Hur mår skogen och skogsmarken? - Länsstyrelserna

Länsstyrelsens sammanfattande beskrivning Nedan följer Länsstyrelsens sammanfattande beskrivning av trender i nedfall, kronutglesning <strong>och</strong> försurning i skogsmark <strong>och</strong> markvatten. Nedfallet av svavel minskar men inte av kväve Under många år har nedfallet av svavel minskat i länet. Det är en följd av kraftigt minskade utsläpp av svaveldioxid både i Sverige <strong>och</strong> i Europa under 1990-talet <strong>och</strong> framåt. Nedfallet av kväve har däremot minskat endast marginellt. Utsläppen av kväveoxider har minskat i Sverige <strong>och</strong> i Europa, men inte i samma grad som för svaveldioxid. Även utsläppen av ammoniak beräknas ha minskat endast marginellt. Den svavelmängd som belastar <strong>skogsmarken</strong> kan mätas i det vi kallar krondropp – nederbörd som passerat trädkronorna. Den mätserie som finns från hösten 1992 ger en entydig bild av minskat nedfall under 90-talet <strong>och</strong> fram till i dag. Under en tioårsperiod minskade nedfallet av svavel i krondroppet med cirka 50 procent i länet. I beräkningar för 2002/03 redovisar SMHI ett nedfall mellan 3,0 <strong>och</strong> 5,5 kgS/ha <strong>och</strong> år. Nedfallet av kväve har inte minskat i samma grad som svavel. Nedfallsmätningar i länet visar på stora skillnader mellan enskilda år, men ingen tydlig trend nedåt. I stora delar av Europa är nedfallstrenden densamma, dvs. svavelnedfallet minskar tydligt de senaste åren medan kvävenedfallet varierar i storlek eller minskar endast marginellt. I beräkningar för 2002/03 redovisar SMHI ett nedfall på mellan 6 <strong>och</strong> 9 kgN/ha <strong>och</strong> år i länet. Små förändringar i kronutglesningen I rapporten konstateras att kronutglesningen på gran <strong>och</strong> tall inte har förändrats speciellt mycket under perioden från mitten av 80-talet <strong>och</strong> framåt. Kronutglesningen är i genomsnitt lägre än motsvarande värde för övriga Sverige. Det anmärkningsvärda är att antalet skadade granar har ökat i vissa skadeklasser. Om detta är kopplat till trädens ålder eller till miljöförhållanden är inte klarlagt. På 1990-talet gjordes en analys av orsakerna till kronutglesningen <strong>och</strong> då var åldern på träden den viktigaste faktorn. I dagsläget är den genomsnittliga beståndsåldern inom skogsprovytorna hög. Minskad surhetsgrad i <strong>skogsmarken</strong> Resultatet av den minskade belastningen av främst svavel ger nu mätbara förändringar i <strong>skogsmarken</strong>, det vill säga försurningsgraden minskar. Skogsmarken är normalt ett trögt medium som kräver tydligt förändrade – 5 –