Psykiatridagarna

Skyddsvärnets ordförande Gunnar Engstrand i samspråk med Per Colliander.
skulle stödja frigivna fångar växte fram i en
mer organiserad form än de gjort tidigare.
Men många av de tidiga verksamheterna tynade
bort på grund av fångarnas svåra sociala
problem och små ekonomiska bidrag.
Amerikansk fångvård
Amerikansk fångvård inspirerade från slut et
av 1700­talet och framåt Sverige. Det var
därifrån som tanken på fångvård i frihet och
lagen om villkorlig straffdom kom, vilken
infördes i Sverige 1906.
Lagen gällde i första hand förstagångsförbrytare
och innebar att straffet under vissa
förutsättningar kunde anstå, om domen
avsåg straffarbete upp till tre månader eller
fängelse upp till sex månader och i vissa fall
bötesstraff.
Reglerna om villkorlig dom skapade ett
behov av förundersökning (senare personundersökning)
före dom och personlig övervakning
efter dom. Samma år Skyddsvärnet
bildades påbörjades föreningens arbete med
personundersökningar och övervakning.
Den första som arbetade med detta var den
dåvarande registratorn Harald Salomon,
som även hade skrivit böcker i ämnet.
Salomon studerade polishandlingar, samtalade
med den häktade, besökte dennes
hem, familj och arbetsgivare och lämnade
sedan ett förslag till domstolen om det
meningsfulla och uppbyggliga i att ge den
1935
Antogs lagen om ungdomsfängelse.
38 www.sjukvardsinformation.com
1939
Antogs ny lagstiftning
om villkorlig dom.
häktade villkorlig dom. Den övervakade
uppmanades att besöka Salomon i Skyddsvärnets
lokaler i Stockholm där uppföljande
samtal hölls.
Skyddsvärnet skulle vara och är ett komplement
till kommunal, statlig och annan ideell
hjälpverksamhet. Dess historia präglas
av ett nära samarbete med Kriminalvården
och organisationen höll på med personundersökningar
fram till 1992 då frivården
fick ansvaret för dem. Det var även då som
Skyddsvärnet miste statsbidrag vilket man
i varierande omfattning haft under 80 år.
– Efter rekordåren ­67 till ­74, då vi hade
en extremt hög tillväxt och det fanns obegränsade
sociala möjligheter, kom 90­talet
med marknadslösningar, köp­ och säljsystem
och med hårda krav på besparingar. Det
var en tuff tid, sa Gunnar Engström.
Tvångsuppfostran
Det var svårt att få beläggning på verksamheterna
som fanns inom Skyddsvärnet och
behandlingshemmen Dåderö, Sörgården
och Aspen lades ner och fastigheten på
Tegnérgatan i Stockholm, som hade inhyst
bostadshotell, såldes. ”Det var nära att det
gick åt pipan”. Det enda boendet som alltjämt
finns kvar inom Skyddsvärnet är dess
flaggskepp, Björkahemmet, som idag är
halvvägshus och som startade sin verksamhet
1918, även då för att slussa ut frigivna
1942
Inrättades den statligaskyddskonsulentorganisationen
efter
förebild från
Skyddsvärnet.
1950
Under 50­talet blev
fattighjälp socialvård.
Allmän sjukförsäkring
och moderskapsersättning
inrättades.
1947
Infördes allmänna
barnbidrag. Lagen
om tvångsuppfostran
avskaffades.
till ett liv i frihet.
Till Björkahemmet kom till en början
unga stockholmsbrottslingar som dömts
till tvångsuppfostran och placerats på Bona,
Statens uppfostringsanstalt för kriminella
ynglingar, samt ynglingar som blivit villkorligt
frigivna.
Trots det tuffa 90­talet så lyckades Skyddsvärnet
anpassa sig till marknaden och idag
är ideella organisationer en viktig och erkänd
del av samhället. Det frivilliga arbetet
motsvarar 300 000 helårsarbeten i Sverige.
– Det har skett en renässans och blivit något
av en pånyttfödelse för den frivilliga och
ideella sektorn. Idag skulle det vara en katastrof
om de ideella verksamheterna ställdes
in, sa Gunnar Engström.
Skyddsvärnets främsta samarbetspartners
är även idag Kriminalvården och socialtjänsten.
Idag erbjuder verksamheten en
sammanhållen vårdkedja. Den humanitära
inställningen till klienterna är densamma
och tanken på att förändring är möjlig.
Skyddsvärnet idag
Björka halvvägshus 1918-
Familjevård 1981-
Boendestöd 1996-
Psykologmottaning 2008-
Träningslägenheter 2010-
1955
Avskaffades
motboken.