Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
28<br />
fördelningen av markens kollager mellan organiska jordar och mineraljordar i marken<br />
(Kasischke m.fl . 1995). Modellstudier för 2,4-3,4 o C uppvärmning visar att kolutsläppen<br />
till atmosfären från skogsbränder kan komma att öka med 2,5 - 4 gånger jämfört med<br />
1990-talet. Det riskerar att driva på uppvärmningen ytterligare, vilket i sin tur skapar<br />
förutsättningar för än mer omfattande skogsbränder (Soja m. fl . 2007).<br />
Samtidigt kommer ökad brandfrekvens att öka den boreala zonens albedo, vilket har<br />
en nedkylande eff ekt (Goetz m. fl . 2007). Det fi nns åtminstone en studie som tyder på<br />
att den negativa återkopplingen genom albedo skulle vara större än den positiva genom<br />
kolförluster, sett över en hel skogsbrandcykel på 80 år (Bonan 2008).<br />
Insektsangrepp<br />
Omfattande insektsangrepp, som skadar <strong>eller</strong> dödar skog över stora arealer, är liksom<br />
bränder en naturlig störning i boreala skogar. Sett till den yta som påverkas är insektsattacker<br />
en mer omfattande störning än bränder. I östra Ontario, Kanada, angrep bredvecklare<br />
(spruce budworm, Choristoneura) en 20 gånger större skogsareal än den som<br />
brann mellan åren 1941 och 1996 (Volney & Fleming 2007). I British Columbia pågår<br />
sedan många år det största utbrottet någonsin av contortabastborre (Dendroctonus<br />
ponderosae) (Kurz m. fl . 2008a). Angreppet av en spinnare (sibierian silk moth, Dendrolimus<br />
superans sibiricus) i Krasnoyarsk-regionen i Sibirien under 1990-talet innebar förlust<br />
av 50 miljoner m 3 timmer, vilket motsvarar sju årsavverkningar i regionen (Olsson 2010).<br />
Ännu större angrepp har förekommit under de senaste 100 åren (Soja m. fl . 2007).<br />
Insektsattackerna förväntas öka i såväl frekvens som intensitet med klimatförändringarna,<br />
dels på grund av direkta eff ekter på insektspopulationerna, dels genom störningar<br />
i skogsekosystemens interaktioner (Stireman m. fl . 2005).<br />
Omfattande och ökande insektsangrepp påverkar de boreala skogarnas kolbalans i samma<br />
riktning som bränder och eff ekterna kan vara stora. Döda och skadade träd över<br />
stora arealer minskar skogens upptagning av koldioxid, samtidigt som utsläppen ökar<br />
när den döda veden efterhand bryts ned. Bastborreangreppet i British Columbia har<br />
förvandlat 37 miljoner ha skog från en liten kolsänka till en betydande kolkälla. Under<br />
angreppets toppår motsvarade dess påverkan på kolbalansen 75 procent av alla skogsbränder<br />
i Kanada (Kurz m. fl . 2008a).<br />
Medan omfattande bränder främst förekommer i naturliga skogsekosystem, drabbar<br />
omfattande insektsangrepp också brukade skogar.<br />
Stormfällningar<br />
Antalet extrema väderhändelser, inklusive stormar, väntas öka i den boreala regionen<br />
som följd av den globala uppvärmningen (IPCC 2007a). Det innebär med stor sannolikhet<br />
att omfattningen av stormfällningar och stormrelaterade skogsskador kommer att<br />
öka, vilket får konsekvenser för skogens kolbalans.<br />
De data som fi nns rörande eff ekterna av stormfällningar är främst från brukade skogar.<br />
(Se vidare avsnitt 6.)<br />
Boreala naturskogar som kolsänkor<br />
Det har varit en utbredd uppfattning att gamla skogar är koldioxidneutrala, det vill säga<br />
att de slutar fungera som kolsänkor. En genomgång av befi ntliga data visar dock att detta<br />
inte är fallet. Tempererade och boreala ostörda naturskogar fortsätter vanligen att binda<br />
kol även när de är fl era hundra år gamla. Även 800 år gamla skogar kan fungera som<br />
kolsänkor (Luyssaert m. fl . 2008). Nyligen har rapporterats att skogar med fl ertusenårig<br />
kontinuitet på öar i norrländska sjöar fortsätter att fungera som kolsänkor genom kolin-
Change language