Uttern - Länsstyrelserna

Sammanfattning
Utterförekomsten i Gävleborgs län inventerades 2007 med samma metod som tidigare
använts 1987 och 1997. Inventeringen kompletterades år 2009 eftersom resultaten var
otydliga.
Genom att modifiera metodiken under 2009 och inventera utifrån 10x10 km-rutor kan
utterövervakningen effektiviseras framöver. Samtidigt minskar risken att vissa vattendrag blir
överrepresenterade. Inom varje ruta inventerades endast en lokal. I möjligaste mån valdes
lokalen i respektive ruta så att lokalerna totalt sett fick så god spridning som möjligt bland
länets större vattendrag med biflöden.
Utterns utveckling i Gävleborgs län är fortsatt positiv. Från en mycket begränsad förekomst i
slutet av 1980-talet hittas nu spår av utter över stora delar av länet. Endast i de nordöstra
delarna och utmed kusten är förekomstfrekvensen begränsad. Den kraftigaste ökningen
skedde mellan 1987 och 1997, då andelen förekomster i 10x10 km rutor nästan tredubblades.
Under det senaste decenniet har ökningen varit mindre.
Minkförekomsten har fortsatt att minska i länet under det senaste decenniet. Detta kan delvis
bero på den ökande förekomsten av utter, men även på andra faktorer. Under 2007 års
inventering påträffades sammanlagt 71 stycken minkfällor varav 17 fällor hade för stora
ingångshål och därmed utgjorde en risk även för uttrar. Med information om minkfällans
rekommenderade storlek kan antalet felfångster av utter minimeras.
Totalt 67 stycken broar undersöktes utifrån deras eventuella behov av utteranpassade
faunapassager. Knappt hälften (32 stycken) av dessa broar ansågs behöva någon form av
åtgärd.
Uttern är en utmärkt indikator för bra vattenkvalitet. Att arten har lyckats etablera sig så bra i
Gävleborgs län är delvis ett bevis på ett lyckat miljöarbete. Det blir mycket intressant att följa
utterpopulationens utveckling de närmaste 10 åren, eftersom arten kan stå inför ett ”språng” i
utbredning och antal, liknande det som kunde ses i mitten av 1990-talet.
4