EEPAB Magazine #1 2018

EEPAB MAGAZINE
E S K I L S T U N A E L E K T R O N I K P A R T N E R 1 · 2 0 1 8
LASERTEKNIK
DIAGNOSTISERAR
KÄRLSJUKDOMARNA
AI FORMAR
FRAMTIDENS
SLIPMASKINER
EEPAB
VÄXER MED
NYSTARTADE
ADDIVA
ELEKTRONIK
1

EN NYSLIPAD
DIAMANT
För 25 år sedan revolutionerade HTC Sweden AB
marknaden för slipmaskiner och sugsystem och blev
världsledande inom området. Nu har de gjort det
igen med en helt ny teknisk plattform för smartare
och mer lättillgängliga maskiner.
Det hela började när grundaren Håkan Thysell,
som på den tiden drev ett städbolag, ville effektivisera
slipmaskinerna för att kunna renovera
sina kunders golv. Men dåtidens maskintillverkare
var ointresserade av någon vidareutveckling
vilket ledde till att Håkan tog saken i
egna händer och började konstruera slipmaskiner
efter eget huvud. Efter ett par års trial
and error lanserades så 1992 den första helt
egentillverkade maskinen och intresset lät inte
vänta på sig. Kapaciteten att kunna användas
på alla typer av golv kom att revolutionera inte
bara den svenska utan även den internationella
marknaden med en snabb expansion i hela
världen som följd.
– En ny nisch var född där HTC var störst och
modernast och gick i bräschen för utvecklandet
av nya funktioner, en ställning som före-
2

taget fortfarande innehar idag, menar Peter
Lundgren, utvecklingschef på HTC Sweden.
SYNERGIEFFEKTER
Hemligheten bakom HTC:s tidiga framgångar
var utvecklingen av nya diamantverktyg med
vars hjälp det blev möjligt att polera mer
än bara sliten marmor, nu gick det även att
polera betonggolv och andra hårda material
som granit. När antalet behandlingsbara ytor
ökade uppstod också en ny affärsmöjlighet;
nämligen att med arbetsmiljön i fokus skapa
maskiner som tog hand om dammet på ett
effektivare sätt än konkurrenterna.
– I och med mängden damm som producerades
insåg vi också att vi var tvungna att ta hand
om det på ett säkert sätt på samma gång som
vi utförde slipningen. Det ledde till att vi började
utveckla egna sugsystem och därigenom sedan
kunde erbjuda hela kedjan i form av slipmaskiner,
sugsystem och verktyg, förklarar Peter.
Helhetslösningen har under åren inneburit
att HTC:s produkter idag används dels av professionella
entreprenörer världen över, dels av
de största aktörerna inom uthyrningsmarknaden
som till exempel Ramirent och Cramo.
KONKURRENSEN DREV
UTVECKLINGEN FRAMÅT
För ett par år sedan var det dock märkbart
att konkurrenterna hade börjat närma sig och
sålunda togs beslutet att ytterligare skapa
ett nytt innovationsförsprång där kundens
enskilde behov skulle styra utvecklingen. 2013
inhämtades riskkapital och en satsning inleddes
på att definiera en innovations-pipeline.
3

– Vi ville lägga en klar bild av vad HTC kunde erbjuda via
hela vår produktionskedja och på så sätt utöka både värde
och service för kunden. Det är också här EEPAB kommer
in i bilden, målet var nämligen att ta bort kunskapskravet
från operatören och göra våra maskiner tillgängliga för vem
som helst. Återkopplingen skulle vara så tydlig att alla kunde
optimera processen och för det behövdes en elektronikleverantör
som kunde vara med hela vägen, säger Peter.
Arbetet med innovations-pipelinen resulterade i en
projektbeskrivning av nästa generations system för slipmaskiner
och 2014 inleddes det största utvecklingsprojektet
någonsin i HTC:s historia. Enligt Peter var det ingen tillfällighet
att samarbetspartnern i detta projekt blev EEPAB.
– Då vi inte satt på den systemkompetensen själva gjorde
vi en noggrann utvärdering av olika leverantörer och EEPAB
hade både kompetens och kapacitet för såväl seriemässig
produktion av elektronik som utveckling av mjuk- och
hårdvara. Ett tydligt exempel på hur EEPAB bidragit är att
tidigare så skedde utvecklingen utan någon större hänsyn
till komponentdelning, men med deras hjälp har vi kunnat
minska antalet unika komponenter på el-sidan med 50%
vilket har gett betydligt bättre service för våra kunder.
NY GENERATION MASKINER – NYTT FÖRSPRÅNG
Förra året kom så de två första modellerna i HTC:s nya
generation slipmaskiner – den så kallade DURATIQ-plattformen.
EEPAB har utvecklat all elektronik och maskinerna
är bland annat utrustade med en ny artificiell intelligens,
ett nytt HMI (Human Machine Interface) samt ny mjuk- och
hårdvara som möjliggjort att jobba med expansionskort,
dvs en succesiv integrering av nya moduler som till exempel
GPS och andra trackingtjänster för resursförbrukning.
Tidigare i år laserades sedan nästa del i utvecklingsprojektet:
de nya sugsystemen. Från att tidigare ha varit en
isolerad enhet vid sidan av slipmaskinen i behov av egen
översyn, jobbar sugsystemen nu optimalt på egen hand i
kommunikation med slipmaskinen. Lösningarna innefattar
bland annat nya start/stop-funktioner, automatisk filterrensning
och enklare påshantering. Även här har EEPAB utvecklat
hela systemdelen med påföljande HMI, trycksensorer
och liknande.
– I och med dessa produkter har vi tagit ett otroligt stort
språng och jag kan med säkerhet säga att vi idag inte har
någon konkurrens med avseende på återkoppling till användaren.
Genom att kombinera innovation och teknik har
vi sett en bevisad ökning i effektivitet med upp till 200%.
Framför allt är det glädjande att vi tagit det försprång som
var avsikten från början och att vi därigenom ökat värdet
för alla våra kunder, avslutar Peter.
4

NÅGRA KORTA FAKTA
HTC Sweden AB har runt 150 anställda med bas i
Söderköping. Utöver detta finns det fyra säljbolag i
Frankrike, Tyskland, England och USA samt distributörer
och återförsäljare världen över.
Dagligen är det ca 15000 slipmaskiner som servas
och förses med nya diamantverktyg. I samband
med lanseringen av de nya teknik-plattformarna
och konsolideringen av positionen som världsledare
inom golvslipningslösningar blev företaget i våras
uppköpta av Husqvarna.
5

Liksom polisen använder sig av hastighetsmätare för
att upptäcka om vi kör för fort kan med-tech-bolaget
Perimed med hjälp av laser mäta hur fort blodcellerna
rör sig i våra vävnader. Detta har gjort stor skillnad för
en ofta bortglömd grupp: patienter med så kallad
perifer artärsjukdom.
En perifer artärsjukdom innebär att patienten
har fått en förträngning i kroppens blodkärl
med fokus på ben och fötter. När detta
skett är det av yttersta vikt att bestämma en
korrekt behandling för att undvika amputationer.
Perimeds medicinska instrument möjliggör
olika kärltester som lämpar sig framför allt
för sår som inte läker av sig själva eller diabetiska
fotsår.
– I slutskedet av diabetes kan det till exempel
uppstå komplikationer med blodcirkulationen
som att patienterna inte längre
har någon känsel i sina fötter och därför inte
känner av sina sår eller andra deformationer.
Då behöver läkarna hjälp att dra korrekta
slutsatser för att se om det beror på problem
med kärlen eller andra faktorer, förklarar Björn
Bakken, vd på Perimed.
ETT INSTRUMENT – MÅNGA MÖJLIGHETER
Den tekniken som Perimed utvecklat går
under namnet laser Dopplerteknik och föddes
ur forskning vid Linköping Tekniska högskola.
Idag används den framför allt inom den kliniska
fysiologin och av kärlkirurger. Rent praktiskt
går det till så att man fäster detektorer
vid anklar och tår och belyser vävnaden med
lågeffekt-laserljus. Det reflekterade ljuset får
ett så kallat Doppler-skift när det träffar röda
blodkroppar med vars hjälp det sedan går att
mäta mikrocirkulationen hos vävnader i kroppen
utan att göra kirurgiska ingrepp.
– Det vi kan hjälpa till med är framförallt att
öka diagnosticeringen då våra instrument erbjuder
en unik uppsättning av kärltester. Idag
är vården ofta mycket behandlingsfokuserad,
men att behandla utan noggrann diagnosticering
tycker vi är fel. Sättet att komma åt
skenande kostnader inom vården är att ställa
rätt diagnoser, säger Björn.
HÖGA KRAV PÅ ELEKTRONIKEN
På grund av de regulatoriska kraven är medicinsk
teknik ett svårt segment att verka i och
för att få säja medicinska instrument ställs
höga krav på funktionalitet och tillförlitlighet
gällande de elektroniska komponenterna.
I och med det blir också valet av leverantör
extra avgörande menar Björn.
– Vi har samarbetat med EEPAB under
flera år nu och de är en viktig partner för vår
tekniska utveckling. Vi producerar en relativt
låg volym med höga krav på kvalitet och de
levererar det mesta av den elektronik vi använder.
Just nu arbetar vi även på att med hjälp av
EEPAB öka graden av testning av våra produkter
och genom det ytterligare vidareutveckla
vårt samarbete.
FOKUS PÅ SAMHÄLLSNYTTAN
I dagsläget är Perimed ett bolag med cirka
75 anställda och dotterbolag i USA, Frankrike,
Kina, Italien och Tyskland. All utveckling sker
i Sverige och 90-95% av intäkterna kommer
från export. Siktet är dock tydligt inställt på
tillväxt och ledstjärnan är klar – att göra gott
för så många som möjligt.
– Vi arbetar inte med teknik för teknikens
skull. Vi arbetar med teknik för att få fram bra
produkter som hjälper patienter till ett bättre
liv. Vi arbetar med samma sjukdom som
ger uppkomst till hjärtinfarkt eller stroke. Det
handlar egentligen bara om tur eller otur om
man får förträngningen i hjärtat eller benet,
avslutar Björn Bakken.
6

BÄTTRE LIVSKVALITET
MED UNIK TEKNIK
7

TOTALKOLL MED
TELEMATIK
Asset: Atlas Copco
Så kallad fleet management – att kunna planera och följa
upp fordon, maskiner och personal via IoT-lösningar – är idag
viktigare är någonsin och branschen bara växer. Kundernas
önskemål ökar i allt snabbare takt och för TelliQ och deras
elektronik leverantör EEPAB väntar en framtid med både
spännande utmaningar och möjligheter.

Fleet management är ett sätt för företag med
utspridda fordons- och maskinparker att övervaka
och effektivisera den dagliga driften
genom molnbaserad datainsamling. Tjänsterna
kan röra sig om allt ifrån enklare positionsbestämning
och resursförbrukning till
avancerad fjärrövervakning eller felavhjälpning
på distans.
– Inom ett par år räknar man med att miljarder
enheter ska vara uppkopplade så just
nu är det en bransch med otrolig tillväxt. Samtidigt
vill kunderna ständigt ha bättre teknik
till lägre priser så det gäller att hinna leverera i
takt med utvecklingen, säger Erik Ljung, radiooch
kommunikationsingenjör på TelliQ.
TRE AFFÄRSOMRÅDEN
Det företag som skulle senare komma att bli
TelliQ grundades 2002 och har idag tre affärsområden:
fordon, mobile equipment och
gatljusstyrning. Fordon är störst volymmässigt
med framför allt mindre bolag och ett 60-
tal kommuner som kunder. Sedan kommer
mobile equipment, deras high-end avdelning
med inriktning på maskintillverkare som till
exempel Atlas Copco, Kalmar, Bromma och
Swedavia, medan gatljusstyrning idag är det
minsta området.
EEPAB har varit med som samarbetspartner
ända sedan starten och är nu TelliQ:s
helhetsleverantör av elektronik för såväl gatljusstyrning
som mobile equipment sedan
man 2014 tog beslutet att inte längre bedriva
någon egen elektronikkonstruktion.
– Vi litar helt och fullt på EEPAB då de visat
sig vara flexibla och pålitliga leverantörer som
alltid uppfyllt våra krav. Tillsammans har vi
under åren byggt en stabil enhet vilket visar
sig i att vi har få reklamationer och lite ombyggnadsbehov
av våra produkter. Med tanke
på hur viktigt det är för oss att kunna leverera
i tid är det också skönt att ha någon nära som
har full insyn i frågor rörande produktion,
elektronik och komponentval, förklarar Erik.
EEPAB gör all elektronik medan TelliQ i sin
ända laddar den med mjukvara som möjliggör
kommunikation till deras back-office
system där all information lagras på virtuella
servrar i molnet. I dagsläget är cirka 6000
enheter i omlopp men enligt Erik råder det en
otrolig efterfrågan:
– För att så snabbt som möjligt kunna få
ut produkterna till kund lägger vi just nu ner
mycket energi på processerna med att effektivisera
fabrikstest och mjukvaruladdning, allt
för att hinna leverera i den takt vi vill.
DEN TELEMATISKA FRAMTIDENS
UTMANINGAR
Det är kundernas önskemål som styr utvecklingen
av vad som kommer ut på marknaden,
men samtidigt är de stora maskintillverkarna
historiskt sett vana vid produktionscykler på
uppemot 10-15 år vilket vållar problem i förhållande
till de snabbt ändrade kundbehoven.
Utöver det kan det även uppstå andra problem
som att vissa komponenter plötsligen
tas ur bruk eller kommande förändringar inom
telekommunikation som när 3G-näten succesivt
läggs ner, eller införandet av 4G.
Den stora utmaningen för TelliQ kommer
sålunda ligga i att framtidssäkra sina produkter,
d.v.s att skapa en enhetlig standard som är
flexi bel nog att kunna bli certifierad i alla länder
oavsett de olika regulatoriska kraven.
– Det är mycket som kan hända framöver
men vi är inte oroliga, vi är inte ensamma och
även om saker förändras eller försvinner kommer
vi tillsammans med våra partners som
EEPAB se till att hålla produktionen igång,
avslutar Erik.
AVANCERAD PRODUKT –
STOR EFTERFRÅGAN
Inom segmentet mobile equipment är TelliQ:s
flaggskeppsprodukt den så kallade TQ277 –
en avancerad MTU (machine telematic unit)
med Linux-baserat operativsystem och stöd
för både 3G/GSM samt GPS. Enhetens interface
är sedan anpassat för att kunna integreras
med mobila maskiner och andra system i
behov av fjärrövervakning och datainsamling.
9

DELAD
KUNSKAP
FÖR DUBBEL
KOMPETENS
Med EEPAB:s förvärv av delar av nystartade Addiva Elektronik
har båda företagen skaffat sig en god sits för att växa framöver.
EEPAB får en tydlig koppling till Addivas kompetens
inom mjukvara medan Addiva Elektronik i sin tur inleder
en tät relation med EEPAB:s produktionslinje.
10

Addivagruppen grundades 2006 och har
idag kontor i både Stockholm och Västerås.
Totalt utgörs gruppen av fyra olika bolag med
specialistkompetens inom tre huvudområden:
mjukvaruutveckling, embedded electronics
och el- och mekanikproduktion. Deras konsulter
verkar som allt ifrån systemarkitekter, forskare
och industridesigners till systemutvecklare
eller projektledare. Alla med det uttalade
målet att förverkliga sina kunders idéer med
hjälp av teknisk innovationskraft, sunt affärstänk
och ett hållbart synsätt.
NY STRUKTUR FÖR NYA MÖJLIGHETER
Efter att under de senaste åren ha provat en
del olika koncept gällande ägarstruktur inleddes
2016 diskussioner med EEPAB rörande ett
potentiellt förvärv av en del av Addivas hårdvaruenhet.
EEPAB hade gått i tankarna på att
starta ett eget utvecklingskontor i Västerås, dels
för att lättare nå kunder norr om Mälaren, dels
för att kunna rekrytera ingenjörer i Västerås
och Addiva ville samtidigt stärka sin egen
elektronikutveckling.
– Vi kände varandra sedan tidigare då bägge
företagen är verksamma i samma område
såväl geografiskt som affärsmässigt, så det
var ett naturligt steg att se om vi kunde hitta
något sätt att samarbeta, säger Peter Krantz,
VD på nystartade Addiva Elektronik.
Resultatet blev att den första maj i år
knoppades Addivas elektronikavdelning av
i nybildade Addiva Elektronik där EEPAB:s
moderbolag Eskilstuna Elektronik AB gick in
som delägare med 40%.
11

12

”DET VAR ETT NATURLIGT STEG ATT
SE OM VI KUNDE HITTA NÅGOT SÄTT
ATT SAMARBETA”
I och med förvärvet blir Addiva Elektronik ett systerbolag
både till EEPAB och den övriga Addivagruppen vilket
Peter Krantz ser mycket positivt på:
– Utifrån vårt perspektiv så kommer den täta kopplingen
till EEPAB:s produktionsenhet ge oss stora utvecklingsmöjligheter.
Till en början kan det röra samarbeten kring
komponentval eller design för produktion, men längre
fram att det vi utvecklar själva även hamnar i EEPAB:s
produktionslinje.
Addiva Elektronik kommer att arbeta med de övriga
Addivabolagen för mjukvaruutveckling och EEPAB när det
gäller produktion av elektronik.
– Produktionen av kretskort inom gruppen kommer att
förläggas till Eskilstuna vilket är en positiv synergi. Vi får en
kanalisering av nya uppdrag direkt in till oss och vi kan nå
ännu större framgångar genom att kunna sälja in på varandras
marknader. Till exempel har Volvo idag valt EEPAB
som leverantör medan Addiva har ABB som kund, säger
Mikael Joki, VD på EEPAB.
A PERFECT MATCH
Båda företagen beskriver partnerskapet som en ”perfect
match” där Addivas kompetens inom mjukvaruutveckling
kompletterar EEPAB:s hårdvaruinriktning. Den första
utmaningen för det nya samarbetet är att synka ihop sina
utvecklingsprocesser och lära känna varandras medarbetare,
sedan väntar en rekryteringsfas för att kunna ta in nya
projekt och ytterliga stärka sina positioner i Norra mälardalsregionen
– Stockholm, Västerås och Uppsala.
– Idag är vi sju personer som jobbar på Addiva Elektronik
men redan till nyår räknar vi med att vara tio stycken. I takt
med att vi blir fler och att vårt samarbete med EEPAB fördjupas
kommer vi tillsammans också börja lansera Addiva/
EEPAB-gruppen som ett helt nytt begrepp, avslutar Peter.
13

FÖR SVENSK
ELEKTRONIK
I TIDEN
Den första juni i år tog Mikael Joki över ordförandeskapet i
Svensk Elektronik och målsättningen är klar: fler medlemsföretag
till föreningen och bättre förutsättningar för svensk
elektronikproduktion att konkurrera på den globala marknaden.
Rollen som ordförande må vara ny men
Mikael Joki har varit med som styrelsemedlem
i Svensk Elektronik ända sedan starten i januari
2010 och han har under många år varit helhjärtat
engagerad i arbetet med branschens
utveckling.
– Jag blev headhuntad kan man säga och
efter lite övertalning och diskussioner accepterade
jag rollen, men jag hade inte åtagit mig
uppdraget om jag inte trott att jag skulle klara
av det. Jag har varit med så länge att jag vet
vart vi är på väg. Svensk Elektronik är en viktig
spelare i branschen och en naturlig samlingsplats
för företag inom hela värdekedjan.
En hel del av det praktiska arbetet sköts
dessutom av branschföreningens sex sektioner:
Utveckling & Konstruktion, Elektronikkomponenter,
Embedded Technology, Produktionsutrustning,
Test & Mät samt Utbildning &
Forskning. Ytterligare frågor avhandlas också i
speciella projektgrupper.
HÖGA FÖRVÄNTNINGAR
Svensk Elektronik grundades när Elektronikindustriföreningen
gick samman med
14

”Elektronik är en billig produkt
att transportera i förhållande till
värdet så global konkurrenskraft
är helt avgörande för branschens
framtid.”
IM-föreningen och som ordförande kommer
Mikael vara ytterst ansvarig för styrelsearbetet
och tillsammans med VD Lena Norder
representera branschorganisationen utåt.
Arbetet är ett ideellt uppdrag och de egna
förväntningarna är höga:
– Rent generellt går uppdraget ut på att
tillvarata branschens intressen, men för att
kunna göra det på bästa möjliga sätt krävs
att vi får in fler och kända medlemsföretag.
Ju fler vi är desto större påverkansmöjligheter
har vi. Idag är vi runt 200 medlemmar men
det finns över 3000 elektronikföretag i Sverige
så potentialen för tillväxt är enorm. Problemet
är att ”elektronik” som fält är tämligen odefinierat
och många tror sig inte tillhöra branschen,
därför måste vi bli mer synliga och visa
upp vad vi kan erbjuda.
Enligt Mikael måste Svensk Elektronik vara
en organisation i tiden och följa branschens
utveckling med hänsyn till den globala konkurrensen.
Elektronik är ett ständigt växande
segment som återfinns i allt fler produkter och
frågan är hur Sverige kan dra nytta av sina specifika
förutsättningar för att framtidssäkra sin
position på den internationella scenen.
– Elektronik är en billig produkt att transportera
i förhållande till värdet så global konkurrenskraft
är helt avgörande för branschens
framtid. Om vi tappar en del i värdekedjan skär
vi av tillförseln så vi måste få beslutsfattarna
att förstå elektronikindustrins villkor.
EN STARK POSITION
Bortsett från Ericssons nedskärningar under
de senaste åren anser Mikael Joki att Sverige
har en ganska stark position idag, med bra
kort på hand:
– Det här är såklart mina personliga åsikter,
men jag tycker att vi har en bra konkurrenssituation
för tillfället och det finns bra argument
för elektronikproduktion i Sverige.
Arbetskostnaderna har blivit billigare i och
med att den svenska kronan försvagats och
de flesta elektronikföretagen har idag en modern
maskinpark som är väl anpassad för att
möta globala behov. Kostnaden för att anlita
en svensk underleverantör är alltså i paritet
med internationella aktörers, så branschen är
överlag hyfsat rustad och utvecklingstrenden
är god.
ETT ARBETE SOM GÖR SKILLNAD
Svensk Elektronik har hunnit med en hel del
sedan starten men det största som hänt är
skapandet av det strategiska innovationsprogrammet
Smarta Elektroniksystem som är
en direkt spinn-off på organisationens arbete.
Innovationsprogrammet grundar sig på en
agenda framtagen av sju intressenter från
både branschföreträdare och universitet med
det uttalade syftet att verka för ökad konkurrenskraft
och tillväxt i svensk industri.
– Det här innebär att Vinnova har identifierat
elektronik som strategiskt viktigt och
därmed också ett område som myndigheten
satsar pengar på. Under en tioårsperiod ska de
investera 400 miljoner kronor till branschutveckling
samtidigt som branschen själv bidrar
med minst lika mycket, så vi pratar om satsningar
på uppemot en miljard och det är
verkligen inte illa.
Mikaels eget mandat som ordförande är
å andra sidan till och börja med bara på ett
år, men det hindrar honom inte från att ha
tillförsikt:
– I princip skulle jag kunna bli avsatt redan
nästa sommar, men jag både hoppas och tror
att så inte blir fallet, jag vill ju också kunna
hinna göra skillnad.
15

eepab.com
PARACHUTE.SE · 115-1713 · 2017.11