Skottdagsforce

Nicholas Apazidis visar upp rysk bok i mekanik.
“Våra studenter håller
väldigt hög internationell
nivå - vi har
inget att skämmas för”
Då Apazidis har lite perspektiv frågar jag om
hans åsikter kring utbildningskvalitén och
prestationsnivån bland studenter på KTH. Enligt
honom är tal om sjunkande kompetenser en myt.
Återkommande framför han att studenter vid
KTH är mycket kompetenta. “Våra studenter
håller väldigt hög internationell nivå - vi har inget
att skämmas för” säger han med stark emfas.
Nu i april fyller Nicholas Apazidis 66 år. När
jag frågar honom om vad han önskar ägna sina
kommande år innan pensioneringen åt är han klar
med att han inte vill något annat än att fortsätta
bedriva forskning och undervisning. Återkommande
ges ett starkt intryck av att Nicholas
Apazidis sannerligen trivs på KTH. Han har
sannerligen varit KTH trogen. Förutom en kortare
period på University of Essex har Apazidis
bedrivit lejonparten av sitt professionella liv på
KTH. I mejlkonversation efter intervjun förtyd-
The Force The Force Februari 2020
ligar han KTH:s betydelse för sin forskning “Det
som har gjort det möjligt var i första hand den
fina miljön på vår institution och på KTH i stort,
såväl samarbete med kollegorna som många forskningsanslag
från Vetenskapsrådet (VR) och inte
minst sofistikerad experimentell utrustning.”
Efter själva intervjun sätter vi oss ner för en
liten fika. Nicholas Apazidis är frikostig med sin
tid och lyssnar aktivt när vi pratar. Professor i
mekanik men verkligen motsatsen till mekanisk
i sitt sätt. Det märks att där finns ett starkt
intresse både för forskningen samt att lära och nå
ut till studenter. Vi är alla tre rörande överens när
vi går därifrån, Martin, Joel och jag att Nicholas
Apazidis verkligen gör skäl för sitt goda rykte
både bland lärare och studenter på KTH.
Nicholas Apazidis
Född: 22 april 1954 i Moskva,
dåvarande Sovjetunionen
Bor: Täby, Stockholm
Intressen: Konst -
“rysk avantgarde tycker jag är fint”
Favoritmat: Fisk
Favoritkraft: Nyfikenhet
Språk: Svenska, engelska, ryska,
grekiska
Forskningsområden: Kompressibel
strömning och stötvågor i gaser
och vätskor.
Jacob Granqvist
Fasett
Vem vill du veta mer om på KTH? Maila redaktionen
på redaktor@f.kth.se med dina förslag till
framtida intervjuer till “Profiler på KTH”!
Skottår
Var fjärde år inträffar detta
besynnerliga fenomen - skottåret.
Vad är det? Varför har vi det? Hur
ofta inträffar det? Och vad är en
skottsekund? Frågorna är många
och The Force saknar svar på de
flesta men förhoppningsvis ska
några frågetecken kunna dras ut
till utropstecken i följande redogörelse
över den dag som inträffar
samma år som amerikanska
presidentval och tvingar oss till en
extra dags obetalt arbete.
Vart fjärde år får vi alla en dag extra. Då våra jordår inte är exakt 365 dygn långa, utan snarare består
av 365,2421875 dygn blir vi illa tvungna att föra in en extra dag vart fjärde år om vi inte på sikt vill fira
midsommar på julafton (inte för att det skulle innebära någon större skillnad här i Sverige). Trots denna
justering av det gregorianska årets längd existerar fortfarande problem.
Definitionen av ett skottår är som följer :
“Varje år som är jämnt delbart på fyra men som inte är ett sekelår, samt de sekelår vars sekelsiffra
är jämnt delbar på fyra kallas SKOTTÅR”
Alltså ger detta att år 1600 var ett skottår medan åren 1700 och 1800 inte var det. Genom detta extrainförande
av dagar förlängs det gregorianska året till ett genomsnitt på 365,2425 dagar. Detta är dock fortfarande
ett litet fel som på längre sikt ger upphov till vissa förskjutningar av året. För att fira midsommar
på julafton måste du dock vänta i ca 1,2 miljoner år. Den som väntar på något gott…
Anledning till att denna extra dag tilläggs i slutet av februari kan spåras nästan ända tillbaka till de gamla
grekerna. Det var i Rom som man började med att använda sig av skottdagar, då införde man en extra
dag innan det romerska nyåret som tog sin början i mars.
Skottdagen för med sig en hel del underligheter i ett historiskt perspektiv. En tradition säger att endast
kvinnor får fria på skottdagen. Den man som då tackar nej får endast neka givandes åter en värdefull
gåva. En övrig underlighet som vi har ängnat oss åt i Finland och Sverige är att fram till år 2000 räkna
den 24:e februari som skottdagen. Underligt tycker du - vi också tydligen då vi nu har anslutit oss till
resten av världssamfundet och nu benämner den extra dagen i februari som skottdagen.
Mer (och mindre) betydelsefulla händelser
som sammanfaller med skottåret:
• Många i F-19 Fasetts 20-årsdagar
• Presidentval i USA
• Olympiska sommarspelen i Tokyo
• EM i Fotboll
• Presidentval på Island
Visste du att…?
I Illinois får kvinnor arrestera
ensamstående män på skottdagen
och kräva dem på en
fyradollarsböter.
Vad har hänt den 29:e februari i historien?
• 1720 Ulrika Eleonora abdikerar till sin man Fredrik I
• 1712 följs den av den 30 februari i Sverige för att
justera sig till den julianska kalendern från den svenska
kalendern
Denna underliga dag är helt enkelt en naturlig följd av att krocken mellan Theia Tellus för sisådär 4,5
miljarder inte blev helt perfekt. Därför blir vi tvungna att dra oss med dessa småjusteringar. Det blir
dock inte helt perfekt ändå - i och med att jordens rotation är sakta men säkert avstannande blir vi också
tvungna att lägga till skottsekunder lite här och där. Det är dock en helt annan historia som du får läsa
(eller kanske inte förresten) om i ett annat nummer av The Force.
Jacob Granqvist
Fasett
18 19