Nummer 2 2009 - Dialäsen

More documents

Recommendations

Info

Under våren 2007 nådde oss ryktet att dialysmottagningen i Trelleborg skulle ut på entreprenad. Då föddes idén att vi skulle kunna driva mottagningen själva. När det definitiva beskedet slutligen kom var det inte ett så stort steg att börja fundera på att göra allvar av planerna. Kunskapen om funktionsupphandling eller PPT (pay per treatment), som några av oss fick i samband med upphandlingen i Region Skåne 2007, gjorde att vi vågade försöka. Vid PPT behöver inte företaget investera i vattenanläggning och maskiner utan man betalar per behandling till ett dialysföretag som äger utrustningen. Alternativ dialysvård utan vinstsyfte Vi erbjöd alla i personalgruppen att delta och nästan alla var från början intresserade. På resans gång föll fler och fler ifrån och kvar blev en kärntrupp på sju personer som verkligen brann för idén. Diskussioner om hur företaget skulle drivas, som aktiebolag eller ekonomisk förening, tog tid. Lagar och regler fick redas ut och för- och nackdelar vägas mot varandra. Efter noggrant övervägande beslutade vi att driva företaget som en ekonomisk förening (Dialysgruppen Trelleborg, ekonomisk förening). Det som gjorde att vågskålen vägde över för det alternativet var att vi ville att vårt företag skulle ägas och drivas av den personal som arbetade på dialysmottagningen. Vi ville inte att någon utomstående skulle kunna köpa aktier i vårt företag och vi insåg att det inte skulle gå att hindra någon från att sälja sin andel till någon utomstående vad vi än bestämt. Ytterligare en anledning till att vi valde ekonomisk förening som driftsform och ville skydda oss från andra ägare var vår önskan att bedriva »idéburen vård«. Vår omvårdnadsfilosofi skulle vara vägledande i alla beslut genom företaget. Det var mycket pusslande för att hitta mötesplatser och tider som passade oss alla. I början var det svåra att vi var så många men det löste sig när en del hoppade av. Då började istället tidspressen kännas av. När vi började närma oss jul kom vi in i nästa fas av vårt förarbete. Det var att ta fram priser och beräkna kostnaderna för att driva dialysmottagningen. De kostnader som kom utifrån var lätta att ta fram, men de som kom inifrån kliniken var svårare. Vi är en liten mottagning i en stor klinik på ett stort sjukhus vilket gör att många kostnader är schablonberäknade. Vi kände tyvärr inget särskilt stöd 38 från Region Skåne för vårt nytänkande vilket försvårade en del av detektivarbetet. Enskilda tjänstemän försökte så gott de kunde att hjälpa oss, men i det stora hela var det en onödigt tidskrävande del i processen. Utanför Region Skåne var det betydligt enklare för oss att hitta såväl stöd som samarbets-partners och detta gav oss välbehövlig ork och energi. Av olika skäl blev det så att de vi fann, till exempel banktjänsteman, revisor och jurist, var kvinnor. Meningen var aldrig att det skulle bli en kvinnogrupp men vi upptäckte att vi hade lättare att förstå och att få stöd av kvinnor, vi pratade på något sätt samma språk. Inom gruppen hade vi ett öppet klimat och vi hade samma syn på hur projektet skulle drivas. Våra starka sidor växte fram och blev tydliga. När någon började tappa hoppet om att vi skulle lyckas var genast någon annan där och stöttade. Tillsammans bildade vi ett starkt team. Efter mycket diskuterande tog vi det stora steget och svarade på anbudsförfrågan. Vi tyckte att vår budget var noggrann och realistisk och att vi hade genomtänkta svar på de frågeställningarna som fanns. Så kom då beskedet, uppdraget gick till Fresenius Medical Care Sverige AB. Egentligen borde vi inte ha blivit förvånade. Formuleringarna i förfrågningsunderlaget var sådana att ett nybildat företag redan från början var rätt chanslöst. Den erfarenhet de krävde går inte att få utan att redan ha drivit företag en tid. Däremot trodde vi att vår idé om ett personalkooperativ låg så i linje med de politiska diskussioner som råder idag att vi skulle belönas för det. Det vi i övrigt kände oss besvikna på i bedömningen var omvårdnadsinnehållet som vi själva tyckte var genomtänkt och i överensstämmelse med god vård av idag. Det vi gjorde är ändå rätt så unikt. Sju sjuk- DIALÄSEN 2.<strong>2009</strong>
Dialysgruppen Trelleborg ekonomisk förening: Helena (med Jonatan), Åsa, Eva, Mariana, Annika, Maria och Marie. sköterskor bildade ett företag, gjorde en budget som både revisor och bank ställde sig bakom. Vi hade ett dialysföretag som ville sälja sina behandlingar till oss och vi lämnade in ett anbud som var godkänt i alla delar. Den som kan den här branschen förstår vilken enorm insats det här krävde. Vi trodde därför att vi skulle få mer feedback angående vårt anbud. Varför blev det inte mer diskussioner och debatt kring olika driftsformer? Region Skånes ledning teg bara ihjäl vårt engagemang och det känns trist. Ekonomiskt sett har vi förlorat på detta äventyr. Jurist, ekonom och material har kostat en del. Vi anser ändå att det varit värt det. Den erfarenhet och kunskap vi fått med oss går inte att mäta i pengar. Vad har vi lärt oss? Det viktigaste är nog att vi lärt oss att våga. Vi har även lärt oss hur en verksamhet fungerar, lärt oss mycket om ekonomi och olika företagsformer och att kön verkar ha betydelse för synen på företagsform. Viktigt är också att ha en föreblid, för vår del Non-Profit organisations i USA. Där är idén att all vinst återinvesteras i företaget och inte till enskilda aktieägare. Vi ville inte i första hand driva ett företag för att tjäna pengar. Vår ambition var att vi ville visa att man kan bedriva en bra, » Varför blev det inte mer diskussioner och debatt kring olika driftsformer? Region Skånes ledning teg bara ihjäl vårt engagemang och det känns trist. « patientorienterad vård på ett kostnadseffektivt sätt även om man inte har ett stort dialysföretag. Vi fick ofta höra att det inte är fult att tjäna pengar på sitt företag, men det var inte det som var vår drivkraft. När vi nu blickar tillbaka på de erfarenheter vi gjort så ser vi att vi har vuxit, vi vågar tro på oss själva, vi vågar debattera för vår sak och vi har en mängd nya kunskaper. Vi är inte längre tysta utan talar för vår sak den insikten vill vi sprida vidare. Vi sökte SNSF:s stipendium för att kunna åka till en konferensanläggning och få jobba ostört ett par dagar. När vi nu inte fick uppdraget åkte vi istället iväg för att avsluta vårt företag. Vi gav det ett värdigt avslut på Örums Nygård ute på Österlen. Vi sprudlade av nya företagsidéer som skulle kunna förverkligas. Vi spånade och diskuterade kring kurs- och konferensgård med spa för dialyspatienter, mobila team som hjälper dialyspatienter i hemmet och ett bemanningsföretag för njurmedicinsk vård. Vad det blir av våra tankar kan bara tiden utvisa. Men nu vet vi att vi både kan och vågar! text Maria Olsson, Helena Tiliander, Åsa Lundvall, Eva Anders- son, Annika Ljungkrantz, Mariana Gherman och Marie Nykvist. DIALÄSEN 2.<strong>2009</strong> 39
Page 1 and 2: TIDNINGEN FÖR PERSONAL INOM TRANSP
Page 3 and 4: INNEHÅLL 42 Att sticka sig själv
Page 5 and 6: TIDNINGEN FÖR PERSONAL INOM TRANSP
Page 7 and 8: anna svanfEldt SARA SVAN 9 B Dialys
Page 9 and 10: Organens bio-ålder bestämmer funk
Page 11 and 12: NYHETER Transplantation med organ f
Page 13 and 14: Fler kan få ö-cellstransplantatio
Page 15 and 16: tion efter nyföddhetsscreening kom
Page 17 and 18: Ulla Holmlund vill ge fler patiente
Page 19 and 20: lund. Sedan ett år tillbaka har nj
Page 21 and 22: SNSF Den senaste tiden har jag fler
Page 23 and 24: erhet Per-Olof Söderström var en
Page 25 and 26: patienter En gång i månaden Varan
Page 27 and 28: Transplanterad Tidigare forskning v
Page 29 and 30: » Man tänker, kanske skulle vilja
Page 31 and 32: Digital Center AB Peritonealdialys
Page 33 and 34: MTF-D Strypventil i avloppsslangen
Page 35 and 36: Utö - favorit i repris - en ö i S
Page 37: KRÖNIKA Det korta och rimligaste s
Page 41 and 42: NORDIATRANS MADELEINE NILSSON | ORD
Page 43 and 44: stina rapp / dalarnas tidning
Page 45 and 46: KJEll Jansson / dalarnas tidning Tr
Page 47 and 48: FöR ANEMI vI d NJu RSJukdOM hOS vu

Nummer 2 2009 - Dialäsen

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?