Skottdagsforce
- No tags were found...
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Profiler på KTH
The Force The Force Februari 2020
Världsrekordinnehavare, årets lärare och professor i
stötvågsmekanik - Nicholas Apazidis
STOCKHOLM - Professor i Mekanik, mångårig
föreläsare i samma ämne. Författare till kurslitteratur
och utsedd till årets lärare på KTH
år 2000. Nicholas Apazidis är lite av en legend
på KTH - alla fysiker har någon gång varit i
kontakt med honom om det så är genom hans
böcker eller genom hans föreläsningar. Vad
många inte vet så mycket om dock är hans bakgrund
i Moskva, hans världsrekordinnehav och
vilken som är hans favoritkraft. Ta del av The
Force första intervju i serien “Profiler på KTH”,
den här gången med Nicholas Apazidis.
Efter en av våra föreläsningar i Mekanik tog jag
mig fram och frågade Nicholas om han kunde
tänka sig att sitta ner och ställa upp på en intervju
- redan från första början var bemötandet positivt.
Det beslöts att vi skulle göra intervjun hemma
hos Apazidis -alltså på mekanikinstitutionen.
Bjudna både på kaffe och kaka och körda dit i
Nicholas bil kände vi oss rejält välkomnade.
Nicholas Apazidis är född i Moskva 1954 och
kom att tillbringa sina första 20 levnadsår i denna
stad. Hans föräldrar var greker med rötter på
Krimhalvön som strax innan kriget flyttade till
Moskva. Fadern var grekisk medborgare och ville
förnya sitt pass varför han var tvungen att söka till
huvudstaden. Väl där tog han anställning vid den
grekiska ambassaden - ett arbete som abrupt tog
slut vid Nazitysklands ockupation av Grekland
under andra världskriget. Därvid började fadern
istället arbeta för den svenska beskickningen år
1941. Det är till följd av detta arbete som familjen
vid faderns pension 1974 sedan flyttar till Sverige.
“Han var lite hippieaktig”
om professorn Stig Hjalmars.
Innan studier i Sverige studerade Apazidis vid
Moskvas universitet. Vid 17 års ålder inledde han
studier vid fakulteten för mekanik och matematik.
På detta universitet studerade han för internationellt
kända matematiker och fysiker såsom
Pavel Alexandrov och Leonid I. Sedov. Han läste
i Moskva i tre års tid innan familjen tog sitt pick
och pack och flyttade till Stockholm. Intresset för
fysiken väcktes tidigt - valet av universitetsämne
var dock inte helt självklart utan Nicholas valde
mellan matematik och fysik. En lärare gav honom
då rådet att studera fysik då “den innehåller både
matematik och fysik”.
“Första tentaperioden
var verkligen en skräckhistoria”
1974 flyttar alltså familjen Apazidis till Sverige.
Efter examen i matematik och fysik på Stockholms
universitet gick Apazidis vidare med att
doktorera på KTH. Anledningen till att han hamnade
på KTH ligger främst i att KTH erbjöd mer
klassisk fysik i relation till den moderna fysik som
erbjöds på SU. Ankomsten till Sverige innebar
många nya intryck. Stig Hjalmars som var professorn
på KTH för vilken Apazidis doktorerade
var en mycket annorlunda gestalt jämfört med de
professorer han hade mött i Moskva. “Han var
lite hippieaktig” säger Apazidis med ett leende på
läpparna. Inte bara lärare och föreläsare hade en
annan framtoning i Sverige. Även undervisningen
var upplagd på ett annat vis. Han berättar att första
året på utbildningen i mekanik och matematik
i Moskva var som ett eldprov. “Första tentaperioden
var verkligen en skräckhistoria. Politiken
var att bli av med cirka 30% av studenterna. Om
man hade klarat första tentaperioden så kunde
man vara säker på att klara sig”.
Fun fact:
Visste du att…
...forskningen som Apazidis
bedrivit har under lång tid
kretsat kring stötvågor. Hans
labb på mekanikinstitutionen
innehar enligt utsago världsrekord
i uppnådd temperatur i
ett stötrör på 35 000 K.
“När man åker på internationella
konferenser
så känner folk till KTH
- det är ett känt ställe.”
När jag frågar honom varför KTH utmärker sig
som skola så lägger Apazidis emfas på det faktum
att många föreläsare parallellt bedriver forskning.
Det är enligt Apazidis en förutsättning för
undervisning med spets. Om tekniska fysiker och
utbildningen teknisk fysik har Nicholas Apazidis
bara positiva saker att framföra. Han anser att
“utbildningen på teknisk fysik är på inget sätt
sämre än de bästa universiteten i världen”. Enligt
honom är den arketypiska tekniska fysikern en
begåvad och intresserad student. “Det är en stor
ära att få ha jobbat med tekniska fysiker under
många år”. Det är just det som Nicholas många
gånger framför både i denna intervju och tidigare.
En stolthet över att jobba på KTH och få vara en
del av KTH. “När man åker på internationella
konferenser så känner folk till KTH - det är ett
känt ställe.”
Som de flesta av oss är medvetna om är Nicholas
Apazidis författare till den kurslitteratur som
används inom ramen för mekanikkurserna på
KTH. Historien om deras tillkomst tog sin början
i en vilja att införa ny kurslitteratur i mekanik.
Till en början sjösattes ett samarbetsprojekt med
två amerikanska författare (McGill och King)
som låg bakom en engelskspråkig bok i mekanik.
I slutändan uppstod dock problem när man
önskade översätta det textmaterial som redan var
författat av dessa två författare. Vissa upplägg
ogillades av bland andra Apazidis där man i den
amerikanska litteraturen höll fast vid att införa
numeriska värden redan tidigt i uträkningar.
Ganska snart började studenter efterfråga att
få tillgång till Nicholas egna föreläsningsanteckningar.
Så småningom började Apazidis
digitalisera mer och mer av föreläsningsmaterialet
i samarbete med en kollega och till slut blev
det två böcker av det hela. Projektet var dock
Nicholas Apazidis helt egna och inget som KTH
bistod i. Mer än att han jobbade här parallellt då,
poängterar Apazidis själv.
Läs vidare intervjun på nästa sida!
16 17