Nummer 2 2009 - Dialäsen

More documents

Recommendations

Info

Ö-vik satsar för framtiden En ny njursviktskoordinator och en ny mottagning för påsdialys är på plats vid lasarettet i Örnsköldsvik. Det har inte blivit fler tjänster, men resurserna har omfördelats. Lena Alexandersson, enhetschef för njurkliniken, tror att ändringen ger fördelar för patienterna. I slutet av februari firade den njurmedicinska enheten 20-årsjubileum vid Örnsköldsviks lasarett. Firandet skedde med öppet hus både för patienter och Njurförbundet. Det finns anledning att fira jubileet. Verksamheten har vuxit och förändrats under de senaste åren. Kliniken har plats för maximalt 32 patienter i bloddialys, 3 gånger per vecka, och vid flera tillfällen har kliniken haft eller varit nära maxantalet. Det är ett av skälen till att enheten har satsat på nya funktioner i form av påsdialys och njursviktskoordinator. »Jag tycker att vi förbereder oss för framtiden när vi gör det möjligt för patienterna att få hjälp med påsdialys här, och även med den nya koordinatorn. Det kan bli ett sätt att öka möjligheten för patienter till självdialys«, säger Lena Alexandersson. Förändringen innebär också att patienterna slipper en del resor på 32 mil, vilket är avståndet fram och tillbaka, till Sundsvalls sjukhus. Ulla Holmlund från Sundsvall är handledare och har varit med och startat den nya verksamheten (se artikel här intill). De senaste månaderna har flera patienter från Örnsköldsvik börjat med påsdialys. »Det är klart att man kan tänka sig att det finns ett samband med att vi har fått påsdialys här, även om det är svårt att dra säkra slutsatser. Det är självklart bra för patienterna att slippa åka så långt.« Operationen, alltså insättningen av kateter som behövs för påsdialys, sker även i fortsättningen i Sundsvall. Men patienterna kan sedan få hjälp i Örnsköldsvik om inga komplikationer uppstår. »Vi vill naturligtvis att patienterna ska välja själva, med hjälp av vår vägledning. Men för många är det mer skonsamt med påsdialys och det är klart att det då är en fördel med närheten.« 20 Lena Alexandersson är enhetschef för njurkliniken i Örnsköldsvik Lena Alexandersson tror också att den nya funktionen som njursviktskoordinator får stor betydelse för patienterna. »Det blir någon som har ett samordnat ansvar, jag tror att det blir bättre för patienterna. Det är ett sätt för oss att arbeta för framtiden.« text Susanne Rydell foto Erika Jakobsson DIALÄSEN 2.<strong>2009</strong>
SNSF Den senaste tiden har jag flera gånger haft anledning att fundera över sjuksköterskans roll i vården. En vanligt förekommande fråga är vilka arbetsuppgifter som egentligen är sjuksköterskans. Det finns säkert olika åsikter om det men många är i alla fall överens om att vi inte alltid uppmärksammas och får lön för det vi gör. Varför är det då så? Har vi någon egen del i det? Det tror jag. I det trägna arbetet med att synliggöra sjuksköterskans arbete slås jag av hur ofta jag möter mest motstånd bland mina egna kollegor. Nu har vi fått med omvårdnadsparametrar i Svenskt Njurregister men många sjuksköterskor mäter inte de som redan finns tillgängliga. SF 36 är ett vetenskapligt validerat instrument för att mäta självupplevd hälsorelaterad livskvalitet. Erkänt världen över och med möjlighet att få reda på vad patienterna själva upplever. Det finns synpunkter på om SF 36 täcker in vad som behövs och om det behöver kompletteras med andra instrument men även om det inte är alldeles optimalt så är det i alla fall väldigt bra. Om det används regelbundet så vi kan följa förändringar över tid kan vi tillsammans med patienten få en bra bild över den självupplevda hälsan. SGA (Subjective Global Assessement) är ett effektivt sätt att bedöma nutritionsstatus tillförlitligt om man tar sig tid att lära sig det och utföra det på ett korrekt sätt Många är argumenten mot att använda dessa förträffliga mätinstrument: det är krångligt, tar för mycket tid och vad ska man ha det till? Ofta hänvisar vi till läkarnas brist på intresse och stöd men Bli medlem i SNSF Bli medlem i svensk njurmedicinsk sjuksköterskeförening. Medlemsavgiften är för a-medlemmar (sjuksköterskor som arbetar inom njursjukvården) och för B-medlemmar (övriga intresserade) 200 sEK/år. som medlem får man sitt eget exemplar av tidningen dialäsen och en fin medlemsnål. • Avgiften sätts in på plusgirokonto 491 94 06-1 • Ange namn, adress, e-post, arbete t ex HD, PD, avdelning eller mottagning samt yrkeskategori. • Vid utebliven tidning eller ny adress kontakta Ewa Knutson, e-post: ewa@knutson.nu MARIE NYKVIST | ORDFÖRANDE I SNSF Sjuksköterskans roll i vården » För att nå något reellt status som självständig yrkesgrupp med eget professionellt ansvar måste vi mäta, dokumentera och presentera vad vi är duktiga på. « varför kan inte vi klara av att mäta och använda resultaten självständigt? Det finns många bra initiativ där sjuksköterskans kompetens tas tillvara men ofta handlar det om att vi ska ta över läkarens uppgifter. Inte mig emot om det görs på ett riktigt sätt, men jag tycker inte att det är att lyfta fram sjuksköterskans egna kompetens inom sjukvården. För att nå något reellt status som självständig yrkesgrupp med eget professionellt ansvar måste vi mäta, dokumentera och presentera vad vi är duktiga på. Vad är då sjuksköterskans specifika fokus? Det handlar det om patientens funktionella hälsotillstånd relaterat till det vardagliga livet. Anpassning, coping, hjälp till självhjälp, undervisning och kommunikation för att klara sin egenvård och öka sjukdomsrelaterad kunskap, coaching, problemlösning, att förstå patienten och se helheten, samspel och relationer och så vidare. Om vi alla la tid på det istället för att ta över läkarnas uppgifter för att sedan lämna över våra uppgifter till undersköterskor tror jag vi skulle lyckas bättre. Tänk på alla sjuksköterskor som hjälper läkare med deras forskning istället för att ägna tid åt att utbilda sig för att kunna bedriva egen forskning. Forskning inom vårt område som tyvärr är alldeles för lite utforskat. Vi bör värna om våra olika kompetensområden och samarbeta för att ge bästa möjliga vård. Om vi vill ha respekt för det vi gör måste vi börja med att respektera den själva. Marie Nykvist, marie.nykvist@skane.se ordförande i svensk njurmedicinsk sjuksköterskeförening SNSF:S STIPENDIUM svensk njurmedicinsk sjuksköterskeförenings stipendium utly- ses årligen. Medlem sedan minst två år kan söka stipendiet. stipendiesumman är 20 000 kronor som kan fördelas på en eller flera sökande. sista ansökningsdag är 1 april. stipendiet delas ut vid snsf:s vårmöte. stadgar och instruktioner för ansökan finns på: www.snsf.nu DIALÄSEN 2.<strong>2009</strong> 21
Page 1 and 2: TIDNINGEN FÖR PERSONAL INOM TRANSP
Page 3 and 4: INNEHÅLL 42 Att sticka sig själv
Page 5 and 6: TIDNINGEN FÖR PERSONAL INOM TRANSP
Page 7 and 8: anna svanfEldt SARA SVAN 9 B Dialys
Page 9 and 10: Organens bio-ålder bestämmer funk
Page 11 and 12: NYHETER Transplantation med organ f
Page 13 and 14: Fler kan få ö-cellstransplantatio
Page 15 and 16: tion efter nyföddhetsscreening kom
Page 17 and 18: Ulla Holmlund vill ge fler patiente
Page 19: lund. Sedan ett år tillbaka har nj
Page 23 and 24: erhet Per-Olof Söderström var en
Page 25 and 26: patienter En gång i månaden Varan
Page 27 and 28: Transplanterad Tidigare forskning v
Page 29 and 30: » Man tänker, kanske skulle vilja
Page 31 and 32: Digital Center AB Peritonealdialys
Page 33 and 34: MTF-D Strypventil i avloppsslangen
Page 35 and 36: Utö - favorit i repris - en ö i S
Page 37 and 38: KRÖNIKA Det korta och rimligaste s
Page 39 and 40: Dialysgruppen Trelleborg ekonomisk
Page 41 and 42: NORDIATRANS MADELEINE NILSSON | ORD
Page 43 and 44: stina rapp / dalarnas tidning
Page 45 and 46: KJEll Jansson / dalarnas tidning Tr
Page 47 and 48: FöR ANEMI vI d NJu RSJukdOM hOS vu

Nummer 2 2009 - Dialäsen

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?