Nummer 2 2009 - Dialäsen

Fler kan få ö-cellstransplantation
Efter flera års forskning kan nu fler patienter erbjudas
ö-cellstransplantation som alternativ behandling vid typ
1-diabetes. På Akademiska sjukhuset i Uppsala har hittills 17
patienter transplanterats med Langerhanska öar och ungefär
hälften av dem är insulinfria i upp till fem år efter transplantationen.
De flesta patienter behöver flera transplantationer,
ofta tre, från nyligen avlidna donatorer. Åtta av tio
patienter som ö-cellstransplanterats upplever att de fått ett
drägligare liv som är mindre styrt av diabetessjukdomen.
Behandlingen är mer skonsam än alternativet som är pankreastransplantation,
säger professor Gunnar Tufveson på
transplantationesenheten vid Akademiska sjukhuset. Risken
för infektioner och kirurgiska komplikationer är också lägre.
Ett tidigare problem i samband med ö-cellstransplantation
var att många av cellerna dog på grund av otillräcklig
blodförsörjning. Genom att tillsätta substansen Dextransulfat
har celldöden kunnat minskas.
Ö-cellstransplantation riktar sig till patienter mellan 18
och 60 år som har instabil typ 1-diabets och som trots bra
diabetesvård inte lyckats få bra kontroll av sjukdomen. Patienterna
ska inte heller ha allvarligt nedsatt njurfunktion.
Källa: www.newsdesk.se/pressroom/akademiska_sjukhuset/
2009-02-06
Forskare på Stanford University School of Medicin i Stanford,
USA arbetar med att utveckla metoder för att kunna bedöma
njurens kvalitet innan den transplanteras till en patient.
Målet är att hitta kriterier för att kunna förutsäga vilka
av de äldre njurarna som är bra och hur länge de kan förväntas
fungera hos den transplanterade patienten.
Oftast tas s-kreatinin för att uppskatta njurfunktion. Det är
ett snabbt men grovt mått. Forskarna vid Stanford använde
sig istället av att analysera ämnet iothalamate som är en mer
precis markör för njurfunktion. Metoden är dyrare, mer tidskrävande
och analysen kan inte utföras på alla center.
Forskarna testade njurfunktionen tre månader efter transplantation
och fann att njurar från donatorer som var 55 år
och äldre bara hade 70 procents funktion jämfört med de
njurar som transplanterats från donatorer under 40 år. De
fann också att de äldre njurarna innehöll hälften så många
Langerhanska öar. De langerhanska öarna i pankreas utsöndrar
hormoner till blodbanan – huvudsakligen insulin och glukagon,
som reglerar blodsockernivåerna.
Nya upptäckter om gamla njurar
kan förbättra transplantaten
fungerande glomeruli och dessa var svullna. De överlevande
glomeruli hade förstorats vilket är ett tecken på att de överarbetar.
Problemet med att de överlevande glomeruli arbetar
hårdare är att det på sikt kommer att leda till utveckling av
ärrvävnad. Forskarna planerar att följa upp samma patienter
om några år för att se hur de äldre organen fungerar. De förutspår
att de transplanterade njurarna med färre glomeruli
kommer att visa sig fungera sämre än njurarna med fler glomeruli.
Om detta stämmer kan man före transplantationen ta
blodprov och vävnadsprov på njurar från äldre donatorer för
att kunna förutsäga hur länge njurtransplantatet kommer
att fungera hos patienten.
Källa: http://main.plsgroup.com/news/content.nsf/medicalnews/
2009-01-27
DIALÄSEN 2.2009 13
sciEncE pHoto liBrary