Nummer 2 2009 - Dialäsen

More documents

Recommendations

Info

man ser hur deras livskvalitet ökar. Det är klart att det inte alltid fungerar, men väldigt ofta visar det sig fungera bättre än man kunde tro«, säger hon. Ulla Holmlund har mött patienter på många olika sätt under årens lopp. I början av 90-talet var hon med och startade njurskolan vid Sundsvalls sjukhus. På den tiden gjorde hon och några kolleger allt material själva. Men erfarenheterna har lärt henne att bedriva undervisning på ett annorlunda sätt numera. »I början hade vi massor av fakta och overheadbilder. Jag brukar säga att det var som en sjukvårdsutbildning för patienter. Men det visade sig inte vara så effektivt«. Nuförtiden bygger hennes utbildningar istället mer på diskussioner i sin egen takt där frågor från deltagarna är lika viktigt som de fakta föreläsaren har med sig. »Det är viktigt att alla får ta till sig informationen i sin egen takt. Annars blir det bara missförstånd. Jag har många gånger sett att det kan finnas stora skillnader mellan vad jag har sagt – och vad patienterna har uppfattat att jag sa.« Därför är en av Ulla Holmlunds grundregler när hon håller utbildningar att upprepa – och att upprepa en gång till. Som pedagog håller hon sig också till devisen att inlärningen fungerar bättre om deltagarna trivs och har roligt. »I förra veckan var det en så enkel sak som att jag kom ut med en bricka med kaffekoppar till några undersköterskor som jag höll kurs för. Det behövs inte mer ibland, det gäller att skapa en positiv stämning.« Utbildningsinsatserna lönar sig, tror Ulla Holmlund. 18 Johan Meurle är en av de patienter som kan ha möjlighet att spara in en tur- och returresa på totalt 32 mil när Örnsköldsvik utökar verksamheten vid sin njurklinik. »Jag har inte gjort någon vetenskaplig undersökning, men det visade sig att en betydligt större andel patienter hamnade » I förra veckan var det en så enkel sak som att jag kom ut med en bricka med kaffekoppar till några undersköterskor som jag höll kurs för. Det behövs inte mer ibland, det gäller att skapa en positiv stämning.« i PD än i bloddialys efter njurskolan hos oss.« Hur stor andel av patienterna som har PD-dialys kan dock variera över tiden. Ulla Holmlund träffar också en del patienter som tvekar eftersom de är oroliga för komplikationer. En orsak kan vara att patienterna aldrig träffar de personer som har fungerande PD i hemmet. De personerna syns helt enkelt inte på avdelningen. »Det är klart att det inte är bra reklam för PD om man bara träffar patienter som har fått problem med dialysen. På avdelningen finns det ju risk att patienterna aldrig träffar dem som det har gått bra för.« Då är saklig information botemedlet, enligt Ulla Holm- DIALÄSEN 2.<strong>2009</strong>
lund. Sedan ett år tillbaka har njurmedicinska kliniken en koordinator, Ulrika Sjölén, som tar hand om en stor del av informationsarbetet före valet av dialysform. Hon organiserar bland annat njurskolan där hela njurteamet ingår. »Vi arbetar för att patienterna ska känna sig trygga och delaktiga och där är koordinatorns roll mycket viktig«, säger Ulla Holmlund, som tidigare också drev anhörigträffar tillsammans med en kollega. Tidsbrist gjorde att träffarna upphörde för flera år sedan. Men Ulla Holmlund skulle gärna ta upp verksamheten igen om det är möjligt. »Eftersom de anhöriga påverkas så mycket är det rimligt att de också får fler chanser att lyssna och fråga om PD«. » Det finns och har hela tiden funnits stora möjligheter att utvecklas i arbetet här. Sjuksköterskorna får ta ett stort eget ansvar och klimatet är öppet, vilket också bidrar till utvecklingen.« Ulla Holmlund har ett fackligt förflutet, som skyddsombud, men har enbart positiva saker att säga om arbetet på kliniken. »Det finns och har hela tiden funnits stora möjligheter att utvecklas i arbetet här. Sjuksköterskorna får ta ett stort eget ansvar och klimatet är öppet, vilket också bidrar till utvecklingen.« Den senaste förändringen är en särskild självdialys-enhet. Verksamheten som just har startat flyttar snart in i nyrenoverade lokaler. Där samlas verksamheten för patienter som har PD, hem-HD eller sköter dialysen på egen hand på avdelningen. text Susanne Rydell foto Peter Hamberg DIALÄSEN 2.<strong>2009</strong> 19
Page 1 and 2: TIDNINGEN FÖR PERSONAL INOM TRANSP
Page 3 and 4: INNEHÅLL 42 Att sticka sig själv
Page 5 and 6: TIDNINGEN FÖR PERSONAL INOM TRANSP
Page 7 and 8: anna svanfEldt SARA SVAN 9 B Dialys
Page 9 and 10: Organens bio-ålder bestämmer funk
Page 11 and 12: NYHETER Transplantation med organ f
Page 13 and 14: Fler kan få ö-cellstransplantatio
Page 15 and 16: tion efter nyföddhetsscreening kom
Page 17: Ulla Holmlund vill ge fler patiente
Page 21 and 22: SNSF Den senaste tiden har jag fler
Page 23 and 24: erhet Per-Olof Söderström var en
Page 25 and 26: patienter En gång i månaden Varan
Page 27 and 28: Transplanterad Tidigare forskning v
Page 29 and 30: » Man tänker, kanske skulle vilja
Page 31 and 32: Digital Center AB Peritonealdialys
Page 33 and 34: MTF-D Strypventil i avloppsslangen
Page 35 and 36: Utö - favorit i repris - en ö i S
Page 37 and 38: KRÖNIKA Det korta och rimligaste s
Page 39 and 40: Dialysgruppen Trelleborg ekonomisk
Page 41 and 42: NORDIATRANS MADELEINE NILSSON | ORD
Page 43 and 44: stina rapp / dalarnas tidning
Page 45 and 46: KJEll Jansson / dalarnas tidning Tr
Page 47 and 48: FöR ANEMI vI d NJu RSJukdOM hOS vu

Nummer 2 2009 - Dialäsen

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?