Turist i tillvaron zine 4
Punk, hardcore, ska, oi, fanzine
Punk, hardcore, ska, oi, fanzine
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
5 Klassiker 4 Utmärkt 3 Bra 2 Godkänt 1 Inget vidare<br />
Samtliga skivor och kassetter som jag har tyckt till om här är sådant som skickats till mig.<br />
OBS! Det här är egentligen inga recensioner utan mer lite löst och slappt tyckande.<br />
FAN TA ER<br />
Vid liv men iskall cd<br />
(egen)<br />
Du som gillar crustmangel<br />
med black<br />
metal-detaljer ska<br />
absolut spana in det<br />
här svinråa gänget från Mariestad. Här<br />
bjussar de på ”Jag hatar dig”, ”Lägg an,<br />
sikta, bränn av” och ”Lik på parad”, en<br />
trojka sånger med övergrym sång och<br />
delikat mangel. Lite Skitsystem, lite<br />
Totalt jävla mörker och lite Norge. Ge<br />
mig mer! (3 )<br />
FIVE THOUSAND<br />
Monadh cd (Our<br />
future)<br />
Jag var smått sugen<br />
på den här plattan<br />
efter att ha hört det<br />
viskats om både<br />
Amebix- och Antisect-influenser. Men<br />
det vet i tusan alltså, det är inte alls<br />
på den nivån skottarna Five Thousand<br />
huserar. Jag fattar kopplingen till<br />
nämnda band, men ”Monadh” är en<br />
lågmäld jämtjock i utgåva som saknar<br />
galenskap och överraskningar. (2)<br />
GIFTIGT AVFALL<br />
Krossa sd 7”<br />
(Anti-ljudkvalité)<br />
S/t ep 7” (Anti-ljudkvalité)<br />
Så otroligt kaxigt<br />
att debutera med<br />
inte en utan två<br />
glödande sjutummare.<br />
Giftigt Avfall<br />
gör det och sätter<br />
därmed ett par<br />
rejäla avtryck i den<br />
svenska punkmyllan. Jag är mycket förtjust<br />
i bandets old school råpunk som<br />
minner om hur det lät en gång i tiden<br />
i Göteborg när Nisses Nötter, Disarm<br />
och Tatuerade Snutkukar chefade.<br />
Lyssna, fatta, dyrka! (4/4)<br />
GUBBJÄVLERS<br />
Analysera varenda<br />
jävel kassett (Computer<br />
killed the<br />
record store)<br />
Det var så här det<br />
lät när man lyssnade<br />
på Delirium Tremens-kassetter en<br />
gång i tiden. Gubbjävlers definierar<br />
old school och anti-trendkänslighet<br />
på ”Analysera varenda jävel”. Jag gillar<br />
dem allra bäst i korta Protes Bengt-rökare<br />
som ”Googla det”, ”Vem är rädd<br />
för gubbjäveln” och ”Näthat”. (3)<br />
THE GUILLOTINES<br />
Heads will roll lp<br />
(Just 4 Fun)<br />
Robert Conn har<br />
härjat runt i punkscenen<br />
ända sedan<br />
Sex Pistols dagars.<br />
Jag har inte följt honom speciellt noga<br />
även om jag ibland lyssnat på The<br />
Pagans och The Plague. Men jag gillar<br />
nog The Guillotines allra bäst. ”Heads<br />
will roll” är en grym punkrock’n’rollplatta<br />
som främst får mig att tänka på<br />
Dead Boys och Electric Frankenstein,<br />
utan för den skull vara något annat än<br />
The Guillotines först och främst. (4)<br />
THE GUILT<br />
S/t cd (Heptown)<br />
Live är The Guilt<br />
synnerligen<br />
effektfulla. Emma<br />
rasar runt som en<br />
spastisk slängdocka<br />
och Tobias kör coola poser mest hela<br />
tiden. Jag har gillat det här bandet<br />
sedan deras medverkan på <strong>Turist</strong> i<br />
<strong>tillvaron</strong> vol 6. Den elektroniska punkmanin<br />
som flödar ur duon får dig att<br />
drömma om alla de där rejvfesterna<br />
du aldrig var på. ”Hate hate hate” och<br />
”I don’t care” är essen här, men övriga<br />
låtar smiskar bra också. (3)<br />
GRÅ VARDAG<br />
Allting är grått cdr<br />
(Egen)<br />
Linköpings Grå<br />
Vardag har steppat<br />
upp rejält sedan<br />
sist, nog för att<br />
jag tyckte de var helt okej - men nu<br />
är de mer än så. ”Allting är grått” rör<br />
sig i en miljö runt äldre namn som<br />
KSMB, Attentat med en del Sixten<br />
Redlös-vibbar. Elva låtar finns på den<br />
här inspelningen som ges ut på vinyl i<br />
höst, håll utik då. (3)<br />
I 11:E TIMMEN<br />
Samlade verk cdr<br />
(Egen)<br />
Det här var en<br />
väldigt trevlig ny bekantskap<br />
måste jag<br />
säga. För trots att<br />
Inget<br />
omslag<br />
Stockholms I 11:e timmen har spelat<br />
tillsammans i cirka fyra år är detta mitt<br />
första möte med dem.<br />
Basisten Johan Holmer skickade en<br />
cdr med nio låtar som lyft ett snäpp<br />
efter varje lyssning. Låtarna känns<br />
genomtänkta och det finns en hel del<br />
smakrika gitarrpålägg som river och<br />
sliter. Magnus Öhrn har en väldigt bra<br />
röst som ger texterna en extra skjuts.<br />
I 11:e timmen gör punk på svenska i<br />
samma tradition som exempelvis Los<br />
Bohemos och Force Majeure gjorde en<br />
gång. Jag vill höra mer! (3)<br />
INGEMANSLAND<br />
Lycklig men<br />
förbannad cd (Egen)<br />
Jag kan inte påminna<br />
mig om att jag hört<br />
de här Motalapunksen<br />
tidigare, och har de alltid låtit så<br />
här är de lite synd. ”Lycklig men förbannad”<br />
är inte bara en bra titel den<br />
ramar dessutom in soundet på den<br />
här ep:n väldigt bra. Ingenmansland är<br />
upprörda över sakernas tillstånd och<br />
de berättar det genom ganska gladlynt<br />
punkrock - sådan där du sitter ler över<br />
när du hör den. Sympatisk punkrock<br />
någonstans mellan Asta Kask, Social<br />
Distortion och Johan Johansson, typ.<br />
(3)<br />
JUNTA<br />
Vertigem E.p. 7”<br />
(Egen)<br />
Live var Köpenhamns<br />
Junta en<br />
fet upplevelse. Det<br />
är de även när de<br />
snurras på skivspelaren. Rå hardcorepunk<br />
som får mig att tänka på såväl<br />
italienska kaoslegender som Eu’s Arse<br />
och Wretched men också spanska<br />
hardcorehjältarna H.H.H. och brittiska<br />
Chaos U.K. (4)<br />
KRYMPLINGS<br />
Första var gratis cd<br />
(Birdnest)<br />
Jag trodde inte<br />
att det här skulle<br />
vara något kul alls<br />
att lyssna på. Det<br />
kändes som Krymplings fungerade<br />
bäst när det begav sig sist – du vet när<br />
Thomas Ravelli, Kenneth Andersson<br />
och Klas Ingesson grävde brons i USA.<br />
Jag vill minnas att ”Burk-luft”, ”The<br />
lok of love” och ”Dunken” spelades<br />
ganska frekvent på kalas. Men det var<br />
då, nu är nu.<br />
Och nu visar det sig att Krymplings<br />
kanske till och med är bättre idag än<br />
igår. Det är väldigt roligt att lyssna<br />
och texterna är överlag träffsäkra och<br />
fyndiga, och tolkningen av KSMBs<br />
”Sex noll två” är ljuvlig. Ser redan fram<br />
emot en uppföljare om sisådär tjugo<br />
år, för visst blir det så? Redan på debuten<br />
från 1994 deklarerade de att ”Ni<br />
blir aldrig av med oss”. Tur det! (3)<br />
LASTKAJ 14<br />
Becksvart cd (Second<br />
Class Kids)<br />
OMG! WTF! Yes,<br />
exakt så tänker jag<br />
när ”Becksvart” exploderar<br />
igång. Och<br />
så tänker jag, vad f-n har hänt. Det är<br />
mangel som kommer att ge trallpunkarna<br />
hjärtattack och svår ångest.<br />
Men så förändras ljudbilden och palestinasjalarna<br />
kan andas ut. Eller?<br />
Jag tycker det här är en jäkligt ball<br />
platta för att Lastkaj 14 spänner över<br />
ett så stort musikaliskt spektrum: det<br />
är trall, visa, råpunk, hardcore och<br />
power metal i den ena oheliga alliansen<br />
efter den andra. Svårlyssnad till en<br />
början men den som ger ”Becksvart”<br />
tid blir belönad. (3)<br />
OBNOXIOUS<br />
YOUTH<br />
Disturbing the graves<br />
lp (Critical Mass<br />
Recordings)<br />
När jag slog på<br />
”Disturbing the<br />
graves” var det som att sätta sig i en<br />
tidsmaskin med destination typ 1984.<br />
I ett pojkrum i Östergötland satt ett<br />
gäng tonåringar och lyssnade på obskyra<br />
speed metal-samlingar som jag inte<br />
längre minns namnet på. Kompisarna<br />
kryddade dessutom med Metallica<br />
och Voi Vod. Jag tyckte det var okej,<br />
men det var inte min värld. Obnoxious<br />
Youth, hajja att det är sex år sedan<br />
debut-lp:n ”Into the void”, är mer min<br />
värld eftersom de dessutom befruktar<br />
speeden med rikliga mängder crossover<br />
och hardcore: läs RKL, Septic Death<br />
och Cancerous Growth. Slutresultatet<br />
blir ganska så mäktigt. (3)<br />
ORREAGA 778/<br />
GREBOL<br />
Split 12” (Mendeku<br />
Diskak)<br />
Det här är en finfin<br />
split med baskiska<br />
Orreaga 778 och<br />
svenska Grebol. Jag var väldigt nyfiken<br />
på förstnämnda och tycker de infriar<br />
förväntingarna hyffsat med sin fransk<br />
inspirerade streetpunk, hade dock<br />
önskat att de vågat använda saxofonen<br />
än mer. Grebol är ju garant för hög<br />
kvalitet och det gäller de fyra låtarna<br />
som de bidrar med här. Gapigt, störigt<br />
och smått underbart. (3/4)<br />
PLANET Y<br />
S/t 7” (Adult-Crash)<br />
Köpenhamns punkscen<br />
har bjudit på<br />
många utsökta band<br />
under 2000-talet<br />
och Planet Y är<br />
inget undantag. Jag är väldigt förtjust<br />
i den här självbetitlade sjutummaren.<br />
Jag tycker det emellanåt påminner<br />
en del om Gorilla Angreb, samtidigt<br />
som det är aningen surfigare och mer<br />
-77skramligt. Dessutom ett extra plus<br />
för den giftiga countrygitarren som<br />
spökar i bakgrunden. Mycket bra. (4)<br />
P.R.O.B.L.E.M.S<br />
Enemy/Spy 7” (Just<br />
4 Fun)<br />
Drygt tre minuter<br />
pur hardcorefest<br />
levererar<br />
P.R.O.B.L.E.M.S<br />
på den här sanslöst underhållande<br />
singeln. Du som har smak för MDC och<br />
Dead Kennedys, fortfarande lirar ”We<br />
got power”-samlingarna och hånglar<br />
med Circkle Jerks kommer älska ”Enemys<br />
spy” och ”Every day”. (3)<br />
PSYKBRYT<br />
Livsfarlig ledning lp<br />
(Noise of Sweden)<br />
Psykbryt tyckte det<br />
fick vara nog nu<br />
och lämnar därför<br />
scenen. De gör det<br />
på allra bästa sätt, men platta som<br />
kommer att leva länge. ”Livsfarlig ledning”<br />
är trettio minuter adrenalinstinn<br />
punkrock i Asta Kasks åttiotalsanda.<br />
Psykbryt nailar fast melodierna<br />
varenda gång och tricket att låta flera<br />
turist i <strong>tillvaron</strong> fan<strong>zine</strong><br />
77
Change language