Turist i tillvaron zine 4

FRANK BERGSTEN
Luddapa (Magnus Grehn förlag)
Den gamla Rövsvett-profilen Frank
Bergsten låter oss än en gång följa med
in i hans absurda serietecknarvärld. Förra
våren debuterade han med ”Vivelsallad”
som lockade till fler än ett gapflabb
under läsningen.
Detsamma gäller för nya ”Luddapa”
där vi återigen stöter på udda existenser
i skruvade situationer, som exempelvis
rutan som berättar att Barbapapa tar
brons i höga hopp i klassen för rosa
seriefigurer, eller hur det mystiska Luggfolket
lockar på sina byten eller Jerry Gus
som tog tre guld i alternativa OS i Luton
eller Eva-Lotta Lottasson som får hoppa
in som stand-in-vinkare åt Påven. Det är
småknäppt mest hela tiden, men ibland
händer det att det absurda inte ligger
så förskräckligt långt från verkligheten,
som när Klaus Hinterschmitt avtackas av
företaget efter 50 års trogen tjänst med
en tom plastpåse, som han kan ”fylla
med han vill”.
”Luddapa” räcker en stund och precis
som med ”Vivelsallad” så lär du återvända
till den när du behöver muntras upp.
Den som är sugen på ett exemplar kan
swisha 150:- till 0727070054.
100:- plus porto.
Det finns
exemplar
kvar av
Turist i
tillvaron
vol 9.
Mejla: turistitillvaronfanzine@gmail.com
Nu känns det
rätt för Disfear
I april är det dags för den traditionella
Roadburnfestivalen i Nederländerna.
Bland alla feta bokningar
är det ett namn som sticker ut
– Disfear är äntligen tillbaka. Den
20 april är det dags för det kanske
bästa svenska råpunkbandet
genom tiderna att ställa sig på
scenen igen, sex år efter att basisten
Henrik Frykman förlorade kampen
mot cancern. Disfears senaste
album var hyllade ”Live the storm”
som gavs ut 2008.
– Det har egentligen varit på gång i flera år
men har inte passat med andra aktiviteter
förrän nu. Viljan har funnits men det har
helt enkelt inte gått att få ihop på ett sätt
som känts bra för alla. Ska vi göra något är
det 100 procent fokus som gäller, annars är
det bättre att låta det vara, berättar gitarristen
Björn Pettersson
Efter Henrik Frykmans bortgång,
trodde du att ni någonsin
skulle stå på scen som
Disfear igen?
– Vi bestämde direkt efter Frykmans
begravning att vi inte skulle
lägga ned bandet. Det var ett enhälligt
beslut, inget nedläggande och ingen
senare re-union. Allt skulle få ta sin tid, när
det kändes rätt igen skulle vi fortsätta.
När Roadburn hörde av sig kändes det rätt.
Disfear hade hört mycket gott om festivalen
och tyckte att den låg helt rätt i tiden.
– På eget initiativ kommer vi att spela på
en mindre scen där det blir mer intimt och
nedtonat än på den största scenen. Det kommer
att bli väldigt speciellt att stå där igen
utan Henrik, därför vill vi göra det på våra
villkor och på det sätt som vi förhoppningsvis
kommer att känna oss nöjda med efteråt.
Vi har tänkt mycket på
det ”första” officiella
giget efter det som hände, den här helgens
aktiviteter känns i nuläget rätt.
På Roadburn kommer Disfear främst
fokusera sitt live-set på låtar från de senaste
släppen, men även en del äldre material
kommer att repas in
– Det är väldigt viktig del av vår historia,
det enkla och råa.
Den 21 april gjorde Disfear sitt första gig
på 8 år. Platsen var Hafenklang Hamburg.
Hur var det att stå på scenen igen, Björn
Pettersson?
– Det var kanske aningen ringrostigt, i alla
fall första delen av setet. Det var väl inte helt
otippat, men sedan kändes det ganska bra.
Det var utsålt sedan nån vecka och lagom
varmt, trångt och svettigt. Precis som det ska
Spelade på fest
Björn avslöjar att Disfear redan för drygt två
år sedan gjorde ett inofficellt gig på en väns
40-års fest.
– Tanken var väl att vi då skulle känna oss
lite för och därefter fortsätta rulla igång lite
smått igen. Av olika anledningar blev det
inte så, livets pussel gick inte att lägga just
då. Det finns en del låtskisser och fragment
men inga färdiga låtar.
Kommer ni att spela in något nytt?
– Det hoppas jag verkligen. Det får dock bli
när det blir och känns rätt.
”Kännas rätt” är det som vägleder
Disfear idag. Inga fler gigs är bokade,
men Björn avvisar inte tanken
– samtidigt måste det...
– kännas rätt, skrattar Björn. Just
nu är det fullt fokus på april, dyker
det upp något annat som känns bra
är det dock inte omöjligt att vi gör
något mer framöver.
Och vi, det vill säga Disfear 2017, är förutom
Björn, Tomas Lindberg (sång), Andreas
Axelsson (bas), Marcus Andersson (trummor)
och Ulf Cederlund (gitarr).
Cockney Rejects spelade
sist i Sverige på PSK
för fem år sedan. I höst
kommer de tillbaka till
Stockholm för att förgylla
ytterligare en kväll med
några av punkens allra
vassaste klassiker. Klubb
Capital arrangerar det
hela den 26 augusti.
vara med andra ord. Vi gjorde ju ett oannonserat
gig på en väns 40-årsfest 2014 som
var det första på väldigt länge, och också det
första utan Frykman.
Det var mer emotionellt
och kanske mer speciellt
än denna gång, trots att
Hamburg var det första
”officiella” giget sedan
2009. Med ett gig i ryggen
så kändes Roadburn
dagen efter ganska
avslappnat och bra faktiskt.
Vi hade önskemål
om att få spela på en
av de mindre scenerna,
vilket visade sig var rätt val. Lagom stort, bra
ljud och väldigt bra publik.
Hur satt låtarna?
– Vi hade repat en del så det satt ganska
bra får jag nog säga. Några småmissar i
Hamburg, och kanske någon på Roadburn,
men annars helt okej. Det kan bli några justeringar
framöver och även succesivt repas
in fler låtar. Alltid kul att impulsivt variera
sig lite från gig till gig.
Hur var responsen från Roadburnpubliken?
– Jag hade inga direkta förväntningar men
DMU:s texter i bokform
Den Mediterande Uttern ger ut
sina samlande skrifter i en ny bok
TEXTER 1989-2016. ”Eftersom vi
anser att våra låt-texter har samma
kulturhistoriska värde som Lord
Byrons poesi så har vi nu gett ut en
diktbok.” säger Ekis. ”Och då Svenska
Akademin nu öppnat dörren till
rocklyrik genom att ge Nobelpriset
i litteratur till Bob Dylan, bör det
inte vara en högoddsare att DMU
erhåller nämnda pris 2017. Glöm
inte var ni läste det först.”
Från Turist i tillvaron #3
Björn Pettersson röjer på Kafé 44
den 19 oktober 2007.
Foto: Staffan Fagerberg
Disfear har flera
spelningar bokade
håller ganska bra fortfarande. Vi lade ned
väldigt mycket tid och energi på de låtar som
är med där. Orginalomslaget var inte vårt
första val, och inte heller andra. Vi gjorde
senare ett eget omslag, till de limiterade
turnépressarna av vinylen, som var mer i
linje med hur vi ville ha det från början.
Lyssnar inte så mycket på musik
Björn säger att han har dålig koll på hur
dagens punk- och hardcorescen låter, däremot
håller sig han uppdaterad om vad som
”Live the storm”
Det har gått åtta år sedan Disfear gav ut det händer.
formidabla albumet ”Live the storm”, ett – I ärlighetens namn så lyssnar jag faktiskt
mästerverk i den svenska hardcorepunkhistorien.
Björn har en lite mer ödmjuk är inte av ointresse, men jag vet inte riktigt,
inte så mycket på musik överhuvudtaget. Det
hållning till skivan och tycker den håller det prioriteras inte i nuläget. Ser dock fram
hygglig klass.
emot den dagen när man hittar något som
– Jag lyssnar sällan på det jag själv medverkat
på. Men jag gjorde det dock för en tid sluka allt som finns utgivet.
man verkligen tycker är bra och bara vill
sedan och jag tycker nog att ”Live the storm”
Mikael Sörling
”Jag hade inga
direkta förväntningar
men det var
bra drag, lite oldschool
med bra pit
och stadgediving
och röj.”
det var bra drag, lite old-school med bra pit
och stadgediving och röj. Jag tror kanske att
folk behövde röra lite på sig efter nästan tre
dagar av lite långsammare musik, möjligtvis
något band undantaget. Det kändes lite så,
att det släpptes löst lite uppdämd positiv
energi. Det var faktiskt över förväntan.
Vad har ni annars gjort under våren?
– Vi har mest repat inför Roadburntrippen
och styrt med allt annat runt om. Det är
rätt mycket att aktivera igen efter ett långt
uppehåll. Vi har även
börjat att jobba lite med
återutgivningar av våra
plattor. ”Misanthropic
Generation” kom precis
i tid för gigen, både lp
och cd, och det är mer
på gång framöver. Det är
ungefär vad tiden räcker
till med just nu, vissa av
oss har ju även andra
aktiva band att sysselsätta
sig med.
Vad händer i sommar/höst?
– Nästa gig är K-Town HC Fest 17 juni i Köpenhamn,
det ska bli väldigt kul. I september
ska vi göra tre gig (Leipzig, Prag, Berlin)
med Wolfbrigade och Cyness, i Berlin lirar
även Crude S.S. Det är ingen slump att vi valt
att göra något speciellt i dessa tre städer,
har alltid varit ställen som ligger varmt
om hjärtat och supportat. I oktober gör vi
Bloodshed Fest i Eindhoven, det blir några
gig till under 2017 sedan får vi se vad som
händer. Förhoppningen är att börja göra lite
nya låtar också, vi får se...
Mikael Sörling
4 turist i tillvaron fanzine