog tid. Lagar
och regler fick redas ut och för- och nackdelar vägas mot
varandra. Efter noggrant övervägande beslutade vi att driva
företaget som en ekonomisk förening (Dialysgruppen Trelleborg,
ekonomisk förening). Det som gjorde att vågskålen
vägde över för det alternativet var att vi ville att vårt företag
skulle ägas och drivas av den personal som arbetade på dialysmottagningen.
Vi ville inte att någon utomstående skulle kunna köpa aktier
i vårt företag och vi insåg att det inte skulle gå att hindra
någon från att sälja sin andel till någon utomstående vad vi
än bestämt. Ytterligare en anledning till att vi valde ekonomisk
förening som driftsform och ville skydda oss från andra
ägare var vår önskan att bedriva »idéburen vård«. Vår omvårdnadsfilosofi
skulle vara vägledande i alla beslut genom företaget.
Det var mycket pusslande för att hitta mötesplatser och tider
som passade oss alla. I början var det svåra att vi var så
många men det löste sig när en del hoppade av. Då började istället
tidspressen kännas av. När vi började närma oss jul kom
vi in i nästa fas av vårt förarbete. Det var att ta fram priser och
beräkna kostnaderna för att driva dialysmottagningen. De
kostnader som kom utifrån var lätta att ta fram, men de som
kom inifrån kliniken var svårare. Vi är en liten mottagning i
en stor klinik på ett stort sjukhus vilket gör att många kostnader
är schablonberäknade. Vi kände tyvärr inget särskilt stöd
38
från Region Skåne för vårt nytänkande vilket försvårade en
del av detektivarbetet. Enskilda tjänstemän försökte så gott
de kunde att hjälpa oss, men i det stora hela var det en onödigt
tidskrävande del i processen.
Utanför Region Skåne var det betydligt enklare för oss att
hitta såväl stöd som samarbets-partners och detta gav oss välbehövlig
ork och energi. Av olika skäl blev det så att de vi fann,
till exempel banktjänsteman, revisor och jurist, var kvinnor.
Meningen var aldrig att det skulle bli en kvinnogrupp men vi
upptäckte att vi hade lättare att förstå och att få stöd av kvinnor,
vi pratade på något sätt samma språk. Inom gruppen
hade vi ett öppet klimat och vi hade samma syn på hur projektet
skulle drivas. Våra starka sidor växte fram och blev tydliga.
När någon började tappa hoppet om att vi skulle lyckas
var genast någon annan där och stöttade. Tillsammans bildade
vi ett starkt team. Efter mycket diskuterande tog vi det
stora steget och svarade på anbudsförfrågan. Vi tyckte att vår
budget var noggrann och realistisk och att vi hade genomtänkta
svar på de frågeställningarna som fanns.
Så kom då beskedet, uppdraget gick till Fresenius Medical
Care Sverige AB. Egentligen borde vi inte ha blivit förvånade.
Formuleringarna i förfrågningsunderlaget var sådana att ett
nybildat företag redan från början var rätt chanslöst. Den erfarenhet
de krävde går inte att få utan att redan ha drivit företag
en tid. Däremot trodde vi att vår idé om ett personalkooperativ
låg så i linje med de politiska diskussioner som råder
idag att vi skulle belönas för det. Det vi i övrigt kände oss besvikna
på i bedömningen var omvårdnadsinnehållet som vi
själva tyckte var genomtänkt och i överensstämmelse med
god vård av idag. Det vi gjorde är ändå rätt så unikt. Sju sjuk-
DIALÄSEN 2.2009