You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
ning är lika stor – <strong>eller</strong> nästan lika stor – som kolbindningen i den levande biomassan.<br />
Kolförrådet i marken kan dock fortsätta att växa under tusentals år.<br />
Skogsskötsel med inriktning på klimatnytta innebär i allmänhet att ekosystemets inbindning<br />
av kol per tidsenhet <strong>eller</strong> det totala kolförrådet ökar jämfört med ett alternativ<br />
utan de vidtagna åtgärderna. Ofta tar det dock tid innan åtgärderna ger eff ekt, och kortsiktigt<br />
kan eff ekten på kolbalansen vara neutral <strong>eller</strong> till och med negativ, till exempel<br />
på grund av att frisättningen av kol från marken under en tid efter en avverkning är<br />
större än inbindningen i den nya skogen. Oavsett vilka skötselmod<strong>eller</strong> som tillämpas<br />
når skogsproduktionen förr <strong>eller</strong> senare ett tak, där kolinbindningen inte kan öka mer.<br />
Detsamma gäller inbindning av kol i skogsprodukter. Förr <strong>eller</strong> senare bryts skogsprodukterna<br />
ner <strong>eller</strong> bränns. Om inte produktionen av trävaror ständigt ökar (vilket naturligtvis<br />
i det långa perspektivet inte är möjligt) uppstår därför vid någon tidpunkt ett<br />
jämviktstillstånd, där avgången från kolförrådet är lika stor som tillförseln.<br />
Eff ekterna av substitution bygger på att skogsbränsle ger långt mindre utsläpp av växthusgaser<br />
än fossila bränslen. På samma sätt ger trä mindre utsläpp än andra byggnadsmaterial.<br />
Varje ton olja, stål <strong>eller</strong> betong som ersätts med trä antas minska utsläppen av<br />
koldioxid till atmosfären, jämfört med om substitutionen inte skett. Därigenom kan<br />
substitution, till skillnad från skydd och skogsskötsel, uthålligt ge stora bidrag till begränsningen<br />
av koldioxidhalterna i atmosfären – så länge man antar att det fi nns fossila<br />
bränslen att substituera. Substitution kan ske i fl era led. Avverkningsrester kan användas<br />
som bränsle. Trä kan ersätta stål <strong>eller</strong> betong i byggnader, för att brännas när byggnaderna<br />
tjänat ut.<br />
På beståndsnivå utesluter de tre metoderna delvis varandra. Om man vill bygga upp och<br />
bevara största möjliga kolförråd i växande skogar kan man inte samtidigt ta ut råvara för<br />
substitution. Skötsel kan däremot kombineras med substitution. Ökad skogsproduktion<br />
ger ökade volymer biomassa som kan användas för substitution. Varje skogsgeneration<br />
producerar virke vars substitutionseff ekt adderas till tidigare generationers.<br />
I ett större geografi skt perspektiv – regionalt <strong>eller</strong> nationellt – kan metoderna naturligtvis<br />
kombineras. Alla skogar kan och behöver inte skötas på samma sätt. Från klimatsynpunkt<br />
fi nns det som vi ska se exempelvis goda skäl att behandla äldre obrukade skogar<br />
annorlunda än produktionsskogar.<br />
Som nämnts har metoderna olika eff ekter beroende på tidsperspektiv. Åtgärder som ger<br />
stor positiv eff ekt på växthusgasutsläppen på lång sikt kan ge liten <strong>eller</strong> rentav negativ<br />
eff ekt på kort sikt. I det rådande läget, där en mycket snabb minskning av utsläppen är<br />
nödvändig för att undvika dramatiska klimateff ekter och en skenande uppvärmning, är<br />
detta en aspekt av central betydelse. En metod som ter sig optimal på 100 <strong>eller</strong> 200 års<br />
sikt kan vara kontraproduktiv i förhållande till vad som måste göras de närmaste decennierna.<br />
19
Change language