16.03.2020 Views

Skottdagsforce

  • No tags were found...

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

Profiler på KTH

The Force The Force Februari 2020

Världsrekordinnehavare, årets lärare och professor i

stötvågsmekanik - Nicholas Apazidis

STOCKHOLM - Professor i Mekanik, mångårig

föreläsare i samma ämne. Författare till kurslitteratur

och utsedd till årets lärare på KTH

år 2000. Nicholas Apazidis är lite av en legend

på KTH - alla fysiker har någon gång varit i

kontakt med honom om det så är genom hans

böcker eller genom hans föreläsningar. Vad

många inte vet så mycket om dock är hans bakgrund

i Moskva, hans världsrekordinnehav och

vilken som är hans favoritkraft. Ta del av The

Force första intervju i serien “Profiler på KTH”,

den här gången med Nicholas Apazidis.

Efter en av våra föreläsningar i Mekanik tog jag

mig fram och frågade Nicholas om han kunde

tänka sig att sitta ner och ställa upp på en intervju

- redan från första början var bemötandet positivt.

Det beslöts att vi skulle göra intervjun hemma

hos Apazidis -alltså på mekanikinstitutionen.

Bjudna både på kaffe och kaka och körda dit i

Nicholas bil kände vi oss rejält välkomnade.

Nicholas Apazidis är född i Moskva 1954 och

kom att tillbringa sina första 20 levnadsår i denna

stad. Hans föräldrar var greker med rötter på

Krimhalvön som strax innan kriget flyttade till

Moskva. Fadern var grekisk medborgare och ville

förnya sitt pass varför han var tvungen att söka till

huvudstaden. Väl där tog han anställning vid den

grekiska ambassaden - ett arbete som abrupt tog

slut vid Nazitysklands ockupation av Grekland

under andra världskriget. Därvid började fadern

istället arbeta för den svenska beskickningen år

1941. Det är till följd av detta arbete som familjen

vid faderns pension 1974 sedan flyttar till Sverige.

“Han var lite hippieaktig”

om professorn Stig Hjalmars.

Innan studier i Sverige studerade Apazidis vid

Moskvas universitet. Vid 17 års ålder inledde han

studier vid fakulteten för mekanik och matematik.

På detta universitet studerade han för internationellt

kända matematiker och fysiker såsom

Pavel Alexandrov och Leonid I. Sedov. Han läste

i Moskva i tre års tid innan familjen tog sitt pick

och pack och flyttade till Stockholm. Intresset för

fysiken väcktes tidigt - valet av universitetsämne

var dock inte helt självklart utan Nicholas valde

mellan matematik och fysik. En lärare gav honom

då rådet att studera fysik då “den innehåller både

matematik och fysik”.

“Första tentaperioden

var verkligen en skräckhistoria”

1974 flyttar alltså familjen Apazidis till Sverige.

Efter examen i matematik och fysik på Stockholms

universitet gick Apazidis vidare med att

doktorera på KTH. Anledningen till att han hamnade

på KTH ligger främst i att KTH erbjöd mer

klassisk fysik i relation till den moderna fysik som

erbjöds på SU. Ankomsten till Sverige innebar

många nya intryck. Stig Hjalmars som var professorn

på KTH för vilken Apazidis doktorerade

var en mycket annorlunda gestalt jämfört med de

professorer han hade mött i Moskva. “Han var

lite hippieaktig” säger Apazidis med ett leende på

läpparna. Inte bara lärare och föreläsare hade en

annan framtoning i Sverige. Även undervisningen

var upplagd på ett annat vis. Han berättar att första

året på utbildningen i mekanik och matematik

i Moskva var som ett eldprov. “Första tentaperioden

var verkligen en skräckhistoria. Politiken

var att bli av med cirka 30% av studenterna. Om

man hade klarat första tentaperioden så kunde

man vara säker på att klara sig”.

Fun fact:

Visste du att…

...forskningen som Apazidis

bedrivit har under lång tid

kretsat kring stötvågor. Hans

labb på mekanikinstitutionen

innehar enligt utsago världsrekord

i uppnådd temperatur i

ett stötrör på 35 000 K.

“När man åker på internationella

konferenser

så känner folk till KTH

- det är ett känt ställe.”

När jag frågar honom varför KTH utmärker sig

som skola så lägger Apazidis emfas på det faktum

att många föreläsare parallellt bedriver forskning.

Det är enligt Apazidis en förutsättning för

undervisning med spets. Om tekniska fysiker och

utbildningen teknisk fysik har Nicholas Apazidis

bara positiva saker att framföra. Han anser att

“utbildningen på teknisk fysik är på inget sätt

sämre än de bästa universiteten i världen”. Enligt

honom är den arketypiska tekniska fysikern en

begåvad och intresserad student. “Det är en stor

ära att få ha jobbat med tekniska fysiker under

många år”. Det är just det som Nicholas många

gånger framför både i denna intervju och tidigare.

En stolthet över att jobba på KTH och få vara en

del av KTH. “När man åker på internationella

konferenser så känner folk till KTH - det är ett

känt ställe.”

Som de flesta av oss är medvetna om är Nicholas

Apazidis författare till den kurslitteratur som

används inom ramen för mekanikkurserna på

KTH. Historien om deras tillkomst tog sin början

i en vilja att införa ny kurslitteratur i mekanik.

Till en början sjösattes ett samarbetsprojekt med

två amerikanska författare (McGill och King)

som låg bakom en engelskspråkig bok i mekanik.

I slutändan uppstod dock problem när man

önskade översätta det textmaterial som redan var

författat av dessa två författare. Vissa upplägg

ogillades av bland andra Apazidis där man i den

amerikanska litteraturen höll fast vid att införa

numeriska värden redan tidigt i uträkningar.

Ganska snart började studenter efterfråga att

få tillgång till Nicholas egna föreläsningsanteckningar.

Så småningom började Apazidis

digitalisera mer och mer av föreläsningsmaterialet

i samarbete med en kollega och till slut blev

det två böcker av det hela. Projektet var dock

Nicholas Apazidis helt egna och inget som KTH

bistod i. Mer än att han jobbade här parallellt då,

poängterar Apazidis själv.

Läs vidare intervjun på nästa sida!

16 17

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!