Har vi avlivat markkalkningen? Behöver skogen aska?

Har vi avlivat markkalkningen?
Behöver skogen aska?
Stefan Löfgren
Inst. f. vatten o miljö, SLU
Svensk-norska kalkkonferensen, Göteborg, 4-5 oktober 2012

Kunskapsläget har förändrat synen på
skogsmarkskalkning
1996 1999 2001
2009

SKS delmål:
• Skogsmarkens läckage av Al och H +
till yt- och grundvatten skall
långsiktigt minska till nivåer som
inte ger upphov till skador på den
biologiska mångfalden i vattenekosystemet.
Skogsstyrelsen, meddelande 4-2001

Skogsstyrelsens SKOKAL-försök och
ett antal bäckar i sydvästra Sverige
som ej kalkats utvärderades.
Kalkdos: ca 3 ton/ha
(hela avrinningsområdena
kalkades)
Studierna visar effekterna
upp till 16 år efter behandling.

Basmättnad (V%)
Basmättnad (V%)
100
80
60
40
20
0
100
80
60
40
20
0
Basmättnadsgrad - tidsserier
Humus
0 1 5 10 16
5-10 cm
0 1 5 10 16
Basmättnad (V%)
Basmättnad (V%)
100
80
60
40
20
0
100
80
60
40
20
0
0-5 cm
0 1 5 10 16
10-20 cm
0 1 5 10 16

Al (mekv/g)
Al (mekv/g)
140
120
100
60
50
40
30
20
10
80
60
40
20
0
0
Utbytbart Al - tidsserier
Humus
0 1 5 10 16
5-10 cm
0 1 5 10 16
Al (mekv/g)
Al (mekv/g)
60
50
40
30
20
10
0
60
50
40
30
20
10
0
0-5 cm
0 1 5 10 16
10-20 cm
0 1 5 10 16

Förändring Ca (kekv/ha)
Förändring TA (kekv/ha)
120
100
70
60
50
40
30
20
10
-10
-20
-30
80
60
40
20
0
y = 0,7831x + 9,3921
R 2 = 0,7999
0
0 20 40 60 80 100 120 140 160
Tillskott av Ca genom kalkning (kekv/ha)
-40
0 20 40 60 80 100 120 140 160
Tillskott av ANC vid kalkning (kekv/ha)
Samband mellan kalkdos
och förändring i mängden
utbytbart Ca, 10 år efter
kalkning
(humusskikt + 10 cm mineraljord).
Samband mellan kalkdos
och förändring i mängden
titrerbar aciditet, 16 år
efter kalkning
(humusskikt + 10 cm mineraljord).
66-207 kekv TA/ha kvar efter 16 år
(humus + 30 cm mineraljord)

I SKOKAL-provytorna var
humustjockleken i medeltal 4 cm.
Mer än 92% av skogsmarken i
sydvästra Sverihe har en
humustjocklek >4 cm.
Andel %
25
20
15
10
5
0
0-2
2-4
4-6
6-8
8-10
10-12
12-14
Urvalskriterier:
Humusform mårtyper, moder
Jordart sorterade sediment, morän
Jordmån podsoler, övergångstyper
Ägoslag skogsmark
Trädskikt barrdominerad skog
Huggningsklass gallringsskog, slutavverkningsskog
14-16
16-18
18-20
20-22
22-24
Humustjocklek (cm)
24-26
26-28
28-30
30-32
32-34
36-38
40-42
50-52

Slutsats - markkemi
a) Kalkningen har ökat mängden
utbytbart Ca, basmättnadsgrad och
pH i humusskiktet och ned till ca 10
cm i mineraljorden.
b) Kalkningen har minskat mängden
utbytbart Al i humusskiktet, men i
mineraljorden kan effekten inte
särskiljas från naturlig
återhämtning.
c) All den tillförda kalkens
neutraliserande verkan har sannolikt
förbrukats efter 16 år.
d) Kalkeffekterna är otillräckliga för
att eliminera risken för utlakning av
aluminium.

G1, fastmarks- & våtmarkskalkad - bäckvatten

Trender i bäckvatten 1990-2006 (april, maj,
september och oktober) i okalkade och kalkade
ARO:s (ca 3 ton/ha)
Okalkade bäckar
(n=10)
Kalkade bäckar*
(n=9)
Min Max N, p

Foto: Per-Erik Larsson
Samlad bedömning - markkalkning
a) Resultaten indikerar samstämmigt att
skogsmarkskalkning med 3 ton/ha är
otillräckligt för att nå Skogsstyrelsens
mål.
b) Den naturliga återhämtningen från
försurning överskuggar eventuella
ytvattenkemiska effekter av kalkningen.
c) Resultaten utesluter inte att
skogsmarkskalkning med 3 ton/ha kan
minska aluminiumhalterna i försurade
bäckar i områden med extremt tunna
jordtäcken.
d) I Sverige är det mycket små
skogsarealer som har sådana egenskaper
att metoden kan förväntas fungera.

Askåterföring
Skogsstyrelsen meddelande 2/2008)
Skogsstyrelsen anser:
• Askåterföring bör ske på marker där avverkningsrester
tas ut i betydande omfattning (>0,5 ton aska/ha) någon
gång under omloppstiden. Syftet är i första hand att
motverka biomassauttagets försurande effekter.
• För att undvika oönskade effekter bör sammantaget högst
3 ton TS aska återföras per hektar och tioårsperiod och
högst 6 ton TS aska per hektar under en omloppstid.
Min tolkning:
• Åtgärden syftar mot både mark och vatten

Nissan-försöken 13 år efter åtgärder
Behandling: 2 ton aska + 4, 6 eller 12 ton kalk/ha (våtmark 5-16 ton/ha)
”Vattenkemin verkar ha förbättrats i enlighet med Skogsstyrelsens motiv för
fastmarksbehandling, dock än så länge mest, men troligtvis inte enbart, på
grund av våtmarksbehandlingarna ...”
Kronnäs et al. SKS rapport 6, 2012

Hur fördela aska?
• Försurningskänslig mark
mosaikartat fördelat i
landskapet
• Götaland:
Askprod: ca 0,7 ton/ha
(GROT=89m 3 f/ha, RIS-data, H. Ekvall)
Rekom. giva: 3 ton/ha
4,2 ha GROT/ha askgiva
Ågren & Löfgren 2012

Samlad bedömning - askåterföring
a) Produktionen av aska från GROT är för låg för att
räcka till givor på 2-3 ton aska/ha på all skogsmark
med uttag >0,5 ton aska/ha
b) Askan räcker till de försurningskänsligaste områdena,
men hur identifiera dem?
c) Resultaten från SKOKAL, Nissan, Bispgården m.fl.
studier visar samstämmigt att askåterföring med 2-3
ton/ha är otillräckligt för att nå Skogsstyrelsens mål
för ytvatten.
Foto: Therese Zetterberg

Har vi avlivat markkalkningen?
Behöver skogen aska?
Utgår man från samhällets mål för åtgärderna så är svaren på
frågorna:
• Ja! Skogsmarkskalkning med låga doser uppnår inte
samhällets mål för ytvatten annat än i undantagsfall.
• Ja och nej! Återcirkulering av aska uppnår samhällets mål för
marken, men inte för ytvatten.
Foto: Per-Erik Larsson Foto: Therese Zetterberg

Påverkan på mark och vatten varierar
och det gör även samhällets respons.
Dock inte alltid i samma riktning J�
Tack för uppmärksamheten!