Psykiatridagarna

gener och våra uppväxtförhållanden. Det
ger oss grunden till vår självtillit och till att
vi vågar lita på andra människor. Ur denna
tillit och det känslomässiga samspelet utvecklas
empatin.
– Samspelet med andra människor är livsviktigt.
Många av dem som idag är intagna på
våra anstalter har haft sämre förutsättningar
att bygga upp självkänsla, empati
och en förståelse för världen runt omkring.
Många har funktionsnedsättningar i form
av neuropsykiatriska funktionshinder vilka
är svårt handikappande.
– Men jag vill varna lite för diagnoskulturen.
Idag ställs diagnoser på alla tillstånd.
Diagnoserna leder inte alltid till några insatser
och det finns en risk att vi inte ser
människan utan bara diagnosen, sa Birgitta.
Kriminalvården har de senaste åren satsat
mycket på säkerhet. Den ökade säkerheten
har inneburit att det är svårare för narkotikan
att komma in på anstalterna och det är
idag ett fåtal som fastnar i drogtester, trots
att allt fler tester tas.
– Även fångarna själva säger att det är en
förutsättning för att bli fri från sitt missbruk,
att det är drogfritt på våra anstalter.
För missbrukare vill sluta missbruka.
En vändpunkt
Det har skett en professionalisering av programverksamheten
inom Kriminalvården.
Idag är de program som finns evidensbaserade
och godkända av en expertgrupp. Det
finns specialavdelningar för dem som är
motiverade att sluta missbruka. Var och en
kan, inom straffet, välja behandling och på
så sätt kan tiden i anstalt eller under övervakning
bli en vändpunkt.
För att motivera till behandling används
samtalsmetoden motiverande samtal. Men
det är inte alla som är mottagliga för behandling
och det är framförallt yrkeskriminella
som inte vill lämna sin kriminella
livsstil.
1983
Infördes
halvtidsfrigivning.
1982
Skärptes reglerna för
för de intagnas
kontakt med
yttervärlden.
40 www.sjukvardsinformation.com
1986
Sköts statsminister
Olof Palme.
Kriminalvårdsdirektör Birgitta Göransson.
Alla som döms eller/och får behandling
kommer inte lyckas återgå till ett normalt
liv.
– En del har fått skador för livet och får
leva med dem. För dem är det inte främst
rehabilitering utan habilitering till den nivå
som är möjlig att uppnå.
Vägen ut ur missbruk är mycket individuell.
De allra flesta, 80 procent, av gemeneman
som hamnar i missbruk, slutar av sig
själva medan 20 procent får hjälp genom
vård och behandling. De som själva slutar
gör det med hjälp av familj, vänner och annat
som ligger hos dem själva. Birgitta konstaterar
att relationer som en faktor för att lyckas
1988
Infördes kontraktsvård
som påföljd.
1994
Startades försök
med elektronisk
övervakning.
lämna missbruket alltid underskattas.
– Att 12­stegsmetoden är så framgångsrik
i kriminalvården beror bland annat på att
den ger en tillhörighet och samhörighet. I
kriminalvården ger den gemenskap både
under tiden i anstalt, under en lägre utsluss
och efter frigivning.
Att sluta med missbruk är en individuell
och lång process.
– Det krävs många behandlingsförsök. De
som är beroende återfaller och det blir en
vända till inom behandling och en ny sväng i
förändringscirkeln. Förändringscirkeln har
vi haft svårt för i Sverige, att det är en förändringsprocess
som tar tid.
1999
Infördes sluten
ungdomsvård som
alternativ till fängelse
för ungdomar under
18 år.