Nummer 2 2009 - Dialäsen

TIDNINGEN FÖR PERSONAL INOM 

TRANSPLANTATION OCH NJURSJUKVÅRD I NORDEN 

Studie: Patienters 

upplevelse av att 

transplanteras 

Ulla banar väg 

för peritonealdialys 

i Västernorrland 

NR. 2.2009 35 KRONOR 

Modiga Zanna 

– snart i hemhemodialys 

DIALÄSEN 2.2009 1

Making life in the dialysis 

clinic easier for everyone 

www.gambro.com 

HCEN5485_2 ©2009.02. Gambro Lundia AB

INNEHÅLL 

42 Att sticka sig själv är lättare än 

två plus två, säger Zanna Wigg. 

Möt henne och sjuksköterskorna 

Ann-Sofi Forsberg och 

Suzanne Andersson i Falun. 

27 

14 

16 

14 Lysosomala sjukdomar: Hopp om bättre behandlingsmöjligheter. 

16 Ulla Holmlund banar väg för PD i Västernorrland och utbildar 

personal och patienter om peritonealdialys. 

21 Svensk Njurmedicinsk Sjuksköterskeförening: 

Sjuksköterskans roll i vården 

22 Över 20 år har gått sedan dialysolyckan i Linköping och Svensk 

Njurmedicinsk Sjuksköterskeförening bildades. Möt PO Sundskvist, 

föreningens första ordförande. 

27 Att bli transplanterad: För att ge optimal vård krävs kunskaper om 

patienters erfarenhet av sin kropp och sitt välbefinnande. 

33 Svensk Förening för Medicinsk Teknik och Fysik Dialys: 

Strypventil sparar vatten. 

37 Per Åkes krönika: När börjar och slutar njursvikten … 

38 Ägarbyte: Personalen i Trelleborg fick inte uppdraget att själva 

driva mottagningen, men fick kunskap om lagar och regler. 

41 Nordiatrans: Eldsjälar behövs till kongresser! 

42 Zanna 10 år får hemodialysbehandling på sjukhuset i Falun. 

Snart är det dags att ta med sig behandlingen hem. 

DIALÄSEN 2.2009 3 

stina rapp / dalarnas tidning

LEVANDE 

BEVIS 

Den erfarenhet som samlats gör att du kan 

ge dina patienter en beprövad behandling. 

BRED ERFARENHET 

Behandling med CellCept är indicerat vid 

njurtransplantation hos vuxna och 

barn (över 2 år) 

levertransplantation 

hjärttransplantation 

FLEXIBILITET 

Behandling med CellCept kan ske med 

tabletter 

kapslar 

suspension 

intravenös lösning 

CellCept (mykofenolatmofetil) L04 AA06 (Rx, F). Baserat på produktresumé 2008-02-28. 

Indikationer: Profylax mot akut transplantatavstötning efter njur-, hjärt- eller levertransplantation 

i kombination med ciklosporin och kortikosteroider. 

Varningar och försiktighet: CellCept skall inte användas under graviditet och är kontraindicerat 

vid amning. Förpackningar: CellCept finns i tabletter 500 mg, kapslar 250 mg, pulver till 

oral suspension 200 mg/ml, samt som pulver till koncentrat till infusionsvätska 500 mg. 

För aktuella priser och ytterligare information, se www.fass.se. 

Roche AB, Box 47327, 100 74 Stockholm 

SE.CEL.0808.3

TIDNINGEN FÖR PERSONAL INOM 

TRANSPLANTATION OCH NJURSJUKVÅRD I NORDEN 

Studie: Patienters 

upplevelse av att 

transplanteras 

Ulla banar väg 

för peritonealdialys 

i Västernorrland 

NR. 2.2009 35 KRONOR 

Modiga Zanna 

– snart i hemhemodialys 

Tidningen för personal inom transplantation & njursjukvård i Norden sänds till: 

Transplantations- och njurmedicinska kliniker i Norden och medlemmar inom 

föreningarna alternativt nätverken: Nordiatrans, Svensk Njurmedicinsk Sjuksköterskeförening, 

Svensk Njurmedicinsk Förening, Svensk Transplantationsförening, 

Svensk Förening för Medicinsk Teknik och Fysik-dialys, Norska Nefrologer, 

Dietisternas Riksförbunds referensgrupp i njurmedicin samt till övriga 

intresserade inom professionen. 

Dialäsen utkommer sex gånger per år med utgivningsveckor 6, 14, 22, 36, 

44 och 51. 

Upplaga: 3 500 exemplar (senaste TS kontroll 3 300 ex.) 

Postadress: Tidningen Dialäsen, Getabocksvägen 4, 187 54 Täby, Sverige. 

Tel/Fax: +46-8-510 515 00 

E-post: info@dialasen.com 

Hemsida: www.dialasen.com 

Ansvarig utgivare: Pia Lundström, pia.dialasen@telia.com 

Redaktionellt råd: Anna-Lena Byström, Annette Lennerling och Ulla Winge 

Grafisk form: John Losciale, john@losciale.com 

Redaktion: Anna-Lena Byström, anna-lena.bystrom@comhem.se 

Annette Lennerling, annette.lennerling@vgregion.se 

Ulla Winge, sren.w@telia.com 

Illustration: Anna Svanfeldt 

Tryckeri: Trydells Tryckeri AB, Laholm 

Annonsering: Se www.dialasen.com eller www.sverigestidskrifter.se 

Artikelförfattare och annonsör svarar för innehållet i publicerat material. 

Redaktionen förbehåller sig rätten att redigera insända bidrag, dock utan att 

förvanska innehållet i materialet. Insända bidrag kan publiceras anonymt, men 

redaktionen skall veta artikelförfattarens namn. All redaktionell text lagras 

elektroniskt för att kunna publiceras på Dialäsens hemsida www.dialasen. 

com. Författare som ej accepterar detta måste meddela förbehåll. I princip 

publiceras inte artiklar med sådant förbehåll. Tidningen Dialäsen ansvarar inte 

för inskickat obeställt material. 

Manusstopp för Dialäsen 3/2009 är den 13/4 med utgivning v 22. Manusstopp 

för 4/2009 är den 12/6 med utgivning v 36. Sänd din artikel skriven 

i Word 2000 till: pia.dialasen@telia.com. Komplettera gärna med fotografier 

som sänds separat per post eller högupplösta digitala bilder med minst 300 

dpi. Mer information finner du på www.dialasen.com »författaranvisningar«. 

ISSN: 1104-4616 

NUMMER 2.2009 

Omslagsbild: 

stina rapp / dalarnas tidning 

Adressändring: Medlemmar i Nordiatrans, SNF, STF, SNSF och MTF-D kontaktar 

respektive förening. Övriga läsare gör sin adressändring på 

www.dialasen.com 

Prenumerationsärenden: www.dialasen.com 

Tel: +46-8-510 515 00. Kostnad för sex nummer år 2009 är 210 sek. Uppge 

om du tillhör någon av ovan nämnda föreningar så erhåller du tidningen genom 

din förening. 

LEDARE 

PIA LUNDSTRÖM | ANSVARIG UTGIVARE 

Investering för framtiden 

Flygplanet tar mig från Norge till Sverige. 

Nordiatrans är över och jag funderar 

på detta fenomen som samlar flera 

hundra personer inom njurmedicin 

och transplantation från samtliga skandinaviska 

länder under ett par dagar. 

Gagnar det patienten och utvecklingen 

för yrkeskåren att genomföra 

kongresser för flera hundra deltagare? Är omkostnaderna i 

form av kongressavgift och frånvaro från arbetet rimliga i relation 

till ”intäkten”? För det är ju faktiskt så att både skattebetalarna 

och din arbetsgivare – hoppas jag i alla fall - vill ha 

valuta för den investering som deltagande i kongresser innebär. 

Ge därför din arbetsplats all feedback när du varit på kongress, 

så att arbetsledningen fortsätter att se nyttan av kurser 

eller kongresser. 

Jag är övertygad om att genomtänkta kongresser som till 

exempel Nordiatrans gagnar utvecklingen. Idéer föds och 

andra förkastas. Möjligheter ges till utbyte av erfarenheter 

över landsgränserna. Ofta ges konkreta förbättringsförslag, 

kunskaper sprids och ämnesuppslag på lämpliga framtida 

forskningsområden dyker upp. Tillsammans är det en god 

investering och ger fortsatt god vård för patienterna. 

Den årliga Världsnjurdagen med preventiva temat– håll 

blodtrycket lågt – ägde rum den 12 mars. På olika platser i 

Norden informerade både patientföreningar och professionen 

– ibland med företags hjälp – allmänheten om vikten att 

hålla blodtrycket lågt. 

Hör gärna av er om hur just du och dina kolleger gick tillväga 

den dagen. Ge tips för dina kolleger på andra sjukhus 

och berätta samtidigt om en aktivitet som gagnar både individ 

och samhällsekonomi. Pia Lundström 

Pias lästips! 

Hälso- och sjukvården utgör en mycket stor andel 

av sveriges ekonomi och påverkar dagligen många 

människors liv och välbefinnande. det är därför angeläget 

att vårdens finansiering fungerar på ett tillfredsställande 

sätt och att vårdresurserna används 

inom de områden där de genererar mest nytta. Boken vänder sig 

till beslutsfattare på alla nivåer inom vården. En viktig målgrupp är 

framtida beslutsfattare. www.studentlitteratur.se artikelnr 32980-01 


Betydelsefull 

nyhet om 

behandling av 

järnbristanemi. 

Ferinject® (järnkarboxymaltos) är ett nytt unikt järnkomplex, 

utvecklat för att undvika de begränsningar som traditionellt 

är förknippade med intravenöst järn. Det ges som infusion i 

engångsdos på upp till 1000 mg järn och som bolusdos upp 

till 200 mg järn. Infusionen tar högst 15 minuter för 1000 mg. 

Ferinject kan ges utan testdos. 

Gardera med kryss för S-Ferritin vid minsta misstanke om järnbristanemi. 

Läs mer på www.ferinject.nu. 

FYLLER JÄRNDEPÅERNA 

PÅ NYTT ENKELT SÄTT. 

Referens: Ferinject produktresumé 2009. Ferinject ® (järnkarboxymaltos) (B03AC01) (Rx, F). Indikation: för behandling av järnbrist, när orala järnpreparat är ineffektiva eller inte kan användas. 

Beredningsform: injektionsvätska 50 mg/ml. Ferinject ingår inte i förmånerna för patienter i hemodialys. Produktresumén uppdaterad 2009-02-03. För ytterligare information, förpackningar 

och priser, se www.fass.se eller www.renapharma.se. Renapharma Vifor, Kungsängsvägen 31, Box 952, 751 09 Uppsala. Tel 018-478 40 50. www.renapharma.se. 

v091101 R E L E VA N S . N E T

anna svanfEldt 

SARA SVAN 

9 B 

Dialyspatienter som lever 

på hög höjd över havet 

får lägre dosor erytropoetin, 

men har högre hemoglobinvärden 

jämfört med dem 

som bor på lägre nivå, närmare 

havet. 

Forskare på Harvard Medical 

School i Boston, USA, har 

i en retrospektiv studie visat 

att dödligheten bland dialys- 

NYHETER 

patienter minskar ju högre 

över havet patienterna bor, 

vilket väl stämde med deras 

hypotes. 

I studien ingick 800 000 

vuxna som under perioden 1 

januari 1995 till och med 31 

december 2004 gick i dialys. 

I genomsnitt följdes deltagarna 

i 1,9 år, och de delades 

in efter höjden över havet på 

Högt blodtryck i unga 

år ökar risken 

för sjukersättning 

senare i livet 

Högt blodtryck är en välkänd riskfaktor för 

utveckling av hjärt-kärlsjukdomar och förtidig 

död. Omkring hälften av männen och 

en tredjedel av kvinnorna i Sverige har högt 

blodtryck. I en studie från Karolinska Institutets 

Folkhälsoakademi har man kartlagt sambandet 

mellan systoliskt blodtryck och risken 

för att beviljas sjuk- eller aktivitetsersättning 

hos män födda 1951 till 1970. Studien visar att 

risken för att beviljas sjuk- eller aktivitetsersättning 

orsakat av hjärt- kärlsjukdomar var 

tydligt ökad med ett förhöjt systoliskt blodtryck 

redan i unga år jämfört med män med 

normalt blodtryck. 

Människor som har beviljats sjuk- eller aktivitetsersättning 

återvänder sällan till arbetslivet 

vilket ger stora indirekta kostnader. Om 

man tidigt identifierar högt blodtryck hos individer 

kan man på sikt minska dessa kostnader. 

Skolhälsovård, företagshälsovård och vårdcentraler 

som träffar och undersöker unga personer har 

stora möjligheter att förbättra utvecklingen genom 

hälsosamtal om levnadsvanor och livsstilsfaktorer. 

Källa: www.newsdesk.se/pressroom/stockholms_lans_landsting/ 

2009-01-21 

Boende på hög höjd minskar dödlighet 

deras bostadsort. 

Det visade sig att dödligheten 

bland patienter som 

levde på över 1 291 meters 

höjd var 12-15 procent lägre 

jämfört med dem som bodde 

på 76 meters höjd eller lägre, 

vilket 40,5 procent av deltagarna 

gjorde. 

Dessutom kunde forskarna 

se att patienter som levde på 

1 828 meters höjd i genomsnitt 

levde 0.9 år längre efter 

påbörjad dialysbehandling 

än de som levde på 76 meters 

höjd eller lägre. 

Studien presenterades i 

JAMA;2009;301:508-512 

Källa: dagens Medicin 

4 februari 2009 


Två läkare och forskarstuderande 

i pediatrik vid 

Lunds universitet fick i slutet 

av januari besöka Slottet 

och motta stipendier av 

Drottning Silvia. 

Det är Lisa Sartz, som 

forskar om sjukdomen hemolytiskt 

uremiskt syndrom 

som i Sverige är den 

vanligaste orsaken till akut 

njursvikt hos barn, och Eva 

Morsing som forskar om 

8 

NYHETER 

Stort medicintekniskt 

samarbete i Västsverige 

Fem Västsvenska parter satsar gemensamt på att skapa ett 

medicintekniskt centrum, MedTech West. Målet är bättre 

förutsättningar för forskning, utveckling och innovationer 

inom det medicintekniska området genom ökad samverkan 

mellan akademi, vård och industri. 

Parterna i MedTech West är Chalmers tekniska högskola, 

Göteborgs universitet, Högskolan i Borås, Sahlgrenska Universitetssjukhuset 

och Västra Götalandsregionen. Tillsammans 

satsar parterna 13,5 miljoner kronor extra under en 

treårsperiod på att bland annat rekrytera nya forskare. Man 

räknar också med att kunna erhålla både nationella och internationella 

forskningsanslag. 

Stipendier från 

Drottning Silvia 

Lisa Sartz erhöll 

stipendium från 

Drottning Silvias 

Jubileumsfond. 

kärl- och nervutvecklingen 

hos för tidigt födda barn. 

Lundaforskarna är två av de 

sammanlagt åtta unga forskare 

som fått 2008 års stipendier 

från Drottning Silvias 

Jubileumsfond, en fond 

som ger pengar till forskning 

om barn och handikapp. 

Källa: lunds Universitet 


Tanken är att samarbetet både ska leda till nya produkter 

men också bidra till att nya företag bildas inom den högteknologiska 

sektorn. 

- Idag får högteknologiska lösningar en allt större betydelse 

för den specialiserade sjukvården. För att möta detta 

behov satsar vi nu tillsammans på teknikdriven forskning 

och utveckling med inriktning mot att lösa aktuella problem 

inom sjukvården, säger Björn Brorström prorektor, 

Högskolan i Borås. 

Källa: pressmeddelande 2009-01-29 västra götalandsregionen. sahlgrenska 

Universitetssjukhuset. 

Ny styrelse 

inom Svensk 

Transplantationsförening 

Svensk transplantationsförening 

har som syfte att bland 

annat genom anordnande av 

vetenskapliga möten stödja 

och stimulera utvecklingen av 

transplantation av främmande 

organ och vävnader. Medlemmarna 

består av läkare och 

annan medicinskt verksam 

personal med kliniskt och vetenskapligt 

intresse för transplantation. 

Företrädare för närstående 

verksamheter har 

möjlighet till associerat medlemskap. 

Svensk Transplantationsförening 

har ny styrelse 

från och med 27 november 

2008. 

Ordförande: Jonas Wadström, 

transplantation och leverkirurgiska 

kliniken. akademiska sjukhuset, 

Uppsala jonas.wadstrom@ 

akademiska.se 

Sekreterare: Helene Andersson, 

Kliniken för njurmedicin 

och transplantation. Universitetssjukhuset 

Mas, Malmö 

helene.h.andersson@skane.se 

Kassör: Bengt von Zur-Mühlen, 

njurmedicinsektionen, Medicinkliniken. 

akademiska sjukhuset, 

Uppsala bengt.muhlen@medsci.uu.se 

Lars Bäckman, transplantationscentrum, 

sahlgrenska Universitetssjukhuset, 

göteborg lars. 

backman@surgery.gu.se 

Christian Cahlin, transplantationscentrum, 


göteborg 

christian.cahlin@surgery.gu.se 

Henrik Gjertsen, transplantationskirurgiska 

kliniken, KarolinskaUniversitetssjukhuset 

Huddinge, stockholm henrik. 

gjertsen@karolinska.se 

Ulf Kjellman, transplantationscentrum, 


göteborg 

ulf.w.kjellman@vgregion.se 

Marie Omnell-Persson, Kliniken 

för njurmedicin och transplantation, 

Universitetssjukhuset Mas, 

Malmö Marie.omnell-persson@ 

skane.se 

Annika Tibell, transplantationskirurgiska 

kliniken, Karolinska 

Universitetssjukhuset Huddinge, 

stockholm annika.tibell@karolinska.se 

Mer information finns att läsa på 

vår hemsida: www3.svls.se/ 

sektioner/tp/ 

DIALÄSEN 2.2009

Organens bio-ålder bestämmer 

funktionen på transplanterade njurar 

Forskare vid Glasgows universitet 

i Skottland har upptäckt 

att den största faktorn 

för att kunna förutsäga hur 

väl och hur länge njurarna 

kommer att fungera efter 

transplantation är njurarnas 

bio-ålder. 

Glasgowforskarna har utvecklat 

en metod för att 

mäta njurarnas bio-ålder. 

Det gjordes genom att ett 

antal bio-markörer i njurarna 

undersöktes. Genom 

att undersöka hur långt »cellklockan« 

gått kunde de säkerställa 

de hur friska cellerna 

var. Åldern på ett organ 

bestäms inte genom dess ålder 

i år utan genom hur 

långt den cellulära klockan 

gått, det vill säga hur biologiskt 

unga och friska organets 

celler är och hur stor 

kapacitet cellerna har att re- 

parera sig själva. Ju fler skadade 

celler som finns desto 

mindre förmåga att reparera 

sig själva. 

Idag är donatorns ålder 

ofta det som avgör om njurarna 

kommer att användas 

för transplantation, eftersom 

gamla njurar vanligtvis fungerar 

sämre. Men många äldre 

njurar fungerar precis lika 

bra som unga donatorers. 

Äldre människor kan ha utsatts 

för färre stressorer under 

livet och ha yngre organ 

än unga människor som utsatts 

för mer stressorer. 

Forskarna fann att de njurar 

som hade lägre nivåer 

av genen cylin-dependent kinase 

2a (CDKN2a) före transplantation 

hade lägre nivåer 

av s-kreatinin sex månader 

och ett år efter transplantationen 

och fungerade alltså 

År 2008 blev ett rekordår när det gäller organtransplantationer 

både i Sverige och Norge. 

I Sverige genomfördes totalt 681 organtransplantationer 

jämfört med 620 under 2007 och i Norge fick 425 patienter 

nya organ 2008. I Sverige gjordes 419 njurtransplantationer 

vilket är det högsta antalet någonsin. Verksamhetschef vid 

Donationsrådet i Sverige, Åsa Welin, säger, ”Det är ett mycket 

positivt resultat och en konsekvens av ett strukturerat, effektivt 

och hårt arbete inom hälso- och sjukvården när det gäller 

organ- och vävnadsdonation. Både donationsansvariga läkare 

och sjuksköterskor och personal vid de respektive transplantationsenheterna 

i landet gör ett fantastiskt arbete”. 

Arbetet med att öka antalet donationer måste fortskrida 

eftersom bristen på organ för transplantation är fortsatt stor 

och omkring 600 svårt sjuka står på väntelista för ett eller 

flera organ. 

I Norge var antalet transplantationer 2008 det högsta nå- 

Njurtransplantation. En viktig faktor för att kunna förutsäga ett 

organs funktion är att undersöka cellernas biologiska ålder. 

bättre. De flesta celler har ett 

begränsat antal gånger de 

kan dela sig. Genen CDKN2a 

tros hjälpa åldrade celler när 

de inte längre kan dela sig. 

Det innebär att ju lägre CD- 

KN2a ju yngre är organet bio- 

logiskt. Forskarna planerar 

nu att undersöka ett större 

antal organ och differentiera 

gentyper. 

Källa: www.medicalnewstoday. 

com/ 2009-01-27 

Ett rekordår för transplantationsverksamheten 

gonsin och som ett resultat av ökningen har väntelistorna 

kortats. Regeringen har satt som mål att ha 30 donationer per 

million invånare och 2007 uppnåddes 21 donationer per million 

invånare. Detta resultat betraktas som en viktig milstolpe 

i att nå regeringens mål. När det gäller njurtransplantationer 

med njure från levande givare ligger Norge fortsatt i världstoppen 

med en ökning från 2007 till 2008 på 14 procent. 

Arbetet med att få fler att säga ja till donation och öka antalet 

donatorer i Norge fortsätter och man fokuserar på tre 

områden: att stärka den nationella koordinatorsfunktionen 

för organdonation, utarbeta en handlingsplan för att förebygga 

samt att tidigt sätta in behandling vid kronisk njursvikt 

samt ett upprättande av ett nationellt råd för organdonation 

och transplantation. 

Källa: www.newsdesk.se/view/pressrelease/ 09-01-12, 

www.regjeringen.no/nb/dep/hod/aktuelt/nyheter 09-01-09 


sciEncE pHoto liBrary

10 

specifik destination 

essentiell behandling 

Zemplar ® – en behandling 

som träffar rätt 

• specifik destination: Zemplar möjliggör selektiv 

aktivering av vitamin D-receptorn (VDR) i bisköldkörteln med 

minimal inverkan på kalcium- och fosfatnivåerna. Zemplar 

uppreglerar även kalciumavkännande (CaSR) receptorer i 

paratyreoidea. 1-4 

• essentiell behandling: Zemplar är en aktiv 

D-vitaminanalog. D-vitamin är essentiellt för patienter 

med kronisk njursvikt. 4-6 

* pth = paratyreoideahormon 

referenser: 

1. Martin KJ, González EA, Gellens M, et al. J Am Soc Nephrol 1998;9:1427-1432. 

2. Lindberg J, Martin KJ, González EA, et al. Clin Nephrol 2001;56:315-323. 

3. Takahashi F, Finch JL, Denda M, et al. Am J Kidney Dis 1997;30:105-112. 

4. Martin KJ, González E, Lindberg JS, et al. Am J Kidney Dis 2001;38(suppl 5):S57-S63. 

Abbott Scandinavia AB – Stockholm • Tel. 08-546 567 00 • Gårdsv. 8, Box 509, 169 29 SOLNA 

5. Teng M, Wolf M, Lowrie M, et al. N Engl J Med 2003;349:446-456. 

6. Teng M, Wolf M, Ofsthun MN, et al. J Am Soc Nephrol 2005;16:1115-1125. 

indikationer: Profylax och behandling av sekundär hyperparatyreoidism hos patienter med kronisk njursvikt som behandlas med hemodialys. kontraindikationer: Hyperkalcemi, 

D-vitamintoxicitet och överkänslighet mot paricalcitol eller något hjälpämne. förpackningar: Injektionsvätska 5 mikrog/ml, 5 x 1 ml ampull. för mer info: www.fass.se 

DIALÄSEN 2.2009 

SWE/190/09.2006

NYHETER 

Transplantation 

med 

organ från 

äldre donatorer 

är säkra 

Tidigare rapporter har 

visat att donatorns ålder, 

det vill säga äldre 

än 60 år, bidrar till att 

minska organ- och patientöverlevnad. 

I motsats till detta 

menar forskare från 

Washington University 

School of Medicin i St 

Louis som står bakom 

denna studie att man genom 

noggrann selektion 

av de donatorer som 

är äldre än 60 år – eller 

till och med över 70 

år - kan få resultat som 

är jämförbara med resultaten 

efter transplantation 

med organ från 

yngre donatorer. Forskarna 

analyserade sina 

erfarenheter av 741 levertransplantationer 

och 

de kunde inte se någon 

nackdel vare sig för det 

transplanterade organet 

eller för patienten som 

orsakades av donatorns 

ålder (över 60 år). Däremot 

fann man att tiden 

från organuttag till transplantation 

var signifikant 

kortare för organen 

från de äldre donatorerna. 

Slutsatsen forskarna 

drog var att äldre 

organdonatorer är en 

viktig och säker källa för 

att öka antalet donatorer. 

Källa: www.reutershealth. 

com/archive/2008/12/29/ 

eline/links/20081229elin026. 

html 09-01-02 

Värk i händer hos dialyspersonal 

Arbetsmiljöverket, AMV, i 

Göteborg har granskat hur 

personal vid olika medicinska 

verksamheter inom Västra 

Götalandsregionen och 

Halland påverkas av medicinteknisk 

utrustning. Samtidigt 

har man tittat på hur 

mycket utbildning personal 

får i de maskiner och hjälpmedel 

som används i arbetet. 

På dialysavdelningarna visade 

sig ett för AMV oväntat 

arbetsmiljöproblem, nämligen 

att dialyspersonalen klagade 

på smärtor i handleder, 

händer och fingrar. Problemen 

med de finmotoriska 

vrid-och klämrörelserna är 

välkända, enligt Anne Gamrell, 

dialyssköterska vid Danderyds 

sjukhus och vice ordförande 

i SNSF. Kolleger har 

Enkelt urintest 

upptäcker virus 

Forskare vid the University 

of North Carolina har funnit 

en metod att upptäcka förekomst 

av ett virus, polyomavirus 

nephropathy, som förekommer 

hos mellan två och 

fyra procent av njurtransplanterade 

patienter. 

Många är bärare av viruset 

utan att ha några symtom, 

men hos njurtransplanterade 

immunsupprimerade 

patienter kan viruset orsaka 

svåra infektioner och 

utveckla kronisk njursvikt i 

transplantatet. 

Upptäcks viruset tidigt 

kan behandling sättas in, 

antingen genom att sänka 

Handledssmärtor hos dialyspersonal 

är ett välkänt problem, 

menar Anne Gamrell. 

sjukskrivits och i vissa fall 

behövt opereras på grund 

av överbelastningar på händerna. 

– Här på Danderyds sjukhus 

får var och en klä högst 

den dosen av immunsuppressiva 

läkemedel, och låta 

kroppens immunsystem bekämpa 

det, eller genom antivirala 

läkemedel. 

Tidigare har viruset endast 

kunna upptäckas genom 

njurbiopsi, med risk 

för att man inte lyckas fånga 

viruset i biopsin. 

Det nya testet är ett enkelt 

och billigt urintest som 

kan utföras av varje laboratorium 

som har ett elektroniskt 

mikroskop. I studien 

har 160 patienter ingått, och 

testet har upptäckt virus hos 

alla de som varit bärare. 

Källa: reuters 22 januari 2009 

två, möjligen tre maskiner 

per dag, säger Anne Gamrell. 

Avdelningen arbetar också 

aktivt med att hitta så mjuka 

och lätta slangar som möjligt. 

I en mindre studie från 

Röda Korsets högskola för 

några år sedan visade att hela 

20 procent av dialyssköterskorna 

övervägde att byta jobb 

på grund av handsmärtor. 

AMV i Göteborg kommer 

nu att göra ytterligare inspektioner 

på flera dialysavdelningar 

för att se hur vanliga 

handproblemen är, och 

se om dessa har samband 

med hur många ihopkopplingar 

som görs av varje sjuksköterska. 

Källa: dagens Medicin, 

28 januari 2009 

Rättelse 1 

anna Wahlströms namn vid 

bildtexten i reportaget om 

diad blev bortglömd i förra 

numret av dialäsen. anna arbetar 

på dialysenheten i Karlstad 

och är spindeln i nätet 

för diads utveckling. 

Rättelse 2 

det gick också att läsa om 

accessmötet i stockholm november 

08. vi vill förtydliga att 

mötet arrangerades av kärlkirurgiska 

kliniken på Karolinska 

Universitetssjukhuset. 

/dialäsens redaktion 


12 

NYHETER 

Donatorsnefrektomi via vagina 

Vid Johns Hopkins University School of Medicin i Baltimore, 

USA har man för första gången i samband med en njurdonation 

från en levande givare tagit ut njuren via ett litet 

snitt i bakre delen av donatorns vagina. Donatorn, som uppges 

må bra efter operationen, var en frisk 48-årig kvinna som 

den 29 januari i år donerade sin ena njure till ett syskonbarn. 

Tidigare har bara icke fungerande njurar eller njurar med 

cancer opererats ut transvaginalt. 

Att ta ut organ via naturliga öppningar förkortar återhämtningsperioden 

och ger ett bättre kosmetiskt resultat menar 

man. Nefrektomi för transplantationsändamål är i USA den 

vanligaste orsaken till att en njure opereras bort. Genom att 

erbjuda fler kirurgiska alternativ kan man påverka människors 

vilja att donera som levande givare. Förhoppningen med 

Cancermedicin 

efter njurtransplantation 

En ny studie från universitetet 

i Cincinnati visar att 

läkemedlet bortezomib, 

som används för att behandla 

cancer i plasmaceller, 

också kan vara effektivt 

vid behandling av avstötning 

efter njurtransplantation. 

Det har visat sig att 

plasmaceller och de antikroppar 

som de producerar 

har större betydelse vid avstötningsreaktioner 

än man 

tidigare trott. I studien fick 

sex njurtransplanterade 

patienter, som hade behandlingsresistentaavstötningar, 

läkemedlet bortezomib. 

Avstötningarna hävdes 

hos alla sex antikroppsnivåerna 

sjönk och transplantatfunktionen 

förbättrades. 

Under de fem månader som 

patienterna nu följts har 

ingen av dem fått någon ny 

avstötningsreaktion. 

Källa: www.heatlfinder.gov/ 

news/printnewsstory 09-01-02 

Under 2008 beslutade Västra 

Götalandsregionen att 

en regional donationsenhet 

med placering på Sahlgrenska 

Universitetssjukhuset 

skulle bildas. Verksamheten 

startade vid årsskiftet 

2009 och är direkt underställd 

sjukhusledningen. 

Donationsenheten är helt 

fristående från transplantationscentrum 

och intensivvårdsavdelningarna 

vilket innebär att en jävsituation 

inte finns. Antalet 

donatorer har i Sverige varit 

relativt lågt jämfört med 

många andra länder i Europa 

och en av donationsenhetens 

viktigaste uppgifter 

är att få fler människor 

att vilja donera organ och 

vävnader. Anda uppgifter är 

att ha ett regionalt övergripande 

samordningsansvar 

vid de tillfällen donation av 

organ och vävnader är aktuellt 

på de sjukhus som ingår 

den nya tekniken är att fler kvinnor kommer att vilja bli njurdonatorer. 

Att ta ut njuren från en levande donator via vagina är något 

man är väldigt skeptisk till vid transplantationsenheten 

på Rikshospitalet i Oslo, Norge. Det finns ingen fördel med 

detta förfarande menar man. Dels är njuren stor, ungefär 

som en knytnäve, och dels finns en infektionsrisk för mottagaren 

då man tar ut njuren genom ett osterilt område. 

Titthålskirurgi vid njurdonation fungerar bra menar man 

och ärren efter en sådan operation blir så små att de knappt 

syns efteråt. 

Källor: http://newsvote.bbc.co.uk/ 2009-02-03, 

www.medilexicon.com/medicalnews 2009-02-03, 

www.vg.no/pub/ 2009-02-04 

Ny donationsenhet på 

Sahlgrenska Universitetssjukhuset 

i regionen samt att koordinera 

organen med de transplantationer 

som blir följden 

av en organdonation. 

Man har också ansvar för 

samarbete med övriga regi- 

oner som arbetar med organdonationer. 

Källa: pressmeddelande från 


västra götalandsregionen 

09-01-14 


andrEas palMnäs

Fler kan få ö-cellstransplantation 

Efter flera års forskning kan nu fler patienter erbjudas 

ö-cellstransplantation som alternativ behandling vid typ 

1-diabetes. På Akademiska sjukhuset i Uppsala har hittills 17 

patienter transplanterats med Langerhanska öar och ungefär 

hälften av dem är insulinfria i upp till fem år efter transplantationen. 

De flesta patienter behöver flera transplantationer, 

ofta tre, från nyligen avlidna donatorer. Åtta av tio 

patienter som ö-cellstransplanterats upplever att de fått ett 

drägligare liv som är mindre styrt av diabetessjukdomen. 

Behandlingen är mer skonsam än alternativet som är pankreastransplantation, 

säger professor Gunnar Tufveson på 

transplantationesenheten vid Akademiska sjukhuset. Risken 

för infektioner och kirurgiska komplikationer är också lägre. 

Ett tidigare problem i samband med ö-cellstransplantation 

var att många av cellerna dog på grund av otillräcklig 

blodförsörjning. Genom att tillsätta substansen Dextransulfat 

har celldöden kunnat minskas. 

Ö-cellstransplantation riktar sig till patienter mellan 18 

och 60 år som har instabil typ 1-diabets och som trots bra 

diabetesvård inte lyckats få bra kontroll av sjukdomen. Patienterna 

ska inte heller ha allvarligt nedsatt njurfunktion. 

Källa: www.newsdesk.se/pressroom/akademiska_sjukhuset/ 


Forskare på Stanford University School of Medicin i Stanford, 

USA arbetar med att utveckla metoder för att kunna bedöma 

njurens kvalitet innan den transplanteras till en patient. 

Målet är att hitta kriterier för att kunna förutsäga vilka 

av de äldre njurarna som är bra och hur länge de kan förväntas 

fungera hos den transplanterade patienten. 

Oftast tas s-kreatinin för att uppskatta njurfunktion. Det är 

ett snabbt men grovt mått. Forskarna vid Stanford använde 

sig istället av att analysera ämnet iothalamate som är en mer 

precis markör för njurfunktion. Metoden är dyrare, mer tidskrävande 

och analysen kan inte utföras på alla center. 

Forskarna testade njurfunktionen tre månader efter transplantation 

och fann att njurar från donatorer som var 55 år 

och äldre bara hade 70 procents funktion jämfört med de 

njurar som transplanterats från donatorer under 40 år. De 

fann också att de äldre njurarna innehöll hälften så många 

Langerhanska öar. De langerhanska öarna i pankreas utsöndrar 

hormoner till blodbanan – huvudsakligen insulin och glukagon, 

som reglerar blodsockernivåerna. 

Nya upptäckter om gamla njurar 

kan förbättra transplantaten 

fungerande glomeruli och dessa var svullna. De överlevande 

glomeruli hade förstorats vilket är ett tecken på att de överarbetar. 

Problemet med att de överlevande glomeruli arbetar 

hårdare är att det på sikt kommer att leda till utveckling av 

ärrvävnad. Forskarna planerar att följa upp samma patienter 

om några år för att se hur de äldre organen fungerar. De förutspår 

att de transplanterade njurarna med färre glomeruli 

kommer att visa sig fungera sämre än njurarna med fler glomeruli. 

Om detta stämmer kan man före transplantationen ta 

blodprov och vävnadsprov på njurar från äldre donatorer för 

att kunna förutsäga hur länge njurtransplantatet kommer 

att fungera hos patienten. 

Källa: http://main.plsgroup.com/news/content.nsf/medicalnews/ 



sciEncE pHoto liBrary

Lysosomala sjukdomar 

Hopp om bättre 

behandlingsmöjligheter 

Lysosomer är små enheter som finns i kroppens 

alla celler utom i erytrocyter. I lysosomerna 

finns ett 50-tal enzymer som i sur 

miljö kan hydrolysera sammansatta molekyler 

som exempelvis lipider, glykolipider, glukosaminoglykaner 

och glykoproteiner. 

Lysosomala sjukdomar är ärftliga sjukdomar som orsakas 

av förändringar i lysosomernas enzymatiska funktion. Det 

finns ett 50-tal lysosomala sjukdomar, var och en med flera 

olika typer av mutationer. Varje sjukdom har fått sitt namn 

efter den läkare som upptäckte dem, men numera är de även 

uppkallade efter den enzymbrist som finns vid just den enskilda 

sjukdomen. 

Sjukdomarna är var för sig sällsynta, men som sjukdomsgrupp 

drabbar de cirka 1 barn av 5000 nyfödda i Sverige. Ibland 

är vissa typer av sjukdomarna vanligare i vissa delar av landet, 

eller i vissa befolkningsgrupper. Vanligast i Sverige är Krabbes 

sjukdom, metakromaisk leukodystrofi (MLD) och Gauchers 

sjukdom typ III, som alla debuterar i tidiga barnaår. 

Alla leder till död eller svår invaliditet, ofta efter en till 

synes normal utveckling från de första levnadsmånaderna. 

Symtomen är både fysiska och psykiska såsom förlust av mentala 

och motoriska färdigheter, pareser, mental retardation, 

påverkan på CNS med förlust av syn och hörsel, hematologiska 

symtom, förstorad lever och mjälte. Flera av de lysosomala 

sjukdomarna finns beskrivna på Socialstyrelsens hemsida, 

http://www.sos.se/smkh 

Vid Fabrys sjukdom påverkas framförallt hjärta, kärl och 

njurar, med stroke och njursvikt som följd. Vanligen diagnostiseras 

sjukdomen i vuxen ålder. I Sverige finns ett 40-tal 

personer med sjukdomen. 

Tidig diagnostik med nyföddhetsscreening och nya terapier 

är nu under utveckling. På olika håll i världen pågår nu 

forskning för att identifiera barn redan under neonatalperioden. 

Enzymaktiviteter, enzymproteiner eller upplagrings- 

14 

produkter som kan påvisas på filtrerpapper i PKU-provet undersöks 

med olika tekniker med målsättningen att utveckla 

metoder som lämpar sig för masscreening av nyfödda. 

Behandlingsmöjligheterna som finns är att det saknade enzymet 

tillförs, substratreduktionsbehandling eller enzymaktivering. 

Tillförsel av det saknade enzymet sker genom stamcellstransplantation, 

genterapi eller enzymrestitutionsterapi. 

Stamcellstransplantation har använts sedan 80-talet. Under 

senare år har navelsträngsblod som stamcellskälla börjat användas 

alltmer, vilket ger mindre risk för blandning av donator-och 

mottagarceller samt minskad mortalitet. Navelsträngsblod 

innehåller också mer ursprungliga stamceller 

än benmärg, och det går fortare att få fram en donator. 

Utveckling av genterapi pågår för flera av sjukdomarna. 

Under en lång tid gick genterapiförsök på djur inte så bra, 

men på senare år har resultaten lyckats med adenovirus och 

retrovirus som vektorer. 

De senaste 10 åren har flera enzymläkemedel tagits fram 

och blivit tillgängliga för behandling av lysosomala sjukdomar, 

till exempel vid Pompes sjukdom och Fabrys sjukdom. 

Substratreduktionsbehandling innebär att syntesen hämmas 

av de makromolekyler som inte kan brytas ner vid en viss 

enzymdefekt. Metoder för detta håller på att utvecklas. 

Vid enzymaktivering försöker man att stabilisera den tredimensionella 

enzymstrukturen. Bland annat kan det defekta 

enzymet då tas upp av lysosomen och utöva en viss aktivitet. 

Vilka av behandlingsmetoderna som man ska välja i framtiden 

kommer inte att vara enkelt att avgöra. Bland annat beror 

det på att flera sjukdomar har ett långsamt förlopp, och 

det kan krävas minst ett par decennier för att utvärdera effekten, 

vilket delvis idag är gjort med stamcellstransplantationer. 

Samma tid för uppföljning kommer att krävas för genterapi 

och enzymaktivering. 

Man vet till exempel inte om tidig stamcellstransplanta- 


tion efter nyföddhetsscreening kommer att kunna påverka 

förloppet vid de allvarligaste sjukdomarna där det idag är 

lönlöst att transplantera. Inte heller vet man om enzymbehandling 

tidigt insatt efter neonatal screening kan ha effekt 

på CNS eller om enzymläkemedel med ny teknik kan passera 

blod–hjärnbarriären, vilket vore önskvärt vid de sjukdomar 

där symtom från CNS är mest framträdande. 

Samlad kunskap och praktisk erfarenhet av de olika sjuk- 

av de ärftliga lysosomala sjukdomarna. 

Runt om i världen pågår forskning 

både kring tidig upptäckt och 

olika behandlingsmetoder. 

anna svanfEldt Det finns hopp om bättre behandling 

domarna och deras kliniska förlopp i ett fåtal specialistteam 

vid ett fåtal specialistcentrum i vårt land 

är nödvändigt liksom samverkan med internationell 

expertis. 

Källa: läkartidningen, nr 51-52, 2008 

text Anna-Lena Byström 


Ulla Holmlund, i mitten, 

vill underlätta för patienter 

som väljer peritonealdialys. 

Nu sprider hon kunskaperna 

från Sundsvall 

vidare till Örnsköldsvik där 

Bitte Kyrk Hedqvist, till höger, 

arbetar. Johan Meurle 

är en av patienterna. 

16 


Ulla Holmlund vill ge fler patienter tillgång 

till påsdialys. Hon har utbildat både personal 

och patienter om peritonealdialys (PD) 

i tio år på Sundsvalls sjukhus. Sedan några 

månader tillbaka är hon också handledare 

på en ny mottagning vid Örnsköldsviks lasarett. 

Men det finns mer att göra, tycker Ulla 

Holmlund som har fått en ny syn på utbildning 

och information till patienter under de 

år hon har arbetat. 

Ulla banar väg för 

PD i Västernorrland 

När Ulla Holmlund var barn i Sundsvall sjöng Bill Haley 

»Rock around the clock« och Chuck Berry tryckte till med 

»Maybelline«. På gatorna gled stans fränaste ungdomar omkring 

på motorcyklar av 50-talssnitt, som Husqvarnas klassiska 

modell Silverpilen. 

Ulla Holmlund drömde om att bli spätta - sitta på bönpallen 

på motorcykeln – och att bli sjuksköterska. 

Karriären som sjuksköterska har hon ordnat. Sedan drygt 

30 år jobbar hon i yrket, men livet som spätta har hon inte 

hunnit med ännu. 

»Nej, karriären som spätta har jag 

kvar. Fast numera tänker jag att det kanske 

får bli en vespa istället.« 

Vespan skulle i så fall kunna användas 

för att klättra uppför backarna på 

vägen till Sundsvalls sjukhus. Något annat 

jobb än som PD-sjuksköterska vid 

den njurmedicinska kliniken på Sundsvalls sjukhus kan hon 

inte tänka sig. 

»Inte en enda dag har jag tyckt att det har varit tråkigt att 

gå till jobbet. Det här är det bästa jobb man kan ha.« 

Jobbet handlar framförallt om att utbilda, förklara och 

hjälpa fler patienter igång med PD. Ulla Holmlund åker hem 

till de flesta patienterna för att hjälpa dem att hantera dialysen 

i hemmiljön. 

»Vi kommer verkligen nära patienterna. Visserligen kom- 

» Om man arbetar som PD- 

sköterska måste man tycka 

om att informera och utbilda. 

Det är den största delen av 

jobbet faktiskt. « 

mer man nära patienterna när man jobbar med bloddialys 

också, men det blir ändå skillnad när man träffar patienterna 

i deras hem. Det betyder också att man måste vara väldigt ödmjuk.« 

Ulla Holmlund har gjort hembesök hos patienter runt om 

i Västernorrlands län. Ibland är avstånden så långa att hon 

måste övernatta. Från Örnsköldsvik i norra Västernorrland är 

det 16 mil till Sundsvall. Men i framtiden blir det färre resor. 

Örnsköldsviks lasarett har startat en PD-mottagning där Ulla 

Holmlund i början fungerar som handledare 

för den ansvariga sjuksköterskan, 

Bitte Kyrk Hedqvist. 

Arbetet handlar inte bara om att lära 

upp patienter som ska kunna utföra dialysen 

hemma. Det handlar också ofta om 

att lära upp de personer som ska assistera 

om patienten inte ska sköta dialysen själv. 

»Det blir mycket kontakter med distriktssköterskor, till exempel. 

Om man arbetar som PD-sköterska måste man tycka 

om att informera och utbilda. Det är den största delen av jobbet 

faktiskt.« 

Ulla Holmlunds främsta drivkraft är att hon sett hur många 

patienter som har haft glädje av självdialys i form av peritonealdialys. 

»Det är fantastiskt att se hur många äldre som mår bra i PD, 


man ser hur deras livskvalitet ökar. Det är klart att det inte 

alltid fungerar, men väldigt ofta visar det sig fungera bättre 

än man kunde tro«, säger hon. 

Ulla Holmlund har mött patienter på många olika sätt under 

årens lopp. 

I början av 90-talet var hon med och startade njurskolan 

vid Sundsvalls sjukhus. På den tiden gjorde hon och några 

kolleger allt material själva. 

Men erfarenheterna har lärt henne att bedriva undervisning 

på ett annorlunda sätt numera. 

»I början hade vi massor av fakta och overheadbilder. Jag 

brukar säga att det var som en sjukvårdsutbildning för patienter. 

Men det visade sig inte vara så effektivt«. 

Nuförtiden bygger hennes utbildningar istället mer på 

diskussioner i sin egen takt där frågor från deltagarna är lika 

viktigt som de fakta föreläsaren har med sig. 

»Det är viktigt att alla får ta till sig informationen i sin egen 

takt. Annars blir det bara missförstånd. Jag har många gånger 

sett att det kan finnas stora skillnader mellan vad jag har sagt 

– och vad patienterna har uppfattat att jag sa.« 

Därför är en av Ulla Holmlunds grundregler när hon håller 

utbildningar att upprepa – och att upprepa en gång till. Som 

pedagog håller hon sig också till devisen 

att inlärningen fungerar bättre om deltagarna 

trivs och har roligt. 

»I förra veckan var det en så enkel sak 

som att jag kom ut med en bricka med 

kaffekoppar till några undersköterskor 

som jag höll kurs för. Det behövs inte 

mer ibland, det gäller att skapa en positiv 

stämning.« 

Utbildningsinsatserna lönar sig, tror 

Ulla Holmlund. 

18 

Johan Meurle är en av de 

patienter som kan ha möjlighet 

att spara in en tur- och 

returresa på totalt 32 mil när 

Örnsköldsvik utökar verksamheten 

vid sin njurklinik. 

»Jag har inte gjort någon vetenskaplig undersökning, men 

det visade sig att en betydligt större andel patienter hamnade 

» I förra veckan var det en så 

enkel sak som att jag kom ut 

med en bricka med kaffekoppar 

till några undersköterskor 

som jag höll kurs för. 

Det behövs inte mer ibland, 

det gäller att skapa en positiv 

stämning.« 

i PD än i bloddialys efter njurskolan hos oss.« 

Hur stor andel av patienterna som har PD-dialys kan dock 

variera över tiden. Ulla Holmlund träffar 

också en del patienter som tvekar eftersom 

de är oroliga för komplikationer. En 

orsak kan vara att patienterna aldrig träffar 

de personer som har fungerande PD i 

hemmet. De personerna syns helt enkelt 

inte på avdelningen. 

»Det är klart att det inte är bra reklam 

för PD om man bara träffar patienter som 

har fått problem med dialysen. På avdelningen 

finns det ju risk att patienterna aldrig träffar dem 

som det har gått bra för.« 

Då är saklig information botemedlet, enligt Ulla Holm- 


lund. Sedan ett år tillbaka har njurmedicinska kliniken en 

koordinator, Ulrika Sjölén, som tar hand om en stor del av 

informationsarbetet före valet av dialysform. 

Hon organiserar bland annat njurskolan 

där hela njurteamet ingår. 

»Vi arbetar för att patienterna ska 

känna sig trygga och delaktiga och där är 

koordinatorns roll mycket viktig«, säger 

Ulla Holmlund, som tidigare också drev 

anhörigträffar tillsammans med en kollega. 

Tidsbrist gjorde att träffarna upphörde 

för flera år sedan. Men Ulla Holmlund skulle gärna ta 

upp verksamheten igen om det är möjligt. 

»Eftersom de anhöriga påverkas så mycket är det rimligt 

att de också får fler chanser att lyssna och fråga om PD«. 

» Det finns och har hela tiden 

funnits stora möjligheter att 

utvecklas i arbetet här. Sjuksköterskorna 

får ta ett stort 

eget ansvar och klimatet är 

öppet, vilket också bidrar till 

utvecklingen.« 

Ulla Holmlund har ett fackligt förflutet, som skyddsombud, 

men har enbart positiva saker att säga om arbetet på kliniken. 

»Det finns och har hela tiden funnits 

stora möjligheter att utvecklas i arbetet 

här. Sjuksköterskorna får ta ett stort 

eget ansvar och klimatet är öppet, vilket 

också bidrar till utvecklingen.« 

Den senaste förändringen är en särskild 

självdialys-enhet. Verksamheten 

som just har startat flyttar snart in i nyrenoverade 

lokaler. Där samlas verksamheten 

för patienter som har PD, hem-HD eller sköter dialysen 

på egen hand på avdelningen. 

text Susanne Rydell foto Peter Hamberg 


Ö-vik satsar för 

framtiden 

En ny njursviktskoordinator och en ny mottagning 

för påsdialys är på plats vid lasarettet 

i Örnsköldsvik. Det har inte blivit fler 

tjänster, men resurserna har omfördelats. 

Lena Alexandersson, enhetschef för njurkliniken, 

tror att ändringen ger fördelar för patienterna. 

I slutet av februari firade den njurmedicinska enheten 

20-årsjubileum vid Örnsköldsviks lasarett. Firandet skedde 

med öppet hus både för patienter och Njurförbundet. 

Det finns anledning att fira jubileet. Verksamheten har 

vuxit och förändrats under de senaste åren. Kliniken har plats 

för maximalt 32 patienter i bloddialys, 3 gånger per vecka, 

och vid flera tillfällen har kliniken haft eller varit nära maxantalet. 

Det är ett av skälen till att enheten har satsat på nya 

funktioner i form av påsdialys och njursviktskoordinator. 

»Jag tycker att vi förbereder oss för framtiden när vi gör det 

möjligt för patienterna att få hjälp med påsdialys här, och 

även med den nya koordinatorn. Det kan bli ett sätt att öka 

möjligheten för patienter till självdialys«, säger Lena Alexandersson. 

Förändringen innebär också att patienterna slipper en 

del resor på 32 mil, vilket är avståndet fram och tillbaka, till 

Sundsvalls sjukhus. Ulla Holmlund från Sundsvall är handledare 

och har varit med och startat den nya verksamheten (se 

artikel här intill). 

De senaste månaderna har flera patienter från Örnsköldsvik 

börjat med påsdialys. 

»Det är klart att man kan tänka sig att det finns ett samband 

med att vi har fått påsdialys här, även om det är svårt 

att dra säkra slutsatser. Det är självklart bra för patienterna 

att slippa åka så långt.« 

Operationen, alltså insättningen av kateter som behövs för 

påsdialys, sker även i fortsättningen i Sundsvall. Men patienterna 

kan sedan få hjälp i Örnsköldsvik om inga komplikationer 

uppstår. 

»Vi vill naturligtvis att patienterna ska välja själva, med 

hjälp av vår vägledning. Men för många är det mer skonsamt 

med påsdialys och det är klart att det då är en fördel med 

närheten.« 

20 

Lena Alexandersson är enhetschef för njurkliniken 

i Örnsköldsvik 

Lena Alexandersson tror också att den nya funktionen som 

njursviktskoordinator får stor betydelse för patienterna. 

»Det blir någon som har ett samordnat ansvar, jag tror att 

det blir bättre för patienterna. Det är ett sätt för oss att arbeta 

för framtiden.« 

text Susanne Rydell foto Erika Jakobsson 


SNSF 

Den senaste tiden har jag flera gånger haft anledning 

att fundera över sjuksköterskans roll i vården. 

En vanligt förekommande fråga är vilka arbetsuppgifter 

som egentligen är sjuksköterskans. Det 

finns säkert olika åsikter om det men många är i alla fall 

överens om att vi inte alltid uppmärksammas och får lön 

för det vi gör. Varför är det då så? Har vi någon egen del i 

det? Det tror jag. I det trägna arbetet med att synliggöra 

sjuksköterskans arbete slås jag av hur ofta jag möter mest 

motstånd bland mina egna kollegor. 

Nu har vi fått med omvårdnadsparametrar i 

Svenskt Njurregister men många sjuksköterskor 

mäter inte de som redan finns tillgängliga. SF 36 

är ett vetenskapligt validerat instru- 

ment för att mäta självupplevd hälsorelaterad 

livskvalitet. Erkänt världen över 

och med möjlighet att få reda på vad patienterna 

själva upplever. Det finns synpunkter 

på om SF 36 täcker in vad som 

behövs och om det behöver kompletteras 

med andra instrument men även om 

det inte är alldeles optimalt så är det i 

alla fall väldigt bra. Om det används regelbundet så vi kan 

följa förändringar över tid kan vi tillsammans med patienten 

få en bra bild över den självupplevda hälsan. SGA (Subjective 

Global Assessement) är ett effektivt sätt att bedöma 

nutritionsstatus tillförlitligt om man tar sig tid att lära sig 

det och utföra det på ett korrekt sätt Många är argumenten 

mot att använda dessa förträffliga mätinstrument: det 

är krångligt, tar för mycket tid och vad ska man ha det till? 

Ofta hänvisar vi till läkarnas brist på intresse och stöd men 

Bli medlem i SNSF 

Bli medlem i svensk njurmedicinsk sjuksköterskeförening. 

Medlemsavgiften är för a-medlemmar (sjuksköterskor som 

arbetar inom njursjukvården) och för B-medlemmar (övriga 

intresserade) 200 sEK/år. som medlem får man sitt eget 

exemplar av tidningen dialäsen och en fin medlemsnål. 

• Avgiften sätts in på plusgirokonto 491 94 06-1 

• Ange namn, adress, e-post, arbete t ex HD, PD, 

avdelning eller mottagning samt yrkeskategori. 

• Vid utebliven tidning eller ny adress kontakta Ewa Knutson, 

e-post: ewa@knutson.nu 

MARIE NYKVIST | ORDFÖRANDE I SNSF 

Sjuksköterskans roll i vården 

» För att nå något reellt status 

som självständig yrkesgrupp 

med eget professionellt 

ansvar måste vi mäta, 

dokumentera och presentera 

vad vi är duktiga på. « 

varför kan inte vi klara av att mäta och använda resultaten 

självständigt? 

Det finns många bra initiativ där sjuksköterskans 

kompetens tas tillvara men ofta handlar det om 

att vi ska ta över läkarens uppgifter. Inte mig emot 

om det görs på ett riktigt sätt, men jag tycker inte att det är 

att lyfta fram sjuksköterskans egna kompetens inom sjukvården. 

För att nå något reellt status som självständig yrkesgrupp 

med eget professionellt ansvar måste vi mäta, dokumentera 

och presentera vad vi är duktiga på. Vad är då 

sjuksköterskans specifika fokus? Det handlar det om patientens 

funktionella hälsotillstånd relaterat till det vardagliga 

livet. Anpassning, coping, hjälp till självhjälp, undervisning 

och kommunikation för att 

klara sin egenvård och öka sjukdomsrelaterad 

kunskap, coaching, problemlösning, 

att förstå patienten och se helheten, 

samspel och relationer och så 

vidare. Om vi alla la tid på det istället 

för att ta över läkarnas uppgifter för 

att sedan lämna över våra uppgifter 

till undersköterskor tror jag vi skulle 

lyckas bättre. Tänk på alla sjuksköterskor som hjälper läkare 

med deras forskning istället för att ägna tid åt att utbilda 

sig för att kunna bedriva egen forskning. Forskning 

inom vårt område som tyvärr är alldeles för lite utforskat. 

Vi bör värna om våra olika kompetensområden och samarbeta 

för att ge bästa möjliga vård. Om vi vill ha respekt för 

det vi gör måste vi börja med att respektera den själva. 

Marie Nykvist, marie.nykvist@skane.se 

ordförande i svensk njurmedicinsk sjuksköterskeförening 

SNSF:S STIPENDIUM 

svensk njurmedicinsk sjuksköterskeförenings stipendium utly- 

ses årligen. Medlem sedan minst två år kan söka stipendiet. 

stipendiesumman är 20 000 kronor 

som kan fördelas på en eller flera sökande. 

sista ansökningsdag är 1 april. 

stipendiet delas ut vid snsf:s vårmöte. 

stadgar och instruktioner för 

ansökan finns på: 

www.snsf.nu 


Samverkan för säk 

Dialäsen skrev i nr 1/2009 om patientsäkerhet. 

När Svensk Dialyssköterskeförening 

(nuvarande SNSF) bildades 1985 handlade 

det mycket om att både samla och utveckla 

erfarenheter och kunskap, för att öka just 

säkerheten. Per-Olof Söderström var en av 

initiativtagarna, och föreningens första ordförande. 

Per-Olof är sjuksköterska med ett stort intresse för teknik 

och utveckling. För att delta i medicinteknisk utveckling i 

syfte att förstå och få bättre kontroll över kliniska processer, 

och pröva alternativa behandlingsmetoder (HF, HDF, CMS, 

DP-HD m.fl*.) var han i det tidiga 80-talet tjänstledig periodvis 

från sin avdelningsföreståndartjänst på dialysen vid Karolinska 

Sjukhuset. Han besökte ett stort antal dialysavdelningar 

och såg att rutinerna och behandlingsmetoder skiljde 

sig mycket mellan olika kliniker. Samarbetet inom landet var 

i stort sett obefintligt, till och med regionalt. 

– Det fanns få möten eller kongresser inom landet. Det var 

nog heller inte så många från Sverige som tog sig till de europeiska 

kongresserna EDTA och EDTNA. Det fanns med andra 

ord inga forum där man kunde samla gemensam 

kunskap och erfarenhet, menar 

Per-Olof. 

Per-Olof såg också att det fanns bristande 

allmän kunskap om hemodialys 

bland sjuksköterskor. 

– Man kanske visste vad UF och diffusion var, men för övrigt 

hade man väldigt lite kunskap om varför till exempel patienterna 

mådde som de gjorde, kopplat till behandlingen, 

säger han. Många incidenter som inträffade handlade om ren 

okunskap. 

– Utbildning på hur maskinerna var konstruerade existerade 

i stort sett inte, hur maskinen fungerade fick man ofta 

läsa sig till i bruksanvisningen, som för övrigt inte alltid var 

på svenska och var en blandning av medicinska och tekniska 

begrepp. 

Medicintekniker fanns att tillgå i olika utsträckning, men 

oftast inte i nära anslutning till dialysen, utan på mer central 

placerade på sjukhuset. Teknikerna kommunicerade nästan 

bara med leverantören eller internt. Mellan sjuksköterskor 

22 

» Tekniker talade teknikerspråk, 

och syrrorna talade 

sitt språk. Det ledde till dåligt 

kunskapsutbyte och en 

hel del frustration. « 

och tekniker fanns det praktiskt taget inte någon kunskapsbefrämjande 

dialog. 

– Tekniker talade teknikerspråk, och syrrorna talade sitt 

språk. Det ledde till dåligt kunskapsutbyte och en hel del frustration. 

Det var svårt att känna engagemang när ingen såg helheten. 

Arbetet med säkerhet kring dialysbehandlingen blev 

därmed extremt eftersatt och outvecklat. 

I samma tid som Per-Olof tillsammans med några andra avdelningschefer 

inom dialysverksamheter alltmer började 

identifiera behovet av att förbättra samarbetet i landet, och 

utveckla gemensamma rutiner, inträffade den tragiska dialysolyckan 

i Linköping 1983. 

Bristande teknik och rutiner i kombination var bland annat 

orsaken. Anläggningen var central och hade utvecklats 

på plats. Den hade gemensamt dialysat för alla patienter, 

dessutom med bristfälliga kontrollsystem. Kostnadseffektiv, 

men tvivelaktig ur säkerhetssynpunkt. Olyckan, där tre patienter 

miste livet, ledde till åtgärder och översyn runt om 

i landet. 

– Ansvarsfulla avdelningsläkare insåg att detta skulle 

kunna inträffa även vid deras egen klinik. Man såg över sina 

säkerhetsrutiner på alla plan, och satte in 

olika typer av åtgärder, säger Per-Olof. 

I Linköping avskaffades den centrala 

anläggningen omedelbart. Man tog lärdom 

av säkerhetsarbete från bland annat 

Luftfartsverket och flygindustrin. 

Incidenten stärkte ytterligare behovet 

av ett samarbete för dialyssköterskor som verkade för utbildning, 

rutiner, medicinteknik och regelverk. 

I maj 1985 bildades Svensk Dialyssköterskeförening. 

– Vid första mötet deltog cirka 18 personer, förmodligen 

inte från så många olika kliniker, säger Per-Olof. 

Men föreningen växte snabbt, och effekterna av arbetet 

började märkas. Dialyskörkort infördes på en del enheter, 

checklistor för behandlingar upprättades och dokumentationen 

förbättrades. Avvikelser började registreras. Ansvarsförhållandena 

var däremot delvis oklara. 

Man började kunna utvärdera behandlingen mer professionellt. 

Samtidigt gavs större möjlighet till specifika medicinska 

kunskaper i dialys samt dess fysiologiska påverkan 


erhet 

Per-Olof Söderström var en av initiativtagarna till att Svensk 

Dialyssköterskeförening bildades. 

på människokroppen. 

– När medicinteknikerna började jobba mer som ett team 

kring patienten gavs förutsättningar för förbättring av säkerhetsrutiner, 

vilket kom patienterna till godo. 

Kunskapsöverföring mellan läkare, sjuksköterskor, undersköterskor 

och tekniker gav förutsättningar för förbättrad patientsäkerhet 

såväl under som mellan dialysbehandlingarna. 


FÖRKLARINGAR 

HF = Hemofiltration 

HDF = Hemodiafiltration 

CMS = Computer Modelling System 

DP-HD = Dubbelpump – (ennåls-) Hemodialys 

Hjärtsvikt hos barn 

med terminal njursvikt 

Kardiovaskulär sjukdom är den vanligaste dödsorsaken 

hos barn med terminal njursvikt. 

I en studie från Rotterdam undersöktes hjärtfunktionen 

hos 14 patienter med peritonealdialysbehandling 

och 39 patienter med fungerande njurtransplantat. 

De båda patientgrupperna jämfördes med 153 åldersmatchade 

friska barn. Barnen undersöktes med EKG och 

med Doppler. EKG visade att både dialyspatienterna och 

de njurtransplanterade patienterna hade vänsterkammarsvikt. 

I dialysgruppen var rubbningar i kalcium-fosfat 

metabolismen förknippade med en diastolisk dysfunktion 

i hjärtat. I båda patientgrupperna fann man 

cardiell hypertrofi som hade samband med systolisk 

hypertension. 

Källa: abstract, ten Harkel adJ et al. diastolic dysfunction in pedi- 

atric patients on peritonealdialysis and renal transplantation, neph- 

rol dial transpl. 2009-02-18 

Blodtrycksbehandling 

minskar hjärtkärlssjukdom 

Dialyspatienter löper högre risk än andra att drabbas 

av hjärtkärlsjukdom. Men tidigare studier har lämnat 

motstridiga uppgifter om vilken effekt behandling mot 

högt blodtryck har haft på dessa patienter. 

Nu har forskare vid bland annat The George Institute 

for International Health i Australien funnit att dialyspatienter 

som får behandling mot högt blodtryck har en 

signifikant mindre risk att drabbas av hjärtkärlsjukdom 

jämfört med obehandlade kontrollgrupper. Även total 

dödlighet var signifikant lägre bland dem som fått behandling. 

I studien har man gått igenom åtta randomiserade 

och kontrollerade studier, där den första utfördes 1950 

och den senaste avslutades i november 2008. Totalt ingår 

1679 dialyspatienter i analysen. 

Det systoliska blodtrycket sänktes med 4,5 mm Hg i 

den grupp som fick behandling. Motsvarande skillnad 

för det diastoliska trycket var 2,3 mm Hg. 

Resultatet av studien kan enligt forskarna innebära en 

minskning av insjuknande i hjärtkärlsjukdom och total 

död hos de hundratusentals dialyspatienterna i världen. 

Källa: dagens Medicin, 25 februari 2009 


SE-ARA-N-004-2008-APR-C 

24 

Aranesp ® – FLEXIBEL dosering vid anemibehandling av predialys 

Ny indikation 

Aranesp ® är godkänt för behandling av anemi hos både 

små och stora barn. 

Gustav III:s Boulevard 54, 169 27 Solna 

08 - 695 11 00 

www.amgen.se 


patienter 

En gång i månaden 

Varannan vecka 

En gång i veckan 

Subkutant 

Intravenöst 

dosering 

Aranesp ® � nns i ett brett sortiment som möjliggör 

administrering en gång i veckan till en gång i månaden 

vid underhållsbehandling av predialyspatienter. 

Aranesps � exibilitet gör att anemi behandlingen lätt kan 

anpassas till patienternas varierande behov. 

Aranesp ® (darbepoetin alfa) Rxs Indikationer: Behandling av symtomgivande anemi hos vuxna cancerpatienter 

med icke-myeloida maligniteter som behandlas med kemoterapi. Behandling av symtomgivande 

anemi hos vuxna och barn med kronisk njursvikt (CRF). Förfyllda injektionssprutor 10-500 µg samt förfyllda 

injektionspennor 20, 40, 60, 80, 100, 130, 150, 300 samt 500 µg. 

Datum för översyn av produktresumén februari 2008 

För fullständig information vid förskrivning, produktresumé och aktuella priser, se www.fass.se och www.lfn.se 


Louise har fått en ny njure 

– och en ny kärlek 

Din transplantationspatient har fått ett nytt liv. Ett 

nytt liv, som innebär betydligt mer än att bara vara 

en patient, som skall komma ihåg att ta sin medicin. 

Kort sagt, att leva livet! En förenklad dosregim kan 

innebära att göra vardagen lite mindre komplicerad 

och livet en smula lättare! 1 

Gör det lätt för din patient! 

Advagraf: Kalcineurinhämmare, ATC kod L04AD02, hårda depotkapslar innehållande 0,5 mg, 1 mg och 5 mg takrolimus. Indikationer: Profylax mot transplantatavstötning hos vuxna njur- och lever transplantationspatienter. 

Behandling av transplantatavstötning som är resistent mot behandling med andra immunsuppressiva läkemedel hos vuxna patienter. Kontraindikationer: Överkänslighet mot takrolimus eller andra makrolider eller mot något 

hjälpämne. Varningar och försiktighet: Samtidig behandling med ciklosporin och takrolimus bör undvikas och försiktighet bör iakttas när takrolimus ges till patienter som tidigare behandlats med ciklosporin. Vänsterkammarhypertrofi 

och/eller septumhypertrofi, vilket rapporterats som kardiomyopati, har rapporterats i sällsynta fall hos patienter som behandlats med takrolimus och kan därför även uppträda med Advagraf. Takrolimus kan förlänga QT-intervallet 

och försiktighet bör iakttas hos patienter med verifierat eller misstänkt medfött långt QT-syndrom. EBV-associerade lymfoproliferativa sjukdomar har rapporterats hos patienter i samband med behandling med takrolimus. 

Exponering för solljus och UV-ljus bör begränsas på grund av den möjliga risken för maligna hudförändringar. Liksom för andra potenta immunsuppressiva substanser är risken för sekundär cancer okänd. Interaktioner med andra 

läkemedel och övriga interaktioner: Samtidig användning av läkemedel eller växtbaserade läkemedel som är kända för att hämma eller inducera CYP3A4 kan påverka metabolismen av takrolimus och därmed öka eller minska 

blodkoncentrationerna av takrolimus. Samtidig användning av takrolimus och läkemedel som är kända för att vara nefrotoxiska eller neurotoxiska kan förstärka dessa effekter. Eftersom takrolimusbehandling kan ge hyperkalemi, 

eller förstärka redan förekommande hyperkalemi bör högt intag av kalium och kaliumsparande diuretika undvikas. Graviditet, kategori C: Takrolimus passerar över placenta. Begränsad information från mottagare av transplantat 

visar inte på någon ökad risk för skadliga påverkan på utvecklingen eller utfallet av graviditeter under takrolimusbehandling. Amning, grupp III: Takrolimus utsöndras i bröstmjölk. Eftersom skadliga effekter på den nyfödde inte 

kan uteslutas, bör kvinnor inte amma när de får Advagraf. Status: Rx Pris/Förmånsupplysningar: Advagraf 0,5 mg 50 depotkapslar: 924 SEK. Advagraf 1 mg 50 depotkapslar: 1 434 SEK. Advagraf 5 mg 50 depotkapslar: 6 599 

SEK Ingår i läkemedelsförmånen. Innehavare av godkännande för försäljning: Astellas Pharma Europe B.V., Elisabethhof 19, NL-2353 EW Leiderdorp, Nederländerna. Texten är baserad på produktresumé daterad 2008-08-22. 

För ytterligare information, se www.fass.se Ref 1: Ichimaru, N et al: Treatment Adherence in Renal Transplant Recipients: A Questionnaire Survey on Immunosupressant; Transpl Proc. 2008, Vol 40, No.5, 1362-1365 

Astellas Pharma AB, Medeon Science Park, 205 12 Malmö, Tel 040 650 15 00, Fax 040 650 15 01, E-post info@se.astellas.com 

A D V - 0 9 0 0 7 1

Transplanterad 

Tidigare forskning visar att upplevelser av att bli transplanterad 

innehåller såväl negativa som positiva aspekter. 

Sjuksköterskans roll som stöd och kunskapsförmedlare 

är mycket betydande för patienten, speciellt under de första 

tre månaderna efter transplantationen 1 . De studier som 

gjorts av patienters erfarenheter av att vara nytransplanterad 

har genomförts tidigast tre månader efter transplantationen. 

Grunden i sjuksköterskans arbete är omvårdnad. När 

omvårdnaden ska beskrivas måste det självklara förstås. Det 

vill säga människan är en del av världen omkring som hon 

får tillgång till genom att få erfarenhet av den. Att ha fokus 

på levda erfarenheter är ett sätt att förstå hur en patient kan 

uppleva såväl lidande som lindrat lidande. Att leva genom sin 

kropp innebär att se kroppen som bärare av såväl hälsa som 

lidande och Eriksson beskriver detta som hälsans respektive 

lidandets drama som båda sker på tre nivåer, »görande«, »varande« 

och »vardande« 2 . 

Syftet med den här studien var att beskriva vad upplevelsen 

av att vara nytransplanterad innebär för patienten. En 

intervjuundersökning gjordes med semistrukturerade frå- 

De flesta patienter har innan 

transplantationen upplevt en 

lång tid av svår organsvikt, 

kroppen har svikit och detta 

har på olika sätt påverkat deras 

liv. I vårdsituationen är patienten 

i ett underläge på grund av 

de professionellas kunskap, samtidigt 

som det är patienten som 

är expert på sin egen kropp och 

sin situation. För att sjuksköterskan 

ska kunna ge optimal vård 

krävs kunskaper om patienters 

erfarenhet av sin kropp och sitt 

välbefinnande. I en intervjustudie 

av sjuksköterskan Lisa Frejd 

har patienters upplevelse av att 

transplanteras undersökts. 

– patientens 

upplevelse 

gor där fokus var patientens upplevelse av att vara nytransplanterad. 

Femton patienter tillfrågades om eventuellt deltagande 

i studien. En patient avstod och fjorton patienter, 

tre kvinnor och elva män i åldrarna 22-64 år intervjuades. 

Nio av patienterna var njurtransplanterade och fem var levertransplanterade. 

Datainsamling genomfördes i två steg med 

cirka en månads mellanrum. Första intervjun ägde rum strax 

innan patienten skrevs ut från sjukhuset och den andra intervjun 

genomfördes efter en månad på mottagningen i samband 

med ett återbesök. Intervjuerna varade mellan 20 till 40 

minuter. Intervjuerna analyserades sedan med hjälp av kvalitativ 

innehållsanalys enligt Graneheim & Lundman 3 och Polit 

& Hungler 4 . 

Intervjuerna skrevs ut i nära anslutning till intervjun då 

minnet av samtalen ännu var starkt och en första analys påbörjades. 

Intervjutexterna kodades och koder med liknande 

innebörder fördes samman till kategorier. Kategorierna representerade 

två olika teman som tillsammans gav en helhetsbild 

av den innebörd som patienterna gav åt upplevelsen 

att bli transplanterad efter en lång tids sjukdom. 

Resultatet av undersökningen innehåller två teman med 


tre respektive fyra kategorier vardera och synliggör patienternas 

upplevelser om ett kroppsligt kaos och ett kroppsligt 

välbefinnande. Kategorierna belyses nedan av citat från intervjuerna. 

Kroppsligt kaos 

Det första temat handlade om att kroppen inte fungerade. 

När inte kroppen fungerade påverkades personen negativt 

och upplevelser av oro och trötthet var framträdande. Tre kategorier 

beskriver detta utifrån 1) att kroppen sviker, 2) att bli 

besviken, 3) tröttande att inte veta. 

Kroppen sviker 

» Jag hade en sån klåda, hela min värld var 

sjukdomen, så fort vi skulle göra någonting 

så orkade jag inte följa med så det var meningslöst, 

det gick inte att ha det så «. 

Efter transplantationen fanns fortfarande en oro för livssituationen 

vilket beskrivs av följande citat: 

»…ingen oro för eventuell rejektion, jag tror 

ni klarar av det. Värre om det skulle vara om 

det var något annat //…// då skulle jag nog 

bli lite deppig i början«. 

Att bli besviken 

Patienterna var påverkade av den allmänna debatten om bristen 

på organ. Det fanns även en stress i situationen att när 

som helst kunna bli uppringd och en oro för att missa samtalet. 

» Man har ju hört i debatten att det saknas 

organ och det var min tanke. Hinner jag få 

något organ? « 

Tröttande att inte veta 

Mycket tid upptogs av att fundera kring hur det brukar vara 

och vad som var normalt. Att vara utskriven från sjukhus 

innebar att vara utlämnad till sig själv och att behöva lita på 

att det kändes bra i kroppen. 

» Allting fungerar ju bra men tänk om man 

hade haft ont nånstans, ska man gå till sjukhuset 

varje gång man känner nånting? Vad är 

normalt och vad är inte normalt «. 

Det fanns en okunskap om hur länge man kunde förvänta 

sig att ha ont. 

» Hur länge jag kan förvänta mig att ha smärtor 

och så där i vissa lägen, det vet jag inte «. 

Lugn och kroppsligt välbehag 

Tema två handlar om ett lugn och om ett nytt kroppsligt välbehag. 

Fyra kategorier beskriver hur patienten efter transplantationen 

kunde känna sig både pigg och trött samtidigt. 

28 

Tabell 1. Exempel på analysens meningsbärande 

enheter, koder, kategorier och tema 

Tema Kroppsligt kaos Kroppligt 

välbefinnande 

Kategori att kroppen sviker att kroppen lyder 

Kod jobbig livssituation möjlig livssituation 

Meningsbärande 

enhet 

»även om jag 

gjorde mina försök 

att kämpa vidare 

kände jag att 

det tog musten 

ur kroppen på nåt 

sätt«. 

»sagt till alla som 

jag träffat att 

det har varit som 

att vända på en 

hand« . 

Kategorierna är 1) Kroppen lyder, 2) Villkorad frihet, 3) Förväntan 

och tillit, 4) Tacksamt ansvara för en gåva. Det upplevdes 

som en »pånyttfödelse« med det nya organet i kroppen 

och patienterna uttryckte en stor tacksamhet, dels mot vården 

och dels mot donatorn. 

Kroppen lyder 

Att ha genomfört en transplantation ledde för flera till en ny 

positiv upplevelse av den egna kroppen. Att kroppen fungerade 

var något som gav upphov till en oväntad glädje. 

» Till tisdagsmorgonen så har njuren producerat 

över fyra liter urin, det var alltså helt 

otroligt «. 

Samtidigt som kroppen fungerade var även det kroppsliga lidande 

som den kroniska organsvikten lett till borta. 

» Ja om man först ska prata om klåda och det 

här, vakna upp och känna att det inte kliar 

är värt en miljon det också «. 

Villkorad frihet 

Det fanns en stor positiv förväntan på framtiden även om det 

fanns en medvetenhet om begränsningar. En patient beskrev 

sin anpassning till den nuvarande livssituation som en förändring 

av sitt sätt att tänka. 

» Man får förändra sina tankebanor så går det 

mycket bättre «. 

Tilliten till vården var stark, de flesta var nöjda med den information 

som getts. En patient uttryckte sin tillit som: 

» Den (njuren) ville inte komma igång va 

//…// dom sa att det händer ibland, jag var 

trygg i det, jag kände ingen oro //…// det 

kändes bara bra allting «. 

Förväntan och tillit 

Det fanns en tilltro till den egna inneboende kraften och vil- 


» Man tänker, kanske skulle 

vilja ha reda på sen vad det 

är för en typ av människa 

som han kommer ifrån och 

så där, men jag tycker det är 

för tidigt än. « 

jan att klara olika livssituationer. Att drabbas av sjukdom och 

handikapp kunde kännas tungt men den sjuke visade sig ofta 

vara mycket kapabel att klara sin situation. 

» Jag har varit sjuk så länge //…// lärt mig 

att hantera olika situationer//…// jag har 

aldrig sett det som min sjukdom ska hindra 

mig «. 

Om komplikationer skulle uppstå fanns en tillit till sjukvården, 

och informanterna uttryckte det som att de kunde lita 

på sjukvården. 

» Jag har inte funderat så jättemycket, alla 

har informerat väldigt bra //…// informationen 

har varit lite hemskare än verkligheten. 

Lite skönt är det «. 


dan lagErlöf / pUBlic iMagE

Tacksamt ansvara för en gåva 

Situationen att vara mottagare vid organdonation gav en del 

funderingar kring begreppet organdonation och den egna givaren. 

En patient ville gärna få vet mer om donatorn men 

ville vänta, det kändes för tidigt med en sådan information. 

» Man tänker, kanske skulle vilja ha reda på 

sen vad det är för en typ av människa som 

han kommer ifrån och så där men jag tycker 

det är för tidigt än «. 

Genom att någon annan har beslutat om organdonation har 

mottagaren fått en ny chans och gåvan medför ett ansvar. 

» Den här känslan, njuren (dvs gåvan) kommer 

jag aldrig att glömma. Min relation till 

han som gav är annorlunda nu //…// jag 

tycker det är så oerhört starkt «. 

Innan transplantationen hade patienten fått mycket information. 

Trots detta upplevde informanterna att de fanns 

en del som var oklart eller otydligt för dem, exempelvis hur 

transplantatet satt fast i kroppen. Vågar man röra sig som 

vanligt? 

» I början så tänkte jag konstigt, den sitter 

nog inte fast. Jag ska nog gå försiktigt inte 

hoppa //…// nu märker jag ingenting «. 

»Det nya livet« 

Resultatet av den här intervjuundersökningen visade två teman 

som är kopplade till patienters upplevelser av den levda 

kroppen. Genom sjukdomen var patienterna medvetna om 

den egna försvarslösheten men också medvetna om kampen 

för att få uppleva sig som hel och odelad 5 . Eftersom transplantationen 

föregåtts av kortare eller längre tid av sjukdom 

hade deltagarna levt med sin kropps begränsningar. När 

en patient beskriver sin upplevelse av frihet genom att inte 

längre vara bunden till dialys med tillhörande restriktioner 

på vätska kan även det tolkas som att patienten nått »hälsans 

vardandenivå« 2 . Den starka tilliten till framtiden och till vården 

som beskrivs kan bero på att vardagslivet ännu inte infunnit 

sig, »det nya livet« är fortfarande i fokus. 

30 

Referenser 

1. forsberg a, Bäckman l, svensson E. Liver transplant recipients´ 

ability to cope during the first 12 months after transplantation – a 

prospective study. scand J caring sci 2002;16: 345-52. 

2. Eriksson K. Den lidande människan. stockholm, liber aB 1994. 

3. graneheim UH, lundman B. Qualitative content analysis in nursing 

research: concepts, procedures and measures to achieve 

trusthworthiness. nurse Education today. 2004;24: 105-112. 

Tacksamheten gentemot donatorn ingick som en viktig 

del i patienternas livsvärld, att tacksamt ansvara för en gåva. 

Det fanns en oro över att transplantatet skulle stötas bort 

och då åter försämra den egna hälsan, något som även funnits 

i andra studier 6 . Tilliten till vården uttrycktes av flertalet 

och de förlitade sig på den kunskap som fanns hos personalen. 

Innan ingreppet genomfördes hade patienten träffat 

sjuksköterskan som gett information och undervisning om 

innebörden av en transplantation. 

Resultatet tyder på att patienterna var nöjda med den kunskap 

de fått. Sjuksköterskan kunde alltså bidra till att underlätta 

oron av att stå inför en transplantation samtidigt 

som det gav en grund för att skapa en tillit till vården som är 

mycket viktig även efter operationen. För att bevara den tillit 

som patienterna har till vården och till sin egen förmåga är 

det angeläget att vården bedrivs utifrån ett patientperspektiv. 

Studien har också visat att den erfarenhet av sjukdom 

och ohälsa som patienten hade fanns med i stor grad efter 

transplantationen. Patienternas upplevelser av att dröja kvar 

i sina tidigare erfarenheter av sjukdom är en värdefull kunskap 

för sjuksköterskan i mötet med den nytransplanterade 

patienten. Genom att genomföra vårdhandlingar på ett sätt 

som tillvaratar patientens medvetenhet om kroppsliga förändringar 

kan sjuksköterskan underlätta situationen för patienten. 

Det är angeläget att sjuksköterskan är medveten om 

att den nytransplanterade patienten långsamt går från ett 

sjukdomslidande till upplevelsen av hälsa. Att bekräfta lidandet 

och ge patienten tid och möjlighet att berätta är därför en 

viktig uppgift för sjuksköterskan. 

studien finns publicerad som artikel i tidskriften vård i norden 

2008/02 med titeln: »att bli transplanterad - en studie av patientens 

upplevelse», författare lisa frejd, gunnela nordén och Elisabeth dahl- 

borg-lyckhage. 

text Lisa Frejd, leg sjuksköterska och fil mag. 

transplantationsmottagningen, sahlgren- 

ska Universitetssjukhuset i göteborg. e-post: 

lisa.e.frejd@vgregion.se 

4. polit df, Hungler Bp. Nursing Research: Principle and Methods. 

6th ed. philadelphia: lippincott company, 1999. 

5. Merleau-ponty M. Kroppens fenomenologi (första delen) (W. fovet 

övers.) göteborg: diadalos 1999. 

6. Kneown p. Improving Quality of life – the new target for transplantation. 

Transplantation 2001;72:67-74. 

• Önskas hela referenslistan, kontakta artikelförfattaren. 


Digital Center AB 

Peritonealdialys 

Miljömärkta peritonealdialysprodukter 

Fresenius Medical Cares engångsmaterial för PD-produkter har certifierats 

av miljömärket Svanen. 

Detta innebär att produkterna uppfyller kraven i den mest 

omfattande miljömärkningen i världen. 

Svanen är världens största organisation 

inom miljömärkning. 

Fresenius Medical Care Sverige AB . Djupdalsvägen 24, S-192 51 Sollentuna . Tel +46 (0)8-594 77 600 . Fax +46 (0)8-594 77 620 

Epost sverige@fmc-ag.com 

NORDIC ECOLABEL 

398001

Välkommen till 

SNSF:s vårmöte 2009 

Mötet pågår 10–12 maj och går av stapeln i Luleå på Nordkalotten 

Hotel & Konferens. Temat för vårmötet är »Från njursvikt till transplantation«. 

Utställningen påbörjas under söndagen som mot kvällen åtföljs av 

välkomstfest på nya Kulturens hus i centrala Luleå, med mingel, buffé och trubadur. 

Banketten den 11 maj går i vildmarkstema! 

För anmälan och mer information, kontakta NEX grupp & konferens: 

0920-753 30, nexgrupp@nex.se 

All information hittar ni även på SNSF:s hemsida www.snsf.nu 

Välkommen 

till Luleå! 

Vårmöte i Luleå 

10-12 Maj 2009 

”Från njursvikt till transplantation”

MTF-D 

Strypventil i avloppsslangen 

sparar eget vatten 

Spara på vatten hos hemdialyspatienter? Jag har 

läst en artikel från Australien, »Using Water Wisely: 

New essential and affordable practices for all dialysis 

service«. Artikeln känns väldigt aktuell nu när det 

brinner i stora områden av Australien på grund av extrem 

hetta och ett torrt klimat. Man kan enkelt minska 

vattenförbrukningen i en vattenrenare för hemdialysbruk 

genom att strypa avloppsflödet (=rejekt) med en flödes- 

begränsare i vattenrenarens avloppsslang. 

Artikeln är publicerad i Hemodialysis 

International 2009; 13:32-37. 

Vid undersökningen utgick man från 

åtta timmars nattdialys med ett dialysatflöde 

på 300 ml/min och en vattenrenare 

för hemdialys. Vattenförbrukningen 

blev 800 liter för behandlingen, 

och avloppsflödet från vattenrenaren var 1,2 l/ min. Genom 

att sätta en 0,8 mm rostfri strypventil i avloppsslangen 

minskade man avloppsflödet till 0,75 l/min. Renvattnet 

(permeat) höll fortfarande en hög kvalitet, men 

den totala vattenförbrukningen för dialysen blev bara 563 

liter. Åtgärden innebar en 30-procentig besparing. 

Man tog sedan vara på rejekt-vattnet, som man kallar för 

»gråvatten«, i tankar och använde det för bevattning, biltvätt 

och tvättmaskiner. Det är inte godkänt som dricksvatten, 

men vid provtagning på gråvattnet uppfyllde det 

ändå kriterierna för dricksvatten. Vid prov med strypnipplar 

< 0,8 mm fick man en förhöjd konduktivitet på permeatet 

som inte är acceptabel. 

I Sverige har vi mycket dricksvatten, men hos patienter 

med egna brunnar tror jag att det här vore ett bra sätt att 

minska vattenförbrukningen. 

Riskrapport från England i september 2008: 

»Akut hemolys hos dialyspatienter efter behandling 

på sjukhus«. 

Vill du bli medlem i MTF-D? 

Betala då medlemsavgiften 300 sek/år till vår moderförening 

Mtf och anmäl dig därefter via e-post till vår medlemsregistrator. 

Medlemskapet innebär att man får ett brett kontaktnät med 

GUNNAR MALMSTRÖM | ORDFÖRANDE I MTF-D 

» Dialystekniker i USA tar 

hand om patienterna. De 

primar dialysapparaterna 

och sätter nålar, serverar 

fika och pysslar om sina 

patienter. « 

På sjukhuset tillsatte man »hydrogen peroxide« i vattenledningssystemet 

för att höja kvalitén på vattnet och motverka 

tillväxt av legionella. Dialysavdelningen blev inte informerad 

om åtgärderna och körde dialys som vanligt. En 

patient dog och fyra patienter behövde blodtransfusion. Liknande 

händelser har rapporterats från Skottland och Israel. 

Jag vet inte om detta också skulle kunna hända i Sverige? 

Dialystekniker i USA är inte 

som vi. Dialystekniker i USA 

tar hand om patienterna. De 

primar dialysapparaterna och sätter nålar, 

serverar fika och pysslar om sina patienter. 

Sjuksköterskorna övervakar avdelningen 

och delar ut mediciner. Som 

dialystekniker kan man välja att certifiera 

sig, det finns tre olika nivåer av utbildning. Den lägsta 

graden av certifiering gäller i två år och kräver av dialysteknikern 

att han/hon skall ha ett högskolediplom eller 

»General Education Development«. Dessutom ha slutfört 

ett träningsprogram i kliniskt arbete på dialysavdelning 

under minst sex månader. Se www.nncc-exam.org om du 

är intresserad av att söka jobb som dialystekniker i USA. 

Nästa steg i utbildningen kan du ta när du arbetat 12 månader 

på en dialysavdelning. Du skall svara på 150 multiple-choice 

frågor på tre timmar där patientomvårdnad står 

för 65 procent av frågorna. 

Missa inte årets EDTNA-ERCA kongress i Hamburg den 

5–8 september. I år blir det en extra intressant utställning 

då de stora dialysföretagen Gambro och Fresenius ställer 

ut igen efter några års frånvaro. Se www.edtnaerca.org. 

Gunnar Malmström, ordförande i Mtf-d www.mtfd.se 

fotnot: den som är intresserad av vad dialystekniker gör kan läsa 

»core corriculum for the dialysis technician« på Mtf-d hemsidan. 

du kan läsa en sammanfattning av vattensparartikeln på http:// 

www.posters2view.com/asn/view.php?nu=sU-po689. 

»dialysingenjörer« i sverige. dessutom får du tidningen dialäsen 

och dagens Medicin. se 

mer information om att bli 

medlem: www.mtf.nu 


34 

Gör som mer än hälften av Sveriges 

dialysavdelningar och använd Stop-Hemo, 

blodstillande vadd vid avslut av hemodialys 

vid de tillfällen då blödningen är svår 

att stoppa med sedvanligt avslutningsmaterial. 

Genom att påskynda koagulationen 

uppnås en tidsvinst för både patient och 

vårdpersonal. Ett fördelaktigt pris bidrar 

dessutom till lägre vårdkostnader. 

För information om användning 

och verkningsmekanism besök 

www.stophemo.se 

Finns på sjukhusapotek och alla andra apotek. 

Furukullen AB · Box 24073 · 104 50 Stockholm 

Halvsida var 09.indd 1 09-02-02 08.19.18 

PÅ GÅNG 

� Svensk Transplantationsförenings Vårmöte, 16–17 april 2009, 

Malmö. www3.svls.se/sektioner/tp/ 

� IPTA International Pediatric Transplant Association 18–21 april 

2009, Istanbul, Turkey. www.iptaonline.org 

� Svensk Njurmedicinsk Sjuksköterskeförening Vårmöte 10–12 

maj 2009, Luleå, Sverige. www.snsf.nu 

� World Congress of Nephrology, ESAO, 22–26 maj 2009, 

Milano, Italien. I samarbete med International Society of Nephrology 

(ISN). www.wcn2009.org 

� American Transplant Congress 30 maj–3 juni 2009, Boston, 

USA. www.atcmeeting.org/2009/index.cfm 

� Vasculitis Meeting & Anca Workshop, 6–9 juni 2009, Lund, 

Sverige & Köpenhamn, Danmark. www.anca2009.com 

� ILTS International Liver Transplantion Society, 8–11 juli 2009, 

New York, USA. www.ilts.org 

� Nordiska Njurdagar 26–29 augusti 2009, Helsingfors, Finland. 

www.nsn2009.fi 

� ESOT European Society for Organ Transplantation 

30 augusti–2 september 2009, Paris, Frankrike. www.esot.org 

� EDTNA 5–8 september 2009, Hamburg Tyskland. www.edtnae- 

rca.org/ 

� International Society of Blood Purification, 17–19 september 

2009, Stockholm, Sverige. www.isbp2009.org 

� ITNS 24–26 september 2009, Montreal, Quebec Canada. http:// 

itns.org/ 

� Dialäsens Chefsdagar 2009 30 september–1 oktober, Rånäs 

Slott, Rimbo, Sverige. www.dialasen.com 

� Renal Week American Society of Nephrology 

27 oktober–1 november 2009, San Diego, Kalifornien, USA. 

www.asn-online.org 

� Regionmöte i Njurmedicin, 12–13 november 2009, Uppsala, 

Sverige. www.akademiska.se/regionmote 

� New Trends in Immunosuppression and Immunotherapy, 

4–7 februari 2010 Prag, Tjeckoslovakien. www2.kenes.com/immuno/pages/home.aspx 

� Regionmöte Dialysnätverket i Stockholm 11–13 februari 2010, 

Stockholm, Sverige. 

� Nordiatrans 5–6 mars 2010, Köpenhamn, Danmark 

www.nordiatrans.org/ 

� Njurmedicinskt Vårmöte 2–4 maj 2010 Kalmar, Sverige 

� ELPAT Ethical, Legal and Psychosocial Aspects of Organ 

Transplantation 18–21 april 2010, Rotterdam, Netherlands 

www.elpat.org 

Missa inte! Gelinsymposiet med föreläsningar 

inom transplantationsområdet i Göteborg fredagen den 

16 april 2010. Arrangeras av Stiftelsen Professor Lars- 

Erik Gelins Minnesfond 

Nationella Njurkonferensen i Göteborg lördagen den 

17 april 2010. Arrangeras av Njurföreningen i Västsverige. 

Mer information: www.njurkonferens.se 


Utö – favorit i repris 

– en ö i Stockholms skärgård 

Vi kommer även i år att erbjuda bloddialyspatienter 

gästdialys och boende på Utö. 

Under veckorna 31, 32, 33 och 34 finns det möjlighet 

till gästdialys och boende i Gula Villan på 

Utö. Önskas annat boende finns stugor att hyra, 

gästhamn för båtägare, vandrarhamn och tältplats. 

Vi är två erfarna sjuksköterskor som sköter dialysbehandlingarna, 

du behöver inte vara självdialyspatient 

för att få komma. Behandlingen utförs 

i fåtölj och för att komma in i Gula Villan måste 

man kunna gå några trappsteg. 

Har du någon patient som behöver miljöombyte? 

Rekommendera gärna Utö. 

För att boka en plats för dialys på Utö eller mer 

information skicka e-post till: 

maria.ageborg@karolinska.se 

Institutionen för vårdvetenskap och hälsa 

Uppdragsutbildningar 

höstterminen 2009 

Njurmedicin och dialys samt 

Omvårdnad vid njursjukdomar och 

dialysbehandling (20hp) 

Under höstterminen 2009 planeras ovanstående kurser att 

ges på Institutionen för vårdvetenskap och hälsa, Sahlgrenska 

Akademin vid Göteborgs Universitet. 

Kurserna ges: Integrerade 

På avancerad nivå 

På halvfart med 2-3 studiedagar 

varannan vecka. 

Ansökningsblankett finns på hemsidan www.caresci.gu.se/ 

Utbildning/uppdragsutbildning/. 

För ytterligare information kontakta Studierektor Harrieth 

Thunberg Sjöström på telefon 031-786 60 24 eller e-post 

harrieth.thunberg-sjostom@gu.se 

Välkommen med din ansökan! 

semesterdialys på 

BrunnsKliniken 

För sjätte året i rad under veckorna 27–32 genomförs semesterdialyser 

på Brunnskliniken. Dessa utförs mitt i den vackra Brunnsparken som är 

belägen vid Ronnebybrunns rekreationsanläggning med hotell och SPA. 

erfaren DIALYSPERSONAL sökes 

För ovanstående sommarveckor eller delar av. 

Vi använder oss av AK 200 ultra S. Ev. boende kan ordnas. 

Kontakta oss för närmare information. 

Jonny Persson 0708-42 79 20, Peter Franke 0705-91 19 50 


Brunnskliniken, Villa Wega, Brunnsparken, 372 38 RONNEBY 

Tel/Fax 0457-10173, e-post info@brunnskliniken.se 

www.brunnskliniken.se 

35

NSN 2009 postik. A5 2.12.07 17.01.2008 17:05 Sivu 1 

Reagensstickor i ny webbutik 

Besök www.herbahealth.se 

• Acid Test-Citrosteril mäter pH i dialysat 

• Blodläcksticka 

• RenalCheckPX- Dialox© (Peroxidtest) 

• WaterCheck2- Klor (0,1mg/liter) kontroll efter RO. 

Krav i SLS. 

• WaterSoft- Vattenhårdhet 

Reagensstickorna förvaras i rumstemperatur. Enkelt handhavande. 

Analyserna ger svar inom 1/2 minut. 

Reagensstickorna för klor, peroxid och citronsyra används för resttest 

efter desinfektion av dialysapparater och vattenrenare. 

Blodläckstickan reagerar på hemoglobin 0,1 mg/dL och albumin 

10 mg/dL. Den detekterar blod och proteinläckage i dialysfiltret. 

WaterSoft används för kontroll av avhärdare för RO. 

Herbahealth, Norrholmsv. 250, 132 31 Saltsjö-Boo, Sverige 

Tel: +46-8-715 75 05 Fax: +46-8-715 75 55 Mobil: +46-707-37 39 01 

E-post: gm@telia.com www.herbahealth.se 

Var med och påverka Dialäsen! 

vi vill gärna veta vad du tycker om dialäsen: detta gör du enkelt genom att delta i en 

kort läsarundersökning på www.dialasen.com 

NSN 2009 

30th Anniversary Congress 

Nordic Society of Nephrology 

26-29 August 2009 

Marina Congress Center 

Helsinki, Finland 

www.nsn2009.fi

KRÖNIKA 

Det korta och rimligaste svaret på rubrikens 

fråga är att den börjar när den börjar och att den 

slutar när man slutar sina dagar. Men så enkelt 

kan det förstås inte vara. 

Både internationellt och nationellt definieras njurfunktion 

i fem stadier, från full funktion till nästan ingen funktion. 

Chronic Kidney Disease (CKD) föreligger, säger man, 

när GFR < 60 i minst tre månader eller att en njurskada kan 

konstateras med eller utan GFR-påverkan. Man drar alltså 

en gräns vid cirka 60% av normal funktion – ligger man 

över 60% har man inte CKD, det är först 

när man förlorat närmare hälften av sin 

njurfuktion som man anses ha Chronic 

Kidney Disease. 

De svenska riktlinjerna, fastställda av 

Svensk Njurmedicinsk Förening, anger 

samma femgradiga indelning av njurfunktionen. 

Enligt dessa riktlinjer har 

man i stadierna 1 och 2 en »njurskada«, medan man från 

stadium 3, det vill säga när man förlorat mer än 40% av 

sin njurfunktion har »njurinsufficiens«, det vill säga »otillräcklig 

njurfunktion«. 

Den här gränsdragningen mellan »tillräcklig« och »otillräcklig« 

njurfunktion är definierad utifrån specialistperspektivet 

– det är ju vanligtvis först i stadium 3, som njurspecialisterna 

möter njurpatienterna. Men, det är svårt att 

tänka sig andra sjukdomsförlopp, där nästan halva funktionen 

måste ha gått förlorad innan man betraktas som sjuk 

på riktigt. Man skulle knappast göra det med till exempel 

ögon-, öron-, hjärn-, hjärt- eller rörelsefunktionerna. 

En anledning till detta synsätt är njurarnas enorma 

överkapacitet, vilken gör att man klarar sig utmärkt med 

mycket mindre än full funktion. En annan anledning är 

att njursjukdom i tidiga stadier inte visar några symtom 

och inga kliniska tecken. Begynnande njursjukdom tillhör 

inte heller primärvårdens prioriterade uppgifter. 

Ur patientperspektivet ser det här helt annorlunda ut. 

Njursvikt är = nedsatt njurfunktion och det kan man 

få och ha som ett resultat av ålder och livslångt »slitage«, 

precis som också andra kroppsfunktioner avtar med tiden. 

Det är oftast inget problem, processen går långsamt och 

PER ÅKE ZILLÉN | PATIENT 

När börjar njursvikten … 

och när slutar den? 

» … Men, det är svårt att 

tänka sig andra sjukdomsförlopp, 

där nästan halva 

funktionen måste ha gått 

förlorad innan man betraktas 

som sjuk på riktigt. « 

tillräcklig funktion kvarstår för de allra flesta livet ut (men 

bör kontrolleras). 

Men, när nedsatt njurfunktion orsakas av sjukdom, då 

börjar njursvikten så fort som funktionen faller under 

100%. Att vi i början inte känner och inte vet att sjukdomen 

har startat och pågår i kroppen är både beklagligt och 

irrelevant. Sjukdomsprocessen finns där, kan få fäste och 

kan utan att märkas utveckla sin destruktiva verksamhet. 

Och när den väl gjort det har den hittills varit och fortsätter 

att vara mer eller mindre svår att bromsa eller stoppa. 

Det idag effektivaste sättet att hålla 

koll på om sjukdom finns och på dess 

utveckling över tid är: albuminuritest 

och blodtryckskontroll – i individanpassade 

intervaller och framför allt för 

individer med ökad risk. 

Njursvikt har varit och är 

fortfarande en irreversibel 

process, förlorad njurfunktion 

kommer inte tillbaka. Det betyder att njursvikt består 

livet ut. En gång njursviktig, alltid njursviktig. Visserligen 

kan man genom transplantation få »en andra chans«, men 

orginalnjurarna förblir njursviktiga så länge man lever. 

Nu invänder antagligen många och säger att man väldigt 

länge inte alls känner sig (njur)sjuk – och det är alldeles 

korrekt. Men, sjukdomen pågår och njursviktig är man. 

Och det här är inte unikt för njursjukdomar, många andra 

allvarliga sjukdomar startar och utvecklas länge och tyst 

och utan att man känner sig sjuk. När man transplanterats 

och allt går bra känner man sig inte sjuk heller, men 

av många skäl förblir man en »njurpatient« livet ut. 

Slutsatser: »Njursjuk« känner man sig bara när sjukdomen 

ger rejäla symtom och när man går i dialys – samt när man 

får problem i samband med transplantation. »Njursjuk« 

är man när njurarna drabbats av sjukdom. »Njursvikt« har 

man så fort och så länge funktionen är nedsatt. Alla med 

nedsatt funktion i de egna njurarna är »njursviktiga«. 

Per Åke Zillén, pazillen@telia.com 


Under våren 2007 nådde oss ryktet att dialysmottagningen i Trelleborg 

skulle ut på entreprenad. Då föddes idén att vi skulle kunna 

driva mottagningen själva. När det definitiva beskedet slutligen 

kom var det inte ett så stort steg att börja fundera på att göra allvar 

av planerna. Kunskapen om funktionsupphandling eller PPT 

(pay per treatment), som några av oss fick i samband med upphandlingen 

i Region Skåne 2007, gjorde att vi vågade försöka. Vid 

PPT behöver inte företaget investera i vattenanläggning och maskiner 

utan man betalar per behandling till ett dialysföretag som äger 

utrustningen. 

Alternativ dialysvård 

utan vinstsyfte 

Vi erbjöd alla i personalgruppen att delta och nästan alla 

var från början intresserade. På resans gång föll fler och fler 

ifrån och kvar blev en kärntrupp på sju personer som verkligen 

brann för idén. Diskussioner om hur företaget skulle 

drivas, som aktiebolag eller ekonomisk förening, tog tid. Lagar 

och regler fick redas ut och för- och nackdelar vägas mot 

varandra. Efter noggrant övervägande beslutade vi att driva 

företaget som en ekonomisk förening (Dialysgruppen Trelleborg, 

ekonomisk förening). Det som gjorde att vågskålen 

vägde över för det alternativet var att vi ville att vårt företag 

skulle ägas och drivas av den personal som arbetade på dialysmottagningen. 

Vi ville inte att någon utomstående skulle kunna köpa aktier 

i vårt företag och vi insåg att det inte skulle gå att hindra 

någon från att sälja sin andel till någon utomstående vad vi 

än bestämt. Ytterligare en anledning till att vi valde ekonomisk 

förening som driftsform och ville skydda oss från andra 

ägare var vår önskan att bedriva »idéburen vård«. Vår omvårdnadsfilosofi 

skulle vara vägledande i alla beslut genom företaget. 

Det var mycket pusslande för att hitta mötesplatser och tider 

som passade oss alla. I början var det svåra att vi var så 

många men det löste sig när en del hoppade av. Då började istället 

tidspressen kännas av. När vi började närma oss jul kom 

vi in i nästa fas av vårt förarbete. Det var att ta fram priser och 

beräkna kostnaderna för att driva dialysmottagningen. De 

kostnader som kom utifrån var lätta att ta fram, men de som 

kom inifrån kliniken var svårare. Vi är en liten mottagning i 

en stor klinik på ett stort sjukhus vilket gör att många kostnader 

är schablonberäknade. Vi kände tyvärr inget särskilt stöd 

38 

från Region Skåne för vårt nytänkande vilket försvårade en 

del av detektivarbetet. Enskilda tjänstemän försökte så gott 

de kunde att hjälpa oss, men i det stora hela var det en onödigt 

tidskrävande del i processen. 

Utanför Region Skåne var det betydligt enklare för oss att 

hitta såväl stöd som samarbets-partners och detta gav oss välbehövlig 

ork och energi. Av olika skäl blev det så att de vi fann, 

till exempel banktjänsteman, revisor och jurist, var kvinnor. 

Meningen var aldrig att det skulle bli en kvinnogrupp men vi 

upptäckte att vi hade lättare att förstå och att få stöd av kvinnor, 

vi pratade på något sätt samma språk. Inom gruppen 

hade vi ett öppet klimat och vi hade samma syn på hur projektet 

skulle drivas. Våra starka sidor växte fram och blev tydliga. 

När någon började tappa hoppet om att vi skulle lyckas 

var genast någon annan där och stöttade. Tillsammans bildade 

vi ett starkt team. Efter mycket diskuterande tog vi det 

stora steget och svarade på anbudsförfrågan. Vi tyckte att vår 

budget var noggrann och realistisk och att vi hade genomtänkta 

svar på de frågeställningarna som fanns. 

Så kom då beskedet, uppdraget gick till Fresenius Medical 

Care Sverige AB. Egentligen borde vi inte ha blivit förvånade. 

Formuleringarna i förfrågningsunderlaget var sådana att ett 

nybildat företag redan från början var rätt chanslöst. Den erfarenhet 

de krävde går inte att få utan att redan ha drivit företag 

en tid. Däremot trodde vi att vår idé om ett personalkooperativ 

låg så i linje med de politiska diskussioner som råder 

idag att vi skulle belönas för det. Det vi i övrigt kände oss besvikna 

på i bedömningen var omvårdnadsinnehållet som vi 

själva tyckte var genomtänkt och i överensstämmelse med 

god vård av idag. Det vi gjorde är ändå rätt så unikt. Sju sjuk- 


Dialysgruppen Trelleborg ekonomisk förening: Helena (med Jonatan), Åsa, Eva, Mariana, Annika, Maria och Marie. 

sköterskor bildade ett företag, gjorde en budget som både 

revisor och bank ställde sig bakom. Vi hade ett dialysföretag 

som ville sälja sina behandlingar till oss och vi lämnade 

in ett anbud som var godkänt i alla delar. Den som kan den 

här branschen förstår vilken enorm insats det här krävde. Vi 

trodde därför att vi skulle få mer feedback angående vårt an- 

bud. Varför blev det inte mer diskussioner 

och debatt kring olika driftsformer? Region 

Skånes ledning teg bara ihjäl vårt engagemang 

och det känns trist. 

Ekonomiskt sett har vi förlorat på detta 

äventyr. Jurist, ekonom och material har 

kostat en del. Vi anser ändå att det varit 

värt det. Den erfarenhet och kunskap vi 

fått med oss går inte att mäta i pengar. 

Vad har vi lärt oss? Det viktigaste är nog att vi lärt oss att 

våga. Vi har även lärt oss hur en verksamhet fungerar, lärt 

oss mycket om ekonomi och olika företagsformer och att 

kön verkar ha betydelse för synen på företagsform. Viktigt är 

också att ha en föreblid, för vår del Non-Profit organisations 

i USA. Där är idén att all vinst återinvesteras i företaget och 

inte till enskilda aktieägare. Vi ville inte i första hand driva 

ett företag för att tjäna pengar. 

Vår ambition var att vi ville visa att man kan bedriva en bra, 

» Varför blev det inte mer 

diskussioner och debatt 

kring olika driftsformer? 

Region Skånes ledning teg 

bara ihjäl vårt engagemang 

och det känns trist. « 

patientorienterad vård på ett kostnadseffektivt sätt även om 

man inte har ett stort dialysföretag. Vi fick ofta höra att det 

inte är fult att tjäna pengar på sitt företag, men det var inte 

det som var vår drivkraft. När vi nu blickar tillbaka på de erfarenheter 

vi gjort så ser vi att vi har vuxit, vi vågar tro på oss 

själva, vi vågar debattera för vår sak och vi har en mängd nya 

kunskaper. Vi är inte längre tysta utan talar 

för vår sak den insikten vill vi sprida 

vidare. 

Vi sökte SNSF:s stipendium för att kunna 

åka till en konferensanläggning och få 

jobba ostört ett par dagar. När vi nu inte 

fick uppdraget åkte vi istället iväg för att 

avsluta vårt företag. Vi gav det ett värdigt avslut på Örums Nygård 

ute på Österlen. Vi sprudlade av nya företagsidéer som 

skulle kunna förverkligas. Vi spånade och diskuterade kring 

kurs- och konferensgård med spa för dialyspatienter, mobila 

team som hjälper dialyspatienter i hemmet och ett bemanningsföretag 

för njurmedicinsk vård. Vad det blir av våra tankar 

kan bara tiden utvisa. Men nu vet vi att vi både kan och 

vågar! 

text Maria Olsson, Helena Tiliander, Åsa Lundvall, Eva Anders- 

son, Annika Ljungkrantz, Mariana Gherman och Marie Nykvist. 


Välj rätt fosfatbindare från början 

48% av svenska dialyspatienter dör på grund av hjärt-kärlsjukdom. Det är sedan länge 

känt att rubbningar i kalk-fosfatbalansen hos patienter med kronisk njurinsufficiens 

stimulerar till utveckling av förkalkning av kärlen. 1,2 

Det går att fördröja eller undvika förkalkning av hjärta och kärl som annars leder till 

för tidig död. 2 Genom att välja Renagel ® (sevelamer) får man en effektiv 

fosfatbehandling utan risk för ackumulering av kalcium och metall i kroppen. 3 

Renagel har, enligt den senaste dokumentationen, beskrivits 

som ett fördelaktigt val för nya dialyspatienter och kan 

signifikant förlänga dessa patienters liv. 2,4 

www.renagel.com 

Indikation: Renagel är indicerat för kontroll av hyperfosfatemi hos vuxna patienter som får hemodialys eller peritonealdialys. 

Pris och förpackning: Filmdragerade tabletter 800 mg, 180 st 1828,50 kr. Produktresumé 2007-06-01. Px Förmån. 

Referenser: 1. Aktiv uremivård i Sverige. SRAU 2006. 2. Block GA et al. Kidney International 2007; 71(5):438-41. 3. Plone MA et al. 

Clin Pharmacokinet 2002; 41:517-23. 4. Block GA et al. Kidney international 2005; 68:1815-24. För ytterligare information se www.fass.se 

Genzyme AB 

Frösundaviks allé 15, 4 

169 70 Solna 

08-564 604 00

NORDIATRANS 

MADELEINE NILSSON | ORDFÖRANDE I NORDIATRANS 

Eldsjälar behövs till 

framtida kongresser 

Denna Nordiatrans-sida syftar bland annat till 

att delge er nyheter från Nordiatrans. Det blir 

en svår uppgift för mig denna gång, i skrivande 

stund är det nämligen några veckor kvar till kongressen i 

Fredrikstad, Norge. Eftersom jag varken duger till att se i 

kristallkula eller spå i kort så får vi vänta med Nordiatransnyheterna. 

Jag hoppas att kongressen varit till belåtenhet 

för alla inblandade och att arrangemanget 

förflutit enligt planerna. Lokala 

kongresskommittén arbetar hårt 

och ju närmare kongress man kommer 

ju intensivare blir det. Som medlem 

i den lokala kongresskommittén 

brukar man efter kongressen kraschlanda 

och plötsligt inse att nu är det 

över och samtidigt tänka att vad händer 

nu då. Man hamnar i ett vakuum och känner sig en 

smula vilsen ett tag innan man hittar rätt i vardagen igen. 

Personligen tycker jag det är en utmaning och väldigt kul 

att vara med i den lokala kongresskommittén och jag hoppas 

att det finns några eldsjälar i Finland som anmäler sitt 

intresse till Nordiatrans för att arrangera kongressen år 

2011. Gå in på vår hemsida www.nordiatrans.org för mer 

information, ta gärna kontakt med oss om du är nyfiken 

på att hjälpa till med kongressen. Du behöver inte ha tidigare 

erfarenhet av att göra en kongress, den erfarenheten 

finns i styrelsen. Arbetet med kongressen i Finland startar 

Nyfiken på Nordiatrans? 

nordiatrans är en nordisk förening som strävar efter att öka 

kunskapen om vården av de njursjuka. föreningen vill stimulera 

till utveckling, verka för ett utbyte av erfarenheter och ett 

ökat samarbete mellan personal inom njurmedicin, dialys och 

transplantation. föreningen är öppen för alla som är intresserade 

av vården inom njurmedicin, dialys och transplantation. 

www.nordiatrans.org 

Vill du bli medlem i Nordiatrans? det blir du genom att 

betala in medlemsavgiften till ditt lands kassör. och har du 

frågor är du välkommen att skicka ett mail till; 

» Personligen tycker jag det 

är väldigt kul att vara med i 

den lokala kongresskommittén 

och jag hoppas att det 

finns några eldsjälar i Finland 

som anmäler sitt intresse …« 

i vår när kongressen i Norge är avklarad, vänta inte med 

att höra av dig om du är intresserad. 

Ett stående inslag på våra kongresser är ett möte med 

de nationella föreningarna i Norden. Det går till så att en 

styrelsemedlem sammankallar ett möte med representanter 

från de övriga föreningarna. Det känns viktigt att behålla 

kontakten och Nordiatrans vill gärna vara en arena 

för dessa möten. Men det är inte lätt. 

Svångremmen dras åt för alla och det 

är inte självklart att ekonomin tillåter 

att man åker på varandras kongresser 

och representerar sin förening. Jag 

hoppas att vi kan behålla viljan och 

förhoppningsvis få bättre ekonomiska 

förutsättningar i framtiden. 

En liten påminnelse; Nordiatranskongressen återkommer 

varje år fredag – lördag vecka 10. Nästa år 

kommer kongressen äga rum i Köpenhamn. När vi 

ändå är inne på ämnet kongresser, vill jag slå ett slag för 

möteskalendern på vår hemsida. Det är knappast en överdrift 

att påstå att möteskalendern är lite tunn. Det finns 

en (1) kongress med i kalendern, och den kongressen var 

i höstas. Styrelsen och webmastern tar gärna emot hjälp 

med att fräscha upp denna del av hemsidan! 

Madeleine Nilsson, ordförande i nordiatrans 

madeleine.nilsson@vgregion.se 

Sverige: Karin Blomander Källsholm, karin.blomander.kallsholm@lio.se. 

postgiro: 88 57 68-2. avgift 1 år: 175 kronor 

(sEK). avgift 3 år: 400 kronor (sEK) 

Finland: Brita Krogerus, brita.krogerus@hus.fi. postgiro: 80 

00 14-204 61 72. avgift 1 år: 20 Euro. avgift 3 år: 45 Euro 

Norge: Berit skog, berit.skog@siv.no. postgiro: 0530-272 

12 72. avgift 1 år: 175 kronor (noK). avgift 3 år: 400 kronor 

(noK) 

Danmark: charlotte larsen, charlotte.larsen@frh.regionh.dk 

postgiro: 928 21 65. avgift 1 år: 175 kronor (dKK). avgift 3 

år: 400 kronor (dKK) 


Modiga patienter kräver modig personal. När Zanna Wigg, 10, 

plötsligt ville sticka sig själv i fisteln var det bara för Ann-Sofi 

Forsberg, sjuksköterska vid dialysen i Falun, att hänga med. 

– Barn är spontana och därför lätta att arbeta med, menar Ann-Sofi, 

som inte har någon tidigare erfarenhet av barndialys. Rent medicinskt 

behöver det heller inte innebära några större svårigheter. 

Zanna 

– en solstråle 

Zanna har en ovanlig och aggressiv form av nefrit, som 

debuterade när hon var fyra år. Hon transplanterades med 

mamma Camillas njure, men sjukdomen gick över i transplantatet 

inom ett år. Hon började med då peritonealdialys(PD). 

Hösten 2007 började man planera för start i hemodialys (HD), 

eftersom PD inte gav tillräcklig dialyseffekt. Men HD-starten 

fick plötsligt tidigareläggas då Zanna 

fick en tunnelinfektion och peritonit. 

– För mig var det helt självklart att 

Zanna skulle få dialys hemma i Falun 

och slippa pendla till Huddinge, säger 

Ann-Sofi, och får medhåll av kollegan 

Suzanne Andersson som också varit 

med och tagit hand om Zanna från 

början. 

– Vi åkte ner till Huddinge en torsdag 

för att lära oss om barndialys. På tisdagen 

veckan därpå tog vi hem Zanna. 

Ann-Sofi och Suzanne har bara positivt att säga om det, och 

menar att de har haft förvånansvärt lite frågor. När och om de 

dyker upp finns kollegerna på Huddinge att rådfråga. 

Zanna pillar vant bort sårskorporna, låter nålarna glida in 

i kärlet på överarmsfisteln, flushar och drar ut blod för provtagning. 

42 

» Värmen och närheten dem 

emellan är tydlig. Ann-Sofi 

och Zanna har lekt mycket. 

Ann-Sofi har legat i sängen 

bredvid och låtit Zanna 

›sticka‹ henne med hylsorna 

kvar på nålarna, kolla kalium, 

och till och med söva 

henne på låtsas. « 

– Jag åt massor av choklad igår när det var lördag, säger 

hon, och ler. 

– Ja, då får vi väl se hur kalium ligger idag då, svarar Ann- 

Sofi och tar emot provet. 

Pappa Janne finns också med vid Zannas sida och räcker 

slangarna till henne. 

Det var på nationaldagen 2008 som 

Zanna bad om att få sätta nålarna själv. 

– Hon hade inte tränat på det, men 

när hon bad om det var det bara att låta 

henne prova, säger Ann-Sofi. Och det gick 

hur bra som helst. 

Zanna hade noga tittat på hur sjuksköterskorna 

gjorde, så hon var väl förberedd, 

både praktiskt och mentalt. Dagen 

var väl vald. 

– Jag passade på en dag när mamma 

och pappa inte var med, säger Zanna. Mamma hade bara 

svimmat, och pappa hade ramlat omkull. 

– Det är det lättaste som finns, tycker Zanna. Det är till och 

med lättare än två plus två. 

– Jag skulle nog säga sju plus åtta, ler Ann-Sofi, och brottas 

lite med Zanna. 

Värmen och närheten dem emellan är tydlig. Ann-Sofi och 

Zanna har lekt mycket. Ann-Sofi har legat i sängen bredvid 


stina rapp / dalarnas tidning

och låtit Zanna »sticka« henne med hylsorna kvar på nålarna, 

kolla kalium, och till och med söva henne på låtsas. 

Zanna är en frisk fläkt på avdelningen, och är nästan som 

en maskot för både personal och andra patienter. Hon blir till 

och med lite av en drivkraft för andra, och frågar dem när de 

tänker börja sticka sig själva. 

– Hon är alltid glad, och det smittar av sig på de andra patienterna, 

menar Ann-Sofi. 

Från början var det bara Ann-Sofi och Suzanne som tog 

hand om Zanna, men successivt har hela personalgruppen 

lärt sig att hjälpa henne. 

Det gäller att respektera den rent medicinska rädsla som 

kan finnas hos kolleger. Det får inte vara någon prestige i att 

dialysera ett barn. Man måste låta det landa hos var och en. 

De som vill får börja och sedan låta de andra komma efter. 

– Det är A och O att stötta varandra, menar Ann-Sofi och 

Suzanne. Men man ska inte göra det så märkvärdigt. Barn är 

barn, och lätta att ha att göra med. Zanna är både frimodig 

och frågvis, och är väl insatt i både sin behandling och sjukdom. 

Zanna mår nästan alltid bra under dialysen, och endast en 

gång har hon fått blodtrycksfall. 

– Det var en gång när hon ville komma upp och sitta i mitt 

knä, säger Ann-Sofi. Zanna är rätt busig också, och gillar att 

driva med oss. Sedan den gången har hon lärt sig att man ofta 

gäspar före ett blodtrycksfall. Så nu ligger hon ofta och låtsas 

gäspa och ropar på oss för att skrämmas. 

– Visst kan det vara lite ängsligt de gånger hon inte mår 

bra, och till exempel är påverkad en infektion, men alla känner 

sig trygga nu, säger Ann-Sofi och Suzanne. Behövs det får 

man ju ge tillbaka blodet. 

Rent tekniskt skiljer sig behandlingen inte mycket från en 

vuxen dialys. Blodpumpssegmentet är mindre, slangsetet 

rymmer bara 78 milliliter, och man får köra på lägre flöde. 

Temperaturen är lite högre än hos vuxna och inställning för 

bikarbonat skiljer sig. 

– Sedan får man bara ultrafiltrera fem procent av kroppsvikten 

hos barn, säger Ann-Sofi. Det kan ibland vara svårt om 

det finns mycket vätska att dra. 

De använder aldrig UF-profil, utan drar lika mycket under 

hela dialysen. 

Under våren planerar familjen att ta hem behandlingen. 

De kommer att flytta till en större lägenhet alldeles i närheten 

av sjukhuset, som kommer att ge möjlighet att ha allt 

44 

stina rapp / dalarnas tidning KJEll Jansson / dalarnas tidning 

Zanna blev rejält överraskad när 

hon med förbundna ögon kom till 

sin stora tioårsfest. Familjen, vänner 

och alla från dialysen var där. 

Mamma Camilla turas 

om med pappa Janne att 

alltid finnas vid Zannas 

sida under dialysen. 


KJEll Jansson / dalarnas tidning 

Tre kompisar var också med på festen. Trollkarl och rosa prinsesstårta var, förutom många 

presenter, beställt av Zanna. 


KJEll Jansson / dalarnas tidning

För Ann-Sofi Forsberg var det självklart att Zanna skulle få 

dialys hemma i Falun. De två har blivit ett tajt team. 

som hör till dialysen i ett enskilt rum. 

– Det är bra för Zanna att till exempel kunna ha sina kompisar 

i sitt rum utan att det står en massa sjukhussaker där, 

menar pappa Janne. 

Han är redan idag väl insatt i hur dialysen 

går till, men är beredd att lära sig att 

sköta den helt själv. 

– Mamma får jogga hit till sjukhuset 

med prover, säger Zanna. 

Efter skolan varje dag utom onsdag 

åker Zanna direkt till dialysen. Eftersom 

hon dialyserar fyra timmar är hon inte 

hemma förrän framåt halv åtta på kvällen. 

Det blir en sen middag med familjen, 

och sedan i säng för att orka med nästa dag. 

Att ta hem behandlingen skulle ge både Zanna och föräldrarna 

mer fritid. 

– Hon kan då dialysera på natten, och få mer tid över för 

kompisar, säger pappa Janne. 

Han och mamma Camilla turas nu om att finnas med 

Zanna på sjukhuset. För att orka stötta Zanna behöver de ib- 

46 

» Det är A och O att stötta 

varandra, menar Ann-Sofi och 

Suzanne. Men man ska inte 

göra det så märkvärdigt. Barn 

är barn, och lätta att ha att 

göra med. Zanna är både frimodig 

och frågvis, och är väl 

insatt i både sin behandling 

och sjukdom. « 

land ha lite egen tid. 

– Jag blir stärkt av att ägna mig lite åt jakt och fiske, och 

min fru är aktiv inom kyrkan, säger pappa Janne. Men vi vill 

ju båda vara hos Zanna. När hon ringer och säger att »jag 

längtar efter dig, pappa«, då vill man ju 

bara hit. 

I september 2008 fyllde Zanna tio år. 

Det firades med ett stort överraskningskalas, 

dit Zanna togs med förbundna 

ögon. Mamma Camilla hade ansökt om 

»Min Stora Dag«, som arbetar med att ge 

svårt sjuka barn glada upplevelser. Även 

om det var en överraskning för Zanna, 

så var hennes önskemål om hur ett kalas 

skulle se ut väl kända. Rosa princesstårta, 

smörgåstårta, läsk – och en livs levande 

trollkarl, mr Dannyman. Förutom 

tre kompisar, så var hela dialyspersonalen 

inbjudna gäster. 


stina rapp / dalarnas tidning 


FöR ANEMI vI d NJu RSJukdOM hOS vuxNA 

Enkel 

konver 

tering 

Byt direkt till MIRCERA – dosering 

en gång per månad 

Vid konvertering till MIRCERA från andra ESL kan du alltid inleda 

direkt med behandling en gång per månad oberoende av tidigare 

doseringsintervall. MIRCERA är speciellt framtaget för att ge 

stabila Hb-värden vid underhållsbehandling en gång per månad. 

97,5 % av patienterna uppnår sitt mål-Hb vid korrigering och 

bibehåller stabila Hb-värden vid underhållsbehandling en gång 

per månad 1 . 

En dosering. En månads stabilt Hb. 

Vid underhållsbehandling 

Patientens Hb-värde fortsatt stabilt efter övergång från korttidsverkande 

Erytropoes stimulerande läkemedel till MIRCERA 1 gång/månad 2 

Rekombinant humant erytropoietin B03X A03 (Rx, F). Produktresumé uppdaterad 2007-07-20. Indikationer: Behandling av vuxna med anemi associerad med kronisk njursjukdom. Säkerhet 

och effekt av behandling med MIRCERA vid andra indikationer har inte fastställts. Det kan förekomma blodtrycksstegring som kan behandlas med läkemedel. Därför rekommenderas kontroll 

av blodtrycket, särskilt i inledningsfasen. För mer information och priser se www.fass.se. Roche AB, Tel 08-726 12 00, www.mircera.se. För läkare med medicinska frågor: 020-76 24 32. 

1. Macdougall et al, Clin J Am Soc Nephrol 2008;3:337-47. 2. SulowiczW, Locatelli F, RyckelynckJ-P, et al. Once-monthly subcutaneous continuous erythropoietin receptor activator (C.E.R.A.) maintains stable control in patients 

with chronic kidneydisease on dialysis directly converted from epoetin one to three times weekly. Clin J Amer Soc Nephrol. [In press] 2007;2:637-46. 

Genomsnittligt Hb-värde (g/L) 

160 

150 

140 

130 

120 

110 

100 

90 

80 

70 

MIRCERA 1 gång/mån SC (n=191) 

Epoetin 1-3 gång/vecka SC (n=191) 

Titrering Utvärdering Säkerhetsperiod 

0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 Sista 

Månader 

besöket

Posttidning B 

Avs: Dialäsen AB, Getabocksvägen 4 

S-187 54 Täby, Sweden 

HEMBEHANDLING 

- peritonealdialys såväl som hemhemodialys 

Baxter Renal har engagemanget och resurserna, kompetensen och organisationen. 

Vi hjälper vården att fördela resurserna när efterfrågan ökar och prognoserna blir verklighet. 

Med en gemensam organisation för PD och HD kan vi leverera optimal support och kvalitet. 

Baxter ser fram emot att tillfredställa era önskemål och behov inom både PD, HemHD, assisterad PD och assisterad HemHD. 

För mer information kontakta din Baxterrepresentant: Baxter Medical AB, www.baxter.se 

11.2008

Nummer 2 2009 - Dialäsen

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?