Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Uttag av skogsbränsle innebär att biomassa tas ut ur skogen och bränns. Nedbrytningen,<br />
och därmed avgången av koldioxid till atmosfären, sker snabbare än om materialet hade<br />
lämnats att multna i skogen. Om materialet fått ligga kvar i skogen hade dessutom en<br />
mindre del av dess kolinnehåll långsiktigt lagrats in i marken.<br />
Skörd av GROT innebär också att näringsämnen förs bort från skogsmarken, i synnerhet<br />
om skörden sker innan barren fallit av. Om det leder till minskad tillväxt i den<br />
kommande skogsgenerationen blir följden minskad inlagring av kol i biomassan. Uttag<br />
av grenar och kvistar har rapporterats ge tillväxtförluster i efterföljande skogsproduktion<br />
med mellan 6 och 32 procent ( Jacobson m. fl . 2000, Sterba 2003 i Nabuurs m. fl . 2008).<br />
Vid uttag av avverkningsrester vid gallring fi nns indikationer på tillväxtminskningar<br />
med 11-26 procent (de Jong 2010).<br />
Stubbrytning<br />
Nästan 20 procent av trädets biomassa fi nns i stubben, och stubbar är således en stor potentiell<br />
skogsbränsleresurs. Intresset för stubbrytning har ökat kraftigt under de senaste<br />
åren, men ännu används metoden bara i begränsad skala.<br />
Stubbrytningens eff ekter på kolbalans och miljö är dåligt undersökta (Grelle 2010).<br />
Forskning pågår, men få resultat är ännu redovisade. Den kraftiga omrörningen av marken<br />
i samband med stubbrytning skulle kunna öka nedbrytningen och därmed leda till<br />
ökad frisättning av kol. Å andra sidan skulle omrörningen kunna förbättra etableringen<br />
av ny skog och därmed gynna kolinbindningen på sikt.<br />
En studie har visat att koldioxidavgången var lika stor under första året efter stubbrytning<br />
som efter markberedning. Under andra året fanns en tendens till ökad avgång från<br />
stubbruten mark, men orsaken till detta var oklar. En påtaglig skillnad var att andelen<br />
mark som var påverkad av körspår och på annat sätt var betydligt större på stubbrutna<br />
hyggen. Kraftiga körspår minskar avgången av koldioxid, men kan samtidigt göra marken<br />
vattensjuk, vilket ökar risken för avgång av metan (Mjöfors & Strömgren 2010).<br />
Enligt en annan studie var kolförrådet i mark, trädbiomassa och hela ekosystemet lägre<br />
ännu 27 år efter stubbrytning, jämfört med motsvarande ytor där stubbar och avverkningsavfall<br />
lämnades kvar. Skillnaden i kolförråd var av samma storleksordning som<br />
kolinnehållet i de stubbar som skördades, vilket innebär att ingen klimatnytta uppnåtts<br />
med att använda stubbarna som biobränsle i detta fall. Resultatet tyder på att stubbbrytning<br />
leder till lägre kolförråd i både mark och trädbiomassa även på lång sikt, men<br />
det rör sig här om ett begränsat försök med delvis svårtolkade resultat. Det behövs fl er<br />
studier för att nå säkerhet vad gäller stubbrytningens klimateff ekter (Mjöfors & Strömgren<br />
2010).<br />
Eff ekterna på kolfl ödena av en ökad stubbrytning till 25 TWh år 2030 har beräknats.<br />
Det motsvarar ungefär 30 procent av de årligen skapade stubbarna i landet. Stubbryt-<br />
Vad är skogsbränsle?<br />
Alla bränslen som härstammar från biologiskt material<br />
kallas biobränslen. Trädbränsle är biobränslen<br />
där träd <strong>eller</strong> delar av träd är utgångsmaterial.<br />
Skogsbränsle är trädbränsle som tidigare inte haft<br />
någon annan användning: avverkningsrester, virke<br />
utan industriell användning (till exempel från röjningar)<br />
samt biprodukter från industrin.<br />
Det trädbränsle som kommer direkt från skogen<br />
kallas ibland primärt skogsbränsle.<br />
GROT (grenar och toppar) är avverkningsrester<br />
efter uttag av stamved.<br />
41
Change language