Utflyktsvägen 2023

Den vitvingade sothönan
Alla platser har en historia , så även Mälby säteri i
Frustuna församling i Gnesta
Mälby säteri och dess excentriske
ägare Johan Gustaf
von Carlsson är ett lämpligt
axplock ur gårdens
1700-talshistoria.
Von Carlsson var yrkesmässigt framgångsrik.
Han började som skrivare
på krigsexpeditionen och slutade som
dess chef med titeln Statssekreterare
i Krigsexpeditionen (det Motsvarar
Försvarsminister idag). Ungefär som
våra dagars kapitalstarka människor gör
skaffade sig von Carlsson sig ett lämpligt
lantställe inte långt från huvudstaden,
nämligen Mälby säteri, där han byggde
om huvudbyggnaden i italiensk stil. Von
Carlsson anses ha stått Gustav III nära.
Kungen och den dåvarande kultureliten
med namn som Bellman, Sergel och
Linnerhjelm besökte ofta von Carlsson
på Mälby.
Privat var han mycket intresserad av
fåglar, ett intresse han delade med flera
andra välbeställda, bl a brukspatron
Baron Grill på Söderfors. De byggde
samlingar med uppstoppade fåglar, hade
hjälp av vetenskapsmän, och berikade på
så vis vetenskapen. Von Carlsson valdes
in i den på 1730 talet nyinstiftade Vetenskapsakademin
och publicerade flera
ornitologiska bidrag som vittnar om hans
intresse.
Han uppförde två museibyggnader
för fåglar på gården, en för uppstoppade
fåglar och en för fåglar som hölls levande
i voljärer. De uppstoppade fåglarna skaffades
bl a genom att von Carlson uppmanade
traktens bönder att skjuta fåglar
som sedan överlämnades till museet på
Mälby, där fåglarna stoppades upp och
behandlades med bl a arsenik för att de
skulle bevaras.
Bland annat sköts en vacker liten
asiatisk mes benämnd ”azurmes” på
granngården Säby och tillfördes samlingarna.
Azurmes finns normalt inte i
Sverige utan har sin huvudsakliga hemort
österut. Den har bara siktats två gånger
i Sverige: Den ovannämnda på Säby
skjutna mesen, samt en gång i Norrbotten
i början av 1900 talet.
Man skulle ju kunna misstro berättelsen
om mesen från 1700-talet om det
inte var så att den finns bevarad idag.
Inte livslevande, men väl bevarad som
uppstoppad. Von Carlssons fågelsamlingar
blev illa åtgångna av mott och mal,
men delar av samlingarna bevarades och
finns idag på Naturhistoriska Riksmuseet.
Där finns också den ovanliga asiatiska
mesen, ännu ganska välbevarad.
Fågelsamlingen hamnade så småningom
på Riksmuseet, där professor Nilsson
i början av 1800-talet kunde nagelfara
fåglarna. Han berättar att han avslöjat
en av dem, den ”Vitvingade Sothönan”,
som ett falsarium, nämligen en sothöna
försedd med vingarna av en snöripa. Den
hade en vän skämtsamt givits till von
Carlsson som en ”jul-attrapp”, en överraskande
gåva som fick trona på julbordet
och säkert föranledde många skratt.
Vad som hände sedan kan vi bara
gissa, fågeln förpassades efter middagen
sina vita vingar till trots ut i museet för
uppstoppade fåglar och glömdes sedan
bort bland alla tropiska rariteter hemförda
av Linnés lärljungar.
Von Carlsson var inte nöjd med att
bara hålla fåglarna i ett museum, där de
riskerade att förstöras. Han ville skapa
något beständigare, en vacker fågelbok.
(Vår första fågelhandbok publicerades
först 1894.)
Von Carlsson kontaktade en av 1700-
talets mest kända kulturpersonligheter
nämligen Anders Sparrman, känd som
Linnés lärjunge. Sparrman är också känd
för att ha deltagit i James Cooks andra
världsomsegling runt jorden. Om denna
resa har ledamoten i Svenska Akademin
Per Wästberg skrivit en mycket läsvärd
bok.
Sparrman fick det hedervärda uppdraget
att färdigställa von Carlssons
fågelbok. Till sin hjälp tog han en annan
känd kulturpersonlighet från 1700 talet,
nämligen Jonas Carl Linnerhjelm.
Linnerhjelm är bl a känd för att ha skrivit
en resesklidring om Sverige i tre volymer,
illustrerat med egna gravyrer. Han reste
runt landet och beskrev vad han såg i
olika landsdelar. Boken finns i faksimilupplaga
och kan fortfarande köpas.
Sparrman och Linnerhjelm besökte
von Carlsson och fick projektet förklarat
för sig. Fåglarna i fågelmuseet skulle
identifieras, namnges på latin, målas av,
sedan graveras och handkoloreras. Det
blev 100 handkolorerade planscher som
utgavs i fyra foliovolymer med korta
texter på latin.
På en av de dyrbara planscherna
tronar dessvärre jul-attrappen, den
”Vitvingade Sothönan”, begåvad med
latinskt namn och beskrivning! Det kan
ha varit så att Sparrman gjort misstaget
– men det framgår inte någonstans att
det avslöjades förrän Nilsson granskade
fågeln. Ville von Carlsson kanske att
denna märkvärdighet skulle smygas in i
praktverket ?
Planschverket Museum Carlsonianum
finns i flera stora bibliotek med gamla
samlingar över hela världen. Med sina
nybeskrivna arter har den fortfarande ett
vetenskapligt intresse. På marknaden är
verket mycket ovanligt och där kan ett
välbevarat exemplar kosta en halv miljon
kronor eller mera.
Denna bokhistoria som skapades på
Mälby säteri, är lika sällsynt som märkvärdig!
45