Skottdagsforce

TheForce
  • No tags were found...

Nicholas Apazidis visar upp rysk bok i mekanik.

“Våra studenter håller

väldigt hög internationell

nivå - vi har

inget att skämmas för”

Då Apazidis har lite perspektiv frågar jag om

hans åsikter kring utbildningskvalitén och

prestationsnivån bland studenter på KTH. Enligt

honom är tal om sjunkande kompetenser en myt.

Återkommande framför han att studenter vid

KTH är mycket kompetenta. “Våra studenter

håller väldigt hög internationell nivå - vi har inget

att skämmas för” säger han med stark emfas.

Nu i april fyller Nicholas Apazidis 66 år. När

jag frågar honom om vad han önskar ägna sina

kommande år innan pensioneringen åt är han klar

med att han inte vill något annat än att fortsätta

bedriva forskning och undervisning. Återkommande

ges ett starkt intryck av att Nicholas

Apazidis sannerligen trivs på KTH. Han har

sannerligen varit KTH trogen. Förutom en kortare

period på University of Essex har Apazidis

bedrivit lejonparten av sitt professionella liv på

KTH. I mejlkonversation efter intervjun förtyd-

The Force The Force Februari 2020

ligar han KTH:s betydelse för sin forskning “Det

som har gjort det möjligt var i första hand den

fina miljön på vår institution och på KTH i stort,

såväl samarbete med kollegorna som många forskningsanslag

från Vetenskapsrådet (VR) och inte

minst sofistikerad experimentell utrustning.”

Efter själva intervjun sätter vi oss ner för en

liten fika. Nicholas Apazidis är frikostig med sin

tid och lyssnar aktivt när vi pratar. Professor i

mekanik men verkligen motsatsen till mekanisk

i sitt sätt. Det märks att där finns ett starkt

intresse både för forskningen samt att lära och nå

ut till studenter. Vi är alla tre rörande överens när

vi går därifrån, Martin, Joel och jag att Nicholas

Apazidis verkligen gör skäl för sitt goda rykte

både bland lärare och studenter på KTH.

Nicholas Apazidis

Född: 22 april 1954 i Moskva,

dåvarande Sovjetunionen

Bor: Täby, Stockholm

Intressen: Konst -

“rysk avantgarde tycker jag är fint”

Favoritmat: Fisk

Favoritkraft: Nyfikenhet

Språk: Svenska, engelska, ryska,

grekiska

Forskningsområden: Kompressibel

strömning och stötvågor i gaser

och vätskor.

Jacob Granqvist

Fasett

Vem vill du veta mer om på KTH? Maila redaktionen

på redaktor@f.kth.se med dina förslag till

framtida intervjuer till “Profiler på KTH”!

Skottår

Var fjärde år inträffar detta

besynnerliga fenomen - skottåret.

Vad är det? Varför har vi det? Hur

ofta inträffar det? Och vad är en

skottsekund? Frågorna är många

och The Force saknar svar på de

flesta men förhoppningsvis ska

några frågetecken kunna dras ut

till utropstecken i följande redogörelse

över den dag som inträffar

samma år som amerikanska

presidentval och tvingar oss till en

extra dags obetalt arbete.

Vart fjärde år får vi alla en dag extra. Då våra jordår inte är exakt 365 dygn långa, utan snarare består

av 365,2421875 dygn blir vi illa tvungna att föra in en extra dag vart fjärde år om vi inte på sikt vill fira

midsommar på julafton (inte för att det skulle innebära någon större skillnad här i Sverige). Trots denna

justering av det gregorianska årets längd existerar fortfarande problem.

Definitionen av ett skottår är som följer :

“Varje år som är jämnt delbart på fyra men som inte är ett sekelår, samt de sekelår vars sekelsiffra

är jämnt delbar på fyra kallas SKOTTÅR”

Alltså ger detta att år 1600 var ett skottår medan åren 1700 och 1800 inte var det. Genom detta extrainförande

av dagar förlängs det gregorianska året till ett genomsnitt på 365,2425 dagar. Detta är dock fortfarande

ett litet fel som på längre sikt ger upphov till vissa förskjutningar av året. För att fira midsommar

på julafton måste du dock vänta i ca 1,2 miljoner år. Den som väntar på något gott…

Anledning till att denna extra dag tilläggs i slutet av februari kan spåras nästan ända tillbaka till de gamla

grekerna. Det var i Rom som man började med att använda sig av skottdagar, då införde man en extra

dag innan det romerska nyåret som tog sin början i mars.

Skottdagen för med sig en hel del underligheter i ett historiskt perspektiv. En tradition säger att endast

kvinnor får fria på skottdagen. Den man som då tackar nej får endast neka givandes åter en värdefull

gåva. En övrig underlighet som vi har ängnat oss åt i Finland och Sverige är att fram till år 2000 räkna

den 24:e februari som skottdagen. Underligt tycker du - vi också tydligen då vi nu har anslutit oss till

resten av världssamfundet och nu benämner den extra dagen i februari som skottdagen.

Mer (och mindre) betydelsefulla händelser

som sammanfaller med skottåret:

• Många i F-19 Fasetts 20-årsdagar

• Presidentval i USA

• Olympiska sommarspelen i Tokyo

• EM i Fotboll

• Presidentval på Island

Visste du att…?

I Illinois får kvinnor arrestera

ensamstående män på skottdagen

och kräva dem på en

fyradollarsböter.

Vad har hänt den 29:e februari i historien?

• 1720 Ulrika Eleonora abdikerar till sin man Fredrik I

• 1712 följs den av den 30 februari i Sverige för att

justera sig till den julianska kalendern från den svenska

kalendern

Denna underliga dag är helt enkelt en naturlig följd av att krocken mellan Theia Tellus för sisådär 4,5

miljarder inte blev helt perfekt. Därför blir vi tvungna att dra oss med dessa småjusteringar. Det blir

dock inte helt perfekt ändå - i och med att jordens rotation är sakta men säkert avstannande blir vi också

tvungna att lägga till skottsekunder lite här och där. Det är dock en helt annan historia som du får läsa

(eller kanske inte förresten) om i ett annat nummer av The Force.

Jacob Granqvist

Fasett

18 19

More magazines by this user