Tre barn återberättar Struktursammanbindning i ... - Didaktisk tidskrift

innehåller inga spår av Adams egna tankar kring det hela, bara en ren
iakttagelse av situationen. Och till sist kommer det, för små barns berättande,
så vanliga avslutande ordet “slut”. Här ska sägas att en slutsignal
även är vanlig i klassiskt sagoberättande, som ju är en genre
barnen väl känner till och som även Pingu kan sägas höra till.
Jämförelse mellan Adams muntliga och skriftliga berättelse
Det finns flera påtagliga skillnader mellan den muntliga och den
skriftliga återberättelsen i Adams berättande. Den skriftliga varianten
är kortare, den har en ännu mer avskalad struktur än den muntliga
och en del av innehållet har fallit bort.
I den första delen av den skriftliga återberättelsen använder Adam
ett mer skriftspråkligt sätt att uttrycka sig. Meningarna inleds med varierande
ord, men sällan med “och”. I den andra delen börjar han
plötsligt istället formulera sig “Och sedan” upprepade gånger i följd.
Kanske är detta ett tecken på att han faktiskt uppfattar en skillnad i
hur språket formuleras i en bok jämfört med i dagligt tal, men att
denna medvetenhet om ett skriftligt språk i skrift avtar och återgår till
det muntliga mot slutet av återberättelsen, i takt med att koncentrationen
tryter.
Strukturen är tydligare och osäkerheten på ordningsföljden i handlingen
finns inte kvar i den skriftliga berättelsen. Den muntliga berättelsen
är längre och innehåller fler konnektiv (och, sedan, då, så, när)
och av dessa också fler kausala bindningar. Det känslomässiga samspelet
mellan pingvinerna skildras bara i liten omfattning i båda berättelserna.
Evalueringar förekommer inte heller. Tempus är i båda berättelserna
dåtid, imperfekt.
Bedas återberättande
Wedin & von Walter
291