Årsredovisning 2011 - Sahlgrenska Universitetssjukhuset

- Sahlgrensska 

Universittetssjukhusets 

årsredovissning 

2011 - 

FFastställd 

20012-02-03 

rev 

2012-02-088 

ÅÅrsreedovvisn 

ning 

SSahllgren 

nskaa 

UUniveersittetss 

sjukhhuseet 

1 (80) 

20111 

Dnr 310 0-34/2012

Innehållsförteckning 

- Sahlgrenska Universitetssjukhusets årsredovisning 2011 - 

Fastställd 2012-02-03 rev 2012-02-08 

2 (80) 

Dnr 310-34/2012 

1. SAMMANFATTNING OCH SLUTSATS ................................................................. 5 

2. VERKSAMHETENS ÖVERGRIPANDE UPPDRAG .............................................. 9 

Vårdens inriktning och omfattning 2011 ............................................................................ 9 

3. PATIENTPERSPEKTIVET ................................................................................... 11 

Patientperspektivet i SUs balanserade styrkort ................................................................. 11 

Insatser för kommunikation ............................................................................................ 14 

Jämställd och jämlik vård ................................................................................................ 16 

Patientsäkerhetsarbetet .................................................................................................. 18 

Uppföljning av vårdöverenskommelsen 2011 .................................................................... 26 

4. PROCESSPERSPEKTIVET ................................................................................. 30 

Processperspektivet i det balanserade styrkortet .............................................................. 30 

Tillgänglighet och vårdgaranti ......................................................................................... 32 

Utvecklingsarbete vid akutmottagningarna ....................................................................... 38 

Ledtider vid akutmottagningarna ..................................................................................... 39 

Prestationsredovisning .................................................................................................... 44 

Miljömål ......................................................................................................................... 45 

5. FOUU-PERSPEKTIVET ....................................................................................... 49 

FoUU-perspektivet i det balanserade styrkortet ................................................................ 49 

Forskning ....................................................................................................................... 50 

Utbildning ...................................................................................................................... 51 

Utveckling ...................................................................................................................... 52



3 (80) 

Dnr 310-34/2012 

6. MEDARBETARPERSPEKTIVET ......................................................................... 54 

Medarbetarperspektivet i det balanserade styrkortet ......................................................... 54 

Kompetensförsörjning ..................................................................................................... 54 

Kompetensutveckling ...................................................................................................... 60 

Arbetsmiljö ..................................................................................................................... 61 

Sjukfrånvaro .................................................................................................................. 62 

Likabehandling ............................................................................................................... 63 

7. EKONOMIPERSPEKTIVET ................................................................................. 65 

Ekonomiperspektivet i det balanserade styrkortet ............................................................. 65 

Ekonomiskt resultat ........................................................................................................ 65 

Periodens intäktsutveckling ............................................................................................. 67 

Periodens kostnadsutveckling .......................................................................................... 70 

Eget kapital .................................................................................................................... 76 

Investeringar .................................................................................................................. 76 

Sjukhusets produktivitetsutveckling ................................................................................. 79 

8. BOKSLUTSDOKUMENT OCH NOTER ............................................................... 80 

10. REGIONFULLMÄKTIGES UPPDRAG ............................................................... 80

Bilageförteckning 



Bilaga 1 Uppföljning av regionfullmäktiges prioriterade mål 

Bilaga 2 Kvalitetsinventering per område 

Bilaga 3 Kvalitetsindikatorer Öppna jämförelser 

Bilaga 4 Vårdgarantiredovisning per område 

Bilaga 5 Ledtider akutmottagningarna per område 

Bilaga 6 Målrelaterad ersättning enligt VÖK 2011 

Bilaga 7 Kompletterande HSN och HSA redovisning 

Bilaga 8 Prestationsredovisning 

Bilaga 9 Miljöredovisning per område 

Bilaga 10 Säkerhetsredovisning 

Bilaga 11 Personalredovisning 

Bilaga 12 Resultaträkning Cognos Controller 

Bilaga 13 Ekonomiredovisning: Kompletterande information 

Bilaga 14 Ekonomiredovisning: Intäkter per HSN och landsting 

Bilaga 15 Bokslutsdokument och noter 

4 (80) 

Dnr 310-34/2012



1. SAMMANFATTNING OCH SLUTSATS 

Sammanfattning patientperspektivet 

5 (80) 

Dnr 310-34/2012 

En nationell patientundersökning genomfördes våren 2011. Enkät skickades ut till 16 000 patienter 

som besökt något av SUs mottagningar inom den somatiska, psykiatriska och barnsjukvården. 

Undersökningen visade att patienterna kände sig bemötta med respekt och på ett hänsynsfullt sätt. 

Resultatet redovisas som ett mått patientupplevd kvalitet (PUK-värde) som ger ett värde mellan 0 och 

100. Ju högre värde desto bättre är patientens upplevelse. Resultatet var för barnmottagningarna 95, de 

psykiatriska mottagningarna 85, och för de somatiska mottagningarna 92. 

Under 2011 beslutades att samtliga verksamheter inom SU ska ingå i någon av sjukhusets kommande 

fem kontaktpunkter. Kontaktpunkterna har tre huvudsakliga arbetsuppgifter remisshantering, 

tidbokning samt att via telefon ta hand om patienters förfrågningar. Kontaktpunkter bidrar till en 

säkrare och snabbare hantering av vårdprocessen. 

SU deltog i SKL:s årliga nationella punktprevalensmätning av vårdrelaterade infektioner (PPM-VRI). 

Prevalensen VRI i somatisk vård på SU var både vid vårens och höstens mätningar knappt 10 %, 

vilket var lägst i landet bland regionsjukhusen. 

Följsamheten till basala hygien- och klädregler är en av hörnstenarna för att minska förekomsten av 

vårdrelaterade infektioner (VRI). I december 2011 var följsamheten till basala hygienregler 94 % och 

följsamheten till klädregler 97 %, vilket var oförändrade höga nivå i jämförelse med föregående 

månad och samma period förra året. 

Antal registrerade avvikelser var 19 458 under 2011, vilket var 5896 (drygt 30 %) fler än 2010 

(13 562). Den positiva förändringen beror delvis på en ökning av typ av avvikelser som registreras, i 

enlighet med förändrade redovisningsrutiner. 

Risk- och händelseanalyser är viktiga verktyg för att förbättra patientsäkerheten. En riskanalys ska 

identifiera risker och leda till förebyggande åtgärder innan en negativ händelse inträffar. En 

händelseanalys är ett systematiskt arbetssätt att följa upp vad som förorsakat händelser eller incidenter 

när de har inträffat. 2011 genomfördes 43 riskanalyser (27 under 2010), respektive 165 

händelseanalyser (107 under 2010). 

I december publicerade SKL ”Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet 

2011”, som är den sjätte rapporten av jämförelser mellan landsting. Antalet indikatorer som publiceras 

var 173 och de ökar för varje år. De resultat som publicerades 2011 gäller vård utförd 2010 och 

tidigare. I 2011 års publikation fanns redovisning av 61 indikatorer på sjukhusnivå där SU var 

representerade. I 50 % av dessa var sjukhusets resultat lika med eller bättre än genomsnittet för riket, 

vilket var målet i det balanserade styrkortet.



Sammanfattning processperspektivet 

6 (80) 

Dnr 310-34/2012 

SUs totala utförda vård 2011 var 6,5 % över budget och 0,9 % högre än 2010 års utfall mätt enligt 

Västra Götalandsregionens sammanvägda produktionstal. Vården till patienter inom VGR var 1,2 % 

högre än föregående år. 

Det totala antalet patienter som väntat i mer än 90 dagar på förstabesök eller operation eller 

behandling var 1 949 i december 2011 vilket var 528 (21 %) färre jämfört med december 2010. 

Antalet patienter som väntat mer än 90 dagar på förstabesök var 773 i december 2011, vilket var 427 

(36 %) färre jämfört med december 2010. Måluppfyllelsen för förstabesök var 93 % i december 2011 

vilket var högre än i december 2010 (83 %). 

Antalet patienter som väntat mer än 90 dagar på behandling (alla behandlingar) var 1 176 i december 

2011, vilket var 101 (8 %) fler jämfört med december 2010. Måluppfyllelsen var 78 % i december 

2011 vilket var högre jämfört med december 2010 (74 %). 

För att regioner och landsting ska få ta del av regeringens s.k. kömiljard krävs att minst 70 % av 

regionens totala antal patienter varje månad får ett första besök respektive en behandling inom 60 

dagar. Redovisning sker månadsvis. SU uppnådde fastställt mål avseende förstabesök då 80 % av 

patienterna fick ett förstabesök inom 60 dagar. 65 % av patienterna erhöll operation/behandling inom 

60 dagar. 

Under 2011 besökte 182 207 patienter någon av SU:s akutmottagningar på Sahlgrenska sjukhuset, 

Östra sjukhuset, Mölndals sjukhus eller Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus. Det var 10 600 

(6 %) fler än 2010. Trots fler patienter var samtliga ledtider kortare 2011 än 2010. Tid till läkare var 

253 minuter för 90 % av patienterna vilket var 46 minuter kortare än 2010. Tid till triage var 24 

minuter för 90 % av patienterna, vilket var 2 minuter kortare än 2010 och total genomloppstid var 432 

minuter för 90 % av patienterna, 10 minuter kortare än 2010. 

Antalet sökande på akutmottagningarna inom SU var i december marginellt fler jämfört med 

november 2011 och 300 fler än i december 2010. Samtliga ledtider var kortare i december än i 

november. I jämförelse med december 2010 var både tid till triage och total genomloppstid något 

längre medan tid till läkare var 35 minuter kortare. 

Målet för tid till triage (TTT) 2011 är att 90 % av de sökande ska ha genomgått en första bedömning 

inom 10 minuter. 90 % av patienterna var i december bedömda inom 22 minuter vilket var en minut 

kortare än i november. I genomsnitt tog det åtta minuter (median fyra minuter) till en första 

bedömning. Tid till triage var tre minuter längre i december 2011 än i december 2010. 

Målet för tid till läkare (TTL) 2011 är att 90 % av patienterna ska ha träffat läkare inom 60 minuter. 

Tid till läkare var i december 242 minuter för 90:e percentilen, vilket var 9 minuter kortare än i 

november och 35 minuter kortare än i december 2010. I genomsnitt väntade patienterna 104 minuter 

på att få träffa läkare (median 63 minuter). 

Målet för total genomloppstid (TGT) 2011 är att 90 % av patienterna ska ha lämnat akuten inom 

4 timmar. Den totala genomloppstiden var i december 7 timmar och 8 minuter för 90:e percentilen, 

vilket var 10 minuter kortare än i november och 18 minuter längre än i december 2010. I genomsnitt 

var den totala genomloppstiden 3 timmar och 29 minuter (median 2 timmar och 56 minuter).



Sammanfattning FoUU-perspektivet 

7 (80) 

Dnr 310-34/2012 

Utveckling av forskningsstrategier och uppföljningsrutiner avseende forskningsinriktning och 

forskningsprojekt påbörjades på verksamhetsområdesnivå inom hela SU. 

Exempel på insatser som genomfördes i samarbete med Sahlgrenska akademin, och med syfte att 

säkerställa att forskning sker i enlighet med uppdrag, var tillsättningar av s.k. ST-forskarblock och 

AT-forskarblock, prova-på forskarmånader för AT-läkare och starta-upp bidrag till disputerade läkare. 

Under året tillsattes 40 AT-block varav 10 Forskar AT-block. 

Under 2011 tillhandahöll sjukhuset cirka 7 500 verksamhetsförlagda utbildningsveckor på grund- och 

avancerad nivå. 

Beslut fattades om normtal för verksamhetsförlagd utbildning inom SU. Detta innebär att 

verksamheter förbundit sig att ta emot ett visst antal sjuksköterskor under utbildning per anställd 

sjuksköterska eller vårdplats. 

Ett flertal strategiska utvecklingsprojekt genomfördes för att stärka forskningen inom primärvården, 

utveckla samarbetet med region Skåne inom hälsoekonomisk forskning, möjligheten att utnyttja den 

regionala projektdatabasen, samt införa styrtal inom klinisk forskning. 

Verksamheten vid sjukhusets HTA-centrum utvecklades positivt under 2011. Under året publicerades 

elva HTA-rapporter jämfört med sju under 2010. 

SU får gott betyg bland AT-läkarena och fick under 2011 en 7:e plats jämfört med 9:e plats 2010, och 

främst bland universitetssjukhusen, i den nationella AT-rankingen av 69 svenska sjukhus. 

Sammanfattning medarbetarperspektivet 

I december var 16 370 anställda vid sjukhuset, varav 1 019 var timanställda. Det var totalt 71 färre än 

året innan. Antalet tillsvidare- och timanställda minskade med 154 respektive 80. Antalet 

månadsanställda ökade med 9 under 2011 jämfört med 2010. I oktober infördes anställningstopp i 

syfte att nå ekonomisk balans. Efter beslutet om anställningsstopp har antalet anställda minskat med 

cirka 120 månadsanställda. Antalet anställda har minskat med drygt 600 eller 3,6 % sedan december 

2007. 

Till följd av det svåra rekryteringsläget inom vissa yrkeskategorier anlitade sjukhuset under 2011 

bemanningsföretag till en kostnad av 82,4 mnkr, vilket var 18 mnkr mer än föregående år. De 

yrkeskategorier som hyrdes in genom bemanningsföretag var huvudsakligen läkare inom psykiatri, 

radiologi och obstetrik. Läkare motsvarade 75,5 mnkr (92 %) av kostnaden. Under hösten användes 

inga bemanningsläkare inom ortopedi och anestesi. 

Sjukfrånvaron inklusive sjukersättning var 5,53 % 2011 vilket var något högre än föregående år. Hela 

ökningen förklaras av ökning inom den långa sjukfrånvaron över 60 dagar, som ökade med 0,10 

procentenheter medan den korta minskade med 0,04 procentenheter. Bland de flesta 

personalkategorierna ökade sjukfrånvaron något förutom bland läkarsekreterare och administrativ



8 (80) 

Dnr 310-34/2012 

personal. Under 2011 hade arbetet med sjukfrånvaron fortsatt fokus på att minska 

långtidssjukfrånvaron. Tidiga åtgärder och gemensamt arbetssätt i rehabiliterings- och 

omställningsprocessen är viktiga delar i detta arbete. 

Jämix, ett index baserat på ett antal jämställdhetsindikatorer, används för att mäta graden av 

jämställdhet inom Västra Götalandsregionen. Jämix-resultatet var 103 poäng 2011 jämfört med 90 

poäng 2010. 

Sammanfattning ekonomiperspektivet 

Det ekonomiska resultatet 2011 var 10,5 mnkr bättre än budget. Utfallet var minus 137, 3 mnkr att 

jämföra med det budgeterade resultatet (inkl användning av eget kapital) om minus 147,8 mnkr. 

Resultatet för år 2010 var + 33,9 mnkr. Det betyder också att SU haft en ekonomi i balans tre år i rad. 

I budget 2011 beviljades användning av eget kapital om 15,0 mnkr för arbete med patientsäkerhet och 

produktionsstyrning. I juni beslutade regionstyrelsen, efter ansökan från SUs styrelse, att SU fick 

ianspråkta resterande 132,8 mnkr av det egna kapitalet för köp av vård för att klara vårdgarantin. 

Sjukhuset köpte vård samt utförde produktion i egenregi för att klara vårdgarantin för 231 mnkr, varav 

133 mnkr finansierades med eget kapital. Eget kapital omfattande 15 mnkr användes för 

patientsäkerhet och produktionsstyrning enlighet med fastställd plan. 

Den samlade extra finansieringen för vårdgarantivård, köpt samt viss produktion i egen regi var 190,4 

mnkr. Detta innebär att finansiering inom egen ram men utanför budget var 40,2 mnkr.



2. VERKSAMHETENS ÖVERGRIPANDE UPPDRAG 

Verksamhetsidé 

9 (80) 

Dnr 310-34/2012 

Sahlgrenska Universitetssjukhuset (SU) finns till för patienterna och för att säkerställa hälsa och 

trygghet för boende och besökande i Västra Götalandsregionen. Vi finns även till för studerande och 

för att ta fram och implementera ny kunskap. Sahlgrenska Universitetssjukhusets uppdrag är att 

bedriva: 

- vård 

- forskning och utveckling 

- utbildning 

Vi bedriver länssjukvård för Göteborgsområdet, regionsjukvård för Västra sjukvårdsregionen, 

rikssjukvård för hela riket samt viss planerad vård för utländska patienter. Vi har ett nära samarbete 

med Sahlgrenska akademin för framgångsrik forskning, utveckling och utbildning. 

Vision 

Sahlgrenska Universitetssjukhuset ska bidra till ett gott liv för invånarna i Västra Götaland – för hälsa 

och trygghet i vardagen och för ett livskraftigt Västra Götaland. Det är alla verksamheters och alla 

medarbetares ansvar – oavsett roll, uppgift, uppdrag – att både se till den enskilda individens behov 

och till regioninvånarnas samlade behov. 

Vår vision är 

Sahlgrenska Universitetssjukhuset – sjukvård, forskning, utveckling och utbildning med högsta 

kvalitet 

Vårdens inriktning och omfattning 2011 

Socialstyrelsens föreskrift om ledningssystem för kvalitet i hälso- och sjukvården (”God Vård”, 

SOSFS 2011:09) är central i hela regionens hälso- och sjukvårdsarbete. SU ska på ett strukturerat sätt 

styra och leda verksamheten och bedriva god vård i enlighet med Socialstyrelsens föreskrift. I 

vårdöverenskommelsen med regionens hälso- och sjukvårdsnämnder för 2011 fastställs att hälso- och 

sjukvården vid SU ska vara kunskapsbaserad och ändamålsenlig, säker, patientfokuserad, effektiv, 

jämlik och att patienter ska få vård i rimlig tid. 

Sjukhusets uppdrag är att: 

- erbjuda länssjukvård till invånarna i delar av nämndområde 4, samt nämndområde 5, 7, 11 

och 12. 

- erbjuda regionsjukvård, dvs. högspecialiserad vård som samordnas med västra sjukvårdsregionen 

som upptagningsområde. 

- erbjuda rikssjukvård, dvs. högspecialiserad vård som samordnas med landet som 

upptagningsområde. 

- bedriva forskning, utbildning och utveckling. 

- utgöra sista utpost i regionens hälso- och sjukvårdssystem. 

I vårdöverenskommelsen regleras vårdvolymer för patienter från Västra Götalandsregionen, 

specificeras gemensamma utvecklingsfrågor och konkreta förändringar i SUs uppdrag. En särskild 

plan för uppföljning av vårdöverenskommelsen 2011 har fastställts och redovisning sker i följande 

avsnitt.



10 (80) 

Dnr 310-34/2012 

Utöver sjukhusets uppdrag enligt ovan erhåller sjukhuset även finansiering för ett antal särskilda 

uppdrag enligt regionfullmäktiges budget för 2011, från regionstyrelsen och från hälso- och 

sjukvårdsutskottet för vård av patienter i Västra Götalandsregionen. Uppdragen berör följande 

verksamheter: 

- förstärkt vårdkedja psykossjuka, Hisingen 

- utökad volym regional metadonvård 

- genomförande av ägaruppdrag för hjärt- respektive strokesjukvården. 

- utökad volym obesitaskirurgi 

- valfrihetsvården 

- rättspsykiatrisk vård 

- 

Sjukhuset har även fått viss utökad finansiering för 

- sjukhusanknuten hemsjukvård 

- ordnat införande av läkemedel och metoder, år 2 

- befolkningsförändringar, strukturella obalanser och delningseffekter 

Övriga förändringsposter i vårdöverenskommelse 2011 berör bland annat ekonomiska effekter av 

prioriteringsarbetet 2010 ändrad finansiering för AT-block och IT samt överföring av viss 

hjärtsjukvård till NU och SKaS. 

SU ansvarar sedan år 2010 för strålbehandlingsverksamheten som bedrivs vid Södra Älvsborgs 

sjukhus.


3. PATIENTPERSPEKTIVET 


Patientperspektivet i SUs balanserade styrkort 

Strategiska mål Styrtal Måltal 

2011 

SU uppfyller 

patientens/kundens 

behov och SU 

efterfrågar och 

överträffar 

patientens/kundens 

förväntningar 

Verksamheterna ska 

fokusera på patienternas 

och kundernas behov 

och önskemål samt hur 

dessa ska uppfyllas. Alla 

patienter och närstående 

är välinformerade och 

delaktiga i vården. De 

bemöts med värdighet, 

omtanke och respekt för 

vars och ens integritet. 

Vården vid SU håller 

hög kvalitet och 

bedrivs på ett tryggt 

och säkert sätt 

Varje patient ska ges rätt 

och säker vård och 

behandling i rätt tid. 

Vården ges på jämlika 

och jämställda villkor. 

⇒ Patienter som anser 

sig bemötta på ett 

respektfullt sätt 


att de varit delaktiga i 

planering av den egna 

vården 


att de fått individuellt 

anpassad information 

om hälsotillstånd, 

diagnos och metoder 

för undersökning, vård 

och behandling 

Antal områden/ 

verksamhetsområden 

som arbetar med 

patient/ närstående/ 

kunddialog i ledningsgrupp 

(eller 

motsvarande) 

Andel patienter med 

vårdrelaterade 

infektioner, sluten 

somatisk vård 

Andel patienter med 

vårdrelaterade 

infektioner, sluten 

psykiatrisk vård 

Mått i 

nationell 

patientenkät 

> 90 (viktat 

värde) 

11 (80) 

Resultat 

2008 

Nationell 

patientenkät 

Akutmottag 

48% 

Resultat 

2009 

Nationell 

patientenkät 

Slutenvård 

Nöjdhet 

83,7% 

Resultat 

2010 

Nationell 

patientenkät 

Slutenvård 

Bemötande 

Psykiatri 74 

Somatik 92 

Akutmott 86 

Delaktighet 

Psykiatri 58 

Somatik 77 

Akutmott 73 

Information 

Psykiatri 63 

Somatik 79 

Akutmott 71 

Dnr 310-34/2012 

Resultat 


Nationell 

patientenkät 

Öppenvård 

Bemötande 

Barn 95 

Psykiatri 85 

Somatik 92 

Akutmott 86 

Delaktighet 

Barn 84 

Psykiatri 68 

Somatik 79 

Akutmott 72 

Information 

Barn 85 

Psykiatri 70 

Somatik 81 

Akutmott 74 

100 % av VO Ej aktuellt Nytt 2010 43% 66 % 

(33 av 50) 

≤ 8 % 7% 8% Vår 9,7 % 

Höst 11,2 % 

≤ 2 % 

Ej aktuellt 

Not: Resultaten av patientenkäten redovisas i form av PUK-värden 

Ej aktuellt Ej aktuellt 

Vår 9,9 % 

Höst 10,0 % 

Vår 2,6 % 

Höst 2,3 %

Patientbemötande 



12 (80) 

Dnr 310-34/2012 

Patienter och anhöriga ska bemötas med värdighet och respekt. Ett bra patientbemötande utgör en del 

av sjukhusets värdegrund. Som ett led i arbetet med att förbättra patientbemötandet används metoden 

”patient, anhörig i ledningsgrupp”. Metoden innebär ett strukturerat samtal där en patient eller en 

anhörig får berätta om sina upplevelser av vården och bemötandet, med efterföljande diskussion och 

förslag på åtgärder. Under 2011 genomförde 66 % av verksamhetsområdena metodiken i 

ledningsgruppen. Metoden är mycket effektiv. Mötet med patient eller anhörig i ledningsgruppen 

upplevs som mycket kraftfull och leder alltid till konkreta förbättringar. Alla berörda verksamheter för 

även löpande en dialog med brukarorganisationer. 

Bemötandefrågor är i fokus för verksamhetsområdenas arbete med kvalitetsutveckling och 

patientsäkerhet. Sjukhusövergripande och verksamhetsnära utbildning gällande den nya 

patientsäkerhetslagen genomfördes under året, varvid bemötandefrågor och patienters delaktighet och 

rätt till information betonats. 

Sjukhusets utvecklingsarbete drivs utifrån ett samlat perspektiv som bygger på alla människors lika 

värde och rättigheter, och på principen om att jämlikt bemöta och behandla alla människor. 

Patienternas upplevelser av vården följs upp regelbundet. Patientens upplevelse av bemötandet utgör 

ett viktigt underlag i arbetet med jämlikhet, jämställdhet och mångfald. Genomförda 

patientundersökningar visar att patienterna upplever sig väl bemötta såväl inom sluten som inom 

öppen vård, inklusive akutmottagningarna. I den nationella patientenkäten 2011 låg SU över 

riksgenomsnittet i patientnöjdhet avseende bemötande. Resultat av patientenkäten analyseras på varje 

vårdenhet och ligger där till grund för handlingsplaner och genomförande av förbättringsåtgärder. För 

mer detaljerad information, se följande avsnitt. 

Patientenkät öppenvård 

Under våren 2011 genomfördes en nationell patientundersökning. Cirka 16 000 enkäter skickades ut 

till de patienter som besökt någon av SUs mottagningar inom den somatiska, psykiatriska och 

barnsjukvården. Patienterna ombads bedöma erfarenhet av bemötande, förtroende, delaktighet, 

information och tillgänglighet. 

Resultatet presenterades som ett mått patientupplevd kvalitet (PUK-värde), vilket är ett 

sammanfattande mått som ger ett värde mellan 0 och 100. Ju högre värde desto bättre är patientens 

upplevelse. 

Patienterna kände att de blev bemötta med respekt och på ett hänsynsfullt sätt. Värdet för denna fråga 

var för barnmottagningarna 95, de psykiatriska mottagningarna 85 och somatiska mottagningarna 92. 

Motsvarande värden för hela Västra Götaland och för Sverige redovisas i nedanstående tabell och 

diagram. 

Tabell 1: Resultat genomförd patientenkät avseende öppenvården, 2011 

Barnmottagningar Psykiatriska 

mottagningar 

SU 95 85 92 

VGR 94 85 93 

Sverige 94 85 93 

Somatiska 

mottagningar 

Barnmottagningarna fick höga poäng även när det gällde förtroende för vårdpersonalen och många 

rekommenderade mottagningen till andra. Patienter som besökte psykiatriska mottagningar visade 

högt förtroende för sin behandlare. Lägre värde fick mottagningarnas tillgänglighet. Också de



13 (80) 

Dnr 310-34/2012 

somatiska mottagningarna fick goda omdömen när det gäller förtroende för vårdpersonal. Lägst värde 

fick mottagningarna när det gäller tillgänglighet och delaktighet. 

Diagram 1: Redovisning av resultat från den nationella patientenkätmätningen på mottagningar 

under år 2011 

Bemötande 

Delaktighet 

Information 

Barn Somatik Psykiatri 

Tillgänglighet 

Patienternas erfarenheter av och synpunkter på vården är viktiga för förbättrings- och 

utvecklingsarbetet. I samband med att mätresultaten redovisades genomfördes workshops för 

personalen för att visa hur man kan arbeta med resultatet av enkäten. Därefter har handlingsplaner för 

att förbättra vården upprättats. 

Patientenkät akutmottagning 

Under hösten 2010 skickades den nationella patientenkäten ut till drygt 2 300 patienter som besökt 

någon av sjukhusets akutmottagningar. Resultatet redovisades under våren 2011. 

Resultatet presenterades, liksom för öppenvården, i form av ett mått för patientupplevd kvalitet (PUKvärde). 

Variabeln bemötande fick värdet 86. Variabeln förtroende för personalen fick värdet 83. 

Motsvarande värde för hela Västra Götaland var bemötande 88, förtroende 84 och för Sverige 88 

respektive 85. 

Tabell 2: Resultat genomförd patientenkät avseende akutmottagningar 2011 

Bemötande Förtroende 

SU 86 83 

VGR 88 84 

Sverige 88 85 

Förtroende 

Upplevd nytta 

Rekommendera 

Resultaten om patienterna kunde rekommendera sjukhuset till andra låg på motsvarande nivåer. 

Enkätresultatet visar också att patienterna upplevde sig ha haft nytta av vården och känt förtroende för 

personalen. Väntetiden på akutmottagningen fick lägst värde i enkäten. 

100 

90 

80 

70 

60 

50 

40 

30 

20 

10 

0



Diagram 2: Redovisning av jämförande resultat från den nationella patientenkätmätningen på 

akutmottagningar under åren 2009 och 2010. 

Bemötande 

Delaktighet 

Information 

14 (80) 

Dnr 310-34/2012 

Svaren uppvisar ungefär samma mönster som 2010 års mätning. Frågor om bemötande, förtroende och 

viljan att rekommendera fick högst värde. Tre förbättringsområden identifierades: ”öka 

tillgängligheten”, ”öka patienternas möjligheter till delaktighet” och ”förbättra informationen”. 

Akutmottagningarna arbetade med resultaten och upprättade handlingsplaner för att förbättra vården, 

bland annat för att förbättra patientinformationen. 

Insatser för kommunikation 

Tillgången till skriftlig information riktad till patienter och närstående med annat modersmål än 

svenska är ett väsentligt förbättringsområde. I genomförda patientenkäter framkom att insatserna 

behöver öka för att förbättra informationen till patienterna både före, under och efter vårdtillfället. 

Under året påbörjades arbetet för standardisering av översatt informationsmaterial på olika språk. 

Arbetet fortsätter under 2012. 

Patientinformation 

År 2009 År 2010 


Förtroende 

Upplevd nytta 

Rekommendera 

Patientkallelser 

Under året pågick ett omfattande arbete för att förbättra brev och dokumentation till patienter, 

myndigheter och andra organisationer. Målsättningen är att dokumentens innehåll, språk och utseende 

ska vara enhetliga, och vara utformade så att regionens eBrev-tjänst kan användas. Arbetet är 

omfattande och beräknas pågå större delen av 2012. 

En SU-gemensam arbetsgrupp har i uppdrag att standardisera informationen på akutmottagningarna. 

Under hösten 2011 utvecklades en s.k. väntometer som informerar patienterna om hur många som 

väntar på läkare respektive väntar totalt. Personalen får via väntometern information om antal 

väntande till läkare och totalt inom respektive triagefärg. 

Patientinformation på andra språk 

Information görs tillgänglig för alla patienter och närstående genom att informationsmaterial tas fram 

på olika språk. Inom barnsjukvården har särskild webbaserad information tagits fram för barn och 

föräldrar och närstående (DUNDER). 

Under året infördes en ny rutin för att säkerställa att tolk är närvarande vid samtal och besök där detta 

behövs. Avvikelserapport ska skrivas om tolk saknas. Ett speciellt åtgärdsprogram för patienter som 

behöver tolk på An,/Op7IVA har startat under året. 

100 

90 

80 

70 

60 

50 

40 

30 

20 

10 

0 

Patientupplevd kvalitet



Tillgänglighet via webb och telefoni 

15 (80) 

Dnr 310-34/2012 

Mina Vårdkontakter 

Den webbaserade tjänsten Mina Vårdkontakter finns på samtliga öppenvårdsmottagningar. För att 

uppmärksamma SUs medarbetare om fördelarna med webbtjänsten anordnades informationsmöten på 

Mölndal, Sahlgrenska och Östra. Områdessamordnarna bjöd in till en fördjupad information om 

tjänster och möjligheter med Mina Vårdkontakter. 

Ett nytt informationsmaterial riktat till patienter togs fram och samtliga affischer i mottagningarnas 

väntrum byttes ut. 

Statistiktjänsten fungerade inte tillfredsställande under större delen av 2011 men mer tillförlitliga 

uppgifter kunde levereras under årets senare del. Antalet ärenden uppgick till i genomsnitt 800 per 

månad gemensamt för alla öppenvårdsmottagningar med stor variation i vilken utsträckning 

patienterna använde tjänsten. 

Kontaktpunkter 

Kontaktpunkterna har huvudsakligen tre arbetsuppgifter: att via telefon ta hand om patienters ärenden; 

remisshantering och tidbokning. Dessa uppgifter bidrar till en effektivisering av vårdprocessen. 

Under 2011 beslutades att samtliga verksamheter inom SU ska ingå i någon av sjukhusets kommande 

fem kontaktpunkter. Beslutet innebar att nuvarande kontaktpunkter behöver genomföra vissa 

förändringsarbeten och i vissa fall slås samman och sammanslagning av kontaktpunkterna för 

ortopedi- och ögon påbörjades. Under 2011 genomfördes en teknisk och funktionell översyn av såväl 

ärendehanteringssystemet som telefonin för att kvalitetssäkra systemen för ett breddinförande. I 

beslutet ingår också en centraliserad verksamhet med en SU-gemensam adress för remisser till och 

inom sjukhuset. Arbete påbörjades inom psykiatri och på barnsjukhuset för att under 2012 etablera 

kontaktpunkter. 

Tidbokning på webben 

Förberedelser för att införa tidbokning på webben genomfördes under året. Verksamheten för 

Lungmedicin och allergologi kommer 2012 att vara pilotprojekt för tidbokning på webben, som 

utvecklas i samarbete med den regionala Vårdportalen. Pilotprojektet påbörjas våren 2012. 

Call-back 

Öppenvården inom verksamhetsområde reumatologi införde ett call-backsystem (TeleQ) , en 

avancerad telefonsvararfunktion, under våren 2011. Före införandet av TeleQ uppgav 49 % av 

patienter eller anhöriga att man kom fram på telefon direkt och 59 % var nöjda med tillgängligheten. 

Utvärderingen tre månader efter införandet visade att uppgav 64 % att kom fram direkt på telefon och 

84 % var nöjda med tillgängligheten. Endast två verksamheter inom sjukhuset använde TeleQ under 

2011. Regionens inköpsorganisation är vidtalad att genomföra en ny upphandling så att systemet kan 

införas för alla verksamheter som inte är anslutna till en kontaktpunkt. 

Frågetjänst 

I samarbete med den regionala Vårdportalen pågick ett utvecklingsarbete på Urologen för att utveckla 

en frågetjänst för patienter och medborgare på SUs externa hemsida. Vanliga frågor och svar ska 

finnas tillgängliga på verksamhetens hemsida. Nya frågor som inkommer tas om hand och svaret 

publiceras på hemsidan.

Klagomålshantering 



16 (80) 

Dnr 310-34/2012 

Klagomålshanteringen är en viktig del av samspelet med patienter och närstående. Den bidrar till 

patienters och närståendes delaktighet och ger underlag för förbättringar. Troligen föreligger en 

underrapportering av klagomål, varför det är positivt om antalet avvikelser ökar. 

Inkomna klagomål registreras i det regiongemensamma avvikelsehanteringssystemet. Det har varit i 

bruk drygt ett år och har under tiden varit behäftat med en del startproblem, bl.a. har det varit svårt få 

ut statistik. Tillgänglig statistik visar att 1 224 patientklagomål registrerades under 2011 (859 

föregående år). 

Patientnämndens kansli i Göteborg tog 2011 emot 993 ärenden gällande SU (868 föregående år). 

Sjukhusets representanter förde en diskussion med patientnämndens kansli i Göteborg angående frågor 

och avvikelser av betydelse för patienterna. Träffarna har utmynnat i chefläkarkontakter med berörda 

verksamheter. 

Även verksamheterna själva träffade vid behov patientnämnderna för att bidra till arbetet med att 

minska antalet klagomål. 

Jämställd och jämlik vård 

Tillgången till medicinsk behandling, en god omvårdnad, tilldelningen av vårdresurser, säkerhet, 

tillgänglighet till mottagningar och personalens bemötande av patienter ska vara jämlik. 

Diskriminering på grund av kön, etnisk bakgrund, religion, förmåga att kommunicera, härkomst, klass, 

sexuell tillhörighet eller ålder ska inte förekomma. 

Sjukvård som baseras på bästa tillgängliga kunskap, med tillgång till sjukhusgemensamma 

kunskapsunderlag innebär goda förutsättningar för att patienter får ett enhetligt och icke 

diskriminerande omhändertagande. Ett målmedvetet arbete för att säkra en kunskapsbaserad vård är 

därför en viktig åtgärd i arbetet för att göra vården jämlik. 

Sjukhuset deltar i regionala nätverk för kunskapsbaserad vård och jämlik vård och samarbetar med 

regionens Kunskapscentrum för jämställd vård. 

Spridning av verksamheternas förbättringsarbete inom kunskapsbaserad och jämlik vård sker 

kontinuerligt, bland annat i samband med sjukhusets kvalitetsdagar. 

Vårdens resultat redovisas alltid fördelat per kön, vilket möjliggör analyser av resultaten med ett 

jämställdhetsperspektiv. Det är även möjligt att genomföra analyser av patienternas vårdutnyttjande i 

förhållande till geografiska parametrar (t.ex. bostadsort) genomförs för att säkerställa att lika vård 

erbjuds patienterna, oavsett upptagningsområde.

Jämlik vård 



17 (80) 

Dnr 310-34/2012 

Omfattande insatser genomförs löpande för att säkerställa jämlik vård, och att diskriminering inte 

förekommer. Exempel på insatser som genomfördes under 2011: 

- Ökat användande av checklistor som säkerställer ett standardiserat och därmed jämlikt 

omhändertagande av patienter. Exempel på nya checklistor som införts under 2011 är checklista 

för information inför hemgång och checklista för direktinläggning på vårdavdelning. 

- RETTS triageringsverktyg för akutmottagningar, ambulanssjukvård och vissa avdelningar då 

direktintag från ambulans görs, säkrar ett standardiserat och jämlikt initialt omhändertagande av 

akutsökande patienter. 

- Likabehandlingsplaner för patienter används inom flera vårdenheter och utgör underlag för arbetet 

med att motverka diskriminering. 

- Analys av kvalitetsregister utifrån kommun-/stadsdelstillhörighet för att kartlägga skillnader 

relaterade till bostadsområde och geografiskt området. 

- Gruppträning och etablering av kontaktnät för att motivera patienter till fortsatt träning efter 

behandlingsperioden med särskild inriktning på könsskillnader och skillnader i synsätt beroende 

på nationalitet. 

- Anpassning av mottagningsverksamhet för barn inom enheter som huvudsakligen vårdar vuxna 

patienter. 

- Diskussioner om arbetssätt och prioriteringar för att skapa ökad jämlikhet vilket bland annat lett 

till remissmöten med gemensam prioritering inom kuratorsverksamheten. 

SU fortsatte implementeringen av ”Handlingsplan om akut och omedelbart nödvändig vård för 

asylsökande och gömda flyktingar”. Handlingsplanen uppdaterades under året. Personalutbildningar 

genomfördes efter behov och förfrågan vid samtliga tre sjukhus och för de flesta yrkeskategorier. 

Jämställd vård 

Inom olika verksamhetsområden pågick aktiviteter för att säkerställa att diskriminering på grund av 

kön inte förekommer. Exempel på dylika aktiviteter är: 

- Analys av kvalitetsmått från kvalitetsregister uppdelat på kön. Härigenom kan könsskillnader 

analyseras avseende vård och behandling liksom skillnader i vård och behandling som erbjuds på 

olika enheter. Exempel på nya könsuppdelade mått 2011 är HbA1c hos pojkar och flickor med 

diabetes och väntetider på barnakuten. 

- Könsspecifik patientinformation har gjorts mer ändamålsenlig, till exempel information relaterad 

till fertilitetsönskemål i samband med olika behandlingar för kvinnor och män. 

- Jämställdhetsgrupper arbetar strategiskt med jämställdhetsfrågor och deltar bl.a. i diskussioner på 

APT. En särskild projektgrupp är drivande i jämställdhetsarbetet inom geriatrisk vård på 

Sahlgrenska sjukhuset. 

- Flera verksamheter har samarbete med regionens Kunskapscentrum för jämställd vård för att driva 

riktade projekt för ökad jämställdhet, bl.a. inom strokesjukvården och rehabiliteringsmedicin. Vid 

akut- och olycksfallsmottagningen, Sahlgrenska har ett projekt initierats för att tillgodose behov av 

samtalsstöd hos kurator för unga patienter som råkat ut för trauma eftersom statistiken visar att 

denna grupp i liten omfattning tackar jag till erbjudande om samtalsstöd. 

- En plan för jämställt omhändertagande av närstående utarbetades inom palliativa enheten.

Funktionshinder 



18 (80) 

Dnr 310-34/2012 

Bemötande av patienter med funktionshinder uppmärksammas kontinuerligt och regionens 

utbildningsmaterial ”Tänkte inte på det” utgör här ett stöd i den lokala utbildningen. 

Inom ramen för regionens Arbetsmarknadsnodsprojekt genomfördes följande insatser: 

- 28 praktikplatser för personer med funktionsnedsättning har tagits fram, varav 22 var aktuella vid 

årsskiftet 

- 18 personer med funktionsnedsättning har praktiserat under 2011, totalt har 24 praktiserat sedan 

projektstarten 

- 8 personer har fått anställning med lönebidrag under 2011, totalt har 12 personer fått sådan 

anställning sedan projektstarten. 

Patientsäkerhetsarbetet 

Nationell satsning för patientsäkerhet 

Statens och Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) överenskommelse om prestationsbaserad 

ersättning för patientsäkerhetsarbete i enlighet med den nya patientsäkerhetslagen (2010:659), trädde i 

kraft den 1 januari 2011. För SU innebar detta bland annat ett krav att upprätta en 

patientsäkerhetsberättelse för 2010, vilken redovisades i början av 2011. De till grundkraven kopplade 

prestationsersatta indikatorerna var att mäta patientsäkerhetskultur och genomföra 

punktprevalensmätningar (PPM) i följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler (PPM-BHK) 

samt PPM-trycksår och att verka för minskad antibiotikaförskrivning inom öppenvården. 

SUs deltagarantal i patientsäkerhetsenkäten var tillräckligt för att uppnå uppsatt mål. Resultatet har 

medfört att deltagande verksamhetsområdena upprättade handlingsplaner för att uppnå förbättringar. 

Motsvarande planer upprättades även på områdes- och SU-nivå. 

I den nationella PPM-BHK hade SU ett 90 % deltagande bland somatiska avdelningar. Följsamheten 

inom SU till BHK var 77 %, (riket 65 %). Siffran skall tolkas så att följsamheten för 77 % av 

deltagarna var helt korrekt; för övriga deltagare kan enstaka brister i följsamheten ha identifierats. 

Följsamheten till klädregler var 96 % (riket 89 %). Följsamheten till måttet ”avsaknad av klockor och 

ringar” var 96 % (riket 93 %). 

I PPM-trycksår hade SU ett exceptionellt högt deltagande då samtliga slutenvårdsavdelningar deltog. 

Trycksår inom SU var totalt sett 16,5% och nationellt 17 %. 

Andel trycksåren per kategori redovisas i nedanstående tabell, vilken visar att andelen trycksår i 

huvudsak var av lindrig art. 

Tabell 3: Resultat av PPM-mätning avseende trycksår hösten 2011 

Kategori 1: hudrodnad 9 % 

Kategori 2: blåsbildning 4 % 

Kategori 3: sår 3 % 

Kategori 4: djupa sår 1,6 % 

SU-totalt 16,5% 

SU minskade inte sin antibiotikaförskrivning inom öppenvården, men det gjorde å andra sidan bara ett 

landsting i Sverige. Tillförlitlig mätmetodik finns för tillfället inte tillgänglig på sjukhusnivå.



19 (80) 

Dnr 310-34/2012 

Checklista för säker kirurgi 

WHO:s checklista för kirurgi används i alla verksamheter som utför undersökningar och behandlingar 

där checklistan är applicerbar och vid alla operationsavdelningar och resultatet följs upp kvartalsvis. 

Rutinbeskrivningar 

Patientsäkerhetsarbete kräver tydliga, kända och lätt tillgängliga rutinbeskrivningar. Ett arbete för att 

begränsa antalet rutiner och vårdprogram startades för att i så stor utsträckning som möjligt använda 

de nationellt och regionalt framtagna. Därefter skall rutiner läggas in i ett nytt 

dokumenthanteringssystem och finnas tillgängligt på sjukhusets intranät. Arbetet har krävt omfattande 

förberedelser under hela året. 

Avvikelsehantering 

En stor andel av de registrerade avvikelserna rör bristande remisshantering. Med anledning av detta 

genomfördes ett omfattande arbete för att förbättra remisshanteringen. 

Många avvikelser i vården beror på kommunikationsbrister. På Drottning Silvias barn- och 

ungdomssjukhus genomfördes under hösten en pilot i användandet av kommunikationsverktyget 

SBAR (Situation, Bakgrund, Aktuellt och Rekommendation). Metoden ska breddinföras på SU under 

2012. 

Patientsäkerhetslagen 

Med anledning av den nya patientsäkerhetslagen (SFS 2010:659) och de nya föreskrifterna och 

allmänna råd (SOSFS 2011:9) om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete, som trädde i kraft 

1 januari 2011 respektive 1 januari 2012 genomfördes särskilda utbildningsinsatser för att sprida 

kännedom om lagarna. För nya medarbetare, AT-läkare och nya chefer genomfördes också ett antal 

utbildningar i patientsäkerhet. 

Vårdskador 

Vårdskademätningar genom strukturerad journalgranskning med metoden Global trigger tool (GTT) 

har genomförts på SU sedan 2009. Metoden har successivt spridits och är idag etablerad inom 13 

verksamhetsområden. GTT används med fokus på identifiering av vårdskador som inträffat under 

studerade vårdtillfällen. Identifierade vårdskador sammanställs till verksamhetsspecifika 

vårdskademönster som utgör underlag för riktade förbättringsåtgärder för att minska vårdskador. I 

bedömningsarbetet är inriktningen att även inkludera skador där undvikbarheten är tveksam (orsaken 

till skadan kan vara påverkbar) för att skapa ett stort underlag för det lokala förbättringsarbetet. 

Betydelsen av chefernas engagemang och förankring hos medarbetarna liksom vårdskademätningens 

betydelse för patientsäkerhetskulturen har betonats i spridningsarbetet. 

Under 2011 genomfördes ett riktat SU-övergripande projekt där multiprofessionella granskningsteam 

från sex verksamhetsområden (gynekologi, ortopedi, infektion, transplantation, lungmedicin- och 

allergologi och medicin, Sahlgrenska) utbildats och handletts i vårdskademätning med GTT. Projektet 

startade hösten 2010 och avslutades efter 12 månader med rapportering av verksamhetsspecifika 

skademönster och förbättringsåtgärder. 

Exempel på förbättringsåtgärder som infördes är en ny mobiliseringsplan och särskilda 

kompressionsstrumpor för att förebygga tromboser hos patienter som genomgår vissa gynekologiska 

operationer och förändring av antibiotikaregim för att minska antibiotikaorsakad gastroenterit. Ingen 

verksamhet kunde under 2011 redovisa resultat som visar förändring i andel vårdskador över tid efter 

att riktade åtgärder relaterade till tidigare vårdskademätning vidtagits.

Vårdrelaterade infektioner 



20 (80) 

Dnr 310-34/2012 

SU deltog i SKL:s årliga nationella punktprevalensmätning av vårdrelaterade infektioner (PPM-VRI). 

Prevalensen VRI i somatisk vård på SU var både vid vårens och höstens mätningar knappt 10 %, 

vilket är lägst i landet bland regionsjukhusen. Någon tydlig minskning i antalet VRI inom SU ses inte. 

Tabell 4: Andel vårdrelaterade infektioner vid SU 2009-2011 

Vårdtyp 

Våren 

2009 

Hösten 

2009 

Våren 

2010 

Hösten 

2010 

Våren 


Hösten 


Somatik 9,7 8,7 11,5 11,2 9,9 10 

Psykiatri 1,4 1,9 1,2 1,7 2,6 2,3 

SU totalt 8,1 7,3 9,5 9,3 8,4 8,4 

WHO:s globala kampanjdag ”Clean hands” den 5 maj, om vikten av god handhygien på sjukhus, 

uppmärksammades även i år. 

I det nationella projektet ”Infektionsverktyget” utsågs regionen till ett av två pilotlandsting i landet 

med SUs kirurgverksamheter som deltagande. Projektet syftar till att utveckla och testa ett IT-stöd för 

kontinuerlig registrering och återkoppling av VRI och uppföljning av antibiotikaanvändning kopplat 

till diagnos. Piloten startade i slutet av året och beräknas pågå till och med april 2012. 

Omfattande revidering av direktiven rörande MRSA, VRE och gastroenterit genomfördes under året 

och följdes av omfattande informations- och utbildningsinsatser på hela sjukhuset. Ett nytt PM om 

personalinfektioner färdigställdes och publicerades. 

Återkommande utbildningar i vårdhygien för personal inom SU genomfördes med stort deltagande. 

Även i övrigt gjordes stora riktade utbildningsinsatser, bland annat inom neonatologin. 

SU har beslutat delta i PROHIBIT, ett EU-projekt som ska studera organisation och vårdhygieniskt 

arbete i europeiska länder. Deltagandet består i att besvara frågeformulär sjukhusövergripande, samt 

på enstaka avdelningar inom intensivvård, kirurgi/operation och medicin. 

Epidemiologiskt och utbrottsmässigt var 2011 lugnare jämfört med föregående år. Inga nya stora 

epidemier och få sjukhusrelaterade utbrott med smittspridning av bakterier förekom. Antalet fynd av 

ESBL-bildande (multiresistenta) tarmbakterier i både sluten och öppen vård fortsätter dock att öka, 

men ökningstakten var lägre. En oroande ökning av andelen E.coli som bildar ESBL i urinodlingar ses 

också och andelen är högre i prov från sluten vård än i öppen vård. Calici-utbrotten var något färre och 

mindre omfattande än under 2010, men ändå betydande under första halvåret. 

Följsamhet till basala kläd- och hygienregler 

Alla enheter inom SU arbetar systematiskt för att basala hygien- och klädregler följs enligt sjukhusets 

direktiv. Följsamheten följs upp genom månatliga mätningar. Följsamheten till basala hygien- och 

klädregler är en av hörnstenarna för att minska förekomsten av vårdrelaterade infektioner (VRI). 

I december 2011 var följsamheten till basala hygienregler 94 % jämfört med 95 % i november (95 % 

december 2010). Följsamheten till klädreglerna var 97 % i december 2011, jämfört med 97 % i 

november (96 % december 2010). 

I genomsnitt var följsamheten till hygienreglerna 94 % 2011 jämfört med 93 % 2010 och 97 % till 

klädreglerna jämfört med 95 % 2010. Rapporteringsfrekvensen var i december 2011 99 % jämfört 

med 96 % i november (95 % december 2010). Medelvärdet för rapporteringsfrekvensen 2011 var 

95 % jämfört med 93 % 2010.



Diagram 3: Följsamhet till basala hygien- och klädregler vid SU. Resultat 2010-2011 

100% 

90% 

80% 

70% 

60% 

50% 

40% 

30% 

20% 

10% 

0% 

21 (80) 

Dnr 310-34/2012 

Särskilda insatser för att öka medarbetarnas kunskaper i hygienfrågor genomförs löpande. Sjukhusets 

elektroniska hygienkörkort har breddinförts och kompletterats med möjligheten för chefer att följa upp 

insatsen. 

Vårdplatsbeläggning 

Följsamhet till basala hygien- och klädregler SU totalt 

jan-10 

feb-10 

mar-10 

apr-10 

maj-10 

jun-10 

jul-10 

aug-10 

sep-10 

okt-10 

nov-10 

dec-10 

jan-11 

feb-11 

mar-11 

apr-11 

maj-11 

jun-11 

jul-11 

aug-11 

sep-11 

okt-11 

nov-11 

dec-11 

Basala hygienregler 

Klädregler 

Under 2011 varierade vårdplatsbeläggningen mellan 89 % (april) och 97 % (juli). Variationen i 

vårdplatsbeläggning förklaras av variationen i medelvårdtid och antal inläggningar. I januari var 

beläggningen hög, vilket förklaras av ett högt antal inläggningar inom flera medicinska verksamheter 

och hög belastning inom An/Op/IVA med påverkan på operationsprogram. Under perioden juni till 

augusti var vårdplatsbeläggningen likaledes hög (94-97 %) vilket förklaras av reduktionen av antalet 

disponibla vårdplatser under semesterperioden. Den högsta vårdplatsbeläggningen inföll i juli vilket 

ledde till att sommarstängda vårdplatser tillfälligt fick öppnas enligt särskild handlingsplan för att 

möta behovet. Övriga månader varierade vårdplatsbeläggningen huvudsakligen mellan 90 % och 92 

%. Vårdplatsbeläggningen bör inte överskrida 90 % i snitt över en period eftersom flexibilitet och 

beredskap då kan begränsas vilket kan innebära risker ur patientsäkerhets-, och arbetsmiljösynpunkt.



Diagram 4: Vårdplatsbeläggning vid SU. Avser perioden januari 2011- december 2011 

Procent 

98,0% 

96,0% 

94,0% 

92,0% 

90,0% 

88,0% 

86,0% 

84,0% 

95,3% 

91,6% 92,1% 

89,4% 

93,1% 

94,0% 

96,9% 

Antal utlokaliserade patienter 

94,8% 

22 (80) 

Dnr 310-34/2012 

En utlokaliserad patient vårdas på vårdplats utanför ansvarigt verksamhetsområde, som lånat en 

vårdplats av ett annat verksamhetsområde. Ansvaret för patienten, avseende medicinsk vård och 

genomförande av läkarronder, finns kvar på den verksamhet som lånar vårdplatsen. Målsättningen är 

att minska antalet utlokaliserade patienter. 

Under 2011 var trenden ett minskande antal utlokaliserade patienter. Under sommarmånaderna var 

antalet utlokaliserade större än månaderna före och efter vilket sannolikt sammanhänger med en högre 

vårdplatsbeläggning under perioden. 

Diagram 5: Antal utlokaliserade patienter vid SU. Avser perioden januari 2011-december 2011 

Antal lånade 

250 

200 

150 

100 

50 

0 

90,6% 

92,2% 

91,4% 

90,6% 

Januari Mars Maj Juli 

Månad 

September November 

206 

144 

164 

103 

127 

137 

122 

104 

64 

Not: Värdet på utlokaliserade patienter överskattar det faktiska antalet utlokaliserade patienter. Det systematiska felet är 

konstant över tid varför det finns ett värde att följa. Det är därmed möjligt att analysera variationer över tid. Se rapportens bilagor 

för mer detaljerad information. 

85 

73 70 

Jan Feb Mar Apr Maj Juni Juli Aug Sep Okt Nov Dec 

Datum



Antal registrerade avvikelserapporter per årsarbetare 

23 (80) 

Dnr 310-34/2012 

Under 2010 infördes ett nytt regiongemensamt avvikelsesystem. Detta innebär en förändring i typen 

av avvikelser som registrerats under 2011. Utfallet 2011 inkluderar även avvikelser gällande arbets- 

och personskador, miljö och allmän säkerhet, varför antalet registrerade avvikelser är väsentligt större 

jämfört med tidigare år. En detaljerad analys av årets resultat i jämförelse med tidigare år är därmed 

inte möjlig. 

Tabell 5: Antal avvikelserapporter registrerade i MedControl 2008-2011 

Indikator 1 Utfall 2011 Utfall 2010 Utfall 2009 Utfall 2008 

Antal registrerade avvikelserapporter totalt. Utfallet 

2011 är inklusive avvikelser gällande arbets- och 

personskador, miljö och allmän säkerhet. 

19 458 13 562 12 629 9 783 

Av dessa 19 458 registrerade avvikelser gällde: 

- 5 301 organisation, regler och resurser 

- 4 540 vård och behandling, 1 106 utrustning/produkt 

- 620 arbets-/personskador 

- 468 allmän säkerhet 

- 337 bemötande 

- 260 IT/informationssäkerhet 

- 60 miljö 

6 766 avvikelser är ännu inte färdigbehandlade och kategoriserade. Av det totala antalet har 1 

224registrerats som klagomål från patient, närstående eller annan. 

Antalet avvikelser där rapportören angivit att en vårdskada kunnat inträffa var 10 347. Av dessa gällde 

3 769 kvinnor och 3 931 män. I resten av rapporterna har man inte angivit kön. Antalet avvikelser där 

rapportören angivit att en vårdskada har inträffat var 1 330, 640 gällde kvinnor och 690 män. 

Antal registrerade avvikelserapporter om försörjning och funktion 

av medicintekniska produkter 

Antalet avvikelser som har bedömts av enheten för Medicinsk teknik var 997. I 31 fall har enheten 

startat en utredning. Ingen av dessa ledde till en lex Maria-anmälan. En ökning kan noteras av antalet 

rapporter gällande medicintekniska produkter sedan införandet av det nya 

avvikelsehanteringssystemet. En stor del av dessa är "felrapporteringar" som inte kräver en 

medicinteknisk utredning. En annan orsak till ökningen är att antalet medicintekniska produkter har 

ökat. Antalet ärenden som kräver en medicinteknisk utredning har inte ökat. 

Tabell 6: Antal avvikelserapporter avseende försörjning och funktion av medicintekniska rapporter 

registrerade i MedControl 2008-2011 


Antal registrerade avvikelserapporter om försörjning 1 208 

och funktion av medicintekniska produkter 

703 676 529

Antal utförda riskanalyser 



24 (80) 

Dnr 310-34/2012 

Riskanalyser är ett verktyg som fångar in organisationens svaga punkter i syfte att förbättra 

patientsäkerheten. En riskanalys ska identifiera risker och leda till förebyggande åtgärder innan en 

negativ händelse inträffar. Riskanalyser publiceras i ett lärande syfte på SUs interna hemsida. Exempel 

på genomförda riskanalyser är: 

- Användning av larynxmask i kombination med mekanisk hjärt- och lungräddning (HLR). 

- Konvertering av slutenvårdsplatser till dagvårdsplatser och sammanslagning av två 

avdelningar. 

Ambitionen inom SU är att antalet riskanalyser skall öka, då det speglar en ökad riskmedvetenhet. 

Utbildningar i riskanalyser har genomförts sjukhusövergripande under året. Det finns en central 

stödfunktion för att bistå verksamheterna med analysledare. 

Tabell 7: Antal utförda riskanalyser 2008-2011 


Antal utförda riskanalyser 43 27 33 

Antal utförda händelseanalyser 

En händelseanalys ska identifiera orsaker till en redan inträffad negativ händelse och leda till 

förebyggande åtgärder. Fokus i analysarbete ska lyftas från individ till systemfel. 

Händelseanalysdiagram publiceras i lärande syfte på SUs interna hemsidan. 

Ambitionen är att även antalet händelseanalyser skall öka, då det speglar en ökad riskmedvetenhet 

inom sjukhuset. Utbildningar i händelseanalyser har genomförts sjukhusövergripande under året. Det 

finns en central stödfunktion för att bistå verksamheterna med analysledare. 

Tabell 8: Antal utförda händelseanalyser 2008-2011 

Indikator 4 Utfall 2011 Utfall 2010 Utfall 2009 

Antal utförda händelseanalyser 165 107 131 

Strategiskt läkemedelsarbete 

Inom samtliga berörda verksamhetsområden genomfördes en särskild insats som bidrog till att 

kostnadsutvecklingen avseende läkemedel var lägre på SU jämfört med övriga större sjukhus i 

regionen. 

SU:s strategiska råd för läkemedelsfrågor samordnar arbetet med läkemedel och arbetar efter en 

fastställd strategi, omfattande tio strategiska områden, som utgör ett stöd för decentralisering av 

läkemedelsansvaret. Delar av läkemedelsstrategin berör patientsäkerhet och omfattar insatser avseende 

rapportering av läkemedelsbiverkningar, utbildning i journalsystemets läkemedelsmodul och införande 

av läkemedelsberättelser och läkemedelsavstämning inom geriatrik och medicin. Under året 

utvecklades även läkemedelsförteckningen, en förteckning som syftar till att minska förekomsten av 

läkemedelsrelaterade problem och läkemedelsfel i vårdens övergångar. 

Ordnat införande av nya läkemedel genomförs enligt en tydlig process. Strategiska rådet för läkemedel 

samordnar nomineringar från SU och ansvarar för den vidare handläggningen. Rådet ansvarar också 

för uppföljning och analys av införandeprocessen.



25 (80) 

Dnr 310-34/2012 

Uppföljning och analys av läkemedelsanvändningen sker regelbundet och bildar underlag för 

budgetarbetet avseende läkemedelskostnader. 

En ny organisation för läkemedelsförsörjning som etablerades för införande under 2012. I detta arbete 

byggdes bland annat vårdnära lager upp; ett nytt beställningssystem förbereddes och personal 

rekryterades till den nya försörjningsorganisationen. 

Under 2011 genomfördes särskilda kompetensutvecklingsinsatser kring läkemedel, bland annat i form 

av sjukhusgemensamma läkemedelsdagar, riktade utbildningsinsatser, information om REK-listan 

(lista över rekommenderade läkemedel i regionen) och utbildning av sjuksköterskor. 

Det strategiska rådet för läkemedel genomförde även löpande granskning av underlag till regionala 

medicinska riktlinjer och rekommendationer, verkade för en ökad biverkningsrapportering och deltog i 

framtagandet av en ny regiongemensam rutin för läkemedelshantering. 

Kvalitetsutveckling 

Medicinsk kvalitetsuppföljning 

Den medicinska kvaliteten i vården följs kontinuerligt upp, framför allt genom medverkan i 

medicinska kvalitetsregister. SU deltar i alla de register som rekommenderas av Västra 

Götalandsregionen, därtill bidrar sjukhuset till etableringen och utvecklingen av ytterligare ett antal 

kvalitetsregister. 

I december publicerades ”Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet”, som 

är den sjätte rapporten över jämförelse mellan landsting. Antalet indikatorer som publiceras var 173 

och de ökar för varje år. Då indikatorer tillkommer och ändras är uppföljning av enskilda indikatorer 

över tid inte alltid möjlig. De resultat som publicerades 2011 gäller vård utförd 2010 och tidigare. I 

2011 års publikation fanns redovisning av 61 indikatorer på sjukhusnivå där SU var representerade. I 

50 % av dessa var sjukhusets resultat lika med eller bättre än genomsnittet för riket, vilket var målet i 

det balanserade styrkortet. 

Verksamhetsområdenas kvalitets- och patientsäkerhetsarbete och resultat i Öppna jämförelser följs 

kontinuerligt upp. För exempel på uppföljningens utformning, och mer detaljerad information, se 

bilagorna Kvalitetsindikatorer Öppna jämförelser och Kvalitetsinventering per område. 

Fortsatt utveckling av sjukhusets ledningssystem 

Sjukhuset insatser för förbättrad styrning och kontroll av verksamheten fortsatte, bland annat genom 

en utveckling av ledningssystemet. Under hösten 2011 initierades det så kallade rutin- och PMprojektet 

som ska bidra till en gallring av rutinbiblioteket. Projektet påbörjas i januari 2012 och är ett 

led i att utveckla ledningssystemet. Förberedelsearbetet omfattar bland annat deltagande i flera 

regionala nätverk kring dokumenthantering, som hanterar frågor om t.ex. utveckling av 

regiongemensamma mallar för dokument av olika slag och gemensamma metadata. 

Under året förbereddes implementeringen av ett nytt dokumenthanteringssystem, för att förbättra 

förvaringen och tillgängligheten till exempelvis styrdokument av olika slag. 

Under året genomfördes även en inventering och benchmarking av olika slags kvalitetsstandarder. 

Syftet är att utifrån översynen ta ställning till om redan tillgängliga standarder kan användas som 

grund för egenkontroll och internrevision. 

Ett omfattande arbete påbörjades för att leva upp till de krav som finns rörande informationssäkerhet.



26 (80) 

Dnr 310-34/2012 

Sjukhusets kvalitetsdagar 

Sjukhusets omfattande och goda kvalitetsarbete uppmärksammades på de årliga kvalitetsdagarna. 

Syftet är bl.a. att ge inspiration och stimulans till fortsatt förbättringsarbete. Till de fulltecknade 

kvalitetsdagarna anmäldes totalt 70 bidrag varav många presenterades med såväl poster och föredrag. 

Tre externa föreläsare föreläste om teamarbete, patientupplevelser och förbättringskultur. Varje 

föreläsning lockade cirka 400 personer vilket var en ökning från tidigare år. 

Projekt Åldersstigen vann kvalitetspriset. Bakom projektet står verksamhetsområdena geriatrik 

Sahlgrenska och ambulans och prehospital akutsjukvård. Projektet syftar till att främja att medicinskt 

stabila (avseende vitala funktioner) äldre patienter, som akut behöver sjukhusvård, direkt hänvisas till 

en vårdavdelning utan att först bedömas på akutmottagningen. 

Uppföljning av vårdöverenskommelsen 2011 

Region- och rikssjukvård 

Transplantationssjukvård 

Tabell 9: Antalet transplantationer som genomfördes 2011 fördelat per organ, med uppgift om differens i 

jämförelse med basvolym. Resultat för patienter från Västra Götaland respektive andra region/landsting. 

Jämförelse med 2010. 

Typ av 

organ 

VG Ej VG Totalt 

Antal/Utfall Basvolym/ 

Budget 

Differens 

Basvolym 

Antal/ 

Utfall 

Antal/ 

Utfall 

Antal/ 

Utfall 

Antal/ 

Utfall 

Antal/ 

Utfall 

2011 2011 2011 2010 2011 2010 2011 2010 

Hjärta 7 14 -7 16 11 15 18 31 

Lungor 10 12 -2 15 27 23 37 38 

Njure 76 80 -4 56 74 72 150 128 

Lever 31 27 4 35 48 42 79 77 

Övriga 0 0 0 

Delsumma 124 133 -9 122 160 152 284 274 

Flerorgan 6 0 0 6 6 7 12 13 

Summa 130 Se not Se not 128 166 159 296 287 

Not: I basvolym för 2011 ingår ej prognos avseende flerorgan, varför totalsumma och differens ej redovisas då 

talen ej är jämförbara med utfallet. 

Förändringen av antalet utförda transplantationer de senaste åren framgår av nedanstående tabell. 

Tabell 10: Totala antalet transplantationer utförda vid SU 2008-2011 

Typ av patienter 2011 2010 2009 2008 

VGR 130 128 114 138 

Övriga 166 159 188 174 

Summa 296 287 302 312 

Antalet transplantationer var något fler 2011 jämfört med 2010. Det var något fler externa 

transplantationer jämfört med 2010. Transplantationer avseende VGR patienter var i princip på



27 (80) 

Dnr 310-34/2012 

samma nivå 2011 som 2010. Dock konstateras en väsentlig minskning av hjärttransplantationer (se 

nedan). Njurtransplantationer ökade 2011 jämfört med 2010. För transplantationer tillämpas från och 

med 2010 en särskild ersättningsmodell för patienter från Västra Götalandsregionen. 

Donationer 

Antalet donatorer i regionen ökade 2011 jämfört med 2010 och var det hittills högsta antal som 

omhändertagits. 

Tabell 11: Antalet donationer i Västra Götalandsregionen 2000-2011 

År 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 

Summa 13 22 19 20 27 19 27 20 27 29 20 30 

Under året kontaktades samtliga IVA-avdelningar i regionen, och ett nätverk mellan 

donationsansvariga utformades. 

World Transplant Games är en internationell tävling för transplanterade idrottare. Den 18 -23 juni 

2011 hölls Word Transplant Games för artonde gången, och för första gången stod Sverige för 

värdskapet. Under tävlingsveckan anordnade SU föreläsningar för såväl allmänheten som för 

medarbetare på samtliga sjukhus vid upprepade tillfällen. 

För andra gången arrangerades en Donationsvecka i Sverige. Inom regionen förekom denna vecka 

olika aktiviteter för att öka allmänhetens ställningstagande för donation. En serie informationsartiklar 

publicerades på SUs hemsida. Vidare hölls föreläsningar där bland annat en levertransplanterad 

medarbetare deltog i en lunchföreläsning på Sahlgrenska sjukhuset. 

Länssjukvård 

Förlossningssjukvård 

Planeringstalet i vårdöverenskommelse 2011 var 9 790 förlossningar, därtill förlöses vid sjukhuset 

årligen cirka 200-300 kvinnor från andra landsting. 2011 var antalet förlossningar 354 fler än 

planeringstalet. Bedömningen är att antalet förlossningar vid SU kommer att vara färre de närmaste 

åren. 

Tabell 12: Antalet förlossningar vid SU fördelat på patienter från Västra Götaland och övriga regioner 

och landsting 

Utfall Prognos 

2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 

VGR 8840 9383 9402 9538 10249 10732 10144 9930 9930 

Ej VGR 273 263 228 261 293 306 263 300 300 

Summa 9113 9646 9630 9799 10542 11038 10407 10230 10230 

Hälsoundersökning med mammografi och klinisk mammografi 

Sjukhuset ansvarar för hälsoundersökningar för kvinnor i vissa delar av Göteborg. Antalet utförda 

hälsoundersökningar med mammografi 2011 var högre än föregående år (17,8 %). Volymökningen 

förklaras av att antalet kvinnor i åldergrupper 40 år och äldre har ökat. Deltagandefrekvensen var på 

samma nivå som 2010, dvs. 80 %. Kallelseintervallet 21 månader klarades . Andelen kvinnor som 

fick svar inom fastställd svarstid (2 veckor) var 97 %, vilket var en förbättring i förhållande till 

föregående år.



28 (80) 

Dnr 310-34/2012 

Tabell 13: Hälsoundersökning med mammografi. Antal utförda screeningundersökningar 2010 och 2011. 

Grunduppdraget omfattar 8 200 undersökningar per år. 

Indikator 2010 2011 

Undersökningar 8 045 9 483 

Andel undersökta (av kallade) 80 % 80 % 

Andel kvinnor som blir kallade inom 100 % 100 % 

fastställt kallelseintervall, 21 mån 

Andel kvinnor som får svar inom fastställd 

svarstid, två veckor 

85 % 97 % 

Under perioden genomfördes något färre kliniska mammografiundersökningar jämfört med 

föregående år vilket förklaras av variationer i behov av undersökningar. Väntetider och svarstider 

(prio 1) förbättrades i förhållande till föregående år. 

Tabell 14: Klinisk mammografi. Produktionsuppgifter. Resultat för 2010 och 2011. 

Volymer 2011 Volymer 2010 

14 475 15 023 

Svarstider 

Svarstider 


2010 

Prio 1 m cytologi 3-5 dagar 3-7 dagar 

Prio 2 m cytologi 5-7 dagar 3-7 dagar 

Prio 3 

7-14 dagar 3-7 dagar 

Väntetider 2011 Väntetider 2010 

Prio 1 1-1,5 v 2-4 v 

Prio 2 2-2,5 v 5-6 v 

Prio 3 2,5 mån 3 mån 

Not: Benämningen prio avser angelägenhetsgrad av undersökningar ur medicinskt perspektiv. 

Patientens fria vårdval 

SU tog över det ekonomiska ansvaret för patientens fria vårdval från och med 2011 och ersattes med 

totalt 57, 8 mnkr som ett s.k. riktat uppdrag avseende det fria vårdvalet. De verksamheter som i första 

hand berördes var psykiatri inkl BUP (53 %), ortopedi (28 %) respektive rehabiliteringsmedicinsk 

vård (8 %). 

Enligt överenskommelse har Vårdslussen på HSK Göteborg haft fortsatt ansvar för att administrera 

arbetet. SU har inte tagit över finansiering för administrationen. 

Avancerad sjukvård i hemmet 

Enheten för avancerad sjukvård i hemmet, ASIH startade sin verksamhet 2011. Enheten har 

medicinskt ansvar för patienter inskrivna i den kommunala avancerade hemsjukvården i Göteborgs 

stad, som från och med hösten 2011 är organiserade i fyra ASIH-team. Patientgruppen kan till största 

del beskrivas som svårt sjuka personer med en spridd tumörsjukdom med därtill komplexa besvärande 

symtom. Vårdformen är ett alternativ till sjukhusvård och möjliggör önskan hos den enskilde att vistas 

i sitt eget hem trots ett omfattande medicinskt vårdbehov. Under 2011 var 719 patienter inskrivna. 

Det första året har präglats av att klargöra gränsdragningsfrågor och vårdinnehåll. Verksamheten 

anslöts till Svenska Palliativregistret.



29 (80) 

Dnr 310-34/2012 

Hälsofrämjande projekt 

Under 2011 fortsatte arbetet med att integrera det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet i 

organisationen. SU har varit medlem i det nationella nätverket Hälsofrämjande sjukhus och 

vårdorganisationer (HFS) i fyra år och deltar aktivt i lokala, regionala, nationella och internationella 

nätverk för att stärka rollen som hälsofrämjande sjukhus. 

Ett aktivt deltagande i hälsofrämjande nätverk sker kontinuerligt och är en viktig del, drivkraft och 

framgångsfaktor i det hälsofrämjande arbetet. SU deltar t.ex. aktivt i Nationella nätverket HFS och två 

nationella temagrupper som ingår i nätverket (fysisk aktivitet och matvanor) samt i det regionala 

processledarnätverket. SU deltog även i den internationella HPH-konferensen i Åbo, dels för att ta del 

av det internationella hälsofrämjande arbetet inom hälso- och sjukvården och också inför konferensen 

2013 som kommer att vara i Göteborg. 

Följande fem projekt har genomförts under året: 

- Fysisk aktivitet på recept (FaR): Implementeringen startade 2010 och har fortsatt enligt 

plan. Under 2011 skrevs totalt 399 recept ut (26 recept 2010). Sjukhusets deltog i ett regionalt 

nätverk för FaR på sjukhus som syftar till att sprida goda exempel, likställa dokumentation 

och skapa samsyn. 

- Rökfritt sjukhus: Insatser för att öka följsamheten till befintliga riktlinjer gjordes under året. 

Chefsansvaret har förtydligats, skyltning och placering av askkoppar har förbättrats samt 

informationen på hemsidan har förbättrats. 

- Rökstopp i samband med operation: SU har tagit fram riktlinjer för rökstopp i samband 

med operation som gäller från 1 januari 2012. 

- Föreläsningar för befolkningen: En repris på den uppskattade föreläsningen om artros 

genomfördes under våren i samarbete med Göteborgs stadsbibliotek. I samband med 

kvalitetsdagarna genomfördes en föreläsning om sömn i Stenhammarsalen. Under hösten 

genomfördes den årliga föreläsningsserien ”Verktyg för bättre hälsa” med ett stort antal samt 

många nöjda åhörare. 

- Friskvård: Förläsningar riktade till sjukhusets medarbetare genomfördes under året. 

Medarbetarna har möjlighet till träning i anslutning till sitt arbete. Möjlighet till 

friskvårdsbidrag finns samt en rad subventionerade träningsmöjligheter. 

Övergång från barn- till vuxensjukvården 

Arbete bedrevs för att underlätta barns övergång till vuxensjukvården. SU följer FN:s barnkonvention 

vad gäller definitionen av barn (tills de uppnår18 år), därmed behandlas patienter under 18 år som 

barn. Undantag från denna princip görs för patienter i åldersgruppen 16-18 år, främst vid akuta 

kirurgiska och ortopediska sjukdomstillstånd då patienten hänvisas till akutmottagningarna för vuxna. 

Verksamheter inom vuxensjukvården med en stor andel barn som t.ex. plastikkirurgi har utformat sina 

lokaler och verksamhet för att även passa barn. En särskild enkät, baserad på FN:s barnkonvention 

används, och resultaten har lett till förbättringsarbeten. Under året har t.ex. ett nytt lekrum inretts på 

plastikkirurgens vårdavdelning. 

Rättspsykiatri 

En särskild uppföljning för den rättspsykiatriska vården redovisas enligt fastställd ordning till Hälso- 

och sjukvårdsutskottet. Uppföljningen följer en mall som gäller alla rättspsykiatriska verksamheter i 

VGR. Uppföljningen redovisas i årsredovisningens bilagor.



30 (80) 

Dnr 310-34/2012 

Målrelaterad ersättning 

I vårdöverenskommelsen finns specificerat ett antal kvalitetsindikatorer med tillhörande måltal. 

Målrelaterad ersättning är kopplad till varje indikator. Uppföljning av måluppfyllelsen per indikator 

samt utfall av målrelaterad ersättning framgår av Bilaga: Målrelaterad ersättning enligt VÖK 2011. 

4. PROCESSPERSPEKTIVET 

Processperspektivet i det balanserade styrkortet 



Allt införande av nya och Antal genomförda Högre tal än 

utmönstrande av mindre 

HTA-analyser 2010, minst 

effektiva eller föråldrade metoder 

sker på ett ordnat och 

evidensbaserat sätt 

10 st 

Den överenskomna vården vid 

SU är lättillgänglig och köfri och 

baseras på öppna prioriteringar 

SU:s verksamheter kännetecknas 

av kvalitet, tillgänglighet, 

nytänkande och effektivitet. 

Verksamheter arbetar systematiskt 

med överföring från sluten vård till 

öppen vård 

Väldefinierade, standardiserade 

och effektiva processer utan 

oönskad variation 

Ledningssystemet omfattar den 

samlade verksamehten inklusive 

kvalitet, säkerhet och miljö. 

Bästa möjliga vård säkerställs 

genom öppen systematisk 

uppföljning Arbetet präglas av 

helhetssyn, samarbete, dialog och 

öppenhet. 

A. Antal patienter som 

väntat längre än 90 på 

specialiserad vård 

B. Antal patienter som 

väntat mer än 90 

dagar på 

operation/åtgärd 

C. Antal patienter som 

väntat längre än 30 

dagar på besök på 

BUP-mottagning 

A. Andel patienter som 

får en första 

vårdkontakt inom 10 

minuter 

B. Andel patienter som 

träffar läkare inom 60 

minuter 

C. Andel patienter som 

kan lämna akuten 

färdigbehandlade 

alternativt blivit inlagda 

på vårdavdelning inom 

4 timmar 

Antal beskrivna 

sjukhusövergripande 

vårdprocesser med 

fungerande team 

Andel 

kvalitetsparametrar 

som uppnår minst 

riksgenomsnitt i 

"Öppna jämförelser av 

hälso- och 

sjukvårdens kvalitet 

och effektivitet" 

A. 0 st 

B. 0 st 

C. 0 st 

A. Minst 

90% 

B. Minst 

90% 

C. Minst 

90% 

Resultat Resultat Resultat Resultat 

2008 2009 2010 2011 

- - 7 11 

A 2167 

B 922 

C Mäts ej 

Ej jämförbara 

resultat 

A 3855 

B 948 

C Mäts ej 


resultat 

A 1200 

B 1277 

C Mäts ej 


Resultat 

≥ 5 Mäts ej Mäts ej Mäts ej 4 

A. 773 

B. 1176 

C. 0 

A. 73 % 

B. 49 % 

C. 67 % 

50% Mäts ej Mäts ej 46% 50 %

Processarbete 



31 (80) 

Dnr 310-34/2012 

För att tillgodose patienternas behov av ett fungerande omhändertagande genom hela vårdprocessen 

måste arbetet ske processinriktat. För att stödja detta är målet att beskriva sjukhusövergripande 

vårdprocesser och bilda tvärprofessionella team med deltagare från alla berörda verksamheter. Två 

välfungerande team finns sedan 2010 inom akutsjukvåden och stroke. Under året har tre nya team 

formerats och påbörjat sitt arbete för processerna de mest sjuka äldre, ”trauma” och beroendevård. 

Processorganisationen har stärkts ytterligare genom att till processteamgruppen knyta ett antal 

delprocessteam, ett för varje pågående förbättringsområde. Sammankallande i delprocessteamet är 

medlem i processteamet och där föredragande för delprocessen. 

Ett konkret exempel på processinriktat arbete är insatserna för att utveckla strokesjukvården. Ett 

regionalt genombrottsprojekt startade hösten 2010 och pågick fram till maj med ett mycket engagerat 

deltagande från alla tre strokeenheterna inom SU. Under arbetet gjordes ett antal 

processkartläggningar, analyser och tester vilka lett till ett effektivare och säkrare omhändertagande 

med högre kvalitet. Arbetet fortsätter inom ramen för Stroke och TIA-processen. Projektets resultat 

har varit goda: 

- Antalet trombolyser var 89 år 2011, vilket var en ökning med 35 % i jämförelse med 2010. I 

målgruppen fick 8 % av alla patienter på SU trombolys. Regionalt måltal för 2011 var 7 %. Nytt 

måltal för 2012 är >9 %. 

- Väsentliga ledtider i vårdkedjan har kortats. TIA-patienter utreds med CT undersökning som regel 

inom 6 timmar från ankomst till sjukhus. Mediantid till undersökning med halskärlsdoppler är 24 

timmar från ankomst. 

- Under 2011 opererades 107 patienter på grund av karotisstenos varav 97 med TIA eller amaurosis 

fugax. Risk för stroke är störst de första dagarna efter TIA. Mediantiden från senaste symtom till 

operation har kortats från 9 till 7 dagar. 

- Antalet patienter som kommer in via ”hjärnvägen” var i genomsnitt 34 per månad med variation 

mellan 22-42. Måltal för 2012 är minst två patienter per dygn. 

- Sjukhusunderstödd hemrehabilitering efter stroke startade i oktober 2010 på Sahlgrenska 

sjukhuset och i september 2011 på Mölndals och Östra sjukhuset. Under hösten klarade SU väl 

målet att 10 % av alla som skrivs hem från strokeenhet får hemrehabilitering. Under kommande år 

skall andelen ökas till 20 %. I genomsnitt inkluderas 10 patienter per månad. 

Metod för triangelrevision av strokeenhetsvården utarbetades och påbörjas under januari 2012. 

Produktionsplanering 

Främsta syftet med produktionsplanering är att skapa jämnare flöden, minska väntetider till både akut 

och elektiv vård och öka kapacitetsutnyttjandet. Väntetider och köer till mottagningar och 

behandlingar påverkas av en mängd faktorer varav planering är en viktig faktor. 

Under 2011 påbörjades införandet av en särskild SU-modell för produktionsplanering, omfattande 

huvudplanering av verksamheten. Målsättningen med insatsen är att samtliga verksamhetsområden ska 

vara igång med planeringen (”fungerande beslutsprocess”) inom en del av verksamheten under första 

kvartalet 2012. Under 2011 har 23 av sjukhusets verksamheter genomgått den preliminära 

projektfasen. Nedanstående diagram illustrerar status för införandet av modellen på sjukhusets 

verksamhetsområden.



32 (80) 

Dnr 310-34/2012 

Diagram 6: Statusrapport avseende införande av SU-modell för huvudplanering. Status per 2012-01-10. 

Igång med alla produktfamiljer. Fungerande beslutsprocess. 

Igång med några produktfamiljer. Till viss del fungerande beslutsprocess. 

I projekt 

Under 2011 var fokus uppbyggnad av kompetens inom produktionsplanering och standardisering av 

beslutsunderlag. Inom berörda verksamhetsområden tillsattes så kallade produktionslogistiker som 

gick en fördjupad utbildning. Produktionslogistikerna ska stötta verksamhetsområdenas arbete med 

införandet av huvudplaneringen. 

Inom respektive verksamhetsområden tillsattes även en huvudplaneringskoordinator (Hpk) som 

arbetar enligt fastställd modell. Dessa ansvarar för underhållande av beslutsunderlag för respektive 

verksamhetsområde. För verksamhetschefer, produktionslogistiker och huvudplaneringskoordinatorer 

anordnas några lärandeseminarier per år där fokus är erfarenhetsutbyte och ytterligare standardisering 

av beslutsprocessen. 

Under 2012 kommer fokus vara på att bygga upp ytterligare kompetens kring produktionsplanering, 

standardisering av processen vid behov och att fortsätta arbetet med införande av huvudplanering för 

kvarvarande verksamheter. 

Tillgänglighet och vårdgaranti 

I detta avsnitt presenteras en sammanställning av det antal patienter som väntat på förstabesök eller 

behandling i mer än 90 dagar. Fokus är jämförelse av resultaten i december 2011 och december 2010. 

För mer detaljerad information om väntetider, se rapportens bilaga om tillgänglighet och vårdgarantin. 


behandling var 1 949 i december 2011 vilket var 528 (21 %) färre jämfört med december 2010.



33 (80) 

Dnr 310-34/2012 

Tabell 15: Måluppfyllelse avseende antal patienter som väntat på första besök eller behandling i mer än 

90 dagar, per december 2011 och december 2010 1 . Exklusive patientvald väntan 

Kategori, 

förstabesök 2 resp. 

operation/behandling 3 

Väntande >90 dagar 

första 

besök/behandling 

Dec 


Dec 

2010 

Förändring 

2011/2010 

Totalt 

väntande i 

december per 

kategori 

Måluppfyllelse 

Dec 2011 Dec 2010 

Mottagningar (förstabesök) 773 1 200 -427 10 102 93% 83% 

Samtliga operationer/behandlingar 1 176 1 277 -101 5 506 78% 74% 

- varav specifika 289 319 -30 1 911 84% 81% 

- varav övriga 887 958 -71 3 595 75% 70% 

Totalt 1 949 2 477 -528 15 608 

Koloskopi 101 70 31 632 84% 78% 

Gastroskopi 

1) För historik, se bilaga. 

123 50 73 517 76% 84% 

2) Förstabesök till ett urval av 28 mottagningar följs upp. 

3) Särredovisning av 40 specifika behandlingar p.g.a. att särskild nationell och regional uppföljning av dessa sker. 


behandling var i december 1 949 (november 1 952) vilket var 3 (0 %) färre jämfört med november. 

Tabell 16: Måluppfyllelse avseende antal patienter som väntat på första besök eller behandling i mer än 

90 dagar, per november och december 2011 1 . Exklusive patientvald väntan 

Kategori, 

förstabesök 2 resp. 

operation/behandling 3 

Väntande >90 

dagar 

första 

besök/behandling 

Förändring 

dec/nov 

Totalt 

väntande i 

december 

per kategori 


Dec Nov 

Dec Nov 

Mottagningar (förstabesök) 773 778 -5 10 102 93% 92% 

Samtliga operationer/behandlingar 1 176 1 174 2 5 506 78% 78% 

- varav specifika 289 266 23 1 911 84% 85% 

- varav övriga 887 908 -21 3 595 75% 74% 

Totalt 1 949 1 952 -3 15 608 

Koloskopi 101 115 -14 632 84% 79% 

Gastroskopi 

1) För historik, se bilaga. 

123 135 -12 517 76% 72% 

2) Förstabesök till ett urval av 28 mottagningar följs upp. 

3) Särredovisning av 40 specifika behandlingar p.g.a. att särskild nationell och regional uppföljning av dessa sker. 

Måluppfyllelse förstabesök 

Antalet patienter som väntat mer än 90 dagar på förstabesök var 773 i december 2011, vilket var 427 

(36 %) färre jämfört med december 2010. Måluppfyllelsen för förstabesök var 93 % i december 2011 

vilket var högre än i december 2010 (83 %).



Diagram 7: Måluppfyllelse avseende antal patienter som väntat färre än 90 dagar på första besök 

september 2010 - december 2011 

Totalt antal väntande 

12000 

10000 

8000 

6000 

4000 

2000 

0 

sept-10 

okt-10 

Förstabesök 

Vårdgaranti - förstabesök inom 90 dagar 

nov-10 

dec-10 

jan-11 

febr-11 

mars-11 

april-11 

maj-11 

juni-11 

juli-11 

aug-11 

sep-11 

okt-11 

nov-11 

dec-11 

34 (80) 

Dnr 310-34/2012 

De långa väntetiderna fanns i huvudsak, liksom tidigare, inom ortopedi och ögonsjukvård. Under 

november och december uppnåddes en stor förbättring av måluppfyllelsen. Bidragande orsaker var 

bland annat anlitande av externa leverantörer i enlighet med regionens särskilda kömiljardsatsningar 

under det fjärde kvartalet. 

Inom BUP uppnåddes liksom tidigare vårdgarantimålet till hundra procent både avseende förstabesök 

och till fördjupad behandling och utredning inom BUP. 

Måluppfyllelse behandling 

Antalet patienter som väntat mer än 90 dagar på behandling (alla behandlingar) var 1 176 i december 

2011, vilket var 101 (8 %) fler jämfört med december 2010. Måluppfyllelsen var 78 % i december 

2011 vilket var högre jämfört med december 2010 (74 %). 

Diagram 8: Måluppfyllelse avseende antal patienter som väntat på behandling (specifika och övriga) 

september 2010 - december 2011. Avser tillgänglighet inom 90 dagar 


7000 

6000 

5000 

4000 

3000 

2000 

1000 

0 

Samtliga behandlingar (specifika + övriga) 

Vårdgaranti - behandling inom 90 dagar 

Antalet patienter som väntat mer än 90 dagar på en av de 40 specifika behandlingarna var 30 (9 %) 

fler i december 2011 jämfört med december 2010. Måluppfyllelsen i december 2011 var 84 % vilket 

var högre jämfört med december 2010 (81 %). 

100% 

90% 

80% 

70% 

60% 

50% 

40% 

30% 

20% 

10% 

0% 

sept-10 

okt-10 

nov-10 

dec-10 

jan-11 

febr-11 

mars-11 

april-11 

maj-11 

juni-11 

juli-11 

aug-11 

sep-11 

okt-11 

nov-11 

dec-11 

100% 

90% 

80% 

70% 

60% 

50% 

40% 

30% 

20% 

10% 

0% 

> 90 dagar, exkl. pat.vald väntan 

< 90 dagar 

Måluppfyllelse % 

> 90 dagar övr.beh. 

> 90 dagar spec.beh. 

< 90 dagar övr.beh. 

< 90 dagar spec.beh. 

Måluppfyllelse %



35 (80) 

Dnr 310-34/2012 

Diagram 9: Måluppfyllelse avseende antal patienter som väntat på specifika behandlingar september 

2010-december 2011. Avser tillgänglighet inom 90 dagar. 


Antalet patienter som väntat mer än 90 dagar på alla övriga behandlingar var 71 (7 %) färre i 

december 2011, jämfört med december 2010. Måluppfyllelsen för övriga behandlingar var 75 % i 

december 2011 vilket var högre jämfört med december 2010 (70 %). 

Diagram 10: Måluppfyllelse avseende antal patienter som väntat på övriga behandlingar september 2010 - 

december 2011. Avser tillgänglighet inom 90 dagar. 


2500 

2000 

1500 

1000 

500 

0 

4500 

4000 

3500 

3000 

2500 

2000 

1500 

1000 

500 

0 

sept-10 

okt-10 

sept-10 

okt-10 

nov-10 

nov-10 

Specifika behandlingar 


dec-10 

jan-11 

febr-11 

mars-11 

april-11 

maj-11 

juni-11 

juli-11 

aug-11 

sep-11 

okt-11 

nov-11 

dec-11 

Övriga behandlingar 


dec-10 

jan-11 

febr-11 

mars-11 

april-11 

maj-11 

juni-11 

juli-11 

aug-11 

sep-11 

okt-11 

nov-11 

dec-11 

Problemet med långa väntetider till behandling fanns främst inom ortopedi och ögonsjukvård samt 

ablationer inom hjärtsjukvården samt inom regionsjukvård framförallt plastikkirurgi, neurokirurgi 

samt handkirurgi. Tillgången på externa vårdgivare med rätt kompetens är starkt begränsad inom dessa 

regionvårdsspecialiteter. Inom bland annat dessa områden råder också nationell brist på specialister. 

Externa vårdgivare anlitades för att minska väntetiderna inom bland annat ortopedi, ögon, 

plastikkirurgi och handkirurgi i enlighet med regionens särskilda kömiljardsatsningar under fjärde 

kvartalet. 

Sjukhuset fortsatte att köpa vård för att klara vårdgarantin i den omfattning det fanns externa 

vårdgivare att anlita och regionen garanterade finansiering. Flera väntande patienter har svårt 

sammansatta sjukdomar, som efter planerad operation kräver intensivvård. Externa vårdgivare kan 

mycket sällan erbjuda denna vård. Därför finns dessa patienter kvar på planeringslistorna i väntan på 

100% 

90% 

80% 

70% 

60% 

50% 

40% 

30% 

20% 

10% 

0% 

100% 

90% 

80% 

70% 

60% 

50% 

40% 

30% 

20% 

10% 

0% 

> 90 dagar exkl. pat.vald väntan 

< 90 dagar 

Måluppfyllelse % 

> 90 dagar exkl. pat.vald väntan 

< 90 dagar 

Måluppfyllelse %



36 (80) 

Dnr 310-34/2012 

operationskapacitet inom SU. Inom flera av de berörda verksamhetsområdena, och tydligast inom 

ortopedin och ögonsjukvården, har SU en obalans mellan faktiska vårdbehov mätt som antalet 

inkommande remisser och kapacitet att utföra vård. Detta trots att resurser över tid har tillförts vilket 

förklaras av att vårdbehoven löpande ökat ännu mer. 

Under fjärde kvartalet genomfördes en samordnad insats som resulterade i att fler remisser för 

förstabesök under kort tid kunde skickas till externa leverantörer inom specialiteterna ortopedi, ögon, 

plastikkirurgi och handkirurgi. Hälso- och sjukvårdsutskottet (HSU) beslutade garanterade särskild 

finansiering för dessa köp. 

Under året genomfördes förbättringsarbeten, som resulterade i ökad tillänglighet. Exempelvis 

utvecklades produktionsplaneringen, andelen dagkirurgi ökade, patientströmmar styrdes till rätt 

vårdnivå, krav tydliggjordes på utredning i primärvården innan remittering till specialistvården samt 

samarbetet ökade med externa vårdgivare. 

Måluppfyllelse koloskopi och gastroskopi 

Måluppfyllelsen avseende väntetider för koloskopier och gastroskopier följs särskilt, och redovisas i 

tabell 15 och 16. Antalet patienter som väntat på koloskopi i mer än 90 dagar var 31 (44 %) färre i 

december 2011 jämfört med december 2010. Det totala antalet väntande patienter ökade med 312 i 

december 2011 jämfört med december 2010. Måluppfyllelsen för koloskopi var 84 % i december 2011 

vilket var högre jämfört med december 2010 (78 %). 

Till gastroskopi minskade antalet patienter som väntat mer än 90 dagar med 73 (146 %) i december 

2011 jämfört med december 2010. Det totala antalet väntande patienter ökade med 207 i december 

2011 jämfört med december 2010. Måluppfyllelsen för gastroskopi var 76 % i december 2011 vilket 

var lägre jämfört med december 2010 (84 %). 

Vårdgaranti vid välgrundad misstanke om cancer 

Vid välgrundad misstanke om cancer hos barn ska specialistläkarbesök erbjudas patienterna inom två 

dagar räknat från remissens ankomstdatum. Motsvarande mål för vuxna är en väntetid på längst 14 

dagar. I december 2011 hade ingen patient väntat längre än garantitiden. 

Tabell 17: Vårdgaranti vid välgrundad misstanke om cancer 

Totalt antal patienter med 

välgrundad misstanke om cancer 

som fått besökstid 

Andel patienter som 

fått läkarbesök inom 

garantitiden 

Dec 

Dec Dec Dec 

Specialitet 


2010 2011 2010 

Allmän kirurgi 18 32 100% 81% 

Gynekologi 2 5 100% 80% 

Hudsjukvård 21 13 100% 100% 

Lungmedicin 14 13 100% 100% 

Urologi 24 45 100% 100% 

Öron-näs-hals 9 52 100% 100% 

Not: Vid välgrundad misstanke om cancersjukdom hos barn kontaktar remitterande läkare SU för 

konsultation. SU omhändertar patienten som direkt skrivs in på vårdavdelning för vidare utredning, vilket 

förklarar att ingen patient hade väntat mer än två dagar inom barn- och ungdomssjukvården.



37 (80) 

Dnr 310-34/2012 

Regeringens kömiljard 2011 

För att regioner och landsting ska få ta del av regeringens s.k. kömiljard krävs att minst 70 % av 

regionens totala antal patienter varje månad får ett första besök respektive en behandling inom 60 

dagar. Redovisning sker månadsvis. 

Tabell 18: Måluppfyllelsen för förstabesök utifrån beräkning av kömiljarden 

(70 % av patienterna inom 60 dagar, utgör gränsen för beräkning under 2011). 

Förstabesök 

December 2011 SU totalt SU exkl. ortopedi och 

ögon 

Förstabesök inom 60 dagar 80 % 91 % 

Antal som väntat på förstabesök 

längre än 60 dagar 

2 119 611 

Tabell 19: Måluppfyllelsen för operation/behandlingar utifrån beräkning av kömiljarden 

(70 % av patienterna inom 60 dagar, utgör gränsen för beräkning under 2011). 

Operation/behandling 

December 2011 SU totalt SU exkl. 

ortopedi 

SU exkl. neurokirurgi, 

plastikkirurgi och 

handkirurgi 

Operation/behandling inom 60 dagar 65 % 67 % 71 % 

Antal som väntat på operation/ 

behandling längre än 60 dagar 

1 984 1 475 1 274 

Regeringens tillgänglighetssatsning för barn och unga med psykisk ohälsa (BUPmiljonerna) 

Regeringen delade under 2011 ut särskilda medel för god tillgänglighet inom barn- och 

ungdomspsykiatrin. Utdelningen baserades på faktiska väntetider för förstabesök samt för fördjupad 

utredning och behandling utfört under september och oktober 2011. För att få del av dessa medel 

krävdes att den faktiska väntetiden var kortare än 30 dagar för 90 % av besöken resp. 80 % av 

fördjupad utredning/behandling. 

Tabell 20: Måluppfyllelsen SU enligt reglerna för BUP-miljonerna 2011. Avser antal patienter som inte fått 

tid inom 30 dagar. 

BUP förstabesök Nivå för September Oktober Totalt sep-okt 

utdelning 

Faktisk väntetid 0-30 dagar 121 169 290 

Totalt antal utförda förstabesök 124 172 296 

Måluppfyllnad 90 % 98 % 98 % 98 % 

Tabell 21: Måluppfyllelsen SU enligt reglerna för BUP-miljonerna 2011. Avser antal patienter som inte fått 

tid inom 30 dagar. 

BUP fördjupad 

Nivå för September Oktober Totalt sep-okt 

utredning/behandling 

utdelning 

Faktisk väntetid 0-30 dagar 36 43 79 

Totalt antal utförda utr/beh 36 43 79 

Måluppfyllnad 80 % 100 % 100 % 100 %



Utvecklingsarbete vid akutmottagningarna 

38 (80) 

Dnr 310-34/2012 

Den regionala utvecklingsplanen för akutmottagningar som infördes 2009 inom Västra 

Götalandsregionen består av tre moduler och omfattar områdena bemötande, information och service, 

ledtider och medarbetarnas kompetens. Den regionala uppföljningen sker vanligtvis två gånger per år, 

2011 genomfördes dock endast en uppföljning (november). Ledtiderna inom SU följs upp varje månad 

och två gånger om året görs en fördjupad presentation för SUs styrelse. 

Det sker ett systematiskt förbättringsarbete på akutmottagningarna, baserad dels på mottagningarnas 

egna handlingsplaner men också på en gemensam handlingsplan förankrad i SUs ledningsgrupp. 

Förbättringsarbete som har genomförts under tidigare år men som fortsatt har betydelse för att korta 

ledtider och omhändertagandet av patienterna och som kräver insatser för att bevara och förbättra är: 

- direktintag från ambulans för vissa patientgrupper, t.ex. strokedrabbade patienter, äldre 

(”ålderstigen”), och höftfrakturer. 

- att träffa läkare tidigt i vårdprocessen t.ex. specialist direkt, teamarbete och s.k. snabbspår 

(fast track) 

Under 2011 genomfördes ett antal förbättringsarbeten i syfte att korta ledtider och förbättra 

omhändertagandet av patienter, vilka beskrivs i korthet nedan. 

Bemötande 

Intervjuer genomfördes med sökande på akutmottagningarna om deras uppfattning om vad ett gott 

bemötande är. Analysen är ännu inte genomförd men kommer att mynna ut i kriterier för ett gott 

bemötande, fastställda mål, handlingsplan och kontinuerlig uppföljning. 

Omvårdnadsrond 

Arbete pågick med att ta fram system för mätning och uppföljning. 

Information 

En SU-gemensam arbetsgrupp har i uppdrag att standardisera informationen på akutmottagningarna. 

Under hösten utvecklades en väntometer som informerar patienterna om hur många som väntar på 

läkare respektive väntar totalt. Medarbetarna får via väntometern information om antal väntande till 

läkare och totalt inom respektive triagefärg. 

Sedan våren 2011 publiceras akutmottagningarnas ledtider på intranätet som visar resultat ner till 

akutmottagningarnas ingående specialiteter och hur stor andel av patienterna som fått en bedömning 

eller behandling inom regionens måltal. Dessutom kan man utläsa hur många patienter per dag som 

ytterligare hade behövt klaras av för att uppnå målet. 

Tid till läkare 

Under våren genomfördes ett pilotprojekt baserat på en simuleringsmodell för hur läkarbemanning på 

akutmottagningarna bör se ut för att 90 % av patienterna ska träffa läkare inom 60 minuter. Resultatet 

visade att SU skulle behöva bemanna med ytterligare 41 läkare (årsarbetare) för att nå målet men att 

man då också får en överkapacitet en stor del av tiden, d.v.s. produktiviteten blev låg. Pilotprojektet 

visade också att variationen var stor när det gäller inflödet av patienter timma för timma, patienternas 

tillstånd och behov varierade liksom den enskilda läkarens kapacitet vilket gör att beräkningarna ändå 

bara kan baseras på ett genomsnitt. Den ökade resursen under projekttiden hade en positiv inverkan på 

tid till läkare som kortades med 72 minuter.



39 (80) 

Dnr 310-34/2012 

Under hösten påbörjades arbetet med att ta fram en gemensam arbetsmodell för akutmottagningarna 

inom internmedicin baserad på ”best practice” hur man mest effektivt använder akutmottagningarnas 

resurser. Arbetet är ännu inte avslutat. 

Ortopedakuten införde ett nytt arbetssätt som innebär att en specialist handleder två läkare under 

utbildning som får praktisk erfarenhet av att undersöka och behandla ortopedpatienter. Det nya 

arbetssättet har väsentligen kortat tid till läkare. 

Total genomloppstid 

Under hösten initierades ett samarbete mellan akutmottagningen Östra och röntgen i syfte att se över 

relevansen i vissa röntgenundersökningar och korta ledtiderna. 

Kontinuerlig tillgång till slutenvårdsplatser underlättar både direktinläggningar och kortar den totala 

genomloppstiden. Vårdplatskoordinatorernas arbete och möjligheter att bidra till att vårdplatser 

kontinuerligt lediggörs under dygnets alla timmar, håller på att kartläggas och lösningar diskuteras för 

att komma närmare en bättre tillgång på vårdplatser. 

Samarbete 

På akutmottagningen Mölndal pågår en randomiserad kontrollerad studie rörande de mest sjuka äldre 

patienterna. Forskningen har hittills resulterat i att man kan använda fem indikatorer för att identifiera 

sköra äldre. Ett samarbete med Mölndals kommun har resulterat i att de har anställt s.k. case manager 

som ska vara stöd för dessa äldre. Detta har i sin tur resulterat i att antalet vårddygn på sjukhuset har 

minskat för gruppen som har tillgång till en case manager. 

Förbättringsarbetet fortsätter på respektive akutmottagning och samarbetet mellan akutmottagningarna 

inom såväl SU som VGR har utvecklats och fördjupats vilket stimulerar till förbättringar. 

I rapporten redovisas både ledtider för december och genomsnittet för året. Båda mätningarna speglar 

ledtiderna men på olika sätt, decemberrapporten visar hur utvecklingen såg ut för årets sista månad i 

förhållande till årets övriga månader. När ledtiderna varierar över tid under ett år är redovisningen av 

genomsnittet på årsbasis en indikation på hur ledtiderna har utvecklats. 

Ledtider vid akutmottagningarna 

Under december 2011 besökte totalt 14 763 personer någon av akutmottagningarna på Drottning 

Silvias barn- och ungdomssjukhus (DSBUS), Östra sjukhuset, Mölndals sjukhus eller Sahlgrenska 

sjukhuset. Det var cirka 100 fler än i november 2011 och drygt 300 fler än i december 2010. Det 

innebar i genomsnitt 476 personer per dag i december månad vilket var 4 % färre än i november och 

3 % fler än i december 2010. I det totala resultatet ingår inte akutmottagningarna inom gynekologi, 

psykiatri och infektion, för vilka resultat mäts separat. 

Samtliga ledtider var kortare i december än i november. I jämförelse med december 2010 var både tid 

till triage och total genomloppstid något längre medan tid till läkare var 35 minuter kortare. 

Den kanske viktigaste ledtiden för patienten är tid till läkare men den har också stor påverkan på den 

totala genomloppstiden. Tid till läkare har stått i fokus för mycket av förbättringsarbetet under 2011. 

Vårens pilotprojekt gav viktig kunskap och information om att det inte enbart handlar om förändrade 

arbetssätt utan att det också framför allt är en resursfråga. Projektet visade också att om man har 

bemannar i nivå för att klara det regionala målet så får man en överkapacitet på läkarresursen vilket 

ger låg produktivitet och lågt resursutnyttjande. 

Antalet sökande till SUs akutmottagningar uppgick under 2011 till 182 207 personer, vilket var cirka 

10 600 (6 %) fler än 2010. Den största gruppen akutsökande är i åldern 21-30 år, en grupp som också



40 (80) 

Dnr 310-34/2012 

har ökat under de senaste åren. Akutmottagningarna på DSBUS och Östra svarar för de största 

ökningarna av antalet sökande (8 %). Trots att antalet sökande har ökat så har ledtiderna i genomsnitt 

blivit kortare under 2011. Tid till läkare är den ledtid som har förbättrats mest under 2011, 6 % fler 

patienter träffade läkare inom 60 minuter. 

Utveckling av målen avseende ledtiderna 

Tid till triage kortades med i genomsnitt två minuter (90 percentilen) jämfört med 2010, det innebär att 

cirka 18 300 fler patienter fick en första bedömning inom 10 minuter. 

Tabell 22: Andel patienter som fick en första bedömning inom 10 minuter 

Första bedömning inom 10 minuter 

2010 2011 

65 % 69 % 

Tid till läkare var i genomsnitt 46 minuter (90 percentilen) kortare 2011 jämfört med 2010, vilket 

innebär att cirka 12 850 fler sökande träffade läkare inom 60 minuter. 

Tabell 23: Andel patienter som träffade en läkare inom 60 minuter 

Andel patienter som träffade läkare inom 60 minuter 

2009 2010 2011 

40 % 40 % 46 % 

Den totala genomloppstiden förkortades med i genomsnitt med nio minuter för 90 percentilen Andelen 

patienter som kunde lämna akutmottagningen inom 4 timmar var samma som 2010 men innebär ändå 

att cirka 13 400 fler lämnade akutmottagningen inom 4 timmar. 

Tabell 24: Andel patienter som lämnade akutmottagningen inom 4 timmar 

Andelen patienter som lämnade 

akutmottagningen inom 4 timmar 

2009 2010 2011 

65 % 66 % 66 % 

Under året har vid ortopedakuten och akutmottagningen Östra gjort en genomlysning av 

mångbesökare för att öka kunskapen men också för att kunna hänvisa patienter till rätt vårdnivå. 

Hösten 2011 genomfördes vid ortopedakuten i samarbete med primärvårdens jourmottagning på 

Mölndals sjukhus ett projekt för att identifiera patienter som kan skötas av primärvården. Resultatet 

visade att cirka 10 000 av besöken vid ortopedakuten kunde behandlas i primärvården om tillgång till 

röntgen finns. 

Nedan beskrivs de resultat avseende ledtider vid akutmottagningar, och de enskilda mottagningarnas 

bidra till kortare ledtider. Ledtiderna inom de enskilda akutmottagningarna redovisas i rapportens 

bilagor. 

Tid till triage 

Målet för tid till triage (TTT) 2011 är att 90 % av de sökande ska ha genomgått en första bedömning 

inom 10 minuter. 90 % av patienterna var bedömda inom 22 minuter vilket var en minut kortare än i 

november. I genomsnitt tog det åtta minuter (median fyra minuter) till en första bedömning. Tid till 

triage var tre minuter längre i december 2011 än i december 2010.



Diagram 11: Tid till triage för patienter vid SUs akutmottagningar. Avser 90 percentilen. Perioden 

avser 2010 och 2011. 

minuter 

50 

45 

40 

35 

30 

25 

20 

15 

10 

5 

0 

Not: Resultat för Tid till triage redovisas endast från och med januari 2010, då mätningarna påbörjades. 

41 (80) 

Dnr 310-34/2012 

Andelen patienter som fick en första bedömning inom 10 minuter var 73 %, vilket var en högre 

andel än i november, se följande diagram. 

Diagram 12: Andel patienter som fick en första bedömning inom 10 minuter vid SUs akutmottagningar. 

Perioden 2010 jämfört med 2011. 

100% 

90% 

80% 

70% 

60% 

50% 

40% 

30% 

20% 

10% 

0% 

jan ' 

10 

jan feb mars april maj juni juli aug sept okt nov dec 

feb mars april maj juni juli aug sept okt nov dec jan 

11 

feb mars April Maj juni juli aug sept okt nov dec 

Not: Resultat för första bedömning redovisas endast från och med januari 2010, då mätningarna 

påbörjades. Det regionala målvärdet var 10 minuter även 2010. 


Målet för tid till läkare (TTL) 2011 är att 90 % av patienterna ska ha träffat läkare inom 60 minuter. 

Tid till läkare var i december 242 minuter för 90:e percentilen, vilket var 9 minuter kortare än i 

november och 35 minuter kortare än i december 2010. I genomsnitt väntade patienterna 104 minuter 

på att få träffa läkare (median 63 minuter). 

10 

11



Diagram 13: Tid till läkare för patienter vid SUs akutmottagningar 2009, 2010 och 2011. Avser 90 

percentilen. 

minuter 

Andelen patienter som hade träffat läkare inom 60 minuter var 49 %, se diagram. 

42 (80) 

Dnr 310-34/2012 

Diagram 14: Andelen patienter som träffade en läkare inom 60 minuter vid SUs akutmottagningar. 

Perioden 2009-2011. 

100% 

90% 

80% 

70% 

60% 

50% 

40% 

30% 

20% 

10% 

0% 

550 

500 

450 

400 

350 

300 

250 

200 

150 

100 

50 

0 


Redovisningen är baserad på att målet för ledtiden skulle ha varit 60 minuter för samtliga år 2009- 

2011. I realiteten var målet tid till läkare 120 minuter 2009, 90 minuter 2010 och 60 minuter 2011. 


Målet för total genomloppstid (TGT) 2011 är att 90 % av patienterna ska ha lämnat akuten inom 

4 timmar. Den totala genomloppstiden var i december 7 timmar och 8 minuter för 90:e percentilen, 

vilket var 10 minuter kortare än i november och 18 minuter längre än i december 2010. I genomsnitt 

var den totala genomloppstiden 3 timmar och 29 minuter (median 2 timmar och 56 minuter). 

2010 


jan 09 

feb 

mars 

april 

maj 

juni 

juli 

aug 

sept 

okt 

nov 

dec 

jan 10 

feb 

mars 

april 

maj 

juni 

juli 

aug 

sept 

okt 

nov 

dec 

jan 11 

feb 

mars 

april 

maj 

juni 

juli 

aug 

sept 

okt 

nov 

dec 

09 

10 

11



43 (80) 

Dnr 310-34/2012 

Diagram 15: Total genomloppstid för patienter som besökt SUs akutmottagningar, 2011 i jämförelse 

med 2009 och 2010. Avser 90 percentilen av patienterna. Perioden 2009-2011. 

timmar 

Not: Regionala målvärden: 2009 6 timmar; 2010 5 timmar; 2011: 4 timmar. 

Andelen patienter som hade lämnat akutmottagningen inom 4 timmar var 67 %. 

Diagram 16: Andel patienter som lämnade SUs akutmottagningar i jämförelse med det regionala 

målvärdet för akutmottagningar. Perioden 2009-2011 

100% 

90% 

80% 

70% 

60% 

50% 

40% 

30% 

20% 

10% 

0% 

13 

12 

11 

10 

9 

8 

7 

6 

5 

4 

3 

2 

1 

0 


Redovisningen är baserad på att målet för ledtiden skulle ha varit 4 timmar för samtliga år 2009-2011. I 

realiteten var målet för total genomloppstid 6 timmar 2009, 5 timmar 2010 och 4 timmar 2011. 

De enskilda mottagningarnas bidrag till kortare ledtider 

Under 2011 är det framförallt ortopedakuten på Mölndal och kirurgen på Östra som väsentligen har 

kortat sina ledtider. På ortopedakuten var tid till läkare är för 90 percentilen cirka 3 timmar kortare 

2011 jämfört med 2010 och den totala genomloppstiden har kortats med i genomsnitt 2 timmar. 

Kirurgen Östra har i genomsnitt kortat tid till läkare med 1 timma och den totala genomloppstiden med 

1,5 timmar. 

2010 


jan 09 

feb 

mars 

april 

maj 

juni 

juli 

aug 

sept 

okt 

nov 

dec 

jan 10 

feb 

mars 

april 

maj 

juni 

juli 

aug 

sept 

okt 

nov 

dec 

jan 11 

feb 

mars 

april 

maj 

juni 

juli 

aug 

sept 

okt 

nov 

dec 

09 

10 

11

Prestationsredovisning 



44 (80) 

Dnr 310-34/2012 

SUs totala utförda vård 2011 var 6,5 % över budget och 0,9 % högre än 2010 års utfall mätt enligt 

Västra Götalandsregionens sammanvägda produktionstal. För mer detaljerad information, se 

redovisningens prestationsbilaga. 

Vård av patienter från Västra Götaland var 7,1 % högre än budget och 1,2 % högre än föregående år. 

Väsentliga befolkningsförändringar 

Under åren 2007-2011 har antalet invånare i Göteborgs och Södra Bohuslän 

(Göteborgsområdet) ökat med 36 000 (4,9 %). I Västra Götalandsregionen utanför 

Göteborgsområdet har befolkningen ökat med 9 700 (1,2 %). Om befolkningsförändringen 

viktas med hänsyn till ålder har antalet invånare i Göteborgsområdet ökat med cirka 5 % och 

med drygt 2% i övriga Västra Götaland. 

Tabell 25a: Antal invånare. Källa: VGR befolkningsstatistik i viktade ålderklasser. 

Förändring 2007-2011 

2007 2008 2009 2010 2011 Antal % 

Norra Bohuslän, Dalsland och Trestad 272 045 272 190 272 135 272 315 273 138 1 093 0,4% 

MittenÄlvsborg och Sjuhärad 282 372 283 854 285 329 286 860 289 267 6 895 2,4% 

Östra och västra Skaraborg 255 951 256 234 256 537 256 472 257 668 1 717 0,7% 

Göteborg o S Bohuslän 736 930 745 852 755 457 764 650 773 023 36 093 4,9% 

VGR totalt 1 547 298 1 558 130 1 569 458 1 580 297 1 593 096 45 798 3,0% 

VGR exkl. Göteborgsområdet 810 368 812 278 814 001 815 647 820 073 9 705 1,2% 

Tabell 25b: Antal åldersviktade invånare 


2007 2008 2009 2010 2011 Antal % 

Norra Bohuslän, Dalsland och Trestad 276 649 277 605 278 460 279 449 281 004 4 355 1,6% 

MittenÄlvsborg och Sjuhärad 279 723 281 688 283 988 285 959 288 733 9 010 3,2% 

Östra och västra Skaraborg 258 742 259 474 260 587 261 374 263 219 4 477 1,7% 

Göteborg o S Bohuslän 707 301 715 970 725 685 735 378 742 558 35 258 5,0% 

VGR totalt 1 522 415 1 534 736 1 548 719 1 562 160 1 575 514 53 099 3,5% 

VGR exkl. Göteborgsområdet 815 114 818 767 823 034 826 782 832 956 17 842 2,2% 

4.3.1 Tabellsammanställning avseende prestationer 

Tabell 25: SUs prestationsredovisning 2011. Resultat baserat på regionens sammanvägda 

prestationstal 2010 och 2011 

Perioden 

Förändring utfall Diff utfall 11- budget 

Viktat 

totalt 

11-10 

11 

Produktionstal Utfall Budget Utfall Antal % Antal % 

2011 2011 2010 

VGR 192 158 179 483 189 899 2 258 1,2% 12 675 7,1% 

Övriga 16 830 16 709 17 180 -349 -2,0% 122 0,7% 

SU TOTALT 208 988 196 191 207 079 1 909 0,9% 12 797 6,5% 

Not: Redovisning av prestationstal sker i enlighet med regionala anvisningar. För mer detaljerad information och redovisning, se 

årsredovisningen prestationsbilaga.



45 (80) 

Dnr 310-34/2012 

405 359 patienter (unika individer) besökte och vårdades på SU under 2011 i öppen- respektive 

slutenvård. Jämfört med föregående år ökade totala antalet patienter med 1,15 % i öppen- och 

slutenvården, se nedanstående tabell. 

Tabell 26: Antal patienter (unika individer) som besökt SU per vårdform. Resultat 2011 i jämförelse med 

2010. 

Patientens hemvist 

2011 2010 Förändring 2011-2010 

Slutenvård Öppenvård Totalt Slutenvård Öppenvård Totalt Slutenvård Öppenvård 

Västra 

Götalandsregionen 71 144 304 216 375 360 70 497 300 916 371 413 0,9% 1,1% 

Övriga regioner och 

landsting 6 157 23 842 29 999 6 126 23 176 29 302 0,5% 2,9% 

Summa 77 301 328 058 405 359 76 623 324 092 400 715 0,9% 1,2% 

Besök till akutmottagningarna ökade med 6 % jämfört med föregående år, vilket också bidrog till 

ökningen av antalet patienter. Av dessa patienter var 60 patienter över 100 år gamla, en minskning mot 

föregående år med 8 patienter. 

Inkomna remisser (internremisser exkluderade) var totalt 152 274, en ökning med 6,9 % i förhållande 

till föregående år (142 439 st). 47 % av dessa remisser kom från vårdcentraler ingående i VG 

Primärvård. För en sammanställning av inkomna remisser se årsredovisningens prestationsbilaga. 

Ökningen av inkomna remisser till sjukhuset och antalet besök till akutmottagningarna genererade 

fler första besök och efterföljande besök än planerat. Detta innebar också ett större antal åtgärder 

och behandlingar i den somatiska och psykiatriska öppen- respektive slutenvården vården, än 

planerat. 

Miljömål 

Ledningssystem med avseende på miljö 

Under 2011 utvecklades sjukhusets ledningssystem med avseende på miljö vidare. Samtliga element 

enligt ISO 14001 finns på plats, även om enstaka dokument ännu saknas eller behöver uppdateras. 

Sjukhusets mål om att införa ledningssystem med avseende på miljö inom SU uppnåddes därmed. 

SU deltog aktivt i Västa Götalandsregionens arbete med att ta fram gemensamma mallar för rutiner 

samt att underlätta implementeringen av miljöledningssystem. Under 2011 genomfördes 

internrevisioner på samtliga områden, samt på sjukhusnivå. Ledningens genomgång genomfördes i 

sjukhusets ledningsgrupp och på områdesnivå på fyra områden samt gemensam administration. 

Grundläggande miljöutbildning genomfördes vid sju tillfällen under 2011 fördelat över de tre 

sjukhusen. 38 miljöombud har dessutom genomgått regionens miljöombudsutbildning under 2011. 

Tabell 27: Andel årsarbetare som omfattas av ledningssystem med avseende på miljö inom SU i 

förhållande till regionala och SUs måltal 

Andel årsarbetare som omfattas (av totala 

antalet årsarbetare) 

Måltal 2011 

VGR totalt 

SUs måltal Utfall SU 2011 

75 % 100 % 100 %

Kemikalier och läkemedel 



46 (80) 

Dnr 310-34/2012 

Kemikalieanvändning 

Västra Götalandsregionens kemikaliestrategi omfattar två mål avseende minskning av 

utfasningsämnen, dels med avseende på volym och dels med avseende på antal ämnen. Under 2011 

minskade volymerna av utfasningsämnen inom SU dramatiskt. Målet avseende volym för 2012 är 

därmed redan uppfyllt. Vad gäller antal utfasningsämnen låg SU under 2011 mycket nära målet för 

2012 och möjligheterna att nå målet anses mycket goda. Arbetet under 2011 fokuserades på att minska 

förbrukningen av utfasningsämnen som används i stora volymer, t.ex. formaldehyd och 

triklorättiksyra. Inom laboratorieverksamheterna har ett antal cancerogena, mutagena och mycket 

giftiga ämnen kunnat avlägsnas. 

Tabell 28: Andel kemikalier (utfasningsämnen) som fasats ur 2011 i förhållande till regionala 

och SUs måltal 

Måltal VGR2012 Måltal SU 2011 Utfall 2011 

Andel utfasningsämnen 

som fasats ut av totala 

mängden 

utfasningsämnen, 

volym 1 

25 % 20 % 

Kg: 72,3 % 

Liter: 82,9 % 

Andel utfasningsämnen 

som fasats ut av den 

totala mängden 

utfasningsämnen 1 , 

25 % 20 % 23 % 

1 

Avser ämnen i VGRs utfasningslista och anges i procent. Basår är 2008.



47 (80) 

Dnr 310-34/2012 

Läkemedel 

SU arbetade under 2011 aktivt för att öka andelen icke-farmakologisk behandling. Under 2011 ökade 

antalet utskrivna recept på fysisk aktivitet (FaR). Båda dessa aktiviteter bidrar till att minska 

läkemedelsanvändningen. 

Som ett led i arbetet med att införa regionens nya läkemedelsförsörjningsprocess infördes vårdnära 

och patientnära lager inom SU, vilket bidrar till att minska kassationen av läkemedel och därmed 

också minska miljöbelastningen. 

För att öka följsamheten till ordination, och därigenom både förbättra behandlingsresultaten och 

minska kassation av läkemedel, förs en dialog om läkemedelsbehandlingen och regelbundna 

avstämningar av patientens pågående läkemedelsbehandlingar. Läkemedelsberättelse har införts för 

äldre och patienter med många läkemedel, vilket syftar till att förankra information om 

läkemedelsbehandlingen och därigenom bland annat öka följsamheten till ordination. 

SU tillämpar regiongemensamma rutiner för hantering av läkemedelsrester, för att säkerställa att de tas 

om hand på ett säkert och miljöanpassat sätt. 

Avfallshantering 

I syfte att förbättra avfallshanteringen inom hela SU gjordes under 2011 rundvandringar med 

genomgång av avfallshanteringen för personalen. Dessutom arbetade en projektgrupp med 

logistiklösningar på Östra sjukhuset i samma syfte. Sjukhusets mål avseende återvinningsgraden är 

10 %. Återvinningsgraden var 2010 14 % och prognosen för 2011 är ytterligare något bättre, resultat 

redovisas senare under 2012, i samband med miljöredovisningen till regionens miljönämnd. 

Energiförbrukning 

Under 2011 genomfördes energironder inom alla områden på SU i syfte att minska 

energianvändningen. SUs mål för 2011 var att 15 % av avdelningarna skulle ha genomfört energirond 

och totalt sett för SU nåddes målet. SU hade även som mål att elanvändningen per sammanvägd 

prestation jämfört med 2008 skulle minska med 2 % år 2011. Västfastigheter, i egenskap av 

fastighetsägare, ansvarar för uppföljning av målet. Det finns behov av att utveckla metoder för 

uppföljning av målet. 

Tabell 29: Förbrukad mängd energi per kvadratmeter 2011 i förhållande till regionala och SUs måltal 

Förbrukad mängd 

normalkorrigerad energi 

(kWh) per kvadratmeter 

bruksarea. 

Transporter 

Måltal VGR totalt 


SUs måltal Utfall 2011 

200 kWh/m 2 Samma som VGR Göteborg: 238,2 kWh/m 2 

Regionen: 197, 8 kWh/m 2 

Målet uppfyllt. 

Under 2011 arbetade SU på flera sätt med att uppnå målen som rör transporter. Rescoachprojektet, 

som är ett samarbete med Trafikkontoret i Göteborg, har som syfte att påverka anställda att välja andra 

sätt att resa till och från jobbet än med bil. Det startade under 2011 och kommer att pågå under 2012. 

Projektet bidrar till att nå målen om att öka resandet med kollektivtrafiken, öka andelen som reser 

kollektivt istället för med bil samt minska användningen av fossil energi. Dessutom förväntas en 

positiv hälsoeffekt och projektet ingår som en del i hälsofrämjande sjukhus. Åtgärder har dessutom 

vidtagits för att minska antalet resta mil i tjänsten. Exempel på sådana åtgärder är att mötestider



48 (80) 

Dnr 310-34/2012 

anpassats till SUturen och REturens tidtabeller (t.ex. område 1 och 4), fler telefonmöten har 

genomförts (t.ex. område 2) och att information givits om resfria möten (t.ex. område 3). 

Målet gällande antal körda mil i tjänsten med egen bil per anställd jämfört med 2008 var en minskning 

med 5 % 2011. Antal körda mil i tjänsten 2008 var 105 676 mil. Motsvarande siffra för 2011 är 86 991 

mil. Målet att minska antalet körda mil med 10 % är därmed uppnått. Dock är antalet körda mil 2011 

något högre än vad det var 2010 (84 644 mil). 

Allt fler av SUs tjänstebilar är miljöbilar och andelen alternativa bränslen i dessa bilar ökar. 

Tabell 30: Antal körda mil med bil och resta mil med flyg 2011 i förhållande till regionala och SUs måltal 

Antal körda mil med bil 

(summan av privat bil, 

förmånsbil och 

tjänstebilar) 

VGR Måltal 2011 SUs måltal Utfall 2011 

Minskning med minst 

10 % jämfört med 2009 

Antal resta mil med flyg Minskning med minst 5 

% jämfört med 2009 

Körda mil i tjänsten 

med egen bil. 

Minskning med 

minst 10 % jämfört 

med 2009 

Minskning med 

minst 5 % jämfört 

med 2009 

Körda mil i tjänsten med 

egen bil: Minskning med 

20% 

Siffror för 2009 saknas, 

varför måluppfyllelsen inte 

kan beräknas. Minskning 

har dock skett med 

4,3 % jämfört med 2010.


5. FoUU-PERSPEKTIVET 


FoUU-perspektivet i det balanserade styrkortet 

Strategiska mål Styrtal Måltal 2011 Resultat 2008 Resultat 

2008 

Forskningen och 

utbildningen 

inom SU håller 

hög kvalitet och 

omsätts i det 

dagliga arbetet 

Forskning innebär 

att ta fram ny 

kunskap. 

Utveckling innebär 

att implementera 

ny kunskap. 

Utbildning innebär 

att förmedla 

kunskap och 

utveckla 

färdigheter. Inom 

SU bedrivs 

forskning i 

världsklass 

tillsammans med 

Sahlgrenska 

akademin (SA) och 

Chalmers. 

Andel nöjda 

studenter 

Antal vetenskapliga 

publikationer på SU 

Antal verksamhetsområden 

med 

upprättade strategier 

och budget för 

forskning och 

utveckling 

Antal upprättade 

utbildningsstrategier 

Tot:85 % Enkätundersökning 

genomförts. 

Resultatet har 

redovisats 2009 

Högre tal än 2009. 

Kartläggning av 

perioden 2006- 

2009 

Samtliga 


har 

skriftlig 

forskningsstrategi 

Samtliga 


har tagit 

fram grunderna för 

en skriftlig 

utbildningsstrategi 

Resultatet har 

redovisats 2009. 

49 (80) 

Resultat 

2009 

- 87% enligt 

GU-enkät 

2008 

Dnr 310-34/2012 

Resultat 

2010 

Enkätundersökning 

ej 

genomförd 

Resultat 


Enkätundersökning 

ej 

genomförd 

- Nytt 2010 1 358 Ökning vid 

de 

verksamheter 

som 

redovisar 

statistik 

- Nytt 2010 - 18 

- Nytt 2010 - 13 

Not: Andel nöjda studenter: En övergripande sammanställning av genomförda undersökningar finns ej, endast data från enstaka 

kurser. Resultaten visar mycket varierande resultat; Antal vetenskapliga publikationer: Tillförlitlig sammanställning för antalet 

publikationer för SU saknas. Enstaka verksamheter/områden som följer upp antalet publikationer visar en ökning jmf med 2010. 

Särskilda händelser och aktiviteter 2011 

Inom ramen för sjukhusets FoUU-funktion kam följande händelser och aktiviteter särskilt nämnas: 

- Utveckling av forskningsstrategier och uppföljningsrutiner avseende forskningsinriktning och 

forskningsprojekt påbörjades på verksamhetsområdesnivå inom hela SU 

- Beslut fattades om inrättande av en analysenhet med placering inom FoUU-funktionen. 

Enheten ska genomföra väsentliga analyser och uppföljningar som sjukhuset har behov av, 

och fungera som ett stöd för hela sjukhuset ifråga om t.ex. metodutveckling, utredningar och 

uppföljningar. 

- Planering och beredning av underlag avseende etablering en insamlingsstiftelse till stöd för 

medicinsk forskning inom VGR, kallad Sahlgrenska forskningsstiftelsen, inför regionalt beslut 

om bildande av stiftelsen. 

- HTA-centrum etablerades 2007 som ett projekt, och övergick den 1 januari 2011 till att bli en 

permanent enhet inom SU, med ett regionalt uppdrag för t.ex. genomförande av HTAanalyser.

Forskning 



50 (80) 

Dnr 310-34/2012 

I sjukhusets uppdrag ingår att bedriva klinisk forskning, som grund för utveckling av nya vårdmetoder. 

Sjukhuset får så kallat ALF-anslag från regeringen, för genomförande av sjukhusets forsknings- och 

utbildningsuppdrag. En del av dessa medel syftar till att finansiera forskning som bedrivs vid 

sjukhuset, och säkerställa etablering av nya forskare och forskningsområden. 

Följande insatser avseende fördelning av ALF-medel inom sjukhuset genomfördes i samarbete med 

Sahlgrenska Akademin, med syfte att säkerställa att forskning sker i enlighet med uppdrag: 

- Tillsättningar av s.k. forskar-ST block och AT-forskar block. 

- Tilldelningar av prova-på forskarmånader för AT-läkare. 

- Starta-upp bidrag till disputerade läkare 

- Ansökningsomgång för projektanslag till nytillkomna behöriga forskare, professor emeriti och 

de som i förra huvudomgången för ALF-ansökningar 2010 fick avslag på sina ansökningar. 

Beslut fattades om fördelning av medel om sammanlagt 14,1 mnkr för 2012. 

- En mer strukturerad process för beslut om strategiska ALF-medel för stödjande av 

infrastruktur för forskning provades, innebärande gemensamma ansökningar från prefekter vid 

Sahlgrenska akademin och berörda områdeschefer vid SU. Totalt fördelades i denna process 

14,5 mnkr på 10 forskningssatsningar. 

Årets ansökningsomgång för projektanslag var en s.k. mellanomgång för nytillkomna behöriga, 

professor emeriti och de som fått avslag i föregående omgång. 

Gothia Forum 

Under året fortsatte Gothia Forums utveckling av verksamheten. Gothia Forum stödde under 2011 ett 

antal större forskningsprojekt, inklusive flera multicenterstudier i Sverige och Europa. Ett kommande 

projekt är ett omfattande nationellt epidemiologiskt projekt, SCAPIS, som Hjärt-lungfonden delvis 

initierat, och bidrar med stöd till. Gothia Forum har nominerats till att ansvara och samordna delar av 

en pilotstudie för detta projekt under 2012. 

Ett flertal strategiska utvecklingsprojekt genomfördes för att stärka forskningen inom primärvården, 

utveckla samarbetet med region Skåne inom hälsoekonomisk forskning, möjligheten att utnyttja den 

regionala projektdatabasen och införa styrtal inom klinisk forskning. 

Inför den fortsatta utvecklingen av Gothia Forums verksamhet har en förstudie initierats i samarbete 

med Innovationsslussen och MedTech West med medel från Vinnova inom ramen för projektet 

”testbäddar inom hälso- och sjukvården”. 

Gothia Forum bedrev omfattande informationsaktiviteter i samverkan med olika 

samarbetsorganisationer. Under våren 2011 besöktes Gothia Forum av näringsminister Maud Olofsson 

och forskningsminister Jan Björklund. Gothia Forum har även haft besök av universitets- och 

landstingsledningen från Stockholm och besökte region Skåne för att presentera verksamheten för dess 

region- och forskningsledning. 

Centrum för klinisk prövning 

Under året genomfördes vid Centrum för klinisk prövning totalt 53 olika projekt. Inom centrumet 

pågick utvecklingen och uppbyggnaden av möjligheten att bedriva sk Fas I studier. Centrumet har 

fortsatt utvecklat samarbetet med olika specialistenheter. 

Verksamheten har vid ett flertal tillfällen varit föremål för extern granskning, bland annat 

kvalitetsgranskning av företaget Quintiles, på uppdrag av Västra Götalandsregionen. Granskningens 

resultat föranledde en uppgradering av centrumets kvalitetsstatus jämfört med tidigare.



Genusperspektivet inom forskningsområdet 

51 (80) 

Dnr 310-34/2012 

All klinisk forskning som bedrivs inom sjukhuset ska beakta genusperspektivet såväl till 

forskningsinnehåll som utförande. Kvinnor och män ska erbjudas lika förutsättningar till forskning, 

både beträffande tjänstetillsättningar, och tilldelning av resurser för forskning. 

Under året tillsattes tio forskar-AT-block till sju kvinnor respektive tremän. Fem AT-läkare beviljades 

prova-på månader, samtliga kvinnor. Tio forskar-ST-block fördelades med sju kvinnor och tre män. 

Könsfördelningen motsvarar, åtminstone delvis, könsfördelningen bland studenterna. I årets 

ansökningsomgång för ALF-medel inkom 102 ansökningar varav 25 beviljades anslag. 8 av 36 

kvinnor (22 %) och 17 av 66 män (26 %) beviljades anslag. 

Utbildning 

AT-läkarutbildning 

Inom sjukhuset finns en välfungerande organisation för AT med medveten satsning på yrkesmässig 

och personlig utveckling. AT-läkarna har som tidigare år haft möjlighet att vara delaktiga i den egna 

utbildningen och skräddarsy delar av den och i samråd med AT-rådet har identifierats områden som 

kan förbättras. 

Under året tillsattes 40 AT-block varav 10 Forskar AT-block. SU får gott betyg bland AT-läkarna och 

fick under 2011 en 7e plats (jämfört med 9e plats 2010), och främst bland universitetssjukhusen, på 

den nationella AT-rankingen av 69 svenska sjukhus. Under 2011 har söktrycket till AT-blocken ökat 

med en frekvens vid den senaste tillsättningen på 11,4 sökande/AT-block, jämfört med 10,5/AT-block 

föregående år. 

AT-kansliet genomförde under 2011 särskilda satsningar inom följande områden: 

- AT-utvecklings-/ledarskapsprogram innehållande förbättringsprojekt för alla AT-läkare. 

- Utvecklingsprogram för nya AT-läkare med 4 dagars internat i AT-kansliets regi. 

- Etablering av nationellt nätverk bland universitetssjukhusen skedde på initiativ från sjukhusets 

AT-kansli. 

- Införande av ”prova-på” forskningsmånader med stöd av ALF-medel i syfte att stimulera 

forskningsintresse bland unga läkare. Sex AT-läkare erhöll 3 forskningsmånader var. 

ST-läkarutbildning 

ST-kansliet jobbade tillsammans med områdenas studierektorer vidare med utveckling av kvaliteten i 

ST-processen inom SU. Bland annat anordnades informations- och arbetsdagar för alla 

specialitetsanknutna studierektorer. 

Riktlinjer för ST-tillsättningar kommunicerades till sjukhusets 470 ST läkare, implementerades och 

följdes upp. 

Fyra handledarutbildningar genomfördes. Fyra ledarskapsprogram för ST läkare genomfördes (ST 

LIV och STUP), liksom fyra vetenskapskurser för ST-läkare och en kurs i förbättringskunskap. 

Sjukhuset har fortsatt bidragit till utvecklingen av ST-utbildningen i regionen och nationellt samt 

utvecklat ett tätare samarbete med Sahlgrenska akademin angående kursverksamhet. 

10 forskar-ST-block tillsattes under 2011.



52 (80) 

Dnr 310-34/2012 

Akademiska vårdutbildningar 

Beslut fattades om normtal för verksamhetsförlagd utbildning inom SU. Detta innebär att 

verksamheter förbundit sig att ta emot ett visst antal sjuksköterskor under utbildning per anställd 

sjuksköterska eller vårdplats. 

Under 2011 tillhandahöll sjukhuset cirka 7 500 verksamhetsförlagda utbildningsveckor på grund- och 

avancerad nivå. Två uppdragsutbildningar avseende studenthandledarutbildning genomfördes. Fyra 

huvudhandledarmöten arrangerades i samverkan med Institutionen för vårdvetenskap och hälsa, 

primärvården och Göteborgs stad. Den 19 maj var SU värd för en VGR-gemensam 

studenthandledarkonferens med cirka 150 deltagare från hela regionen 

Under året påbörjades genomförande av ett uppdrag från SKU-rådet, under rubrik Kliniskt 

utbildningscentrum, där studierektor och en koordinator under hösten lett interprofessionella caseseminarier. 

Under 2010-2011 ingick sjukhusets studierektor i en planerings- och arbetsgrupp tillsammans med 

representanter från Sahlgrenska Akademin och The Faculty of Nursing, University in Amman, för 

genomförande av ett internationellt symposium angående ”Global nursing ”. Drottning Silvia samt 

länets landshövding var närvarande hedersgäster. 

Sjukhusets har tagit emot utländska studiebesök från Cap Verde-öarna, Cardiff och Nepal. 

Utveckling 

SU genomförde under 2011 fortsatta satsningar av betydelse för övrig vårdverksamhet regionen, bl.a. 

rörande utveckling av robotkirurgi samt metoder och regional kunskapsspridning för att förhindra 

spridning av multiresistenta bakterier. Vidare skedde en fortsatt satsning på, och etablering av en 

central biobank och simulatorcentrum samt fortsatt planering för verksamhet i det framtida bild- och 

interventionscentrum. 

Under 2011 erhöll kraniofacial kirurgi tillstånd att bedriva verksamhet som rikssjukvård. Sedan 

tidigare har barnhjärtkirurgi, GUCH-kirurgi, hjärt- lung- och levertransplantationer erhållit 

rikssjukvårdstillstånd. Samtliga dessa verksamheter fick under 2011 fortsatt stöd för utveckling och 

forskning inom respektive område. 

HTA-projekt 

Verksamheten vid sjukhusets HTA-centrum har haft en positiv utveckling under 2011. Under året 

publicerades elva HTA-rapporter (jämfört med sju under 2010) och tre kortare yttranden efter 

litteraturgenomgångar redovisades. Vid årsskiftet till 2012 fanns tolv pågående eller antagna projekt. 

Genomsnittstiden för genomförande av en HTA-analys, från första möte till kvalitetssäkrad rapport, 

har varit 4,6 månader vilket i jämförelse med de flesta andra HTA-enheter i landet är ett mycket bra 

resultat. I en utvärdering av mottagarna till de första utvärderingsrapporterna från HTA-centrum angav 

mottagarna att 84 % av HTA-rapporterna lett till beslut om införande, avstående från införande eller 

utmönstring av verksamhet. 

Genomförda HTA-rapporter har i sju fall bidragit till att verksamheter beviljats ALF-medel, om totalt 

3 miljoner kr, för studier i syfte att täppa till kunskapsluckor som har identifierats i rapporterna. 

Utbildningsinsatser om HTA, evidence-based medicine och kritisk granskning av aktuella 

vetenskapliga arbeten genomfördes inom grundutbildning för läkare, sjukgymnaster och 

arbetsterapeuter, ST-läkare och för läkare inom anestesi och kärlkirurgi, samt inom forskarutbildning 

vid Sahlgrenska Akademin.



53 (80) 

Dnr 310-34/2012 

Under det andra halvåret 2011 noterades en starkt ökande efterfrågan på HTA-analyser vilket medfört 

att HTA-centrum bemannades med ytterligare en HTA-expert, och enheten har nu sex HTA-experter 

knutna till sig, som komplement till de verksamhetsanknutna experter som medverkar i de olika 

utredningarna. 

Arbetssättet på HTA-centrum har även väckt nationellt intresse. Stockholms läns landsting, Region 

Skåne samt Västerbottens Läns landsting gjorde studiebesök, och har därefter startat upp egna 

verksamhetsbaserade HTA-enheter. HTA-centrum har påtagit sig ett mentorskap för etableringen i 

Skåne. Internationellt har HTA-centrums resultat presenterats i samband med vetenskapliga möten i 

HTA-international, och dess arbetssätt har uppmärksammats i Storbritannien, Tyskland och Spanien. 

Centrumet har dessutom haft en delegation från ett av universiteten i Peking på studiebesök. 

Under 2011 deltog representanter från HTA-centrum i ett stort antal regionala, nationella och 

internationella aktiviteter och forum, t.ex. program- och prioriteringsrådet (PPR), SBUs råd, HTAinternational, 

European Medical Research Councils (EMRC) konsensusarbete om Implementation of 

Medical Research, som deltagare i inledande möte för utarbetande av ansökan (AdHopHTA) om EUmedel 

för Hospital-based HTA. 

Kunskapsöverföring till övriga sjukhus i Västra Götalandsregionen 

SU har ett regionalt uppdrag att bistå övrig sjukhus i regionen på olika sätt, i de fall deras kapacitet 

eller kompetens inte räcker till för vissa vårdbehov, det s.k. ”sista-utpostenuppdraget”. Det kan 

innebära insatser för kompetensöverföring, utbildning eller övertagande av vårdansvar. Nedan 

beskrivs en del av de aktiviteter som genomfördes under 2011. 

Kardiologi 

I samarbete med kardiologer på Kärnsjukhuset i Skövde (KSS) etablerades en ny verksamhet med 

arytmiablationer. Detta samarbete innebar kompetensutbyte på operatörsnivå så att en operatör från 

KSS nu deltar i verksamheten på SU en dag i veckan. Planer finns för att ytterligare en operatör från 

Skaraborgs sjukhus (SkaS) under en längre tid kommer till SU för att tillägna sig grundläggande 

färdigheter i ablationsteknik. En nivåstrukturering finns såtillvida att komplicerade fall utförs på SU. 

Etablerande av denna verksamhet på SkaS är viktig ur ett regionalt perspektiv eftersom verksamheten 

på SU sedan många år inte har haft kapacitet nog för att möta behovet av ablationer. 

Kirurgi 

Under 2010-2011 genomfördes en utbildning för att lära upp kirurger i obesitaskirurgi. Dessutom 

bidrog sjukhuset med stöd till övriga sjukhus i regionen med syfte att etablera obesitaskirurgi inom 

NU, SkaS och SÄS. Vidare genomfördes utbildning av ST-läkare i akut traumakirurgi liksom kurser i 

övre gastrokirurgi och endokrinkirurgi, allt för att regionens kompetens ska öka inom dessa områden. 

Neuropsykiatri 

SU har bedrivit utbildningsverksamhet, framför allt riktad till regionens primärvård, för att öka 

kompetens inom demens- och psykiska sjukdomar hos äldre. Dessa aktiviteter bidrar till bildande av 

nätverk för bättre omhändertagande av drabbade patienter. 

Strokesjukvård 

För att stärka strokesjukvården och säkerställa att alla invånare i regionen kan erbjudas likvärdig vård i 

enlighet med nationella riktlinjer genomfördes genombrottsprojekt i det regionala strokerådets regi. 

Medarbetare från SU bidrog inom ramen för detta projekt till kompetensöverföring till resten av 

regionen och i förlängningen till detta arbete har man på SU under sista kvartalet 2011 haft en



54 (80) 

Dnr 310-34/2012 

regiongemensam stroke-bakjour med huvudsakligt syfte att bistå med råd så att det akuta 

omhändertagandet i samband med stroke, inklusive trombolys, följer nationella riktlinjer. Resultatet av 

dessa insatser är bättre regional samverkan och en positiv utveckling beträffande strokebehandling. 

Den regiongemensamma strokebakjouren har emellertid avvecklats fr.o.m 2012 p.g.a. avsaknad av 

finansiering. 

6. MEDARBETARPERSPEKTIVET 

Medarbetarperspektivet i det balanserade styrkortet 



SU är en attraktiv 

och 

konkurrenskraftig 

arbetsgivare 

SUs medarbetare har 

hög kompetens. 

Anställda hos SU ska 

känna trygghet, 

framtidstro, 

delaktighet och 

stolthet över sitt 

bidrag till 

verksamhetens mål. 

Chefers ledarskap 

ska präglas av insikt 

och förmåga att utöva 

sitt arbetsgivaransvar 

för att därigenom nå 

målen. 

Medarbetarskapet 

vid SU präglas av 

engagemang, 

delaktighet och 

ansvarstagande Alla 

medarbetare ska 

känna ett personligt 

ansvar för den egna 

verksamhetens 

resultat, utveckling 

och arbetsmiljö. 

Sjukfrånvaron ska 

fortsätta att minska 

(% av arbetad tid) 

Andel genomförda 

medarbetarsamtal 

med individuell 

kompetensutvecklingsplan 

utifrån 

verksamhetens 

uppdrag 

Resultat 2008 Resultat 

2009 

5% 6,02% 5,45% 5,44% 

90% Medarbetarsamtal: 

83% 

Individuell 

komputv plan: 

71% 

Medarbetarsamtal: 

81% 

Individuell 

komputv 

plan: 72% 

Resultat 2010 Resultat 2011 


84,6% 

Individuell 

komputv plan: 

78,2% 

5,53% 


82,6 % 

Individuell 

Komputv.plan: 

75,5 % 

JÄMIX-index 108 104 poäng 105 poäng 90 poäng 103 poäng 

Nöjd 

medarbetarindex 

Antal arbetsplatser 

som använder 

FOKUS-modellen 

som metod för 

ständiga 

förbättringar 

Kompetensförsörjning 

3,8 3,71 3,76 3,72 

( 3,52 enligt ny 

indexberäkning)) 

> 50 Ej aktuellt Ej aktuellt Ej aktuellt 118 

3,48 enligt ny 

indexberäkning 

Under året pågick arbete med att identifiera framtida kompetensförsörjningsbehov på kort och lång 

sikt. Kartläggningen visar att sjukhuset på kort sikt har problem att rekrytera specialistsjuksköterskor 

inom operation och psykiatri, läkarsekreterare och specialistläkare inom psykiatri, patologi och 

radiologi. En analys av sjukhusets framtida kompetensbehov på lång sikt pågår. 

För att förbättra den långsiktiga personalförsörjningen tog SU emot 82 gymnasieungdomar på 

feriepraktik under sommaren och 12 PRAO-elever från årskurs 9. 

Under året genomfördes projekt finansierade av särskilt ägarstöd från regionen för cirka 28 miljoner 

kronor.



55 (80) 

Dnr 310-34/2012 

Som exempel användes medlen för specialistutbildning för sjuksköterskor, handledarutbildningar, 

förbättringskunskap och vidareutbildningar för läkarsekreterare. Dessutom genomfördes ett antal 

insatser för att förbättra verksamhetens kvalitet. Utvärdering av samliga projekt påbörjades. 

För att säkerställa att rekrytering av undersköterskor, barnsköterskor och skötare med kvalitetssäkrad 

utbildning deltar SU i arbetet med vård- och omsorgscollege (VOC). VOC är ett samarbete mellan 

utbildningsanordnare och arbetsgivare. 

Lönemedel för strategiska nyckelfunktioner avsattes i 2011 års löneöversyn för att behålla anställda 

med specifik kompetens. 

På förfrågan till sjukhusets områden i samband med bokslut 2011 angavs att 75,5 % av sjukhusets 

medarbetare hade en individuell utvecklingsplan 2011, måltalet var 90 %. 2010 års resultat var 78,2. 

Åtgärder som vidtogs under året: 

- Målet är att alla anställda ska ha en individuell utvecklingsplan. Att uppnå ett faktiskt resultat 

av 100 % är dock inte möjligt på grund av det ”glapp” som uppstår i samband med att 

anställda börjar och slutar och i samband med chefsbyten. 

- Ett verktyg ”Utvecklingssamtal – råd, samtalsguide, individuell utvecklingsplan” togs fram 

och arbetet med införande påbörjades. 

- Det regionala IT-verktyget för kompetensförsörjning introducerades och införande påbörjades. 

Arbetet sker genom: 

o kartläggning av kompetensbehov 

o workshops med diskussion och fastställande av framtida kompetensbehov i 

sjukhusledning och områdesledningar 

o handlingsplan på kort och lång sikt i samband med verksamhetsplanering 

och budget 

Tabell 31: Antal och andel tillsvidareanställda vid SU som avgått. Personalomsättning per 

personalkategori, Resultat för 2011 i jämförelse med 2010 

Personalkategori Omsättning Omsättning 

Avgångar 2011 2011 avgångar 2010 2010 

2011 2010 

Sjuksköterskor 402 4 867 8,26 % 308 4 875 6,32 % 

Undersköterskor 173 3 145 5,50 % 171 3 286 5,20 % 

Läkare 124 1 910 6,49 % 122 1 860 6,56 % 

Läkarsekreterare 103 934 11,03 % 77 958 8,04 % 

Rehab & föreb 66 1 059 6,23 % 67 1 096 6,11 % 

Sjuhustekn, bma 63 1 025 6,15 % 54 1 015 5,32 % 

Adm, inkl chef 73 1 060 6,89 % 91 1 059 8,59 % 

Kök, städ,trsprt 4 56 7,14 % 9 59 15,25 % 

Övriga 9 120 7,50 % 8 122 6,56 % 

Summa 1 017 14 176 7,17 % 907 14 330 6,33 % 

Personalomsättningen avseende tillsvidareanställda ökade jämfört med föregående år. Av de 1 017 

avgångarna under året var 537 externa, 159 gick till en annan anställning inom regionen och 321 gick i 

pension m.m. Under 2010 gick 429 medarbetare till annan extern anställning, 110 medarbetare till 

annan anställning inom regionen och 368 gick i pension m.m. Personalomsättningen har sedan 2003



56 (80) 

Dnr 310-34/2012 

varierat mellan fem och nio procent. Personalomsättningen 2011 var något högre än 2010 men inte 

onormalt hög sett över längre tid. Det är framförallt inom personalkategorierna sjuksköterskor och 

läkarsekreterare som omsättningen ökar. 

Diagram 17: Personalomsättning tillsvidareanställda, perioden 2003-2011 

Procent 

10 

9 

8 

7 

6 

5 

4 

Personalvolym 

Personalomsättning tillsvidareanställda totalt 2003 - 2010 

2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 

Tabell 32: Anställda totalt och per anställningsform, perioden 2009-2011 

Anställda 

Anställningsform Period 2011 Period 2010 Period 2009 

Antal Kvinnor Män Antal Kvinnor Män Antal Kvinnor Män 

% % % % % % 

Tillsvidareanställd 14 176 82,4 17,6 14 330 82,7 17,3 14 479 82,8 17,2 

Visstidsanställd 1 175 77,8 22,2 1 012 78,3 21,7 935 78,6 21,4 

Timavlönad 1 019 72,4 27,6 1 099 72,5 27,5 1 079 71,0 29,0 

Summa 16 370 81,5 18,5 16 441 81,8 18,2 16 493 81,8 18,2 

I december var 16 370 anställda vid sjukhuset, varav 1 019 var timanställda. Det var totalt 71 färre än 

året innan. Antalet tillsvidare- och timanställda minskade med 154 respektive 80. 

Antalet månadsanställda ökade med 9 under 2011 jämfört med 2010. I oktober infördes anställningstopp 

i syfte att nå ekonomisk balans. För att uppnå effekt av anställningsstoppet under så kort tid som möjligt 

har omställningsarbete bedrivits inom respektive område. Vid behov och där möjlighet funnits har 

personal bytt placering mellan områden/verksamhetsområden. Efter beslutet om anställningsstopp 

minskade antalet anställda med cirka 110 månadsanställda. 

Antal arbetade timmar utförda av timanställd personal minskade med 1,8 % eller 15 000 timmar jämfört 

med 2010, vilket motsvarar cirka 7 heltider. Detta innebär att cirka 3,7 % av den arbetade tiden utfördes 

av timanställda, 2010 var det 3,8 %. Andelen heltidsanställda var 81,8 % av de månadsanställda vilket är 

0,3 procentenhet mer än föregående år. Sjukhuset följer regionens rekryteringspolicy som innebär att 

bedömning görs om ofrivilligt deltidsanställda kan beredas höjd sysselsättningsgrad innan nyrekrytering 

sker. 

Vårdöverenskommelsen 2011 innebar finansierade beställningar av ökad vård till ett värde av 77 mnkr 

vilket krävde bemanning. Med ett antagande om att personalkostnaderna utgör 60 % av de totala 

kostnaderna och att den totala genomsnittliga personalkostnaden är cirka 510 tkr per anställd 

motsvarar den ökade vårdbeställningen cirka 91 ytterligare heltidsekvivalenter. Ökningen av inhyrd 

personal motsvarar 36 heltidsekvivalenter. 

Mot denna bakgrund effektiviserade sjukhuset verksamheten motsvarande 46 medarbetare 

jämfört med 2010 och i jämförbara termer. För en beräkning, se tabellen nedan.



Tabell 33: Beräkning av antalet färre anställda inom SU under 2011 

Faktisk ökning av månadsanställda 2011-2010 9 

Ökning beställd vård -91 

Ökning inhyrd personal 36 

Summa -46 

Antalet anställda 

57 (80) 

Dnr 310-34/2012 

Antalet anställda har minskat med drygt 600 eller 3,6 % sedan december 2007. Minskningen är en 

följd av den anpassning av bemanningen som gjorts för en ekonomi i balans. 

Diagram 18: Totalt antal anställda vid SU, perioden 2007-2011 

17000 

16800 

16600 

16400 

16200 

Antalet arbetade timmar 

Antal anställda totalt 2007 - 2011 

2007 2008 2009 2010 2011 

Den arbeta tiden (utförda timmar) ökade 2011 jämfört med förra året med 130 000 timmar, vilket 

motsvarar 0,6 % eller 66 heltidsekvivalenter. Antalet vardagar var lika många som förra året. 

Ökningen kan framförallt härledas till fler månadsanställda under året, och fler arbetade övertids- och 

jourtimmar. Antalet arbetade övertidstimmar var cirka 266 000 vilket var en ökning jämfört med 2010 

med 1 000 eller 0,4 %. Den arbetade övertiden utgjorde cirka 1,2 % av den arbetade tiden.



Diagram 19: Totalt antal arbetade timmar, perioden 2007-2011 

22 000 000 

21 800 000 

21 600 000 

21 400 000 

21 200 000 

21 000 000 

Bemanningsföretag 

58 (80) 

Dnr 310-34/2012 

Till följd av det svåra rekryteringsläget inom vissa yrkeskategorier anlitade sjukhuset under 2011 

bemanningsföretag till en kostnad av 82,4 mnkr, vilket var 18 mnkr mer än föregående år. De 

yrkeskategorier som hyrdes in genom bemanningsföretag var huvudsakligen läkare inom psykiatri, 

radiologi och obstetrik. Läkare motsvarade 75,5 mnkr (92 %) av kostnaden. Under hösten användes 

inga bemanningsläkare inom ortopedi och anestesi. 

Andra yrkeskategorier som hyrdes in var sjuksköterskor under framförallt sommaren samt personal för 

tillfällig bemanning av vårdavdelningar i beredskap. 

Tabell 34: Kostnader för bemanningsföretag, tkr, perioden 2008-2011 

2011 2010 2009 2008 

Läkare 75 512 58 592 62 497 73 141 

Sjuksköterskor 4 272 4 787 7 639 13 508 

Övriga kategorier 2 611 736 1 200 437 

Totalt 82 395 64 116 71 335 87 086 

Personalstruktur 

Arbetade timmar totalt 2007 - 2011 

2007 2008 2009 2010 2011 

Under 2011 förändrades personalstrukturen genom att andelen läkare ökade med 0,7 procentenheter 

samtidigt som undersköterskor minskade med 0,9 procentenheter. Inom övriga personalgrupper har 

endast smärre förändringar skett. En förklaring till ökningen av läkare är fler läkare inom psykiatrin 

och en särskilt finansierad ökning av antalet AT-läkare, med 20 respektive 10 mellan 2010-2011. 

Några förklaringar till ökningen av antalet läkare är en särskilt finansierad ökning av antalet AT-läkare 

med 10 och den nya verksamheten inom geriatriken ”Avancerad sjukvård i hemmet” med 12 mellan 

2010-2011. I övrigt har de största ökningarna skett inom psykiatri (20), kirurgi (11), radiologi (8), 

anestesi (6), gynekologi (5) och ögon (5).



Tabell 35: Anställda och årsarbetare per personalgrupp, 2010 i jämförelse med 2011 

Anställda och årsarbetare per 

personalgrupp Anställda Årsarbetare 

Föränd 

Förän 

Personalgrupp 2011 2010 ring 2011 2010 dring 

Sjuksköterskor, barnmorskor 5 577 5 538 39 5 163 5 120 43 

Undersköterskor m.fl. 3 797 3 957 -160 3 214 3 323 -109 

Läkare 2 323 2 215 108 2 221 2 113 108 

Läkarsekreterare 1 000 1 017 -17 926 941 -15 

Rehabilitering och förebyggande 1 163 1 204 -41 1 105 1 132 -27 

Sjukhusteknik/labpersonal 1 135 1 132 3 1 080 1 074 6 

Utbildning, kultur och fritid 77 79 -2 71 71 0 

Teknik, hantverkare 55 53 2 49 49 0 

Kök, städ, tvätt 74 83 -9 57 61 -4 

Administration 1 169 1 163 6 1 115 1 096 19 

Totalt 16 370 16 441 -71 15 001 14 981 20 

Chefsförsörjning 

59 (80) 

Dnr 310-34/2012 

Under 2011 fortsatte implementeringen av SUs chefsförsörjningsstrategi. Under 2011 avslutades SUs 

egna chefkandidatprogram, 14 kandidater genomförde programmet under 2011. Från och med 2012 

deltar sjukhuset i regionens nya och reviderade chefkandidatprogram. Omkring 60 % av de chefer som 

perioden 2005-2011 genomfört sjukhusets program har fått ledande befattningar inom sjukhuset, 

såsom chefstjänster, sektionsledare, projektledare och vårdenhetsöverläkare. Tio chefskandidater gick 

regionens chefkandidatprogram under 2011. 

Under hösten fastställdes en ny regional rutin för nominering och urval av chefkandidater. Dessutom 

genomgick 11 kandidater regionens nystartade Assessment Center (bedömningscentrum för framtida 

ledare). 

För att höja kvaliteten på chefsrekryteringen arbetades en ny chefsrekryteringsstrategi fram, vilken 

implementerats under året. Det innebär bl.a. att sjukhuset har utbildade chefsrekryterare på varje 

område som är ett stöd till ansvarig chef vid chefsrekryteringar. 

Alla nya chefer ska genomgå SUs introduktionsprogram för chefer som genomförs två gånger per år. 

2011 gick cirka 50 nya chefer introduktionsprogrammet. 

Nya chefer ska gå Västra Götalandsregionens introduktionsprogram för nya chefer inom 18 månader 

från sin anställning. 25 chefer genomförde detta introduktionsprogram under året. 

För att stärka och utveckla rollen som chef genomfördes ett antal insatser. För första linjens chefer 

genomfördes två utvecklingsprogram, ett tredje har startat i slutet av året. Vidare erbjöds 

grupphandledning till både första och andra linjens chefer. Sju grupper av detta slag etablerades. 

Regionen startade under året ett utvecklingsprogram för chefer som leder chefer med sex deltagare. 

SU påbörjade också ett samarbete med övriga universitetssjukhus och deltog med tre 

verksamhetschefer i det s.k. HUR-programmet. 

Regionens utvecklingsprogram för framtida förvaltningschefer pågick under 2011 och avslutas 2012. 

Sex chefer från SU deltog i det programmet. 

SU fortsätter också samarbetet med Göteborgs Universitet genom utbildningarna ”Ledarskap inom 

offentlig förvaltning” och ”Förbättringskunskap”. 

De regionala chefskriterierna implementerades i uttagningen av presumtiva chefer (nominering och 

Assessment Center), nya chefkandidatprogrammet, chefsrekryteringen (i kravprofil, annonser, intervju



60 (80) 

Dnr 310-34/2012 

och referenstagning) och i de olika utvecklingsprogrammen för chefer samt också vid 

utvecklingssamtalet, där en särskild del är uppföljning av chefskapet. 

Under året fortsatte arbetet med ledningsgruppsutveckling . Såväl sjukhusets ledningsgrupp, som 

områdenas och ett stort antal ledningsgrupper för olika verksamhetsområden genomförde dessa 

insatser. 

För att ytterligare förbättra stöd och service från HR till såväl chefer som medarbetare publicerades 

HR-portalen på SUs intranät under början av året. Portalen innehåller vägledning, verktyg och stöd 

inom områdena arbetsmiljö, friskvård och hälsa, anställning, arbetstid och ledighet, lön, förmåner och 

ersättningar, kompetensutveckling och karriär samt ledarskap och medarbetarskap. Portalens tydliga 

struktur har underlättat för chefer och medarbetare att hitta dokument, blanketter och information 

rörande HR. 

Medarbetarskap 

I syfte att lyfta fram arbetsplatser som föredöme för andra och ge dem erkännande för gott arbete 

utsågs inom SU även 2011”Årets arbetsplats”. Fem enheter blev Årets arbetsplats 2011, dessa var; 

DART, Avdelning 354 stroke, Enhet 9 Basal klinisk kemi Östra, Dialysmottagning avd 254 & 255 

öppen vård Mölndal samt Kuratorer och Dietister. 

Ett fortsatt arbete med att förbättra utvecklingssamtalen har pågått även under 2011. Ett 

utbildningsmaterial har tagits fram och information till områdena har erbjudits. 

För att följa upp och ständigt arbeta med förbättringar har en avgångsenkät för medarbetare arbetats 

fram. 

Planering av ett utvecklingsprogram för sektionsledare och verksamhetsöverläkare har startats under 

2011. 

En inventering av bisysslor genomfördes under hösten för att säkerställa att alla bisysslor är anmälda 

och hanterade. Sedan tidigare fanns 636 bisysslor anmälda och vid inventeringen tillkom ytterligare 

866. 

Kompetensutveckling 

Ett flertal särskilda sjukhusgemensamma kompetensutvecklingsinsatser genomfördes. Till exempel 

utbildades undersköterskor till steriltekniker för att säkra kompetensen i sterilcentralen. Andra 

exempel är utbildning inom patient- och sjukdomsklassifikation för läkarsekreterare. För 

sjuksköterskor genomfördes bland annat högskoleutbildning inom radiologi och intervention samt 

simulatorträning i hybridsal. Syftet är att säkra kompetensen till både befintligt och framtida arbete i 

bild- och interventionssalar. 

Baserat på behov att rekrytera specialistsjuksköterskor fanns under 2011 möjlighet för sjuksköterskor 

att läsa specialistutbildning med bibehållen lön. Under 2011 erbjöds 80 sjuksköterskor denna 

möjlighet. Utbildningarna genomfördes inom inriktningarna psykiatri, intensivvård, operation, barn 

och ungdom, vård av äldre, onkologi och kirurgi. Totalt satsade sjukhuset drygt 11 miljoner kronor på 

utbildningsinsatsen. 

Utöver utbildningsinsatser avsattes även medel för bredvidgång inom radiologi och urologi för att 

utöka antalet anställda med specifika specialistkunskaper.



61 (80) 

Dnr 310-34/2012 

FOKUS-utbildning 

Under 2011 genomfördes fyra SU-övergripande utbildningar, som ett led i att introducera och 

implementera FOKUS-modellen; 407 deltagare deltog i utbildningarna. Deltagarna omfattade 

medarbetare från vårdverksamheter på olika nivåer, samt från ekonomi- och HR-avdelningarna. 

Totalt har mer än 2 500 medarbetare utbildats inom ramen för projektet som syftar till att introducera 

FOKUS-modellen inom SU. Parallellt med de ovan beskrivna utbildningarna fanns en FOKUS-coach 

på varje område. Dessa coacher har tillsammans utbildat mer än 1 500 personer ute på enhets- och 

verksamhetsnivå. Många verksamheter använder sig av så kallade FOKUS-tavlor, där 

förbättringsarbetet på enheterna initieras, prioriteras och följs upp. 

Arbetsmiljö 

Under 2011 genomfördes bl.a. följande insatser inom det hälsofrämjande, förebyggande och 

rehabiliterande hälso- och arbetsmiljöområdet: 

- För femte året genomfördes en medarbetarenkät. Syftet är att undersöka hur medarbetarna 

upplever sin samlade arbetssituation för att därefter arbeta med och genomföra förbättringar. 

Det totala ”nöjdmedarbetarindex” (NMI) 2011 var 3.48 vilket är ett något lägre värde än 2010 

(3.52). Svarsfrekvensen var 68 procent vilket var 2 procentenheter högre än 2010. 

- Ett nytt samverksansavtal tecknades mellan arbetsgivaren och de fackliga organisationerna. 

Avtalet började gälla den 1 september 2011 och det nya avtalet har en starkare betoning av 

hälso- och arbetsmiljöfrågorna. Informationsinsatser genomfördes för samverkansgrupper på 

samtliga organisatoriska nivåer. 

- En plan för implementering av Personalvision 2021 togs fram. 

- Rutin och mall för delegation av arbetsmiljöuppgifter reviderades med syfte att förtydliga 

chefers arbetsmiljöansvar inkluderande perspektivet funktionshinder. 

- Fortsatt utveckling av rutiner för det systematiska arbetsmiljöarbetet genomfördes, exempelvis 

en rutin för första hjälpen och krisstöd och sjukhusanpassade checklistor för 

arbetsmiljöronder. 

- Utbildningsinsatser vad gäller personsäkerhet genomfördes för chefer och skyddsombud i 

samarbete mellan HR och Säkerhet. 

- Sjukhusgemensam arbetsmiljöutbildning för chefer och skyddsombud genomfördes. Fem 

tredagarsutbildningar genomfördes under 2011. Utbildningarna genomfördes tillsammans med 

representanter för personalorganisationerna. 

- En analys med särskilt fokus på den ökade korttidssjukfrånvaron genomfördes av en 

partssammansatt arbetsgrupp. Fördjupad analys av specifika verksamheter kommer att 

genomföras och följas upp under 2012. 

- Nya mallar togs fram för att förenkla och underlätta chefers arbete vid rehabilitering och 

arbetsanpassning. 

- Inom ramen för regionens arbetsmarknadsnodsprojekt arbetar ett nätverk med representanter 

för olika förvaltningar med översyn av arbetssätt, med syfte att skapa nya möjligheter för 

personer som behöver rehabilitering eller omplacering till annan förvaltning. Utveckling av 

alternativa aktiviteter i förebyggande och rehabiliterande syfte har också gjorts – våren 2012 

startar rehabiliteringsgrupper med kulturinriktning. Ett antal dialog- och utbildningsdagar 

genomfördes såväl inom Arbetsmarknadsnod Göteborg som för alla noder gemensamt t.ex.



62 (80) 

Dnr 310-34/2012 

kring risk- och missbruk och för att säkerställa samma arbetssätt avseende koordinerade 

insatser och fördjupad arbetsförmågebedömning. 

- En rapport och plan för att utveckla hälsofrämjande arbetsplatser vid sjukhuset togs fram. 

- Hälso- och friskvårdsaktiviteter ingår i SUs satsning för hälsofrämjande sjukhus och 

vårdorganisationer (HFS). I aktiviteter som anordnats av sjukgymnastiken i form av 

gruppträning, styrketräning samt sjukgymnastisk rådgivning deltog 771 medarbetare. SU 

erbjuder ett friskvårdsbidrag på 500 kronor som bland annat kan användas för att köpa 

motionskort vid flera motions- och friskvårdsanläggningar i Göteborgsområdet till rabatterade 

priser. Under 2011 utnyttjade 3 645 medarbetare friskvårdsbidraget. Friskvårdsdagar, 

föreläsningar och stegtävlingar har genomförts. Sjukhusets idrotts- och konstföreningar erhöll 

bidrag till sina verksamheter. 

Företagshälsovård 

SU anlitar den regionala förvaltningen Hälsan och arbetslivet för köp av tjänster inom 

företagshälsovård. Överenskommelsen innehåller ett basutbud av tjänster på individ- och 

arbetsplatsnivås som ingår i ett abonnemang motsvarande 1 100 kronor per anställd. Tjänster som inte 

ingår i basutbudet beställs separat. De företagshälsovårdsrelaterade tjänster sjukhuset utnyttjat via 

avtal med Stadsmissionen, Valet och S:t Lukas ingick i basutbudet. 

Sjukfrånvaro 

Sjukfrånvaron inklusive sjukersättning var 5,53 % 2011 vilket var något högre än föregående år. Hela 

ökningen förklaras av ökning inom den långa sjukfrånvaron över 60 dagar, som ökade med 0,10 

procentenheter medan den korta minskade med 0,04 procentenheter. Bland de flesta 

personalkategorierna ökade sjukfrånvaron något förutom bland läkarsekreterare och administrativ 

personal. Under 2011 hade arbetet med sjukfrånvaron fortsatt fokus på att minska 

långtidssjukfrånvaron. Tidiga åtgärder och gemensamt arbetssätt i rehabiliterings- och 

omställningsprocessen är viktiga delar i detta arbete. 

Arbetet med den korta sjukfrånvaron bedrevs under 2011 i en partsammansatt arbetsgrupp som har 

analyserat korttidssjukfrånvaron mellan 2008-07-01 – 2011-06-30. Utifrån detta har ett antal åtgärder 

tagits fram bland annat att följa korttidssjukfrånvaron på olika nivåer i organisationen, sätta måltal och 

genomföra hälsoronder. 

Under perioden 2008-2011 har sjukfrånvaron varierat mellan 6,04 – 5,46 procent. Kvinnor är i 

genomsnitt mer sjukskrivna än män. Sjukfrånvaron under 2011 avviker inte från mönstret de senaste 

åren. 

Tabell 36: Sjukfrånvaro vid SU. Procent av ordinarie arbetstid. Fördelning män och kvinnor, perioden 

2008-2011 

Sjukfrånvaro, procent av 

ordinarie arbetstid 

2011 2010 2009 2008 

Kvinnor 6,11 5,99 5,99 6,65 

Män 2,99 3,16 3,11 3,23 

Totalt 5,53 5,47 5,46 6,04 

Den totala frånvaron utgjorde under 2011 cirka 29,7 % av den totala anställningstiden. De största 

frånvaroorsakerna var semester och föräldraledighet. Totalt var frånvaron cirka 0,2 procentenheter 

högre 2011 än 2010.



Tabell 37: Personalfrånvaro inom SU, per orsak och i procent av antalet anställda 

Sjukfr 

inkl 

sjukers 

Vård av 

barn 

Semester 

Föräldraledighet 

63 (80) 

Studier 

Fackligt 

uppdrag 

Övr. med 

lön 

Övr. utan 

lön 

Dnr 310-34/2012 

Övrigt Totalt 

2011 5,53% 0,47% 8,94% 6,12% 1,97% 0,11% 2,22% 4,28% 0,07% 29,71% 

2010 5,47% 0,46% 9,05% 6,05% 2,05% 0,11% 2,15% 4,12% 0,04% 29,50% 

Förändring 0,06% 0,01% -0,11% 0,07% -0,08% 0,00% 0,07% 0,16% 0,03% 0,21% 

Likabehandling 

SU har som målsättning att samtliga medarbetare ska ha goda kunskaper i frågor rörande 

likabehandling. En god och effektiv arbetsmiljö skapas genom att diskriminering motverkas och att 

lika rättigheter och möjligheter främjas oavsett kön, sexuell läggning, könsöverskridande identitet, 

etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller ålder. 

Under 2011 genomfördes arbete med samtliga aktiviteter i likabehandlingsplanen enligt nedan; 

- Aktivt arbetet med att implementera likabehandlingsplanen i ledningsgrupper och på 

arbetsplatsträffar. 

- För att förhindra att diskriminering förekommer vid rekrytering gick HR-specialister en 

utbildning i kompetensbaserad rekrytering. Stort fokus lades vid annonsunderlagen vid 

chefsrekryteringar. Syftet är att organisationen skall få bättre kunskap om hur chefer 

rekryteras och ifall positiv särbehandling kan används för att stimulera mångfald (kön) vid 

tillsättning. Dessutom är målet att ingen ska diskrimineras p.g.a. etnisk bakgrund. 

- Samtliga chefsutbildningar ska belysa diskrimineringslagens intentioner och därmed påverka 

såväl chefers som medarbetares attityder och värderingar. 2011 var det ännu endast 

chefsutbildningen för nya chefer som helt uppfyllde kravet i likabehandlingsplanen. 

- Sjukhusgemensam utbildning gällande trakasserier genomfördes utifrån medarbetarenkätens 

resultat; 8,5 % av de svarande upplevde att de i sin vardag varit utsatta. Målgruppen för 

utbildningsinsatsen var kontaktpersoner samt representanter från samtliga 

personalorganisationer. Fortsatt arbete sker under 2012. Utbildningens syfte var dels att få ett 

teoretiskt perspektiv på vilka orsaker som kan ligga bakom trakasserier och dels att få en 

översyn av organisationens rutiner och handlingsplaner. Målet är att de som upplever sig 

trakasserade ska minska. 

- Sjukhuset medverkar i projektet ”Öppet hus” som är en ideell förening och som stödjer 

ungdomar med annan etnisk bakgrund att ta sig in i arbetslivet. Insatsen från sjukhuset är 

främst att tillhandahålla mentorer. 

Målet för 2011 var att 23 % av huvudgrupperna inom befattningsnomenklaturen skulle ha en 

könsfördelning inom spannet 40-60 %. Målet är nått eftersom både läkare och sjukhustekniker hamnar 

inom spannet. En analys på lägre nivå visar att psykologer är en grupp där måluppfyllelse är nära. 

Möjligheten till positiv särbehandling har stimulerats vilket har ökat medvetenheten vilka möjligheter 

arbetsgivaren har att påverka rekryteringsarbetet för att nå målet i fler grupper. Samtliga 

områdesledningsgrupper är jämställda utifrån målet. 

Vad gäller lön var målet 2011 att kvinnors andel av männens medellön skulle vara 77 %. Resultatet 

blev 73 % vilket innebär att målet ej uppnåtts. 

Årets löneöversyn var inriktad på att uppnå regionens målbild för önskvärda lönestruktur från ett 

jämställdhetsperspektiv. För att uppnå målet genomfördes satsning på yrken med medellång 

högskoleutbildning inom vården. Sjukhusets mål att prioriterade yrkesgruppers medellön i förhållande 

till önskvärd medellön under 2011 ska uppgå till 93,5 % har uppnåtts.



64 (80) 

Dnr 310-34/2012 

Följande aktiviteter genomfördes: 

o En partsammansatt arbetsgrupp har bildats för att genomföra lönekartläggning som ska visa 

om det finns osakliga löneskillnader kopplat till lika och likvärdigt arbete. 

o Arbetet med att kvalitetssäkra gjorda BAS-värdering har påbörjats. 

o En tydligare lönestruktur har arbetats fram. 

o Vid löneöversynsarbetet har kvinnodominerade yrkesgrupper inom vården med medellånga 

högskoleutbildningar prioriterats och särskilda satsningar har genomförts baserat på 

målbilden. 

Tabell 38: Månadsanställda vid SU 2010-2011 per kön och ålder 

- 34 år 35 - 49 år 50 - år Totalt Medelålder 

2011 2010 2011 2010 2011 2010 2011 2010 2011 2010 

Kvinnor 2 293 2 529 4 650 4 872 5 653 5 242 12 596 12 643 47 46 

Män 513 590 1 097 1 043 1 145 1 066 2 755 2 699 47 46 

Totalt 2 806 3 119 5 747 5 915 6 798 6 308 15 351 15 342 47 46 

Fördelningen mellan antalet män och kvinnor förändrades under 2011. Andelen män har ökat 0,5 

procentenheter och utgör 18,5 %. Medelåldern är 47 år och det är en ökning jämfört med 2010 med ett 

år. 

Jämix 

JÄMIX är ett index bestående av nio olika jämställdhetsindikatorer som ger en förenklad bild av hur 

arbetsplatsen ser ut ur ett jämställdhetsperspektiv. JÄMIX skapar en möjlighet att följa utvecklingen 

över tid och att göra jämförelser med andra organisationer. 

Jämix-resultatet var 103 poäng 2011 jämfört med 90 poäng 2010. Påtagliga förbättringar har skett 

gällande följande nyckelfaktorer: 

- Samtliga områdesledningsgrupper uppvisar en könsfördelning mellan 40-60% 

- Osakliga löneskillnader bearbetas i en partsammansatt arbetsgrupp 

- Heltidstjänsterna ökade något 

- Tillsvidareanställningar ökade 

- Fler föräldradagar togs ut av män 

- Ökad kunskap om mervärdet av ett aktivt likabehandlingsarbete


7. EKONOMIPERSPEKTIVET 


Ekonomiperspektivet i det balanserade styrkortet 

65 (80) 

Dnr 310-34/2012 

Strategiska mål Styrtal Måltal 2011 Resultat Resultat Resultat Resultat 

2008 2009 2010 2011 

SU bedriver en 

Intäkter > > 0 -129,4 mnkr +113,9 mnkr +33,9 mnkr -137,3 mnkr 

kostnadseffektiv kostnader 

verksamhet och har en Inkl beviljat 

- - - + 10,5 mnkr 

ekonomi i balans nyttjande av eget 

kapital 

Högre 

+1,0 % i 

-1,7 -1 +1,9 +0,9 

produktivitet än förhållande till 

föregående år föregående år 

Ekonomiskt resultat 

Det ekonomiska resultatet var minus 137, 3 mnkr, att jämföra med det budgeterade resultatet, 

inklusive användning av eget kapital om minus 147,8 mnkr. Det ekonomiska resultatet 2011 var 

därmed 10,5 mnkr bättre än förväntat. Resultatet för år 2010 var + 33,9 mnkr. SU har haft en ekonomi 

i balans tre år i rad. 

Tabellsammanställning resultaträkning 

Resultatrapport 2011 (tkr) 

Utfall Budget Avvikelse Avvikelse Utfall 2010/2011 

2011 2011 2011 % 2010 % 

Vårdintäkter, VGR 10 198 923 10 021 213 177 710 1,8 10 073 577 1,2 

Vårdintäkter, övriga 876 828 928 273 -51 446 -5,5 863 244 1,6 

Patientavgifter 155 377 151 184 4 193 2,8 146 779 5,9 

ALF-medel 397 650 393 000 4 650 1,2 374 900 6,1 

Övriga intäkter 902 350 829 499 72 851 8,8 822 559 9,7 

Verksamhetens intäkter 12 531 128 12 323 169 207 959 1,7 12 281 059 2,0 

Personalkostnader -7 517 423 -7 482 465 -34 958 -0,5 -7 324 027 2,6 

Inhyrd personal -82 395 -27 011 -55 384 -205,0 -64 116 28,5 

Köpt vård -368 340 -247 940 -120 400 -48,6 -228 587 61,1 

Läkemedel -1 393 892 -1 409 953 16 061 1,1 -1 350 536 3,2 

Lokalkostnader -743 574 -749 050 5 476 0,7 -742 076 0,2 

Material, varor o tjänster -2 346 218 -2 292 650 -53 568 -2,3 -2 316 014 1,3 

Avskrivningar -217 729 -237 000 19 271 8,1 -218 817 -0,5 

Verksamhetens kostnader -12 669 571 -12 446 069 -223 502 -1,8 -12 244 173 3,5 

Finansiella intäkter/kostn 1 127 -24 900 26 027 104,5 -2 948 -138,2 

Resultat -137 316 -147 800 10 484 33 938 -504,6 

Not: Kolumnen budget 2011 är inklusive eget kapital. Sjukhusets intäkts- och kostnadsutveckling analyseras i förhållande till 

resultaträkning enligt den modell som används i systemet Cognos Controller, i enlighet med regionala anvisningar. 

Resultaträkning Cognos Controller redovisas i bilaga.


Diagram 20: Resultat jämfört med budget 2006-2011 

mnkr 

150 

100 

50 

0 

-50 

-100 

-150 

-200 

Analys av periodiserat utfall 


Resultat, Budget - Utfall 

2006 2007 2008 2009 2010 2011 

66 (80) 

Dnr 310-34/2012 

SUs ekonomiska resultat 2011 var 10,5 mnkr bättre än budget. Totalt var intäkterna 208,0 mnkr högre 

än budget och 250,1 högre än föregående år vilket innebar en intäktsökning på 2,0 %. De totala 

kostnaderna var 330,3 mnkr högre än budget och 421,3 mnkr högre jämfört med föregående år, vilket 

innebar en kostnadsökning på 3,4 %. 

Diagram 21: Ackulumerat resultat jämfört med budget 2011 

Mkr 

50 

30 

10 

-10 

-30 

-50 

-70 

-90 

-110 

-130 

-150 

-170 

-190 

-210 

Sahlgrenska Universitetssjukhuset 

Ackumulerat resultat jmfr budget 

SU totalt 2011 48,563 

-16,429 

-33,648 

-22,08 

-31,799 

-27,6 -36,422 

-47,0 

-68,936 -59,457 

-76,3 

-111,478 

-100,62 

-113,8 

-163,69 -172,1 

-195,9 

-205,305 

8,021 

30,605 

2,583 

Budget 

Utfall 

-15 

-42,003 

-21,604 

-52,0 

-76,063 

-84,4 

-111,45-100,44 

-78,0 

-114,1 

-118,127 -146,3 -137,316 

-139,322 -147,8 

Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec 

Ack budget 

Ack resultat 

Rev budget beslut juli



67 (80) 

Dnr 310-34/2012 

Avskrivningar och räntor 

Kostnaderna för avskrivning av anläggningstillgångar var 19,3 mnkr lägre än budget och 1,0 mnkr 

lägre än föregående år. De lägre kostnaderna än budget 2011 förklaras av senare genomförande och 

aktivering av investeringarna än planerat, De finansiella intäkterna var 1,1 mnkr högre än budget, 

vilket förklaras av realiserade valutakursvinster. 

Periodens intäktsutveckling 

Vårdöverenskommelsen 2011 med Hälso- och sjukvårdsnämnderna 4, 5 7, 11 och 12 utgjorde den 

största andelen av SU:s intäkter. Totalt ersättningsutrymme var 9 678,3 mnkr, fördelat på länssjukvård 

6 749,1 mnkr och högspecialiserad vård 2 929,2 mnkr. 

Vårdöverenskommelsen medförde förändrade resurser avseende 

- ordnat införande av läkemedel år 2 

- ändrad finansiering AT-block, regiongemensam finansiering 

- ändrad finansiering av IT-kostnader, regiongemensam finansiering 

- hjärtsjukvård, flimmerablationer 

- utökning av Metadonbehandling 

- akutmottagningarna ersattes som riktat uppdrag samt 

- befolkningsförändringar och strukturella obalanser 

Överenskommelsen innehöll målrelaterad ersättning på totalt 205,0 mnkr, där medel reserverades ur 

det befintliga ersättningsutrymmet och utbetalades efter avstämning att mål uppnåtts. 

Regionfullmäktige finansierade FoUU- och sista utpostenuppdraget med 760,8 mnkr vilket var 10,5 

mnkr högre än föregående år, en uppräkning som baserades på ökade kostnader för löner och andra 

insatsfaktorer. Den Rättpsykiatriska vårdkedjan finansierades via en överenskommelse med 

regionstyrelsen med 201,1 mnkr. 

Sjukhuset erhöll även ersättning för hyreskostnader från regionstyrelsen på 56,0 mnkr, till största 

delen avsett för psykiatribyggnaden på Östra sjukhuset, nya vårdbyggnaden och upprustning av 

låghuset på Sahlgrenska sjukhuset. ALF-avtalet för klinisk utbildning och forskning innebar statlig 

finansiering om 392,6 mnkr. 



ianspråkta resterande 132,8 mnkr av eget kapital för köpt vård för att klara vårdgarantin. 

Totalt var intäkterna 208,0 mnkr högre jämfört med budget.

Diagram 22: Intäktsfördelning 2011 



Intäktsfördelning Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2011 

Patientavgifter 

1,2% 

Vårdintäkter 

övriga 

7,0% 

Vårdintäkter VGR 

81,4% 

68 (80) 

Dnr 310-34/2012 

Intäkterna var 250,1 mnkr högre jämfört med föregående år vilket innebär en intäktsökning på 2,0 %. I 

nedanstående diagram redovisas de totala intäkterna 2006-2011 i både rörliga och fasta priser. I fasta 

priser ökade intäkterna med 488 mnkr (4,0%) perioden 2006-2011. Intäkterna har i fasta priser hittills 

varit som högst 2009, sedan dess har intäkterna minskat med 352 mnkr (2,7 %). 

Diagram 23: Intäkter jämfört med budget 2006-2011. Utfall i rörliga priser. 

mnkr 

13 000 

12 000 

11 000 

10 000 

9 000 

8 000 

ALF-medel 

3,2% 

Övriga intäkter 

7,2% 

Intäkter, Budget - Utfall 

2006 2007 2008 2009 2010 2011 

Budget 

Diagram 24: Intäkter jämfört med budget 2006-2011. Utfall i fasta priser, basår 2011. 

mnkr 

13 000 

12 000 

11 000 

10 000 

9 000 

8 000 

Intäkter, Budget - Utfall i fasta priser 

2006 2007 2008 2009 2010 2011 

Utfall 

Budget 

Utfall

VGR vårdintäkter 



69 (80) 

Dnr 310-34/2012 

Vårdintäkterna från Västra Götalandsregionen var 10 198,9 mnkr, vilket var 177,7 mnkr högre än 

budget (2010 var motsvarande siffra 184,0 mnkr). Den positiva budgetavvikelsen berodde främst på 

ökade beställningar i form av tillägg till vårdöverenskommelsen. Några större sådana avvikelser var 

- extra kömiljardsatsning (26,9 mnkr) 

- ansvaret för avancerad sjukvård i hemmet (ASIH, 22,4 mnkr) 

- ökat antal sökande av primärvårdskaraktär till ortopedakuten (15,0 mnkr) 

- särskild finansiering av obesitasoperationer för betalningsförbindelser skrivna 2010 och 2011 

(20,8 mnkr) 

- del av regeringens patientsäkerhetsmiljard (10,8 mnkr) 

- särskilda insatser för psykiatri (10,7 mnkr) 

- ovarialcancer (8,4 mnkr) 

- förlossningssjukvård (7,5 mnkr) 

- stimulansmedel äldre (3,5 mnkr) 

- ersättning utöver bas för obesitasoperationer i egen regi (3,3 mnkr) 

- intäkter för valfrihetsvården (57,7 mnkr) vilken SU ansvarar för från och med år 2011 

I vårdintäkterna för Västra Götalandsregionen återfinns även negativa budgetavvikelser avseende 

- ordnat införande läkemedel etapp 1 (-11,4 mnkr) 

- avdrag för transplantationer (-8,7 mnkr) 

- avdrag för målrelaterad ersättning maj (-7,7 mnkr) 

- avdrag för målrelaterad ersättning november (-8,4 mnkr) 

- carotisstenos (-4,9 mnkr) 

- strokesjukvård (-2,9 mnkr) 

- avdrag för hjärtsjukvård (-2,1 mnkr) 

Ersättningsmodellen i vårdöverenskommelsen består av prestationsersättning och riktade uppdrag med 

fast ersättning. Såväl fast som rörlig ersättning erhålls upp till ett angivet tak. Vårdproduktion över 

ersättningstaket erhåller sjukhuset ingen ersättning för. 

I rapportens bilagor redovisas resultat avseende fakturering till HSN per nämnd. 

Övriga vårdintäkter 

De övriga vårdintäkterna var 876,8 mnkr, vilket var 51,4 mnkr lägre än budget. I posten övriga 

vårdintäkter ingår intäkter från övriga regioner och landsting, kommuner, Försäkringskassan samt 

externa företag. Jämfört med föregående år var intäkterna 13,6 mnkr högre. Den totala 

vårdproduktionen för patienter från andra regioner och landsting var 0,7 % högre än budgeterat och 

2,0 % lägre än föregående år. 

Utfallet har påverkats av att vårdproduktionen i den somatiska öppenvården ökade i jämförelse med 

budget, medan den somatiska slutenvården var lägre än budgeterat. Detta resulterade i att intäkterna 

minskade eftersom den somatiska slutenvården är mer resurskrävande och genererar högre intäkter än 

den somatiska öppenvården. År 2011 började en förändrad prissättningsmodell tillämpas för patienter 

från Region Halland. Avtalet 2011 innebar att intäkterna var 100 % rörliga med 6,5 % rabatt, att 

jämföras med 2010 års avtal då ersättningen var 50 % rörlig, 50 % fast samt 3 % rabatt. Total 

fakturering för Region Halland ökade med 2,6 % jämfört med 2010. 

I rapportens bilagor redovisas resultat avseende externa vårdintäkter per landsting, region och övriga 

beställare.

ALF-medel 



70 (80) 

Dnr 310-34/2012 

Avtalet med staten om de s.k. ALF-medlen, som avser statens finansiering till landstingen för 

medverkan i grundutbildningen av läkare och kliniskt inriktad medicinsk forskning, var 2011 392,6 

mnkr. Dessutom användes under året 9,8 mnkr av balanserade ALF-medel från 2010. 

Dessa medel har fördelats enligt följande: 

- kombinationstjänstanslag (till 126 kombinationstjänstinnehavare) 54,5 mnkr (14 %) 

- ST-befattningar (forskartjänster till läkare under specialistutbildning) 13,4 mnkr (3 %) 

- undervisning 69,1 mnkr (17 %) 

- starta-upp bidrag 5,4 mnkr (1 %) 

- projektanslag 204,4 mnkr (51 %) 

- strategiska satsningar 36,9 mnkr (9 %) 

- stöd för forskning och utveckling inom rikssjukvårdsverksamheter 14,7 mnkr (4 %) 

- övriga insatser 4,0 mnkr (1 %) 

Patientavgifter 

Patientavgifterna uppgick till 155,4 Mnkr vilket var 4,2 mnkr högre än budget och 8,6 mnkr mer än 

2010 (146,8 Mnkr). I utfallet 2011 finns en post på 3,2 mnkr från januari hänförlig till 2010 vilket 

innebär att årets egentliga utfall mot budget motsvarar ett överskott på 1,0 mnkr. 

Övriga intäkter 

Övriga intäkter uppgick till 902,0 mnkr. Utfallet var 72,8 mnkr högre än budget och 80,0 mnkr ( 

9,7 %) högre än 2010. 

Merparten av överskottet 2011 är hänförligt till s.k. omställningsbidrag från HSA för särskilda 

utbildningsinsatser (27,8 Mnkr), ersättning för AT-läkare (20,4 mnkr) samt ersättning för 

vävnadsdirektivet (10,2 mnkr). Dessa poster återfinns som en motsvarande negativ budgetavvikelse på 

kostnadssidan. I övrigt är överskottet hänförligt till ökad finansiering och försäljning av forskning och 

utbildning. 

Vid införandet av VGPV den 1 oktober 2009 beslutade regionstyrelsen om en regiongemensam 

prislista för vanliga laboratoriemedicinska analyser och röntgenundersökningar. Den ekonomiska 

effekten 2011 jämfört med 2009 är en minskning av intäkterna med 29,9 mnkr. I jämförelsen har 

utfallet 2009 indexerats till 2011 års nivå. Störst ekonomisk påverkan har införandet av VGPV haft på 

klinisk kemi, både vad gäller priser och volymer. 

Periodens kostnadsutveckling 

De totala kostnaderna var 12 668,5 mnkr vilket var 330,3 mnkr högre än budget och 421,3 mnkr 

högre jämfört med föregående år, vilket innebär en kostnadsökning på 3,4 % i rörliga priser. De 

viktigaste förklaringarna var 202,2 mnkr(2,8 %) högre lönekostnader i huvudsak beroende på årets 

lönerevision, 139,8 mnkr högre kostnader för köpt vård, högre kostnader för läkemedel (43,4 mnkr), 

högre kostnader för material, varor och tjänster, (30,2 mnkr), högre kostnader för inhyrd personal 

högre kostnader för inhyrd personal (18,3 mnkr) samt lägre kostnader för avskrivningar och övriga 

finansiella kostnader.

Diagram 25: Kostnadsfördelning 2011 



Kostnadsfördelning Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2011 

Material, varor o 

tjänster 

18,5% 

Läkemedel 

11,0% 

Lokalhyror 

5,9% 

Köpt vård 

2,9% 

Avskrivningar 

1,7% 

Inhyrd personal 

0,7% 

Finansiella 

kostnader 

0,0% 

71 (80) 

Personalkostnad 

59,3% 

Dnr 310-34/2012 

I nedanstående diagram redovisas de totala kostnaderna 2006 – 2011 i både rörliga och fasta priser. 

I fasta priser ökade kostnaderna med 497 mnkr (4,1 %) under perioden. Kostnaderna har hittills varit 

som högst 2008, därefter har kostnaderna minskat med 114 mnkr (0,9%). 

Diagram 26: Kostnader jämfört med budget 2006-2011 – Utfall i rörliga priser 

mnkr 

13 000 

12 000 

11 000 

10 000 

9 000 

8 000 

Kostnader, Budget - Utfall 

2006 2007 2008 2009 2010 2011 

Budget Utfall



Diagram 27: Kostnader jämfört med budget 2006-2011- Utfall i fasta priser, basår 2011. 

mnkr 

13 000 

12 000 

11 000 

10 000 

9 000 

8 000 

Kostnader, Budget - Utfall i fasta priser 

2006 2007 2008 2009 2010 2011 

Periodens personalkostnadsutveckling 

72 (80) 

Dnr 310-34/2012 

Kostnaderna för löner och arvoden inklusive sociala avgifter var 7 346,9 mnkr 2011, vilket var 33,0 

mnkr högre än budget och 202,2 mnkr (2,8 %) högre än föregående år. I huvudsak förklarades 

ökningen av lönerevisioner enligt avtal. 

Premien för AFA-försäkring minskade med 0,52 procentenheter enligt nationellt beslut i november. 

Kostnadssänkningen blev därmed 24 mnkr. 

Kostnaderna för övriga personalkostnader, t.ex. kostnader i samband med utbildning och kostnader för 

personalrekrytering, var 1,9 mnkr högre än budget och 8,8 mnkr lägre än föregående år. 

Kostnaderna för inhyrd personal var 55,4 mnkr högre än budget och 18,3 mnkr högre jämfört med 

föregående år. Det var i huvudsak läkare inom psykiatri, radiologi men även inom obstetrik, ortopedi 

och An/Op/IVA som anlitades genom bemanningsföretag. Inom ortopedin avslutades insatserna med 

inhyrd personal efter juni. 

Tabell 39: Lönekostnadsförändringar 2010 - 2011 inkl sociala avgifter 

Löner och sociala avgifter 2010 7 145 

Förändringar under 2011 Mnkr % 

a) Volymförändringar 

- Volymökning 40 0,6 

b) Löneförändringar 

- Ökning enligt lönerevision 2010 25 0,3 

- Ökning enligt lönerevision 2011 75 1,1 

- Kostnadsersättningar och naturaförmåner 3 0,1 

- Ob-ersättning -1 -0,1 

c) Övrigt 

- Ökning, semester-, jour och övriga personalskulder 7 0,1 

- Övrigt -19 -0,3 

Summa förändringar exkl sociala avgifter 130 1,8 

Po-påslag 72 1,0 

Summa förändringar inkl sociala avgifter 202 2,8 

Löner och sociala avgifter 2011 7 347 

Budget Utf all

Sjukersättning 



73 (80) 

Dnr 310-34/2012 

Kostnaderna för sjuklön inom och utom sjuklöneperioden var 83,5 mnkr 2011. Det var en ökning med 

4,0 mnkr jämfört med 2010. Kostnadsökningen beror dels på ett högre löneläge 2011 och dels på fler 

sjukdagar. 

Periodens kostnader för läkemedel 

Ett aktivt arbete kring läkemedel vid SU bidrar till att kostnadsutvecklingen var lägre vid SU 

jämfört med övriga större sjukhus i regionen. Arbetet fokuserar på följsamhet till listan över 

rekommenderade och upphandlade läkemedel. 

Tabell 40: Kostnadsutvecklingen för läkemedel 2011 jämfört med budget 2011 och jämfört med utfall 

föregående år, tkr 

Läkemedel Utfall 2011 Budget 


Avvikelse 

jmf med 

budget 

Avvikelse 

jmf med 

budget i % 

Utfall 

2010 

Utfall 2011 jmf 

med utfall 2010 

i % 

Recept* 824 829 832 237 7 408 +0,9 % 809 960 +1,8 % 

Rekvisition 569 063 577 717 8 654 +1,5 % 524 735 +8,4 % 

Total 1 393 892 1 409 953 16 062 +1,2 % 1 334 695 +4,4 % 

Not: Kostnaden för receptläkemedel 2011 är reducerad i tabellen med 15 840 tkr, för att åren 2010 och 2011 ska vara 

jämförbara. Beloppet 15 840 tkr avser kostnaden för de läkemedelsnära produkterna särskilda näringsändamål (Särnär), 

som 2010 redovisades under läkemedel. 

Kostnadsökningen för rekvisitionsläkemedel på 44,3 mnkr beror främst på nya terapier i enlighet 

med nationella riktlinjer. Behandling av inflammatoriska sjukdomar (reumatisk sjukdom och 

inflammatorisk tarmsjukdom, med framför allt TNF-hämmare), malign tumörsjukdom, nya 

antikoagulantia, behandling av ögats gula fläck, nervsystemets sjukdomar t.ex. MS och 

antiepileptika. 

Läkemedelskostnaderna 2011 var 4,4 % högre i jämförelse med 2010. I 2011 års budget ingick en 

planerad utveckling av nya behandlingsriktlinjer. Den sammanlagda budgeten 2011 för läkemedel 

var 5,6 % högre än utfall 2010. 

Periodens kostnader för material, varor och tjänster 

Kostnaden för material, varor och tjänster uppgick 2011totalt till 2 346,2 mnkr och var 53,6 mnkr 

(2,3 %) högre än budget och 29,3 mnkr (1,3 %) högre än 2010. Detta att jämföra med budgeterade 

prishöjningar om 1,3 %. 

Materialkostnaderna var 24,6 mnkr (2,6 %) högre än budget och 1,2 % högre jämfört med föregående 

år. En orsak är högre produktion. 

Kostnaden för tjänster var 119,4 mnkr (12,3 %) högre än budget och 0,6 % högre jämfört med 

föregående år. Budgetavvikelsen återfanns inom flera kontogrupper, bland annat på 

verksamhetsanknutna tjänster såsom radiologi- och laboratorietjänster, fastighetstjänster och 

IT/konsulttjänster. 

För att minska köerna inom radiologi och därigenom förbättra tillgängligheten till operation och 

behandling har drygt 6 800 undersökningar köpts till en kostnad av 14,4 mnkr. På grund av läkarbrist 

har även undersökningar som utförts inom sjukhuset sänts vidare för extern granskning och analys, 

t.ex. inom radiologi och patologi. Kostnaden för detta uppgick till 8,1 mnkr. 

Regionservice har debiterat tjänster i enlighet med gällande överenskommelse.

Köpt vård 



74 (80) 

Dnr 310-34/2012 

Kostnaderna för köpt vård var 368,3 mnkr, vilket var 253,2 mnkr högre än budget och 139,8 mnkr 

(61,1 %) högre jämfört med utfallet föregående år. 

Köpt vård – vårdgarantin 

För att minska antalet patienter som fått vänta på vård mer än 90 dagar, vilket uppkommit genom en 

flerårig strukturell obalans mellan behov och kapacitet, köptes vård för 220,6 mnkr under 2011. 

Motsvarande kostnad 2010 var 131,1 mnkr. I köpt garantivård inom kirurgi i nedanstående tabell ingår 

kostnader för betalningsförbindelser skrivna 2010 och 2011(20,7 mnkr) där full kompensation erhållits 

från HSU. 

Regionstyrelsen avsatte 60 mnkr för att klara kömiljarden för perioden oktober-december varav SU:s 

andel blev 44,3 mnkr (Dnr RS 11-2011 § 250). För september avsatte regionstyrelsen 5 mnkr för 

besök varav SUs andel 1,8 mnkr. Kostnader för kömiljardsatsningarna var totalt 26,9 mnkr varav för 

september besök 2,0 mnkr, för september behandlingar 13,3 mnkr, för oktober 9,2 mnkr och för 

november 2,4 mnkr. Kostnaden för resterande beställda men ej utförda besök och behandlingar utifrån 

dessa satsningar kommer att bokföras 2012. 

Den samlade extra finansieringen för vårdgarantivård, köpt samt viss produktion i egen regi var 190,4 

mnkr. Detta innebär att finansiering inom egen ram men utanför budget var 40,2 mnkr. 

Tabell 41: Köpt vård och särskilda satsningar i egen regi avseende vårdgarantin, avser januari-december 

2011. Resultat i mnkr. 

Vårdgarantivård Utfall varav särskild varav egen 

över 

köpt finansiering finansiering 

produktionsplan i vård (eget kapital, 

egen regi 2011 kömiljard samt 

övrig 

finansiering 

HSU) 

Vårdgarantivård 

Omr 2 Kirurgi 1,0 1,0 0,0 

Omr 3 Ortopedi 127,8 110,0 17,8 

Ögon 28,0 11,6 16,4 

Omr 5 Handkirurgi 20,1 20,1 0,0 

Hud 0,3 0,3 0,0 

Kirurgi 21,8 20,7 1,1 

Urologi 2,0 1,0 1,0 

Omr 6 Kardiologi 

Ablationer 

4,7 4,7 0,0 

Neurosjukvård 0,5 0,5 0,0 

Summa köpt vårdgarantivård 206,2 169,9 36,3 

Summa vårdgarantivård över 

produktionsplan i egen regi 1) 

10,0 

10,0 0,0 

Summa köpta radiologitjänster 14,4 10,5 3,9 

Totalt köpt vårdgarantivård inkl. köpta 

radiologitjänster och viss produktion i 

egen regi 

1) avser framförallt kirurgiska verksamheter 

10,0 220,6 190,4 40,2

Köpt vård – Övrigt 



75 (80) 

Dnr 310-34/2012 

Övrig köpt vård avser bland annat köp av rättpsykiatrisk vård, viss annan specialistvård, 

rehabiliteringsvård och kostnader för valfrihetsvård. Kostnaderna för den övrigt köpta vården uppgick 

till 62, 2 mnkr (97,4 mnkr föregående år) och budgetavvikelsen var -70,5 mnkr. Budgetavvikelsen 

avser kostnader för valfrihetsvård -60,1 mnkr, specialistvård -13,2 mnkr och rättspsykiatrisk vård 2,8 

mnkr. 

Kostnaden för valfrihetsvården 2011 var totalt 3 mnkr (6 %) högre än budget. Större delen av 

avvikelsen återfinns inom psykiatrin. Kostnadsutvecklingen är bland annat beroende på patienternas 

önskemål och möjlighet att välja annan vårdgivare, vilka avtal som finns, SU:s egen förmåga att 

erbjuda efterfrågad vård, vårdleverantörens medicinska bedömning, eventuell indikationsglidning 

m.m. SU tog över ansvaret 2011. 

Tabell 42: Patientens fria vårdval. Ekonomisk uppföljning 2011. 

Kategori Budget 2011, 

mnkr 

Utfall 2011, 

mnkr 

Budgetavvikelse 

mnkr 

Procentuell 

förändring 

Patientens fria vårdval 56,8 60,1 -3,3 6% 

En stor del av avvikelsen inom specialistvården, 3,9 mnkr, är att hänföra till barnsjukvården som hade 

remitterat patienter från neonatalvården till Karolinska Universitetssjukhuset för vård i lung-ECMO, 

vilket är en ökning med 1,3 mnkr (15 %) jämfört med tidigare år. 

Inköp 

Enligt regionens inköpspolicy ska regionens inköpsorganisation aktivt användas som redskap för att nå 

de av fullmäktige beslutade målen för verksamheten. Följsamhet till den beslutade inköpsprocessen 

leder till förbättrad totalekonomi och miljöprofil. För att uppnå målet arbetar sjukhuset med att öka 

den andel av inköpen som beställs via regionens beställningsportal (BSP). 

Diagram 28: Uppföljning av andelen materialinköp via regionens beställningsportal perioden januaridecember 

2010-2011. Andel i procent. 

100% 

90% 

80% 

70% 

30% 

20% 

10% 

0% 

Andel materialkostnad från Inköp (BSP) 


42% 

37% 40% 50% 52% 52% 

47% 

49% 

47% 

49% 

46% 

44% 45% 44% 

39% 38% 

40% 38% 

40% 

39% 

40% 

49% 47% 49% 

60% 

50% 

40% 

48% 

41% 

jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Ack dec



76 (80) 

Dnr 310-34/2012 

På SU köptes 48 % av materialet in via BSP under 2011, att jämföra med 41 % år 2010. I pengar 

innebär det en ökad beställning via BSP med 61 mnkr jämfört med 2010. De största posterna återfinns 

rörande andningshjälpmedel, katetrar och implantat. 

Varor som inte beställdes via inköpsorganisationen beställdes direkt från leverantör, som i de allra 

flesta fall har ramavtal med regionen. Några av konsekvenserna blir emellertid att kunskapen om 

inköpen inte finns samlade i regionen inför nya upphandlingar och att det är svårt att kontrollera 

avtalade priser. 

Beställningarna i BSP av implantat, som är en stor kostnadspost, ökade med 14 mnkr under året. 

Implantat för 125 mnkr beställdes dock direkt från leverantör. Aktiviteter för att öka andelen som 

beställs via BSP i snabbare takt har planerats in under 2012. 

Marknadsplatsen och e-handelprojektet 

En ny e-handelsmodell skall införas i Västra Götalandsregionen enligt regionfullmäktigebeslut. För 

SU innebär det bl.a. byte av beställningsstöd. En hel del förarbete har utförts och under våren 

informerades alla verksamhetsledningar och områdesledningar om det nya e-handelssystemet. Utbyte 

av BSP till Marknadsplatsen med inplanerad start i oktober blev sedan framflyttad. Nytt startdatum 

planeras under våren 2012. Från och med 2012 ska förvaltningarna betala av på de historiskt 

uppkomna regioncentrala kostnaderna för projektet uppgående till drygt 80 mnkr. 

Eget kapital 



ianspråkta resterande det av det egna kapitalet för köp av vård för att klara vårdgarantin. 

Sjukhuset har köpt vård, samt i någon mån utfört merproduktion i egen regi för att klara 

vårdgarantin för 230,6 mnkr, varav 142,8 mnkr finansierats med eget kapital. Bland annat en 

engångsintäkt, bonus, i slutet av året på 10,6 mnkr för patientsäkerhetsarbetet gjorde att hela 

det tillgängliga egna kapitalet inte behövde nyttjas. 

Investeringar 

Investeringar i större byggprojekt 

Byggandet av den nya Rättpsykiatriska vårdbyggnaden vid Rågården pågår och de olika byggnaderna 

är idag utvändigt färdiga. Alla byggnadsarbeten beräknas vara klara under oktober 2012 och 

verksamheten inflyttad i februari 2013. Planeringsarbetet med anskaffning av vårdbyggnadens 

utrustning pågår liksom avveckling av nuvarande hyreskontrakt. 

Regionstyrelsen fattade i februari 2010 beslut om att bygga Bild- och interventionscentrum. 

Byggnadsarbetet av byggnadens grund, stomme och fasader har påbörjats. Projekteringsarbetet med 

stomkompletteringen, inredningen och utrustning pågår. Planering av den omfattande medicintekniska 

utrustningen har inletts och den första upphandlingen, cyklotron, har startat. 

Ett större planeringsarbete för en tillbyggnad av Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus är inne i 

ett intensivt planeringsskede. En första programskiss presenterades för styrelsen i juni 2011. 

Ett långt planeringsarbete av Hus R, Mölndal sjukhus, har resulterat i en programhandling som 

presenterades för styrelsen i juni 2011. En systemhandling planeras att bli färdigställd till sommaren 

2012. Ombyggnaden av IVA, Mölndals sjukhus, är klar och kommer att invigas i mars 2012.

Övriga fastighetsinvesteringar 



77 (80) 

Dnr 310-34/2012 

Exempel på projekt: 

- Ombyggnad av en operationssal till Hybridsal, på operation Söder Sahlgrenska sjukhuset, avslutades 

under våren. 

- SUs styrelse har beslutat att bygga om Antenatalenheten på Östra sjukhuset. Byggnadsarbeten har 

startat kommer att pågå fram till 2014. 

- Planering av Akutmottagningens ombyggnaden på Östra sjukhuset pågår och en program- och 

systemhandling planeras bli färdigställd i början av 2012. 

- Ett projekt med att förbättra toalettstandarden i byggnad CK, Östra sjukhuset, har pågått även under 

2011. Byggnadsarbetena genomförs under pågående vårdverksamhet. 

- Infektionsmottagningen i IK-byggnaden, Östra sjukhuset, har moderniserats under året. Invigningen 

ägde rum strax före årsskiftet. 

- En operationssal på KK-operation Östra sjukhuset har moderniserats. 

- Neonatalavdelningen på Östra sjukhuset byggs om för att minska antalet vårdplatser per vårdrum. 

- Ett omfattande planeringsarbete pågår med akutmottagningen på Östra sjukhuset. En systemhandling 

planeras färdigställas under hösten 2012. 

- En operationssal på Operation Söder har byggts om till hybridsal. 

- Ombyggnad av f.d. Apoteksbyggnaden på Sahlgrenska sjukhuset har genomförts för sjukgymnastik och 

stamcellslaboratorium. 

- SUs låssystem fortsätter att moderniseras. 

- Byggnadsanpassningar av lokaler, när ny medicinteknisk utrustning skall installeras, pågår kontinuerligt 

på alla tre sjukhustomterna. 

Upprustning Sahlgrenska sjukhuset, låghuset och Jubileumskliniken 

Upprustningsarbetena inom Sahlgrenska sjukhuset pågår, i form av två olika byggnadsentreprenader i 

låghuset och Jubileumskliniken (JK). De omfattande byggnadsarbetena med låghuset etapp 3 har 

avslutats strax före årsskiftet. Arbetena föregicks av flera större evakueringsarbeten. 

Byggnadsarbetena med upprustning av JK på Sahlgrenska sjukhuset pågår. Den två första etapperna 

har färdigställts och byggnadsarbetena med den sista etappen pågår. 

Lokalhyror 

Lokalhyran från Västfastigheter är uppdelad i bashyra och tilläggshyra. Tilläggshyrorna avser 

funktionella ombyggnader som SU initierat. Kostnaderna 2011 ligger i stort sett i nivå med året innan, 

men några projekt, som finns med i budget 2011, har inte färdigställts under året. Utfallet för de 

externa hyrorna har ökat något i förhållande till budget, mest beroende på inhyrningar på 

Medicinareberget. 

Tabell 43: Kostnader för lokalhyror. Utfall för 2011 i jämförelse med 2010 

Lokalhyra Utfall 


Budget 


Avvikelse 

jmf med 

budget 

Utfall 

2010 

Utfall 

2011 jmf 

med utfall 

2010 i % 

Bashyra, VF 529 019 529 845 826 530 044 - 0,2 % 

Tilläggshyra, VF 104 171 112 000 7 829 104 564 -0,4 % 

Summa, VF 633 190 641 845 8 655 634 608 -0,2 % 

Övriga lokalhyror 109 651 107 205 -2 446 107 468 2,0 % 

TOTAL 742 841 749 050 6 209 742 076 0,1 %



Investeringar i medicinteknisk och annan utrustning 

78 (80) 

Dnr 310-34/2012 

För investeringar i medicinteknisk och annan utrustning disponerade SU en investeringsram på 296 

mnkr för interna prioriteringar, varav 25 mnkr skall användas för inköp av en linjäraccelerator. Till 

detta kommer ett investeringsutrymme från VGRs särskilda satsning på strategiska 

utrustningsinvesteringar med 28 mnkr samt 20 mnkr för MR-utrustning till Östra sjukhuset. Det 

innebär att SU totalt disponerade 344 mnkr. 

Tabell 44: Fördelning av investeringsmedel medicinteknisk och annan utrustning 

SU interna prioriteringar 271 mnkr 

Strålbehandling, linjäraccelerator 25 mnkr 

MR-kamera, Östra 20 mnkr 

Strålbehandling, ej linjäraccelerator 20 mnkr 

Blodbuss 5 mnkr 

Automatiskt utodlingssystem, Bakt lab 2 mnkr 

MR-kompatibel EEG-utrustning 1 mnkr 

Summa 344 mnkr 

SU tillämpar en genomarbetad planeringsmodell för investeringar i medicinsk teknik. Modellen 

innebär att medicinteknisk utrustning är indelad i sju huvudgrupper s.k. ”samplaneringsområden”. 

- bild och funktionsmedicinsk utrustning 

- laboratoriemedicinsk utrustning 

- anestesi-, intensivvård- och IMA-utrustning. 

- ultraljudsutrustning 

- operationssalar 

- smittreningsutrustning (spol/disk/autoklaver) 

- sjukhussängar 

Utöver samplaneringsverksamheten finns ytterligare tre rubriker i investeringsplanen. 

- Områdesramar avser behov som är av annat slag än medicinteknisk utrustning t.ex. 

omfattande anskaffningar av inventarier till vårdavdelningar och kontor. 

- Särskilda projekt är medicinteknisk utrustning som är unik eller utrustning som föranleds eller 

är en konsekvens av en byggprocess. 

- Byggrelaterad utrustning är utrustning som byggs in av byggentreprenören men betalas av 

sjukhusets investeringsmedel för utrustning. Exempel kan vara utrustning eller inredning som 

förbättrar arbetsmiljö på enheten. 

Tabell: 45 Främsta investeringsområdena inom SU 2011 

AN/IVA/IMA utrustning 38,0 mnkr 

Bild och funktionsmedicinsk utrustning 32,7 mnkr 

OP-salar 25,7 mnkr 

Strålbehandling 21,9 mnkr 

Laboratoriemedicinsk utrustning 18,0 mnkr 

Hybridsal 13,2 mnkr 

Ultraljudsutrustning 12,1 mnkr 

Övrigt 131,9 mnkr 

TOTALT 293,5 mnkr 

Under året har övervakningsutrustning för thoraxverksamheten bytts ut för 12,6 mnkr, en 

datortomograf till röntgenverksamhetens uro-/gastroenhet har köpts in för 10,7 mnkr och hybridsalen 

har färdigställts. En stor del av de övriga investeringarna består av inköp av utrustning i samband med 

ny- och ombyggnader. Här följer några exempel: Låghuset på Sahlgrenska sjukhuset, etapp III, har 

utrustats för 25,0 mnkr, höghuset på Sahlgrenska för 14,8 mnkr, JK/KK för 5,7 mnkr och



79 (80) 

Dnr 310-34/2012 

infektionsmottagningen på Östra för 5,2 mnkr och IVA-platser i Mölndal för 4,0 mnkr. Utrustning till 

vårdnära lager för hantering av läkemedel har inköpts för 7,4 mnkr. 

Utfallet för utrustningsinvesteringar 2011 var 294 mnkr att jämföras med ramen på 344 mnkr. Det 

innebär att 85 procent av det totala låneutrymmet har använts. 

Utfall periodens investeringar 

Tabell 46: Investeringar fastigheter, utfall och investeringsram 2011 (mnkr) 

Utfall 2011* Investeringsram 


Fastighetsinvesteringar 2011 55 70 

Upprustning Sahlgrenska sjukhuset 51 56 

Fastighetsinvesteringar från tidigare år 0 123 

Summa 106 249 

* Siffrorna är hämtade ur Västfastigheters bokföring 

Sjukhusets produktivitetsutveckling 

SUs mål 2011 var att förbättra produktiviteten med 1 % jämfört med föregående år. Under 2011 

förbättrades produktiviteten med 0,9 % mätt i kostnad per sammanvägd vårdprestation, och i enlighet 

med anvisad beräkningsmodell. Produktivitetsökningen förklaras av en ökning av de sammanvägda 

vårdprestationerna med 0,9 % samtidigt som kostnaderna i fasta priser var oförändrade. Detta innebär 

att regionens måltal inte uppfyllts fullt ut. För mer information om metodik och beräkningsgrunder, se 

Bilaga: Ekonomiredovisning: Kompletterande information. 

Diagram 29: Sjukhusets produktivitetsutveckling 2008-2011 

2,5% 

2,0% 

1,5% 

1,0% 

0,5% 

0,0% 

‐0,5% 

‐1,0% 

‐1,5% 

‐2,0% 

Produktivitetsutveckling 2008 ‐ 2011 

2008 2009 2010 2011 

Ett antal aktiviteter har genomförts under 2011. Sjukhuset har sedan hösten 2010 väsentligt ökat 

utbildningssatsningen för alla chefer och ledare i förbättringskunskap. Syftet med projektet 

produktionsoptimering är att inom befintliga ramar anpassa verksamheten genom att analysera och 

förändra, med syftet att få ett jämnare flöde och förbättra effektiviteten med utgångspunkt i patientens 

behov.



8. BOKSLUTSDOKUMENT OCH NOTER 

Se Bilaga: Bokslutsdokument och noter 

10. REGIONFULLMÄKTIGES UPPDRAG 

Regionfullmäktiges uppdrag, ekonomiska förutsättningar 

80 (80) 

Dnr 310-34/2012 

Utförarstyrelserna ska säkerställa att effektiviseringskravet inte 

hanteras som ett generellt sparbeting som fördelas ut jämt över 

hela organisationen 

Sjukhuset tog inför 2011 fram en handlingsplan för fullmäktiges effektiviseringskrav på 1 %. 

Handlingsplanen för att klara regionens effektiviseringskrav innehöll åtgärder såsom 

• Offensivt förebyggande arbete för att minska vårdrelaterade infektioner 

• Ökad patientsäkerhet, minska antalet fallskador, översyn av preanalytiska felkällor 

inom laboratoriemedicin 

• Digitaliserat arbetssätt inom radiologi 

• Förbättrad produktionsplanering 

• Bemanningsöversyner, bland annat inom anestesi, operation och intensivvården 

• Samordning av kassafunktioner 

• Från slutenvård till öppenvård 

Åtgärderna fördelades med utgångspunkt från de olika verksamheternas bedömda möjlighet 

att bidra till att målet skulle uppnås. RFs uppdrag att effektiviseringskravet inte skulle 

hanteras som ett generellt sparbeting, som fördelas ut jämt över hela organisationen, blev 

därmed väl tillgodosett.

Uppföljning av regionfullmäktiges prioriterade mål 

- 

3.5 

Regionfullmäktiges inriktning avseende mångfald 

Besvaras genom avsnitt 3.3, 3.4 och 3.6 

Bilaga 1 

4.1 

Regionfullmäktiges prioriterade mål i verksamhetsperspektivet 

4.1.1 Folkhälsoarbetet ska bedrivas i samverkan över 

organisatoriska 

och sektoriella gränser 

Folkhälsokommittén och Hälso- och sjukvårdsnämnderna delar organisatoriskt ansvaret för 

regionen folkhälsoarbete. I vårdöverenskommelsen mellan Hälso- och sjukvårdsnämnderna 

och SU finns ett antal frågeområden kring folkhälsoarbetet, som sjukhuset skall beakta 

särskilt. Dessutom bidrar sjukhuset på olika sätt genom expertkunnande t.ex. vid utveckling 

av folkhälsoarbetet och spridning av erfarenheter. Sjukhuset bidrar också till utvecklingen av 

en mer hälsofrämjande sjukvård. 

4.1.2 Ungas användning av alkohol, tobak och andra droger ska 

minska 

Huvudansvaret för detta mål ligger i huvudsak på folkhälsokommittén och hälso- och 

sjukvårdsnämnderna. SU är endast delvis berörda. Se avsnitt 4.1.1. 

4.1.3 Förekomsten av sexuellt överförbara sjukdomar bland unga 

ska 

minska 



4.1.4 

Antalet självskador och självmordsförsök ska minska 



1 (11)

4.1.5 

Andelen överviktiga och feta barn ska minska 



Bilaga 1 

4.1.6 Andelen äldre personer med fler än tio läkemedel ska minska 

SU följer regionens strategi och handlingsplan för äldre och läkemedel. Patienter som är äldre än 75 år 

eller med fler än 10 läkemedel och som skrivs ut till eget eller särskilt boende från medicin- eller 

geriatrikenheter (samtliga patienter) förses med läkemedelsberättelse där alla förändringar i 

medicineringen under ett slutenvårdstillfälle förklaras. Läkemedelsberättelsen kompletteras med 

aktuell läkemedelslista. I samband med vården görs en läkemedelsavstämning för att förebygga 

läkemedelsfel med särskilt fokus på äldre patienter med flera läkemedel. Rutinen är införd i ett flertal 

av sjukhusets verksamheter, och kommer införas i samtliga verksamheter. 

4.1.7 Forskningsresurserna till Västra Götaland från nationella och 

europeiska 

forskningsprogram ska öka 

SUs mål är att öka antalet beviljade ansökningar utgående från VGR om forskningsmedel från 

nationella och europeiska forskningsprogram. Dessa anslag administreras i stor utsträckning av 

Sahlgrenska akademin (SA) och överlag sker alla forskningsaktiviteter på SU i nära samarbete med 

akademin. Någon sammanställning över utfallet under 2011 finns ännu ej tillgänglig. Man kan dock 

konstatera att de under en lång följd av år skett en betydande ökning av anslagen till forskning vid 

SUoch SA. Sålunda ökade anslagen till SA från 0,7 miljarder 1995 till 1,3 miljarder 2009, i 2009 års 

priser. Under denna tid ökade anslagen från vetenskapsrådet, Vinnova och från utlandet mest. Trots 

detta är ökningen lägre än hos andra lärosäten. Vid Vetenskapsrådets utdelning 2011 inom medicin 

och hälsa var 13% av de beviljade ansökningarna från Göteborg, som även fick cirka 13% av de 

tilldelade medlen, vilket är en betydligt lägre andel än för Stockholm och även Skåne. Dessa siffror rör 

de medicinska universiteten men om man antar att proportionerna för universitetssjukhusen är 

liknande innebär det att SU har en positiv utveckling beträffande såväl nationella som internationella 

forskningsmedel men att vi tappar mark jämfört med andra universitetssjukhus i Sverige och att vi drar 

till oss en lägre andel forskningsmedel än vad som motsvarar vår andel av befolkningen. 

4.1.8 Regionala utvecklingsinsatser ska bidra till fler jobb i Västra 

Götaland 

Regionutvecklingsnämnden ansvarar för uppföljning av detta mål. 

4.1.9 Andelen kvinnliga entreprenörer som nås av regionala 

stödinsatser 

ska öka 


2 (11)

4.1.10 Nyföretagandet ska öka, och vara jämt fördelat mellan 

kvinnor 

och män 


Bilaga 1 

SU har inte arbetat specifikt med detta mål under 2011, men deltog i regionens arbete rörande 

innovationer, klinisk forskning och industrisamarbete. Genom samverkan med innovationsrådet inom 

VGR introducerades s.k. innovationscoacher som skall utbilda och understödja sådan utveckling inom 

SUs verksamhetsområden. 

4.1.11 Västra Götaland ska långsiktigt stärka sin konkurrenskraft 

inom 

regionala styrkeområden 


SU arbetade inte specifikt med detta mål under 2011, men deltog i arbetet rörande innovationer, 

klinisk forskning och industrisamarbete. Genom aktivt deltagande i olika styr- och ledningsgrupper 

inom VGR tog representanter från SU ett stort ansvar för frågor inom detta perspektiv. Som exempel 

kan nämnas arbetet inom Gothia Forum samt aktiviteter inom Life Science och Med-Tech områdena 

4.1.12 Medborgarna i Västra Götaland ska ha möjligheter till 

utbildning och kompetensutveckling under hela arbetslivet 

Sjukhuset erbjuder kompetensutveckling för medarbetarna, varav de flesta är medborgare i VGR. 

Genomförda kompetensutvecklingsinsatser följs upp i samband med årsredovisningen. Medarbetarnas 

uppfattning om möjlighet till kompetensutveckling mäts varje år i SUs medarbetarenkät. För 2011 

anger femtio procent att de får den kompetensutveckling de behöver och knappt tjugo procent anser att 

de inte får tillräcklig kompetensutveckling. 

4.1.13 De funktionella arbetsmarknadsregionerna ska utvidgas och 

sammanfogas 


4.1.14 Resandet med den regionala kollektivtrafiken ska öka för 

både 

kvinnor och män 

Redovisas under avsnitt 4.5. 

3 (11)

Bilaga 1 

4.1.15 

Andelen som reser kollektivt istället för att åka bil ska öka 


4.1.16 

Minska användningen av fossil energi i Västra Götaland 


4.1.17 

Antalet resta mil i tjänsten ska minska 


4.1.18 Användningen av miljö- och hälsofarliga kemikalier i den 

egna 

verksamheten ska fasas ut 


4.1.19 Alla verksamheter ska arbeta systematiskt med 

miljöledningssystem 

SU arbetar systematiskt med ledningssystem med avseende på miljö. Ett SU-övergripande 

ledningssystem för miljö har implementerats under 2011. För detaljerad information om SU:s 

miljöarbete, se avsnitt 4.5. 

4.1.20 Andelen ekologiska livsmedel ska öka och uppgå till mer än 

30 

procent i Västra Götalandsregionen som helhet 

Servicenämnden ansvarar för uppföljning av detta mål. 

4.1.21 

Energiförbrukningen i regionens verksamheter ska minska 

Fastighetsnämnden ansvarar för uppföljning av detta mål. Se f.ö. avsnitt 4.5. 

4.1.22 Energianvändningen i regionens samlade fastighetsbestånd 

ska 

halveras till 2030 

Fastighetsnämnden ansvarar för uppföljning av detta mål. Se f.ö. avsnitt 4.5 

4 (11)

. 

4.1.23 Stödja de fria kulturaktörernas roll för att uppnå en god 

geografisk 

spridning av kulturaktiviteter 

Kulturnämnden ansvarar för uppföljning av detta mål. 

Bilaga 1 

4.1.24 Barns och ungdomars tillgång till kultur ska öka vid de 

verksamheter, 

institutioner och organisationer som regionen stöder 


4.1.25 Tillgängligheten till natur- och kulturturistiska anläggningar 

och 

aktiviteter ska öka och omfatta fler perioder under året 


4.1.26 Vårdmetoder som inte följer regiongemensamma riktlinjer 

ska 

utmönstras 

SU följer regiongemensamma riktlinjer och kunskapsunderlag, inklusive resultat av HTA-analyser. 

Sjukhusets arbetsgrupp för kunskapsbaserad vård har en samordnande funktion i implementeringen av 

nya kunskapsunderlag. Nya vårdprogram och medicinska riktlinjer sprids inom sjukhuset enligt en 

särskild rutin. Sjukhuset har också en rutin för aktiviteter i processen för implementering av nya 

regiongemensamma riktlinjer, både vad gäller införande av nya vårdmetoder och utmönstring av 

vårdmetoder som inte har stöd i regiongemensamma riktlinjer. I införandeprocessen deltar 

stabsfunktioner inom kvalitet och patientsäkerhet, ekonomi och HR tillsammans med berörda 

verksamhetsområden. 

4.1.27 Förekomsten av vårdskador och vårdrelaterade infektioner 

ska 

halveras 

Uppnådda resultat och genomförda åtgärder redovisas under avsnitt 4.4 

4.1.28 

Fördelningen av resurser ska främja vård på lika villkor 

Hälso- och sjukvårdnämnderna ansvarar för uppföljning av målet. 

5 (11)

4.1.29 

Bemötandet av patienter i vården ska förbättras 

Redovisas under avsnitt 3.2, 3.3, 3.6, 3,4, 3.5 

4.1.30 Alla verksamheter ska uppnå minst riksgenomsnitt i 

nationella 

jämförelser av vårdens kvalitet 

Redovisas under avsnitt 3.6 

4.1.31 Alla patienter ska erbjudas vård inom de fastställda 

garantitiderna 

Redovisas under avsnitt 4.2 

Bilaga 1 

4.1.32 De genomsnittliga väntetiderna på akutmottagningarna ska 

bli 

kortare 

Redovisas under avsnitt 4.2.3 

4.1.33 Minst 90 procent av samtalen till sjukvårdsrådgivningen ska 

besvaras 

inom tre minuter 

SU ansvarar inte för uppföljning av detta mål. 

4.1.34 

Invånarnas psykiska välbefinnande ska öka 



4.1.35 Alla patienter inom psykiatrin ska ha en individuell skriftlig 

vårdplan 

Åtgärder 2011 

Med målsättning att öka patientens delaktighet i planeringen av vården intensifierades arbetet med 

individuella vårdplaner inom psykiatrin på SU. Verksamhetsområde Psykos arbetar t.ex. med att 

införa arbetssättet ”integrerad Psykiatri” som på individnivå främjar att patient och närstående är 

välinformerade och delaktiga i vården. 

6 (11)

Bilaga 1 

Resultat 2011 

Andel patienter (av samtliga) med individuell skriftlig vårdplan inom 

- Heldygnsvård: 77% (måltal 100%) 

- Öppenvård: 35% (måltal 100%) 

- Andel tvångsvårdade patienter inom vuxenpsykiatrin med individuell vårdplan: 100 % (måltal 

100 %) 

4.1.36 Tillgängligheten till tjänster, produkter och miljöer som 

regionen 

tillhandahåller ska öka 

I upprustningsarbetet med SUs lokalbestånd ingår de fysiska tillgänglighetsfrågorna som en väsentlig 

del i planeringen och genomförandet. Under 2011 färdigställdes stora delar av entréplanet i 

Sahlgrenska sjukhusets centralkomplex vilket innebar förbättrade förutsättningar för 

funktionshindrade människor att orientera sig. Hänvisningsskyltning på SUs sjukhus moderniserades 

löpande, framför allt på Sahlgrenska sjukhuset och Östra sjukhuset. 

4.1.37 Alla verksamheter som regionen bedriver eller finansierar 

ska 

ingå i tillgänglighetsdatabasen 

Arbete pågick under 2011 för att få fram en IT-lösning för att på bättre sätt redovisa den fysiska 

tillgängligheten till sjukhusets lokaler. 

4.1.38 Västra Götalandsregionens verksamheter ska hålla hög 

kvalitet 

och bedrivas på ett tryggt och säkert sätt 

Redovisas under avsnitt 3.6 och 4.4 

5.1 

Regionfullmäktiges prioriterade mål i medarbetarperspektivet 

7 (11)

5.1.1 

Sjukfrånvaron ska fortsätta att minska 

Kommentarer redovisas i avsnitt 5.3.1 

Bilaga 1 

Sjukfrånvaro, procent av ordinarie arbetstid per 

2011-12 

personalgrupp och kön 

Kvinnor Män Totalt 

Sjuksköterskor, barnmorskor 5,9% 3,1% 5,6% 

Undersköterskor m.fl. 8,5% 6,1% 8,2% 

Läkare 3,5% 1,7% 2,6% 

Läkarsekreterare 6,6% 3,8% 6,5% 

Rehabilitering och förebyggande 5,2% 3,8% 5,0% 

Sjukhustekniker/labpersonal, inkl BMA 5,1% 3,1% 4,7% 

Utbildning, kultur och fritid 6,3% 2,1% 5,5% 

Teknik, hantverkare 6,1% 6,4% 6,3% 

Kök, städ, tvätt 9,1% 2,7% 8,6% 

Administration 4,5% 2,5% 4,1% 

Totalt 6,1% 3,0% 5,5% 

Sjukfrånvaro, procent av ordinarie arbetstid 2011-12 2010-12 

Kvinnor 6,1% 6,0% 

Män 3,0% 3,1% 

Totalt 5,5% 5,4% 

Andel långtidssjukfrånvaro 2011-12 2010-12 

Andel Andel 

Kvinnor 47,4% 46,4% 

Män 40,2% 41,6% 

Totalt 46,7% 45,9% 

5.1.2 Alla anställda ska ha tillgång till kompetensutveckling och en 

individuell 

utvecklingsplan 

Redovisas i avsnitt 5.7 

8 (11)

5.1.3 Löneskillnaderna mellan män och kvinnor ska fortsätta 

minska 

Kommentarer redovisas i avsnitten 5.6 och 5.7 

Medellön Kvinnor Män Kvinnor/Män Antal Andel Andel 

% 

kvinnor män 

Sjuksköterskor, barnmorskor 27 039 26 126 103,5% 5 332 89,5% 10,5% 

Undersköterskor m.fl. 21 909 21 352 102,6% 3 273 88,6% 11,4% 

Läkare 47 438 51 971 91,3% 2 227 48,0% 52,0% 

Läkarsekreterare 22 601 21 150 106,9% 960 98,8% 1,3% 

Rehabilitering och förebyggande 28 219 29 005 97,3% 1 149 86,3% 13,7% 

Sjukhustekniker/labpersonal, inkl 

BMA 

26 693 30 030 88,9% 1 108 79,0% 21,0% 

Utbildning, kultur och fritid 29 600 29 267 101,1% 77 79,2% 20,8% 

Teknik, hantverkare 25 570 29 612 86,4% 51 18,5% 81,5% 

Kök, städ, tvätt 19 987 21 600 92,5% 59 91,7% 8,3% 

Administration 32 709 44 775 73,1% 1 115 82,2% 17,8% 

Totalt 27 697 37 881 73,1% 15 351 82,0% 18,0% 

Medellön månadsavlönade, kr 2011-12 2010-12 

Kvinnor 27 697 27 092 

Män 37 881 37 221 

Totalt 29 490 28 842 

Kvinnor/Män % 73,1% 72,8% 

Bilaga 1 

5.1.4 Oskäliga löneskillnader mellan män och kvinnor, enligt BAS, 

ska 

åtgärdas 

Redovisas i avsnitten 5.6 och 5.7 

5.1.5 

Regionen ska sträva efter en jämnare könsfördelning 

Kommentarer redovisas i avsnitten 5.6 och 5.7 

Antal anställningar 2011-12 2010-12 

Antal Andel kvinnor Andel män Antal Andel Andel män 

kvinnor 

Sjuksköterskor, barnmorskor 5577 89,3% 10,7% 5538 89,5% 10,5% 

Undersköterskor m.fl. 3797 86,6% 13,4% 3957 86,4% 13,6% 

Läkare 2323 46,7% 53,3% 2215 46,6% 53,4% 

Läkarsekreterare 1000 98,6% 1,4% 1017 98,7% 1,3% 

Rehabilitering och förebyggande 1163 86,3% 13,7% 1204 86,8% 13,2% 

Sjukhustekniker/labpersonal, inkl 

BMA 

1135 78,9% 21,1% 1132 79,3% 20,7% 

Utbildning, kultur och fritid 77 79,2% 20,8% 79 77,2% 22,8% 

Teknik, hantverkare 55 17,2% 82,8% 53 16,7% 83,3% 

Kök, städ, tvätt 74 86,7% 13,3% 83 86,9% 13,1% 

Administration 1169 82,0% 18,0% 1163 81,3% 18,7% 

Totalt 16370 81,5% 18,5% 16441 81,8% 18,2% 

9 (11)

5.1.6 Andelen anställda med ofrivilliga deltidsanställningar ska 

minska 

Bilaga 1 

Målet 2011 var att högst 1,3 % skulle vara ofrivilligt deltidsanställda. Resultatet blev 0,5 % ofrivilligt 

deltidsanställda. Sjukhuset följer regionens stegvisa rekryteringsordning vilket innebär att innan 

nyanställning sker, ska alltid prövas om deltidsanställd kan erbjudas förhöjd sysselsättningsgrad. 

Särskild handläggningsordning finns när deltidsanställda önskar utökning av arbetstid. Under 2011 

etablerades en ny SU-gemensam organisation för korttidsbemanning, Bemanningsservice, som bl.a. 

ytterligare ska bidra till att minska antalet ofrivilliga deltidsanställningar. 

Personalgrupp 

Ofrivilligt deltidsanställda Tillsvidareanställda 

Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt 

Sjuksköterskor, barnmorskor 42 1 43 4 350 517 4 867 

Undersköterskor m.fl. 19 3 22 2 785 360 3 145 

Läkare 1 1 891 1 019 1 910 

Läkarsekreterare 1 1 923 11 934 

Rehabilitering och förebyggande 3 1 4 924 135 1 059 

Sjukhustekniker/labpersonal, inkl BMA 2 2 816 209 1 025 

Utbildning, kultur och fritid 56 15 71 

Teknik, hantverkare 2 2 10 39 49 

Kök, städ, tvätt 1 1 51 5 56 

Administration 876 184 1 060 

Totalt 68 8 76 11682 2494 14176 

Andel ofrivilliga deltidsanställda 

av tillsvidareanställda 

2011-12 2010-12 

Kvinnor 0,6% 1,0% 

Män 0,3% 0,0% 

Totalt 0,5,% 0,8% 

10 (11)

5.1.7 

Andelen anställda med tillfälliga anställningar ska minska 

Bilaga 1 

Sjukhuset arbetar aktivt med att minska andelen visstids- och timanställda genom att erbjuda 

tillsvidareanställning när det finns möjlighet. Under 2011 etablerades en ny SU-gemensam 

organisation för korttidsbemanning, Bemanningsservice, som bl.a. ytterligare ska bidra till att minska 

antalet tillfälliga anställda. 

Andelen med tillfälliga anställningar jämfört med totalt antal anställda var i december 2011 13,4 % 

(måltalet för 2011 var 10,5 %). Jämfört med december föregående år är det en ökning med 0,2 

procentenheter. Antalet timanställda har minskat något medan antalet visstidsanställda har ökat med 

90 anställda. 

Personalgrupp Totalt Andel kvinnor Andel män 

Sjuksköterskor, barnmorskor 711 88,9% 11,1% 

Undersköterskor m.fl. 651 77,3% 22,7% 

Läkare 413 47,0% 53,0% 

Läkarsekreterare 66 95,5% 4,5% 

Rehabilitering och förebyggande 103 76,7% 23,3% 

Sjukhustekniker/labpersonal, inkl BMA 111 72,1% 27,9% 

Utbildning, kultur och fritid 6 83,3% 16,7% 

Teknik, hantverkare 6 0,0% 100,0% 

Kök, städ, tvätt 18 73,7% 26,3% 

Administration 111 76,6% 23,4% 

Totalt 2196 75,3% 24,7% 

Andel tillfälligt anställda av samtliga 

anställda 

2011-12 2010-12 

Andel Andel 

Kvinnor 12,4% 12,1% 

Män 17,8% 17,5% 

Totalt 13,4% 13,1% 

5.1.8 

Kostnaderna för bemanningsföretag ska minska 

Redovisas i avsnitt 5.3.1 

7.2 

Regionfullmäktiges prioriterade mål i ekonomiperspektivet 

7.2.1 Alla verksamheter ska redovisa ekonomisk balans exklusive 

beviljad 

användning av eget kapital 

Redovisas i avsnitt 7.6 och 7.3 

11 (11)

Rubriknummer i Cockpit Communikator 

1 . SAMMANFATTNING OCH SLUTSATS 

1 .1 Sammanfattning patientperspektivet 

1 .2 Sammanfattning processperspektivet 

1 .3 Sammanfattning FoUU-perspektivet 

1 .3 Sammanfattning medarbetarperspektivet 

1 .4 Sammanfattning ekonomiperspektivet 

2 VERKSAMHETENS ÖVERGRIPANDE UPPDRAG 

3 . PATIENTPERSPEKTIVET 

3.2 Patientinformation 

3.2 Tillgänglighet via webb och telefoni 

3.2 Klagomålshantering 

3 .3 Jämställd och jämlik vård 

3.3 Jämställd vård 

3.3 Genusperspektivet inom forskningsområdet 

3 .4 Funktionshinder 

3 .6 Patientperspektivet i SUs balanserade styrkort 

3.6 Patientbemötande 

3.6 Jämlik vård 

3.6 Strategiskt läkemedelsarbete 

3.6 Kvalitetsutveckling 

3.6 Uppföljning av vårdöverenskommelsen 2011 

3.6 Region- och rikssjukvård 

3.6 Länssjukvård 

4 .2 Processperspektivet i det balanserade styrkortet 

4.2 Processarbete 

4.2 Produktionsplanering 

4.2 Tillgänglighet och vårdgaranti 

4.2 Utvecklingsarbete vid akutmottagningarna 

4.2 Ledtider vid akutmottagningarna 

4 .3 Prestationsredovisning 

4 .3.1 Tabellsammanställning avseende prestationer 

4 .4 Patientsäkerhetsarbetet 

4.4 Vårdskador 

4.4 Vårdrelaterade infektioner 

4.4 Följsamhet till basala kläd- och hygienregler 

4.4 Vårdplatsbeläggning 

1 (3) 

Bilaga 1

4.4 Antal utlokaliserade patienter 

4 .4.1 Antal registrerade avvikelserapporter per årsarbetare 

4 .4.2 Antal registrerade avvikelserapporter om försörjning och funktion av medicintekniska produkter 

4 .4.3 Antal utförda riskanalyser 

4 .4.4 Antal utförda händelseanalyser 

4 .5 Miljömål 

4.5 Ledningssystem med avseende på miljö 

4.5 Kemikalier och läkemedel 

4.5 Avfallshantering 

4.5 Energiförbrukning 

4.5 Transporter 

6 . FoUU-PERSPEKTIVET 

6 .1 FoUU-perspektivet i det balanserade styrkortet 

6.1 Forskning 

6.1 Utbildning 

6.1 Utveckling 

5 . MEDARBETARPERSPEKTIVET 

5 .7 Medarbetarperspektivet i det balanserade styrkortet 

5 .3 Kompetensförsörjning 

5 .3.1 Personalvolym 

5.3.1 Antalet anställda 

5.3.1 Antalet arbetade timmar 

5.3.1 Bemanningsföretag 

5.3.1 Sjukfrånvaro 

5 .3.1.1 Personalstruktur 

5.3.1.1 Chefsförsörjning 

5 .6 Jämix 

5.7 Kompetensutveckling 

5.7 Arbetsmiljö 

5.7 Likabehandling 

7 . EKONOMIPERSPEKTIVET 

7 .6 Ekonomiperspektivet i det balanserade styrkortet 

7 .2.2 Sjukhusets produktivitetsutveckling 

7 .3 Ekonomiskt resultat 

7 .3.1 Tabellsammanställning resultaträkning 

7 .3.2 Analys av periodiserat utfall 

7.3.2.2 Avskrivningar och räntor 

7 .3.2.3 Periodens intäktsutveckling 

7 .3.2.4 Periodens kostnadsutveckling 

2 (3)

7 .3.2.5 Periodens personalkostnadsutveckling 

7.3.2.5 Sjukersättning 

7 .3.2.6 Periodens kostnader för läkemedel 

7 .3.2.7 Periodens kostnader för material, varor och tjänster 

7.3.2.7 Köpt vård 

7.3.2.7 Köpt vård – Övrigt 

7.3.2.7 Inköp 

7 .4 Eget kapital 

7 .5 Investeringar 

7.5 Investeringar i medicinteknisk och annan utrustning 

7 .5.1 Utfall periodens investeringar 

8 . BOKSLUTSDOKUMENT OCH NOTER 

1 0. REGIONFULLMÄKTIGES UPPDRAG 

1 0.3 Regionfullmäktiges uppdrag, ekonomiska förutsättningar 

10.3.2 Utförarstyrelserna ska säkerställa att effektiviseringskravet inte hanteras som ett generellt sparbeting som fördelas ut 

j ämt över hela organisationen 

3 (3)

Område 1 

2012-01-24 Bilaga 2 

Sammanställning av inventering av verksamheternas 

aktiviteter inom kvalitet och patientsäkerhet 

Följsamhet basala hygienrutiner och klädregler 

(BHK) 

Patientenkäter, analys, uppföljning, 

handlingsplan 

PPM trycksår, BHK, VRI 

Patientmedverkan 

Avvikelserapporter – analys, uppföljning 

Händelseanalyser 


SKL:s åtgärdspaket 

Uppdatering PM/vårdinformation 

WHO:s checklista 

FOKUS-modell 

SBAR (säker kommunikation) 

GTT (strukturerad journalgranskning) 

Uppföljning av resultaten i kvalitetsregister 

Produktionsplanering enligt SUs modell 

Standardvårdplaner 

Egenkontroll 

Finns och fungerar namngivna representanter 

från alla enheter 

Antal fungerande FOKUS-grupper inom 

verksamheten 

2012-01-24,aw/ubj 

Akutsjukvård/kirurg 

i 

AN/OP/IVA 

Gynekologi och 

reproduktionsmed 

Kardiologi 

Medicin 

Neuro/Psyk/Hab 

Neonatologi 

Obstetrik 

Radiologi/fysiologi/ 

admin.enheter 

Ja Ja Ja Ja Ja Ja 

1 5 2 5 8 0 2

Inventering av verksamheternas aktiviteter inom kvalitet och patientsäkerhet, Område 2 

1. Verksamhetsgrupp för kvalitetsutveckling och 

säkerhet 

2. Följsamhet basala hygienrutiner och klädregler 

(BHK) 

3. Patientenkäter, analys, uppföljning, handlingsplan 

4. PPM trycksår, BHK, VRI 

5. Patientmedverkan 

6. Avvikelserapporter – analys, uppföljning 

7. Händelseanalyser 

8. Tillgänglighet 

9. SKL:s åtgärdspaket 

10. Uppdatering PM/vårdinformation 

11. WHO:s checklista 

12. FOKUS-modell 

13. SBAR (säker kommunikation) 

14. GTT (strukturerad journalgranskning) 

15. Uppföljning av resultaten i kvalitetsregister 

16. Produktionsplanering enligt SUs modell 

17. Standardvårdplaner 

18. Egenkontroll 

Affektiva 

I 

Affektiva 

II 

Bilaga 2 

An/Op/IVA Beroende Kirurg MGAÖ Neuropsyk Psykos Rättspsykiatri

Område 3 

2012-01-23 Bilaga 2 




patientsäkerhet finns och fungerar. Namngivna 

representanter från alla enheter finns. 

2. Följsamhet till basala hygienrutiner och 

klädregler (BHK) 

3. Patientenkäter, analys, uppföljning, 

handlingsplan 
















Medicin/akuten 

Sjukgymnasti/ 

arbetsterapi 

ögon 

geriatrik 

ortopediteknik 

ortopedi 

anopiva

FOKUS-grupper 

Verksamhet Antal fungerande inom 

verksamheten 

Medicin/akuten 2 1 

Sjukgymnastik/arbetsterapi 4 - 

ögon 2 - 

geritrik 1 6 

ortopedteknik - - 

ortopedi 2 8 

An/op/iva 3 3 

Systematiskt arbete pågår 

Görs delvis 

Görs ej 

Ej relevant 

2012-01-23 Bilaga 2 

Antal som ej har 

fungerande FOKUStavla

Område 4 Uppdaterad årsskiftet 2011/2012 

2012-01-13 Bilaga 2 



Blå text avser tillägg under december-11 för att anpassa inventeringen även till diagnostik - 

och laboratorieverksamheterna. 

Fungerande grupper för kvalitetsutveckling, 

patientsäkerhet och för kvalitetssäkring inom 

ackreditering 

Uppföljning av resultaten i kvalitetsregister 

/Equalis eller motsvarande program för lab.verks 

PPM trycksår, BHK, VRI 

Följsamhet basala hygienrutiner och klädregler 

(BHK)/enligt lab.rutiner 

Avvikelserapporter – analys, uppföljning 

Händelseanalyser 

SKL:s åtgärdspaket 

Patientenkäter, analys, uppföljning, 

handlingsplan/pinnstatistik 

Patientmedverkan/kundmedverkan 

Vårdgaranti, ledtider och turn-around tider (total 

analystid 

Uppdatering PM/vårdinformation 

Uppdatering enligt RMT+ (dokum.hanterings- 

system inom laboratorierna) 

WHO:s checklista 

SBAR (säker kommunikation) 

GTT (strukturerad journalgranskning) 

Produktionsplanering enligt SU:s modell 

Översyn av rondarbete 

Standardvårdplaner/Metodbeskrivningar (lab.) 

inkl undersökningar och provanalyser 

Egenkontroll /Interna revisioner 

Infektion 

Klinisk fysiologi 

Klinisk genetik 

Klinisk patologi och 

cytologi 

Klin immunologi och 

transfusionsmedicin 

Klinisk kemi 

Radiologi Sahlgrenska 

Radiologi Mölndal, Östra 

och Mammografi 

Reumatologi 

Klinisk bakteriologi 

Klinisk virologi 

Medicinsk fysik och 

teknik

FOKUS-grupper 

Antal fungerande inom verksamheten 

Infektion 4 avd (alla) + pg inom mott, läk + sekr 

Klinisk fysiologi 3 

Klinisk genetik 1 

Klinisk patologi och cytologi - 

Klinisk immunologi och 

transfusionsmedicin 

Klinisk kemi 4 

Radiologi Sahlgrenska 6 

Radiologi Mölndal, Östra och 

mammografi 

Reumatologi 3 

Klinisk virologi 1 

Klinisk bakteriologi 1 

Medicinsk teknik och fysik 1 

Områdesstaben 1 

Totalt antal 29 


Görs delvis 

Görs ej 

Ej relevant 

1 

3 

2012-01-13 Bilaga 2

Område 5 

2012-01-16 

Bilaga 2 


aktiviteter inom kvalitet och patientsäkerhet. Status vid 

årsskiftet 2011/2012. 







handlingsplan 
















Översyn av rondarbete (egen områdesaktivitet) 

An/Op/IVA 

Hand- och 

plastikkirugi 

Hud- och 

könssjukvård 

Kirurgi 

Njurmedicin 

Onkologi 

Transplantation 

Urologi 

Öron-näs och 

hals

FOKUS-grupper 


verksamheten 

An/Op/IVA 4 4 

Hand- och 

plastikkirurgi 

1 2 

Hud- och könssjukvård 0 8 

Kirurgi 2 3 

Njurmedicin 1 6 

Onkologi 4 3 

Transplantation 1 1 

Urologi 2 0 

Öron- näs- och hals 1 4 


Görs delvis 

Görs ej 

Ej relevant 

2012-01-16 


fungerande 

FOKUS-tavla 

Bilaga 2

Bilaga 2 

2012-01-12 Rev 2012-01-20 

Område 6 









handlingsplan 
















Ambulans och 

prehospital 

Geriatrik, 

Lungmedicin 

Kardiologi 

Kärl-Thorax 

Medicin 

Neurosjukvård

FOKUS-grupper 


verksamheten 

Ambulans och 

prehospital 

akutsjukvård 

Geriatrik, lungmedicin 

och allergologi 

1 1 

1 1 

Kardiologi 2 0 

Kärl-Thorax 2 3 

Medicin 4 11 

Neurosjukvård 3 0 


Görs delvis 

Görs ej 

Ej relevant 

Bilaga 2 

2012-01-12 Rev 2012-01-20 


fungerande 

FOKUS-tavla

2012-01-20 Bilaga 3 

Öppna jämförelser avseende vård på Sahlgrenska Universitetssjukhuset 2010 - jämförelse 

mot riket 

NR Riket(univ/reg) SU MS SS ÖS 

Infektioner 

8 Andel VRI 11,7 9,9 

Kvinnosjukvård 

46 Perinealbristingar 3,61 3,2 

47 Andel kejsarsnitt 8,02 7,9 

50 Komplikationsfri efter hysterectomi 67,5 58,9-70,4 70,4 58,9 

51 Nöjd 1 år efter hysterectomi 91,3 89,2-90 90 89,2 

52 Kompl.fri 1 år efter op framfall 78,2 64,4-71,4 64,4 71,4 

53 Inga framfallssymtom 1 år efter op 77,8 76,2 70,5 79,1 

54 Komplikationsfri efter op för inkontinens 80,1 78,9 82,1 78,1 

55 Kontinent 1 år efter op 66,8 68,8 

Ortopedisk kirurgi 

59 Andel ej omop höftproteser - 10 år 95 89,6-95,6 89,6 95,6 94,9 

60 Omop < 2 år - höftprotes 1,81 2,86-7,69 3,14 7,69 2,86 

62 Förbä'ttring EQ-5D-index 1 år höftop 0,37 0,3-0,37 0,37 få fall 0,3 

63 Nöjda 1 år efter höftop 86 75,4-85,5 75,4 få fall 85,5 

64 Väntetid (timmar) akut höftfrakturop 24 29 

65 Andel protesop höftfraktur > 65 år 60,6 65,2 

66 Halvprotes, ej omop efter 1 år 96 97,2 

67 I ursprungligt boende 4 mån efter höftfraktur 79,3 79,8 

69 Bensmärta mkt bättre 1 år efter op spinal stenos 75,8 66,7 

70 Bensmärta mkt bättre 1 år efter op diskbråck 88,7 97,9 

Diabetes 

79 Typ1-diab, når målvärden HbA1c 16,1 18,3-33,4 19,6 18,3 33,4 

81 når mål för BT 45,6 49,3-58,4 57,5 49,3 58,4 

83 Barn/unga når målvärden HbA1c 32,1 25,5 

Akut hjärtinfarkt 

88 Död < 28 dgr efter MI 13,1 kvinnor (13,8 män) 13,9 

92 Andel Angio vid icke-ST-MI 82 69,1-78,2 69,8 78,2 69,1 

93 Andel antikoag.beh vid icke-ST-MI 90,9 81,6-90,7 89,7 90,7 81,6 

94 Blodfettssänkande beh 1 år efter MI 84,2 84,5 

95 Når mål för sek prev. 1 år efter MI 19,6 16,7-33,3 33,3 16,7 

96 Död < 1 år efter PCI instabil angina 4,15 5,23-7,14 5,23 7,14 

97 Restenos 1 år efter PCI 6,1 6,8-9 9 6,8 

101 Andel kompl < 1 år efter pacemakerbeh 5,2 3,7-5,5 5,5 3,7 

Stroke 

104 Död < 28 dgr efter stroke 14,4 kvinnor (14,3män) 13 

105 Andel vårdad på strokeenhet 88,3 94,2-94,8 94,7 94,8 94.2 

106 Trombolysbeh vid stroke 9 1,1-10,6 0 10,6 1,1 

107 Sväljtest vid ankomst 93,5 84,5-98,8 98,7 98,8 84,5 

108 Trombolys 1-1,5 år efter stroke och ffl 65,8 59,8 

109 Blodfettssänkande beh 1-1,5 år efter stroke 66,1 kvinnor (71,3 män) 71,1 

111 ADL-oberoende efter 3 mån 80,9 82,4 

112 Nöjda med strokevården 95,5 95,3-96,8 95,4 95,3 96,8 

113 Tillgodosett rehabbehov efter 1 år 57,9 45,7-57,3 45,7 57,3 50 

Dialysvård 

116 Andel når mål för dialysdos 89,1 60,6-91,3 91,3 60,6 81,5 

117 Andel bloddialys med AV-fistel eller graft 60 kvinnor (71,3män) 39,5-62,3 62,3 39,5 51,9 

118 Hemodialyspat når mål för blodtryck 46 36,8-43,5 43,5 36,8 37 

Cancervård 

120 Omop < 30 dgr efter coloncancerop 8,7 8,9-12,1 12,1 8,9 

121 Död < 90 dgr efter coloncancerop 5,61 4,5-5,36 5,36 4,5 

123 Andel reop < 30 dgr - rectalcancerop 10,8 13 

124 död < 90 dgr efter rectalca op 3,57 4,45

2012-01-20 Bilaga 3 


Allmän kirurgi 

146 Andel ej reop < 5 år för ljumskbråck 97,5 92,5-97 97 92,5 95,8 

Kärlkirurgi 

155 % op < 14 drg för symtomgivande carotisstenos 69,6 69,4 

Ögonvård 

161 Andel visus < 0,5, bästa ögat vid kataraktop 19,7 19,5 

Öronvård 

159 Nöjd 6 mån efter septumplastik 76,2 70,7 

160 symtomfri 6 mån efter tonsillectomi 95,7 96,1 

IVA-vård 

163 Riskjusterad mort < 30 dgar - IVA-vård 0,62 0,69 

NIVA 0,48 

TIVA 0,81 

Utskrivning nattetid IVA 5,63 9,39 

NIVA 3,04 

TIVA 2,43 

Återinläggning oplanerat < 72 tim IVA 2,39 3,66 

NIVA 1,52 

TIVA 3,05 

166 HIV-patienter med antiviralbeh med god viruskontr 92,3-97,5 97,5 92,3 

Lika med eller bättre än riket och där jämförelse är möjlig mot universitets-/regionsjukhus 

Sämre resultat än snittet för riket 

Jämförelse är inte möjlig då SU-snitt saknas 

61 medicinska kvalitetsindikatorer 28 gröna 

28 röda 

5 gula 


Kostnader 

29 Kostn/DRG-poäng 37174 39 426 

57 KPP hysterectomi -57726 56 636 

76 KPP totalhöft 72341 (85160) 90 376 

77 KPP total knäprotesop 68226 (80709) 81 741 

102 KPP PCI 57854 (69721) 80 230 

154 Kostnad/DRG-poäng gallop 39812 (45643) 47 850 

158 KPP op för kärlförträngning i ben 75152 (101327) 108 688

Anvisning avseende redovisning av tillgänglighet och vårdgarantin 

Sahlgrenska universitetssjukhusets redovisning avseende 

tillgänglighet och vårdgaranti 2011 

Kommentar avseende redovisningsprinciper och mätmetoder 

Den 1 april 2010 ändrades reglerna för den nationella vårdgarantin. Alla patienter som väntat 

över 90 dagar, inklusive så kallad patientvald väntan (PvV), ingår sedan dess i den nationella 

rapporteringen. Denna definition används i Socialstyrelsens uppföljning av vårdgarantin, som 

ligger till grund för ev utbetalning av den sk "kömiljarden". Detta förklarar i vissa fall ökningen av 

patienter som väntat mer än 90 dagar från och med april månad 2010, och därmed den sämre 

måluppfyllelsen i slutet av året. De redovisade siffrorna i början av året är alltså inte jämförbara 

med slutet av året. Den nationella vårdgarantin reglerades från och med den 1 juli 2010 som ett 

tillägg i Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763). 

Bilaga 4 

Hösten 2010 genomfördes ytterligare förändringar av uppföljningen av vårdgarantin i och med 

en förändring av mätmetoden avseende behandlingar/operation. Från och med redovisningen 

per september ska alla väntande på behandling/ operation oavsett diagnos redovisas. Hittills 

har mätningarna endast omfattat antal väntande på behandling avseende 40 (tidigare 42) 

specifika diagnoser. Denna förändring påverkar redovisningen, vilket innebär att 

måluppfyllelsegraden avseende vårdgarantin från september månads redovisning (2010) inte är 

jämförbar med tidigare redovisningar. I denna bilaga redovisas resultaten för de tillkommande 

behandlingarna separat. 

Sahlgrenska universitetssjukhusets redovisning av vårdgarantin i månadsrapporterna perioden 

januari-februari 2011 skedde i enlighet med Socialstyrelsens definition av väntande (antal 

patienter som väntat på förstabesök eller behanlding i mer än 90 dagar inklusive PvV). Med 

anledning av att regionens redovisningsprinciper/mätmetod revideras kommer SU anpassa sin 

redovisningsmetod i enlighet med denna revidering. Från och med mars månad 2011 

redovisar SU i månads- delårs- och årsredovisningar resultat avseende vårdgarantin i 

enlighet med SKLs definition av antalet väntande, som alltså ej omfattar PvV. Då resultat 

för tillgänglighet och vårdgaranti per mars jämförs med februari månads resultat (i 

delårsredovisningen), ska februarisiffrorna vara justerade, så en korrekt jämförelse av utfallen 

kan göras. 

Not: Patientvald väntan: Patient som valt att vänta på sjukhuset längre än vad vårdgarantings tidsgräns 

anger. Patienten är informerad och har aktivt avstått erbjudande om vård inom vårdgarantins gräns.

Bilaga 4 

September 2010- februari 2011 redovisas antal patienter som har väntat mer än 90 dagar. 

MOTTAGNINGAR 

sept- 

10 okt-10 

nov- 

10 

dec- 

10 

jan- 

11 

febr- 

11 

mars- 

11 

april- 

11 

maj- 

11 

juni- 

11 juli-11 

aug- 

11 

sep- 

11 

okt- 

11 

nov- 

11 

dec- 

11 

Allergisjukvård 0 0 0 3 0 2 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 

Allmän Internmedicin 0 0 0 0 1 0 0 0 0 0 0 0 1 1 0 1 

Allmän kirurgi 3 0 0 0 5 10 11 0 0 0 10 5 19 0 0 3 

Allmän psykiatri 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 

Barn- & ungdomsmedicin 0 0 1 0 0 0 0 0 0 0 0 1 0 1 0 0 

Barn- & ungdomspsyk 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 1 0 0 0 0 

Cancersjukvård 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 

Endokrinologi inkl Diab 0 0 0 0 0 0 0 1 1 1 0 1 2 2 3 4 

Handkirurgi 676 304 0 0 1 0 2 1 0 0 4 5 4 3 0 0 

Hematologi 0 0 2 0 0 0 0 0 0 1 0 0 0 0 0 0 

Hjärtsjukvård 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 3 0 1 3 0 

Hudsjukvård 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 

Kvinnosjukvård 9 0 1 0 0 0 0 0 0 0 2 7 1 3 2 2 

Kärlkirurgi 0 0 0 0 1 1 0 0 0 0 6 2 0 1 2 0 

Lungsjukvård 0 0 0 0 0 3 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 

Mag- och tarmsjukvård 0 0 0 0 0 0 8 3 1 1 0 0 1 6 2 0 

Neurokirurgi 16 15 12 16 18 13 14 10 3 4 5 1 4 3 4 0 

Neurologi 2 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 

Njurmedicin 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 

Ortopedi 1544 1333 968 901 914 638 534 341 305 391 523 806 632 285 455 475 

Plastikkirurgi 6 0 0 0 0 0 0 0 0 0 2 8 67 46 12 0 

Reumatisk sjukvård 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 

Spec. smärtmottagn 0 0 0 0 0 0 1 0 0 0 0 0 0 0 0 0 

Urologi 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 2 0 0 0 

Ögonsjukvård 713 618 464 658 570 495 358 366 348 417 474 529 502 355 292 248 

Öron-näsa-halssjukvård 51 0 0 0 0 0 0 0 0 0 9 15 14 5 3 0 

TOTALT 

MOTTAGNINGAR 

3020 2270 1448 1578 1510 1162 928 722 658 815 1035 1384 1249 712 778 733 

Måluppfyllelse 70% 76% 85% 83% 83% 86% 88% 91% 92% 91% 89% 84% 85% 92% 92% 93% 

MOTTAGNINGAR 

BUP - Fördjup beh 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 3 0 0 0 0 0 

BUP - Fördjup utr 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 

NP-utr vuxna 7 4 4 5 5 9 16 0 7 8 9 9 1 5 5 5 

Totalt antal patienter som väntar på förstabesök 

sept- nov- dec- jan- febr- mars- april- maj- juni- aug- sep- okt- nov- dec- 

MOTTAGNINGAR 10 okt-10 10 10 11 11 11 11 11 11 juli-11 11 11 11 11 11 

Allergisjukvård 238 288 293 352 315 278 235 226 251 224 257 287 292 323 294 270 

Allmän Internmedicin 39 30 39 42 32 33 32 32 26 21 25 40 33 45 33 33 


Allmän psykiatri 270 301 301 236 296 292 261 274 240 274 284 266 314 306 365 330 

Barn- & ungdomsmedicin 97 88 119 138 132 135 146 140 123 104 92 118 112 143 135 151 

Barn- & ungdomspsyk 78 75 91 115 117 102 129 110 141 85 41 85 102 103 132 109 

Cancersjukvård 94 113 109 148 124 30 125 143 120 158 180 132 115 135 114 126 

Endokrinologi inkl Diab 95 105 110 110 97 92 86 98 73 89 86 89 78 116 134 158 

Handkirurgi 979 622 295 190 127 153 267 306 218 340 316 284 334 408 449 420 

Hematologi 9 13 20 20 30 29 24 25 24 40 42 25 39 24 31 32 

Hjärtsjukvård 65 81 80 86 89 97 92 94 79 77 100 98 79 84 89 73 

Hudsjukvård 1027 1094 1135 955 836 738 694 954 979 1079 816 967 1001 1155 1399 1467 

Kvinnosjukvård 498 233 461 534 423 506 548 541 512 527 657 693 561 566 637 597 

Kärlkirurgi 92 100 77 113 113 111 111 84 121 67 132 116 97 102 104 102 

Lungsjukvård 124 101 115 124 158 130 109 120 108 90 121 95 81 115 111 124 

Mag- och tarmsjukvård 73 58 63 72 98 108 104 98 102 96 113 103 89 96 75 76 

Neurokirurgi 76 84 82 91 73 79 67 69 60 67 63 42 42 47 53 47 

Neurologi 86 119 140 144 141 94 79 90 103 71 78 84 121 98 77 63 

Njurmedicin 33 40 55 57 36 49 48 46 29 35 39 44 36 35 41 43 

Ortopedi 2390 2242 2119 1908 1860 1584 1481 1445 1507 1764 1954 1953 1525 1417 1721 1826 

Plastikkirurgi 178 172 199 207 156 131 181 151 177 217 256 158 304 304 282 279 

Reumatisk sjukvård 164 180 238 208 160 192 188 229 260 258 282 228 199 211 228 253 

Spec. smärtmottagn 26 39 39 44 25 32 21 19 16 4 15 10 12 17 18 22 

Urologi 297 287 337 309 297 281 261 219 274 252 221 189 256 299 332 390 

Ögonsjukvård 1874 1915 1986 2093 1999 2033 1799 1639 1312 1320 1472 1489 1551 1657 1635 1799 

Öron-näsa-halssjukvård 940 847 803 920 875 880 943 1012 1094 1104 1130 978 722 857 824 950 

TOTALT 

MOTTAGNINGAR 

10091 9536 9666 9553 8905 8452 7999 8389 8184 8650 9165 8874 8469 9064 9672 10102 

BUP - Fördjup beh 10 16 34 28 38 24 20 21 22 19 8 9 9 22 15 10 

BUP - Fördjup utr 20 9 16 13 26 28 28 25 23 9 0 20 15 24 15 20 

NP-utredning vuxna 37 18 18 8 8 19 31 23 20 31 15 10 16 10 7 19 

källa Elvis 

Förstabesök SU

Antal patienter som har väntat mer än 90 dagar 

Bilaga 4 

sept- okt- nov- dec- jan- febr- mars- april- maj- juni- juli- aug- sep- okt- nov- dec- 

BEHANDLINGAR 

10 10 10 10 11 11 11 11 11 11 11 11 11 11 11 11 

Axel eller skuldra, vid nervinklämning 2 0 2 9 6 9 3 1 1 2 7 7 12 0 0 3 

Axelinstabilitet 0 0 0 4 2 2 2 1 0 1 2 2 0 0 0 1 

Bröstförminskning 23 12 11 15 12 11 13 2 0 0 3 6 4 3 4 3 

Bröståteruppbyggnad efter tumör 177 155 145 140 142 138 123 118 119 111 137 146 143 128 123 120 

Diskbråck i halsryggrad 7 6 8 10 9 6 5 4 3 2 2 2 3 2 1 1 

Diskbråck i ländryggrad 6 4 3 2 3 3 5 6 5 6 4 0 0 2 0 1 

Finger, kroknande (dupuytrens) 0 0 0 0 0 0 0 0 0 1 0 0 0 1 0 0 

Gallsten 9 1 1 4 2 4 2 0 0 1 1 12 11 4 7 10 

Gråstarr 4 4 9 11 11 8 11 14 13 14 15 32 22 16 12 13 

Halsmandel, borttag 13 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 3 1 5 3 0 

Hand-eller handledsreumatism 1 0 0 0 0 0 0 0 2 2 5 3 4 2 3 3 

Hand, nervinklämning (karpaltunnel) 2 0 0 0 0 0 0 0 0 1 0 0 2 0 1 0 

Hand, sjukdom i ledhinna eller sena 4 0 0 0 0 0 1 1 1 0 2 0 0 0 0 0 

Hjärtklaff eller kroppspulsåder 2 0 0 0 0 0 0 0 0 1 9 23 19 5 1 1 

Hängbuk, plastik 11 10 7 9 5 6 5 4 9 20 22 25 22 16 7 5 

Höftled (ledprotes) omoperation 10 11 18 21 19 19 11 6 7 1 20 31 25 9 6 2 

Höftled (ledprotes) 1 9 7 11 15 19 11 2 3 12 19 30 17 4 2 1 

Hörselförbättrande operation 5 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 1 0 0 0 

Knäled (ledprotes) 18 17 8 7 19 15 16 11 0 0 24 36 34 11 0 0 

Knäledsartroskopi 0 0 0 3 2 3 7 2 3 0 0 10 0 0 0 1 

Korsband i knä 0 0 1 4 7 8 6 4 5 4 5 4 5 0 0 11 

Kotförskjutning 58 51 70 63 66 53 59 55 60 61 51 67 39 33 35 40 

Kranskärl 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 5 3 0 1 1 

Livmoder, borttag vid godartad indikation 19 0 0 0 2 1 0 0 0 0 3 10 5 0 0 0 

Livmoderframfall 21 0 0 0 9 8 0 0 0 0 15 29 21 1 0 0 

Ljumskbråck 8 3 1 0 0 1 1 0 0 0 0 5 3 3 0 5 

Navelbråck 1 0 0 0 0 0 0 0 0 0 2 4 5 4 5 7 

Nässkiljevägg, plastik 5 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 1 0 0 0 0 

Prostataförstorning, godartad indikation 1 0 0 0 0 0 0 0 0 0 1 2 0 0 0 0 

Pungbråck (vattenbråck) 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 

Rotkanalförträngning i ländryggrad 25 44 51 42 54 30 35 38 34 50 40 44 34 28 22 29 

Skelning 25 29 26 28 25 22 32 29 27 29 30 37 31 29 32 32 

Sköldkörteloperation (struma) 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 6 2 0 0 0 

Testikel, ej nedstigen 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 

Tumbasförslitning (artros) 1 0 0 0 0 1 0 0 0 0 0 0 0 1 0 0 

Tår vid Hallux valgus/rigidus, Hammartå 11 0 3 10 3 7 4 0 0 0 0 0 0 0 0 0 

Urinläckage, kvinnor 5 0 0 0 0 0 0 0 0 0 1 15 13 0 0 0 

Åderbråck, ej kosmetiska 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 

Ändtarmssjukdom 8 4 4 4 8 6 3 1 0 0 11 3 4 1 0 1 

Ärrbråck 5 7 4 1 0 2 3 0 0 3 4 7 5 2 1 1 

TOTALT 488 367 379 398 421 382 358 299 292 322 435 607 490 310 266 292 


källa Operätt 

Antal patienter som har väntat mer än 90 dagar 

Övriga operationer 

sept- okt- nov- dec- jan- febr- mars- april- maj- juni- juli- aug- sep- okt- nov- dec- 

10 10 10 10 11 11 11 11 11 11 11 11 11 11 11 11 

Plastikkirurgi omr 5 264 264 253 250 259 258 238 201 205 242 259 289 259 216 205 171 

Ortopedi omr 3 45 97 157 186 186 235 177 168 171 176 192 210 204 145 91 106 

Neurokirurgi omr 6 115 101 134 162 177 196 190 180 137 144 270 272 260 241 176 171 

Ryggkirurgi omr 3 193 149 150 140 140 125 114 127 128 138 111 119 114 93 79 97 

Ögon omr 3 81 51 80 103 129 103 135 123 144 143 79 197 196 172 155 138 

Handkirurgi omr 5 199 136 104 104 108 137 131 114 115 94 121 175 126 93 70 55 

Hjärtsjukvård omr 6 106 108 90 89 72 49 47 56 50 59 73 95 96 102 92 102 

Kirurgi omr 2 68 39 19 17 13 16 7 3 3 6 21 46 38 39 29 31 

Kirurgi omr 5 25 16 13 5 2 1 0 4 0 1 0 2 10 7 0 7 

Urologi omr 5 20 7 0 0 0 0 0 0 0 13 39 70 42 25 11 8 

Öron-näs-hals omr 5 21 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 11 0 0 0 0 

Gynekologi omr 1 61 0 0 0 0 6 0 0 0 5 14 39 31 0 0 1 

Thoraxkirurgi omr 6 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 

Kirurgi barn omr 1 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 

Kärlkirurgi omr 6 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 

Totalt 1198 968 1000 1056 1086 1126 1039 976 953 1021 1179 1525 1376 1133 908 887 


källa Operätt 

Behandlingar SU

Antal Väntat 0-30 

d 

Väntat 31-60 

d 

Väntat 61-90 

d 

Vårdgaranti Vänt exkl PvV per dec 2011 SU Bilaga 4 

Väntat 91- 

120 d 

Väntat 121- 

180 d 

Väntat 181- 

365 d 

Väntat >366 

d 

Tot Ant 

Vänt 

Varav PvV> 

90 dgr 

MeS (med 

skäl) 

Väntat över 

90 dagar 


exkl 

PvV 

Obesitasmott medicin 83 114 23 0 0 0 0 220 0 0 0 100% 

Obesitasmott kirurgi 0 2 2 0 0 0 0 4 0 0 0 100% 

Fetma op vuxen 43 53 22 20 8 12 0 158 16 6 40 83% 

Fetma op barn 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 100% 

Totalt 126 169 47 20 8 12 0 382 16 6 40 93% 

källa Operätt, ELVIS 

Obesitas

Andel patienter med välgrundad misstanke om cancer som fått besökstid inom 14 dagar 

sept- okt- nov- dec- jan- febr- mars- maj- juni- 

aug- sept- nov- 

Specialitet 

10 10 10 10 11 11 11 apr-11 11 11 juli-11 11 11 okt-11 11 dec-11 

Allmän kirurgi 79% 88% 77% 81% 71% 76% 74% 94% 88% 91% 100% 80% 100% 100% 91% 100% 

Gynekologi 100% 100% 100% 80% 100% 100% 92% 100% 100% 89% 100% 100% 100% 83% 100% 100% 

Hudsjukvård 100% 33% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 93% 90% 100% 100% 100% 100% 100% 

Lungmedicin 79% 85% 100% 100% 90% 100% 100% 100% 100% 91% 94% 95% 100% 100% 100% 100% 

Urologi 100% 100% 100% 100% 100% 100% 97% 94% 89% 100% 97% 100% 90% 100% 100% 100% 

Öron-näs-halssjukvård 100% 100% 100% 100% 100% 100% 87% 95% 100% 89% 94% 88% 100% 100% 100% 100% 

Antal patienter med välgrundad misstanke om cancer som ej fått besökstid inom 14 dagar 



Specialitet 

10 10 10 10 11 11 11 apr-11 11 11 juli-11 11 11 okt-11 11 dec-11 


Gynekologi 0 0 0 1 0 0 1 0 0 1 0 0 0 1 0 0 

Hudsjukvård 0 2 0 0 0 0 0 0 0 2 2 0 0 0 0 0 

Lungmedicin 4 2 0 0 1 0 0 0 0 1 1 1 0 0 0 0 

Urologi 0 0 0 0 0 0 1 2 3 0 1 0 2 0 0 0 

Öron-näs-halssjukvård 0 0 0 0 0 0 7 2 0 4 2 4 0 0 0 0 

Totalt antal patienter med välgrundad misstanke om cancer som fått besökstid inom 14 dagar 



Specialitet 

10 10 10 10 11 11 11 apr-11 11 11 juli-11 11 11 okt-11 11 

dec-11 


Gynekologi 9 4 2 5 3 1 13 7 8 9 1 3 6 6 4 2 

Hudsjukvård 5 6 9 13 15 12 22 15 16 29 21 16 17 22 27 21 

Lungmedicin 19 13 20 13 10 17 20 19 15 11 16 20 9 21 24 14 

Urologi 41 44 41 45 37 19 34 34 27 39 32 23 19 31 29 24 

Öron-näs-halssjukvård 32 35 52 52 33 32 53 44 30 35 35 33 27 31 27 9 

Bilaga 4

Område 1 

Antal 

sökande 

/dag 

Tid till 

triage 

måluppfyllelse 

Akutmottagningen 

Tid till 

triage 

utanför 

måluppfyllelsen 

(antal) 

Tid till 

läkare 


1 

Tid till 

läkare 

utanför 


(antal) 

Total 

genomloppstidmåluppfyllelse 

Bilaga 5 

2010 

Januari 101 66 % 911 67 % 856 93 % 220 

Februari 131 51 % 1638 56 % 1267 89 % 395 

Mars 152 41 % 2407 53 % 1747 90 % 453 

April 133 41 % 2016 54 % 1465 90 % 413 

Maj 131 47 % 1918 48 % 1613 90 % 424 

Juni 110 63 % 1093 61 % 1025 93 % 225 

Juli 92 72 % 692 74 % 607 97 % 94 

Augusti 100 66 % 918 68 % 787 95 % 161 

September 118 62 % 1184 68 % 927 94 % 199 

Oktober 120 68 % 1085 69 % 919 95 % 175 

November 114 70 % 944 72 % 772 95 % 154 

December 112 66 % 1088 69 % 884 95 % 171 


Januari 134 59 % 1614 45 % 1843 85 % 639 

Februari 158 53 % 1910 37 % 2106 78 % 986 

Mars 159 53 % 2102 34 % 2411 75 % 1213 

April 140 61 % 1484 49 % 1697 83 % 726 

Maj 139 65 % 1357 61 % 1455 89 % 495 

Juni 122 67 % 1047 51 % 1340 87 % 463 

Juli 98 71 % 782 53 % 1121 87 % 404 

Augusti 99 74 % 736 52 % 1149 87 % 396 

September 121 67 % 1099 48 % 1491 85 % 541 

Oktober 130 61 % 1435 42 % 1769 85 % 605 

November 120 62 % 1221 50 % 1372 85 % 554 

December 112 63 % 1199 49 % 1376 87 % 486 

minuter 

45 

40 

35 

30 

25 

20 

15 

10 

5 

0 


jan feb mars april maj juni juli aug sep okt nov dec 

10 

11 

Total 

genomloppstid 

utanför 


(antal)

minuter 

timmar 

550 

500 

450 

400 

350 

300 

250 

200 

150 

100 

13 

12 

11 

10 

9 

8 

7 

6 

5 

4 

3 

2 

1 

0 

50 

0 





2 

Måltal 

2010 


09 

10 

11 

09 

10 

11 

Bilaga 5

Antal 

sökande 

/dag 

Gynekologiakuten 

Total 

genomloppstid 


2010 

Januari 44 95 % 68 

Februari 43 95 % 60 

Mars 46 92 % 113 

April 46 92 % 105 

Maj 45 87 % 119 

Juni 45 95 % 61 

Juli 48 93 % 94 

Augusti 51 89 % 164 

September 48 91 % 130 

Oktober 47 90 % 115 

November 45 93 % 76 

December 36 94 % 62 


Januari 37 86 % 161 

Februari 41 77 % 255 

Mars 38 90 % 125 

April 39 88 % 145 

Maj 43 86 % 191 

Juni 40 90 % 117 

Juli 42 93 % 95 

Augusti 46 87 % 189 


Oktober 45 82 % 251 

November 46 77 % 320 

December 44 81 % 256 


utanför måluppfyllelsen 

(antal) 

3 

Bilaga 5 

Gynekologiakuten hade en total genomloppstid på 5 timmar och 39 minuter. I genomsnitt tog 

det 2 timmar och 44 minuter (median 2 timmar och 16 minuter) innan patienten kunde lämna 

gynekologiakuten.

Område 2 

Antal 

sökande 

/dag 

Tid till 

triage 


Akutmottagningen 

Tid till 

triage 

utanför 


(antal) 

Tid till 

läkare 


4 

Tid till 

läkare 

utanför 


(antal) 

Total 


Bilaga 5 

2010 

Januari 99 74 % 571 50 % 1297 67 % 1007 

Februari 96 69 % 646 54 % 1046 70 % 801 

Mars 103 69 % 771 54 % 1277 72 % 905 

April 106 68 % 870 47 % 1427 68 % 1023 

Maj 107 69 % 913 48 % 1466 66 % 1110 

Juni 106 73 % 787 49 % 1348 69 % 986 

Juli 97 72 % 762 53 % 1206 71 % 870 

Augusti 105 74 % 790 45 % 1532 68 % 1057 

September 106 73 % 807 60 % 1131 73 % 876 

Oktober 107 72 % 862 54 % 1327 70 % 992 

November 105 73 % 796 58 % 1161 71 % 913 

December 101 70 % 872 57 % 1199 73 % 857 


Januari 109 73 % 856 40 % 1774 56 % 1472 

Februari 106 73 % 741 41 % 1535 58 % 1233 

Mars 109 74 % 809 43 % 1689 60 % 1361 

April 108 80 % 613 50 % 1420 66 % 1098 

Maj 115 76 % 806 48 % 1654 64 % 1302 

Juni 115 72 % 916 42 % 1712 62 % 1330 

Juli 106 78 % 675 46 % 1532 63 % 1229 

Augusti 108 81 % 583 48 % 1512 66 % 1147 

September 117 81 % 637 48 % 1599 65 % 1230 

Oktober 117 80 % 680 45 % 1706 61 % 1421 

November 115 80 % 655 47 % 1585 65 % 1210 

December 113 83 % 570 51 % 1494 64 % 1260 

minuter 

50 

45 

40 

35 

30 

25 

20 

15 

10 

5 

0 



10 

11 

Total 

genomloppstid 

utanför 


(antal)

minuter 

timmar 

550 

500 

450 

400 

350 

300 

250 

200 

150 

100 

50 

0 

13 

12 

11 

10 

9 

8 

7 

6 

5 

4 

3 

2 

1 

0 





5 

Måltal 

2010 

2009 

09 

10 

11 

09 

10 

11 

Bilaga 5

Antal 

sökande 

/dag 

Tid till 

triage 


Akutmottagningen psykiatri 

Tid till 

triage 

utanför 


(antal) 

Tid till 

läkare 


6 

Tid till 

läkare 

utanför 


(antal) 

Total 


Bilaga 5 

2010 

Januari 33 - - - - 91 % 79 

Februari 37 - - - - 88 % 96 

Mars 40 - - - - 84 % 164 

April 40 - - - - 87 % 116 

Maj 39 - - - - 68 % 277 

Juni 37 - - - - 73 % 231 

Juli 39 - - - - 74 % 242 

Augusti 40 - - - - 72 % 273 

September 37 - - - - 74 % 228 

Oktober 37 - - - - 74 % 227 

November 35 - - - - 76 % 211 

December 38 - - - - 72 % 257 


Januari 42 55 % 472 24 % 687 55 % 457 

Februari 35 71 % 259 35 % 472 765 % 276 

Mars 38 86 % 159 31 % 614 64 % 343 

April 36 94 % 83 29 % 635 64 % 355 

Maj 35 90 % 115 36 % 558 63 % 343 

Juni 37 92 % 119 23 % 687 53 % 456 

Juli 39 87 % 161 29 % 655 60 % 414 

Augusti 38 83 % 167 29 % 668 60 % 408 

September 31 89 % 100 29 % 616 59 % 387 

Oktober 32 86 % 125 28 % 645 58 % 417 

November 32 87 % 112 30 % 598 56 % 417 

December 29 87 % 112 32 % 570 58 % 384 

Total 

genomloppstid 

utanför 


(antal)

minuter 

minuter 

50 

45 

40 

35 

30 

25 

20 

15 

10 

5 

0 

550 

500 

450 

400 

350 

300 

250 

200 

150 

100 

50 

0 



timmar 



13 

12 

11 

10 

9 

8 

7 

6 

5 

4 

3 

2 

1 

0 



7 

11 

11 

Bilaga 5

Område 3 

Antal 

sökande 

/dag 

Tid till 

triage 


Akutmottagningen Mölndal 

Tid till 

triage 

utanför 


(antal) 

Tid till 

läkare 


8 

Tid till 

läkare 

utanför 


(antal) 

Total 


Bilaga 5 

2010 

Januari 104 53 % 959 43 % 1560 59 % 1322 

Februari 104 52 % 865 47 % 1307 64 % 1051 

Mars 109 48 % 1227 51 % 1419 71 % 984 

April 109 53 % 1130 47 % 1463 69 % 1005 

Maj 110 50 % 1283 47 % 1547 67 % 1124 

Juni 112 54 % 1152 49 % 1460 69 % 1031 

Juli 111 47 % 1305 51 % 1375 74 % 895 

Augusti 108 57 % 1093 49 % 1470 73 % 911 

September 114 53 % 1194 52 % 1343 70 % 1035 

Oktober 106 54 % 1135 57 % 1216 75 % 812 

November 108 59 % 966 60 % 1079 78 % 713 

December 117 57 % 1158 55 % 1367 70 % 1075 


Januari 128 50 % 1441 35 % 2140 54 % 1842 

Februari 120 54 % 1195 42 % 1635 63 % 1255 

Mars 112 61 % 1052 50 % 1536 71 % 1008 

April 114 64 % 936 67 % 1030 78 % 762 

Maj 125 59 % 1198 58 % 1461 65 % 1341 

Juni 123 61 % 1174 50 % 1696 66 % 1244 

Juli 112 66 % 865 59 % 1268 73 % 948 

Augusti 113 63 % 916 59 % 1281 74 % 919 

September 111 69 % 833 59 % 1213 73 % 915 

Oktober 115 68 % 881 59 % 1282 72 % 983 

November 115 68 % 866 57 % 1318 69 % 1081 

December 108 69 % 814 60 % 1187 69 % 1032 

minuter 

50 

45 

40 

35 

30 

25 

20 

15 

10 

5 

0 



10 

11 

Total 

genomloppstid 

utanför 


(antal)

minuter 

timmar 

550 

500 

450 

400 

350 

300 

250 

200 

150 

100 

50 

0 

13 

12 

11 

10 

9 

8 

7 

6 

5 

4 

3 

2 

1 

0 





9 

Måltal 

2010 


09 

10 

11 

09 

10 

11 

Bilaga 5

Område 4 

Antal 

sökande 

/dag 

Infektionsakuten 

Total 

genomloppstid 


2010 

Januari 13 97 % 11 


Mars 13 97 % 14 

April 12 96 % 14 

Maj 11 99 % 7 

Juni 12 97 % 10 

Juli 11 97 % 10 

Augusti 15 96 % 19 


Oktober 13 97 % 9 




Januari 17 90 % 50 


Mars 16 90 % 45 

April 12 89 % 38 

Maj 13 92 % 31 

Juni 14 93 % 30 

Juli 14 86 % 60 

Augusti 15 88 % 56 


Oktober 13 91 % 38 




utanför måluppfyllelsen 

(antal) 

10 

Bilaga 5 

Infektionsakuten hade en total genomloppstid på 3 timmar och 59 minuter. I genomsnitt tog 

det 2 timmar och 11 minuter (median 1 timma och 49 minuter) innan patienten lämnade 

mottagningen. Patienten väntade i genomsnitt 59 minuter på att få träffa läkare (median 59 

min) och 90:e percentilen för tid till läkare var 130 minuter i november. 115 patienter 

väntade längre än 60 minuter på att få träffa läkare, vilket innebär att 58 % av patienterna 

träffade läkare inom 60 minuter.

Område 6 

Antal 

sökande 

/dag 

Tid till 

triage 


Akutmottagningen Sahlgrenska 

Tid till 

triage 

utanför 


(antal) 

Tid till 

läkare 


11 

Tid till 

läkare 

utanför 


(antal) 

Total 


Bilaga 5 

2010 

Januari 131 66 % 1158 47 % 1679 58 % 1709 

Februari 133 66 % 1095 53 % 1401 62 % 1396 

Mars 141 64 % 1400 51 % 1690 58 % 1816 

April 146 63 % 1490 49 % 1778 61 % 1714 

Maj 143 73 % 1129 48 % 1833 62 % 1703 

Juni 145 74 % 1026 51 % 1668 64 % 1569 

Juli 136 68 % 1266 49 % 1661 60 % 1709 

Augusti 146 70 % 1261 45 % 1883 59 % 1870 

September 140 77 % 879 58 % 1456 72 % 1186 

Oktober 142 76 % 972 53 % 1696 68 % 1386 

November 138 77 % 891 54 % 1582 70 % 1260 

December 136 72 % 1090 52 % 1683 69 % 1311 


Januari 144 71 % 1213 34 % 2455 50 % 2214 

Februari 145 69 % 1176 31 % 2250 52 % 1961 

Mars 142 69 % 1278 35 % 2331 50 % 2212 

April 139 74 % 1016 39 % 2049 52 % 2002 

Maj 147 76 % 1027 48 % 1976 59 % 1868 

Juni 146 74 % 1068 39 % 2117 53 % 2044 

Juli 135 75 % 984 38 % 2072 53 % 1979 

Augusti 144 76 % 1042 37 % 2238 53 % 2095 

September 147 76 % 1014 40 % 2108 54 % 2045 

Oktober 148 76 % 1044 36 % 2282 50 % 2295 

November 147 73 % 1142 35 % 2229 50 % 2227 

December 139 75 % 995 37 % 2200 53 % 2025 

minuter 

50 

45 

40 

35 

30 

25 

20 

15 

10 

5 

0 



10 

11 

Total 

genomloppstid 

utanför 


(antal)

minuter 

timmar 

550 

500 

450 

400 

350 

300 

250 

200 

150 

100 

50 

0 

13 

12 

11 

10 

9 

8 

7 

6 

5 

4 

3 

2 

1 

0 





12 

Måltal 

2010 


09 

10 

11 

09 

10 

11 

Bilaga 5

Ledtider akutmottagningarna uppdelat på män och kvinnor 

minuter 

35 

30 

25 

20 

15 

10 

5 

0 

jan '10 

feb 

Tid till triage kvinnor/män 

mars 

apr 

maj 

juni 

juli 

aug 

sept 

okt 

nov 

dec 

jan '11 

feb 

mars 

apr 

maj 

juni 

juli 

13 

aug 

sept 

okt 

nov 

dec 

Kvinnor 

Män 

Bilaga 5 

I genomsnitt tog det 25 minuter för kvinnor att få en första bedömning på akutmottagningen 

och för män i genomsnitt 24 minuter (90 percentilen) (median 5 minuter). Tiden har kortats 

jämfört med 2010, 1 minut för kvinnor och 2 för män. 

minuter 

400 

350 

300 

250 

200 

150 

100 

50 

0 

jan '10 

feb 


mars 

apr 

maj 

juni 

juli 

aug 

sept 

okt 

nov 

dec 

jan '11 

feb 

mars 

apr 

maj 

juni 

juli 

aug 

sept 

okt 

Väntetiden till läkare var i genomsnitt 264 minuter (90 percentilen) för kvinnor (median 80 

minuter) och för män 243 minuter (90 percentilen) (median 65 minuter). Väntetiden har 

kortats för både män och kvinnor under 2011. I genomsnitt väntade kvinnorna 50 minuter 

kortare tid och män 43 minuter kortare tid. 

nov 

dec 

Kvinnor 

Män

timmar 

10 

9 

8 

7 

6 

5 

4 

3 

2 

1 

0 

jan '10 

feb 


mars 

apr 

maj 

juni 

juli 

aug 

sept 

okt 

nov 

dec 

jan '11 

feb 

mars 

apr 

maj 

juni 

juli 

aug 

sept 

okt 

nov 

dec 

14 

Kvinnor 

Män 

Bilaga 5 

Den totala genomloppstiden för män var i genomsnitt under 2011 6 timmar och 55 minuter 

(90 percentilen) (median 2 timmar 48 minuter) För kvinnor tog det i genomsnitt 7 timmar 

och 27 minuter (90 percentilen) (median 3 timmar och 3 minuter) innan man kunde lämna 

akutmottagningen dvs 32 minuter längre tid än för männen.

SAHLGRENSKA UNIVERSITETSSJUKHUSET Bilaga 6 

Målrelaterade ersättningar 2011 

Område Redovisning Utfall Påverkan målrelaterad ersättning (MRE) 

Kunskapsbaserad o ändamålenlig vård somatik 

Diabetesvård 

Diabetesregistret november Måltal har uppnåtts 

Måltal har uppnåtts för en indikator. 

Nivå 1 har uppnåtts för en annan 

målet HbA1c november indikator, avdrag 10 % Avdrag -408 tkr 

målet blodtryck november Nivå 1 har uppnåtts, avdrag 10% Avdrag -408 tkr 

målet kolesterol november Måltal har uppnåtts MRE har utbetalats 

Hjärtsjukvård 

målet reperfusion november Nivå 1+2 har uppnåtts, avdrag 10% Avdrag -408 tkr 

målet lipidsänkare november Nivå 1+2 har uppnåtts, avdrag 10% Avdrag -408 tkr 

målet kranskärlsrtg november Måltal har uppnåtts MRE har utbetalats 

målet clopidogrel november Måltal har uppnåtts MRE har utbetalats 

målet ACT hämmare november Nivå 1+2 har uppnåtts, avdrag 10% Avdrag -408 tkr 

Njursjukvård 

målet hemodialysbeh november Nivå 1+2 har uppnåtts, avdrag 10% Avdrag -408 tkr 

målet hemodialysbeh november Måltal har uppnåtts MRE har utbetalats 

målet Kt/V november Måltal har uppnåtts MRE har utbetalats 

Ortopedisk vård 

målet 24 tim op november Nivå 1 har uppnåtts, avdrag 25% Avdrag -1020 tkr 

anslutn grad Riks-Höft november Måltal har uppnåtts MRE har utbetalats 

reop höft november Måltal har uppnåtts MRE har utbetalats 

Strokevård 

registrering Riks-Stroke november Måltal har uppnåtts MRE har utbetalats 

målet antikoagulantia november Nivå 1 har uppnåtts, avdrag 25% Avdrag -1020 tkr 

målet vård strokeenh november Nivå 1+2 har uppnåtts, avdrag 10% Avdrag -408 tkr 

målet trombolys november Måltal har uppnåtts MRE har utbetalats 

Kirurgi Måltal har uppnåtts MRE har utbetalats 

målet op carotis november 

1/4




Intensivvård 

registrering SIR november Måltal har uppnåtts MRE har utbetalats 

Neurologi 

registrering i MS-register november Måltal har uppnåtts MRE har utbetalats 

Öron/näsa/hals 

registrering i ÖNH-register november Måltal har uppnåtts MRE har utbetalats 

Obstetrik 

målet perinalbristningar november Nivå 1 har uppnåtts, avdrag 25% Avdrag -1020 tkr 

Gynekologi 

registrering i Gyn-op reg november Måltal har uppnåtts MRE har utbetalats 

målet medicinska aborter november Måltal har uppnåtts MRE har utbetalats 

Vuxenpsykiatri 

målet diagnossättning slutenvård november Måltal har uppnåtts MRE har utbetalats 

målet diagnossättning öppenvård november Måltal har uppnåtts MRE har utbetalats 

BUP 

målet diagnossättning slutenvård november Måltal har uppnåtts MRE har utbetalats 

målet diagnossättning öppenvård november Måltal har uppnåtts MRE har utbetalats 

Ögon 

målet skynskärpa katarakt november Måltal har uppnåtts MRE har utbetalats 

Läkemedel 

målet alfuzosin november Måltal har uppnåtts MRE har utbetalats 

målet protonpumphämmare november Måltal har uppnåtts MRE har utbetalats 

Säker hälso- och sjukvård 

Vårdhygien 

målet VRI, vår maj Nivå 1+2 har uppnåtts, avdrag 1% Avdrag -20 tkr 

målet VRI, höst december " " 

2/4




målet vårdhygienrutiner 

rapportering december Måltal har uppnåtts MRE har utbetalats 

målet vårdhygienrutiner december Måltal har uppnåtts MRE har utbetalats 

målet klädregler rapportering december Måltal har uppnåtts MRE har utbetalats 

målet klädregler december Måltal har uppnåtts MRE har utbetalats 

Hälso- och sjukvård i rimlig tid 

Akutmottagningsverksamhet 

målet väntetid triage akutm maj Ingen nivå har uppnåtts 

Nivå 1 har uppnåtts vid Östra och 

Avdrag -2040 tkr 

november Mölndal MRE har utbetalats 

3/4




målet väntetid läkare akutm maj Ingen nivå har uppnåtts Avdrag -2040 tkr 

november " MRE har utbetalats 

målet genomloppstid maj 

november 

DSBUS har uppnått nivå 3, Mölndal 

har uppnått nivå 1 Avdrag -1148 tkr 

DSBUS har uppnått nivå 3, Mölndal 

och Östra har uppnått nivå 1 MRE har utbetalats 

Bonus akutmottagningar, möjlig 

ersättning 5 mnkr maj, november Ingen nivå har uppnåtts Ingen utbetalning 

Patientfokuserad vård 

Patientenkät 

målet bemötande somatik november Måltal har uppnåtts MRE har utbetalats 

målet bemötande psykiatri " Måltal har uppnåtts MRE har utbetalats 

målet information somatik " Nivå 1 + 2 har uppnåtts MRE har utbetalats 

målet information psykiatri " Måltal har uppnåtts MRE har utbetalats 

målet delaktighet somatik " Nivå 1 har uppnåtts MRE har utbetalats 

målet delaktighet psykiatri " Måltal har uppnåtts MRE har utbetalats 

Summa avdrag -11184 tkr 

Avrundning -4 tkr 

Bonus akutmottagningar, sänkt 

ersättningstak -5000 tkr 

Sammanlagt avdrag -16188 tkr 

4/4

Kompletterande redovisning till HSN 

Analys av två vårdområden ur ett jämställdhetsperspektiv 

1 (3) 

Bilaga 7 

Diabetes – Analys av kvalitetsindikator med ett könsperspektiv 

Ny indikator redovisas för 2011; måluppfyllelse för diabetespatienter avseende HbA1c uppdelat på 

kön. Andelen patienter som nådde målet < 52 mmol/mol var för 2011 19 %. Måluppfyllelsen är låg 

och överensstämmer med internationella resultat. Andelen patienter som nådde målet var dock högre 

än 2010 då 14 % uppnådde målet. Flickors sämre måluppfyllelse är också internationellt känd. Analys 

har också visat att patienter med utländsk bakgrund har sämre resultat avseende kontroll av sin 

diabetes jämfört med andra barn. Senaste årens ökning av antalet nyinsjuknade i diabetes kan till viss 

del förklara resultatet. Ett nystartat projekt med mål att kunna ge bättre information, förståelse och 

stöd för dessa patienter pågår. 

Tabell: Andel patienter (< 18 år) med diabetes som når måluppfyllelsen 52 mmol/mol 

HbA1c < 57 mmol/mol* HbA1Cc < 52 mmol/mol 

Flickor Pojkar Totalt Flickor Pojkar Totalt 

2011 15 % 15.3 % 30 % 9 % 9.9 % 19 % 

2010 25 % 14 % 

* För barn och ungdom gäller < 57 mmol/mol som målvärde 

Figur. Antal barn med nyinsjuknad diabetes typ 1

Analys av ledtider på akutmottagningarna ur ett jämställdhetsperspektiv 

Diagram: Tid till triage. Jämförelse mellan män och kvinnor 

minuter 

35 

30 

25 

20 

15 

10 

5 

0 

jan '10 

feb 

Tid till triage kvinnor/män 

mars 

apr 

maj 

juni 

juli 

aug 

sept 

okt 

nov 

dec 

jan '11 

feb 

mars 

apr 

maj 

juni 

juli 

aug 

sept 

okt 

nov 

dec 

2 (3) 

Kvinnor 

Män 

Bilaga 7 

I genomsnitt tog det 25 minuter för kvinnor att få en första bedömning på akutmottagningen och för 

män i genomsnitt 24 minuter (90 percentilen) (median 5 minuter). Tiden har kortats jämfört med 2010, 

1 minut för kvinnor och 2 för män. 

Diagram: Tid till läkare. Jämförelse mellan män och kvinnor 

minuter 

400 

350 

300 

250 

200 

150 

100 

50 

0 

jan '10 

feb 


mars 

apr 

maj 

juni 

juli 

aug 

sept 

okt 

nov 

dec 

jan '11 

feb 

mars 

apr 

maj 

juni 

juli 

aug 

sept 

okt 

nov 

dec 

Väntetiden till läkare var i genomsnitt 264 minuter (90 percentilen) för kvinnor (median 80 minuter) 

och för män 243 minuter (90 percentilen) (median 65 minuter). Väntetiden har kortats för både män 

och kvinnor under 2011. I genomsnitt väntade kvinnorna 50 minuter kortare tid och män 43 minuter 

kortare tid. 

Kvinnor 

Män

Diagram: Total genomloppstid. Jämförelse mellan män och kvinnor 

timmar 

10 

9 

8 

7 

6 

5 

4 

3 

2 

1 

0 

jan '10 

feb 


mars 

apr 

maj 

juni 

juli 

aug 

sept 

okt 

nov 

dec 

jan '11 

feb 

mars 

apr 

maj 

juni 

juli 

aug 

sept 

okt 

nov 

dec 

3 (3) 

Kvinnor 

Män 

Bilaga 7 

Den totala genomloppstiden för män var i genomsnitt under 2011 6 timmar och 55 minuter (90 

percentilen) (median 2 timmar 48 minuter) För kvinnor tog det i genomsnitt 7 timmar och 27 minuter 

(90 percentilen) (median 3 timmar och 3 minuter) innan man kunde lämna akutmottagningen dvs 32 

minuter längre tid än för männen. 

Sammanfattning 

6 % fler män än kvinnor sökte vård på akutmottagningarna inom SU under 2011. Tiden mellan 

ankomst till akutmottagning och en första bedömning skiljer endast marginellt mellan könen. Däremot 

väntar kvinnor längre på att få träffa läkare och det tar längre tid innan kvinnorna kan lämna 

akutmottagningen. En möjlig förklaring är att 12 % fler män än kvinnor bedömdes ha den högre 

allvarlighetsgraden av sjukdom eller skada, som alltid har högre medicinsk prioritet, men möjlighet 

finns att mäns och kvinnors symtom/ tillstånd inte bedöms på ett likvärdigt sätt. Flest kvinnor (3 %) 

återfanns i gruppen som inte visade tecken på omedelbart livshotande sjukdom/ skada. Det fanns en 

högre andel män (77 %) som bedömdes ha symtom som vanligtvis inte behöver vård på 

akutmottagning. Ytterligare kunskaper och fördjupade analyser behövs för att med säkerhet kunna 

uttala sig om de skillnader i väntetider som redovisas beror på könsskillnader eller om de är 

medicinskt berättigade.

Uppföljning VÖK 2011 – Rättspsykiatriska vårdkedjan 

Vårdproduktion 2011 

2012-01-10 Bilaga 7 

Antal vårddagar 

Antalet vårddagar har ökat jämfört med föregående år. Patienterna har sammanlagt haft 

1 411 permissionsdagar under året , vilka inte är beläggningsbara. Om man justerar utfallet 

med permissionsdagarna, blir utfallet i år 26 361 vårddagar, det vill säga 119 vårddagar under 

budget som var 26 480. 

Antal inneliggande patienter 

Vid årsskiftet vårdades 67 patienter i sluten vård. 

Antal patienter på permission 

Antal permissionsdagar var 1 411. Antal patienter med permission varierar under året. 

Antal patienter med öppen rättspsykiatrisk vård 

108 patienter vårdades i öppen vård vid årsskiftet 2011/2012. 

Antal patienter för vilka vård köpts på Karsudden 

Vid årsskiftet vårdades totalt 19 patienter vid Karsudden i sluten vård, fyra patienter vårdades 

i öppen vård. 

Antal patienter, övrig köpt rättspsykiatrisk vård 

Verksamheten köper vård för två patienter förutom Karsudden, för en i Växjö och en i Säter. 

Kostnader för köpt vård uppdelat på Karsudden och övrig köpt vård 

Kostnaden för köpt vård på Karsudden var 35 857 tkr och för övrig köpt vård 8 191 tkr. 

Vårdprogram 2011 

Verksamheten har börjat arbetet med att implementera de nationella riktlinjerna för 

psykosociala insatser vid schizofreni och tillämpar även de regionala riktlinjerna för ADHD. 

Verksamhetens egna riktlinjer för riskbedömning håller på att implementeras och vi har 

också reviderat våra riktlinjer för missbruksbehandling. 

Rapportering till register 2011 

• Rapportering till kvalitetsregistret i rättspsykiatri RättspsyK ska ske med 100 procent 

av antalet vårdade patienter som godkänt att delta i registret. 

Redovisa måluppfyllelsegrad (%) uppdelat på sluten- och öppenvård. Redovisa hur 

data från registret används i det interna utvecklingsarbetet. 

Måluppfyllelsegrad är 100 % i både öppen och sluten vård. 

Data från registret används i verksamhetens balanserade styrkort. Dessutom 

diskuteras utfall i ledningsgrupp och på APT i syfte att finna förbättringsområden och 

utveckla dessa. 

www.sahlgrenska.se 


Rättspsykiatriska vårdkedjan 

Lillhagsparken 3, 422 50 Hisings Backa 

TELEFON växel 031-342 00 00

2012-01-10 Bilaga 7 

• Rapportering till Patientregistret (PAR) ska ske i enlighet med SOSFS 2008:26 och 

2009:26. Rapporteringen omfattar också tvångsåtgärder. Redovisa och beskriv hur 

rapportering sker. Redovisa hur data lokala kvalitetssäkras mot PAR. Särskilt ska 

beskrivas rapportering av tvångsåtgärder. 

Rapportering till patientregistret PAR sker via tömning ur befintliga system. 

Rapportering av tvångsåtgärder: Registrering sker manuellt i ELVIS 

slutenvårdsmodul under pågående vårdtid. Hanteras av en i verksamheten utsedd 

person. Registrering sker manuellt i ELVIS i samband med att ett öppenvårdsbesök 

registreras. Hanteras av sekreterare i verksamheten. 

Uppföljning sker via genomgång av rapporter och statistikunderlag som skickas ut av 

utsedd person inom SU/psykiatri/område 2. Rapporterna är svårtydda och man kan 

endast göra en uppskattning av rimligheten i dessa. Våra system tillåter i nuläget inte 

att någon ytterligare kvalitetshöjning är möjlig. 

• Rapportering ska ske till vårddatabasen av samtliga vårdåtgärder (KVÅ). Redovisa 

antalet vårdåtgärder per patient. 

KVÅ skall enligt gällande rutiner rapporteras i samband med att patienten skrivs ut 

från slutenvården (vårdtillfället avslutas). Då våra patienter i snitt har en 

slutenvårdstid på ca fem år blir rapporteringen inte optimal. Dock rapporteras alla 

tvingande koder (tvångskoder) löpande och manuellt. 

För de patienter som vårdats under mycket lång tid har koderna ändrats under tiden 

vårdtillfället pågått. Dessa koder behöver då matas in separat och då är det endast 

tjänsteman vid VGR IT som kan lägga dessa. 

Vårdplan 2011 

• Skriftlig vårdplan ska finnas för samtliga patienter. Redovisa antalet inneliggande 

patienter och antal patienter med aktuell KVÅ-kod. Beskriv orsaker till om patienter 

saknar skriftlig vårdplan. 

Alla patienter har vårdplan och i de fall patienten är aktuell för öppenvård finns också 

en samordnad vårdplan. Detta är en förutsättning för att Förvaltningsrätten skall 

hantera ärendet. Varje patient tas upp i överläggning minst en gång i halvåret. 

För de få patienter som inte har en vårdplan beror det på kort vårdtid. 

Lägesredovisning av etablering av nya vårdenheter 

Rapportering avseende särskilda medel för ökade kostnader för nya vårdenheter görs i 

särskild ordning. 



Rättspsykiatriska vårdkedjan 

Lillhagsparken 3, 422 50 Hisings Backa 

TELEFON växel 031-342 00 00

Bilaga 8 

Påverkande faktorer på redovisning av prestationerna 

Redovisning av prestationer sker i enlighet med regionala anvisningar, vilket omfattar utfallet för 

mellanliggande provtagningar och besök till sjukhusets akutmottagningar enligt nedan. 

2011 upphörde sjukhuset med att leverera mellanliggande provtagningar till Västra Götalands 

regionen. Mellanliggande provtagning är provtagning som görs i perioden mellan två planerade 

besök och där provtagningsresultatet skall användas i patientuppföljningen under den aktuella 

perioden. Provtagningarna är inkluderade i utfall och budget 2011-2010. 

Akutmottagningarna vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Östra, Barnakuten, 

Psykiatriakutmottagningen samt Mölndal ersätts 2011 som riktat uppdrag. Utfallet för dessa besök 

är inkluderade i somatiska öppenvårdsbesök och besök inom psykiatrisk vård 2010-2011 men 

exkluderade i budget 2011.

Tabell Prestationer 

Totalt 

Januari - december 2010 och 2011 

Bilaga 8 

Perioden totalt 

Förändring utfall 11-10 Diff utfall 11- budget 11 

Vårdkategori 

Somatisk sluten vård 

DRG-poäng 

Utfall 2011 Budget 2011 Utfall 2010 antal % antal % 

Länssjukvård 83 937 74 030 83 505 432 0,5% 9 907 13,4% 

Regionsjukvård 28 024 29 896 26 763 1 261 4,7% -1 872 -6,3% 

Rikssjukvård 13 340 17 471 16 028 -2 688 -16,8% -4 131 -23,6% 

SU TOTALT 125 302 121 397 126 296 -995 -0,8% 3 905 3,2% 


vårdtillfällen 

Länssjukvård 86 429 77 251 86 450 -22 0,0% 9 178 11,9% 

Regionsjukvård 14 519 16 605 13 841 678 4,9% -2 086 -12,6% 

Rikssjukvård 5 646 7 210 6 844 -1 198 -17,5% -1 564 -21,7% 

SU TOTALT 106 594 101 066 107 136 -542 -0,5% 5 528 5,5% 

Somatisk öppen vård 

Nord DRG-O, poäng 16 751 17 598 16 460 291 1,8% -847 -4,8% 

Nord DRG-O, besök 184 481 193 257 177 723 6 758 3,8% -8 776 -4,5% 

Öppenvårdsbesök 1) 

863 291 738 815 841 836 21 455 2,5% 124 476 16,8% 

Psykiatrisk vård 

vuxenpsykiatri 

vårdtillfällen 7 025 6 462 6 548 477 7,3% 563 8,7% 

vårddagar 128 899 131 294 128 287 612 0,5% -2 395 -1,8% 

besök 2) 

256 503 220 775 252 881 3 622 1,4% 35 728 16,2% 

Barn- och ungdomspsykiatri 

vårddagar 5 871 5 806 5 742 129 2,2% 65 1,1% 

besök 30 484 29 858 28 998 1 486 5,1% 626 2,1% 

Övriga, vårddagar 3) 

Viktat produktionstal 4) 

7 168 7 280 7 340 -172 -2,3% -112 -1,5% 

208 988 196 191 207 079 1 909 0,9% 12 797 6,5% 

OBS ! Uppgifter om prestationer som erhålls vid köp av vård ingår inte i tabellen ovan 

1) Mellanliggande provtagningar är inkluderade i utfall och budget 2010-2011 

Akutmottagningarna vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Östra, Barnakuten samt Mölndal ersätts 2011 som riktat uppdrag. 

Utfallet för dessa besök är inkluderade 2010-2011 men exkluderade i budget 2011 

2) Psykiatriakutmottagningen ersätts 2011 som riktat uppdrag. Utfallet för dessa besök är inkluderade 2010-2011 men exkluderade i budget 2011 

3) Övriga vårddagar avser medicinsk rehabilitering och regionhabilitering 

4) Viktning utifrån 2011 års tillämpade modell


Västra Götaland 


Bilaga 8 


Förändring utfall 11-10 Diff utfall 11- budget 11 

Vårdkategori 


DRG-poäng 


Länssjukvård 79 709 70 082 79 492 217 0,3% 9 627 13,7% 

Regionsjukvård 24 366 26 509 23 282 1 084 4,7% -2 143 -8,1% 

Rikssjukvård 7 672 10 842 9 666 -1 994 -20,6% -3 170 -29,2% 

SU TOTALT 111 747 107 433 112 440 -692 -0,6% 4 314 4,0% 



Länssjukvård 82 064 73 275 82 328 -265 -0,3% 8 789 12,0% 

Regionsjukvård 12 571 14 602 11 945 626 5,2% -2 031 -13,9% 

Rikssjukvård 3 725 4 870 4 823 -1 098 -22,8% -1 145 -23,5% 

SU TOTALT 98 360 92 747 99 097 -737 -0,7% 5 613 6,1% 


Nord DRG-O, poäng 15 851 16 803 15 576 275 1,8% -952 -5,7% 

Nord DRG-O, besök 175 195 184 408 167 353 7 842 4,7% -9 213 -5,0% 


819 556 703 162 798 393 21 163 2,7% 116 394 16,6% 



vårdtillfällen 6 811 6 292 6 335 476 7,5% 519 8,2% 

vårddagar 126 570 129 712 125 169 1 401 1,1% -3 142 -2,4% 

besök 2) 

254 416 218 675 250 547 3 869 1,5% 35 741 16,3% 


vårddagar 5 716 5 726 5 706 10 0,2% -10 -0,2% 

besök 29 940 29 318 28 473 1 467 5,2% 622 2,1% 



6 906 6 958 7 134 -228 -3,2% -52 -0,7% 

192 158 179 483 189 899 2 258 1,2% 12 675 7,1% 

OBS ! Uppgifter om prestationer som erhålls vid köp av vård ingår inte i tabellen ovan 


Akutmottagningarna vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Östra, Barnakuten samt Mölndal ersätts 2011 som riktat uppdrag. 

Utfallet för dessa besök är inkluderade 2010-2011 men exkluderade i budget 2011 

2) Psykiatriakutmottagningen ersätts 2011 som riktat uppdrag. Utfallet för dessa besök är inkluderade 2010-2011 men exkluderade i budget 2011 




Övriga 


Bilaga 8 


Förändring utfall 11-10 Diff utfall 11 - budget 11 

Vårdkategori 


DRG-poäng 


Länssjukvård 4 228 3 948 4 014 215 5,3% 280 7,1% 

Regionsjukvård 3 658 3 387 3 481 177 5,1% 271 8,0% 

Rikssjukvård 5 668 6 629 6 362 -694 -10,9% -961 -14,5% 

SU TOTALT 13 554 13 964 13 857 -303 -2,2% -410 -2,9% 



Länssjukvård 4 365 3 976 4 122 243 5,9% 389 9,8% 

Regionsjukvård 1 948 2 003 1 896 52 2,7% -55 -2,7% 

Rikssjukvård 1 921 2 340 2 021 -100 -4,9% -419 -17,9% 

SU TOTALT 8 234 8 319 8 039 195 2,4% -85 -1,0% 


Nord DRG-O, poäng 900 795 884 16 1,8% 105 13,2% 

Nord DRG-O, besök 9 286 8 849 10 370 -1 084 -10,5% 437 4,9% 


43 735 35 653 43 443 292 0,7% 8 082 22,7% 



vårdtillfällen 214 170 213 1 0,5% 44 25,9% 

vårddagar 2 329 1 582 3 118 -789 -25,3% 747 47,2% 

besök 2 087 2 100 2 334 -247 -10,6% -13 -0,6% 


vårddagar 155 80 36 119 330,6% 75 93,8% 

besök 544 540 525 19 3,6% 4 0,7% 



262 322 206 56 27,2% -60 -18,6% 

16 830 16 709 17 180 -349 -2,0% 122 0,7% 




Antal inkomna remisser 2011 2011/Jan 2011/Feb 2011/Mar 2011/Apr 2011/May 2011/Jun 2011/Jul 2011/Aug 2011/Sep 2011/Oct 2011/Nov 2011/Dec Summa 

Övriga Irk nummer - inkl. Sjukhus och 

Vårdcentraler 

2 914 3 126 3 798 3 148 3 737 3 499 2 722 2 979 3 821 3 842 3 835 3 586 41 007 

99... - Okänt kliniknummer - ifylles manuellt 104 109 141 95 125 127 138 126 185 168 133 118 1 569 

90006 - Husläkargrupper. Se även under HL 10 17 15 18 18 9 16 18 22 14 32 27 216 

90009 - Övrig sjukvård 666 697 794 632 773 807 535 577 819 756 928 888 8 872 

HL - Husläkare 29 31 33 16 24 21 2 11 16 17 14 10 224 

90005 - Privatläkarmott. Se även under PL 411 560 679 581 680 626 259 403 653 613 789 622 6 876 

90004 - Företagshälsovård 81 90 119 87 122 107 46 52 106 121 128 105 1 164 

PL - Privatläkare 79 87 84 53 54 66 28 32 44 48 50 33 658 

90001 - BVC 224 272 294 258 323 270 171 223 267 273 277 193 3 045 

90002 - MVC 289 262 316 310 283 258 225 261 325 293 311 295 3 428 

FL - Företagsläkare 0 3 5 2 3 14 1 0 0 0 0 0 28 

90010 - Vårdcentraler 55 62 71 80 65 77 47 70 79 84 80 72 842 

51001 - Sahlgrenska Universitetssjukhuset 6 140 6 054 6 879 5 732 6 669 5 972 4 736 5 160 5 895 6 047 6 468 5 987 71 739 

90003 - Skolhälsovård 95 124 217 130 200 133 12 19 112 186 205 171 1 604 

PG - Privatpraktiserande sjukgymnaster 0 0 0 0 1 0 0 0 0 0 0 0 1 

90008 - Kriminalvårdsanstalt 11 13 30 19 25 15 17 10 13 11 18 8 190 

AL - Allmänläkare 24 49 49 24 20 8 1 4 8 11 13 4 215 

90001-001 - Egen vårdbegäran 615 607 770 582 726 572 422 717 757 716 832 690 8 006 

90007 - Optiker 154 196 201 198 212 230 192 230 271 257 282 213 2 636 

Nya VC (6 siffriga) 5 209 5 641 6 628 5 237 6 794 5 789 4 737 5 284 6 299 6 463 7 286 6 326 71 693 

Inremitterande Klinik 17 110 18 000 21 123 17 202 20 854 18 600 14 307 16 176 19 692 19 920 21 681 19 348 224 013 

Summa exklusive internremiser 10 970 11 946 14 244 11 470 14 185 12 628 9 571 11 016 13 797 13 873 15 213 13 361 152 274 

Antal inkomna remisser 2010 2010/Jan 2010/Feb 2010/Mar 2010/Apr 2010/May 2010/Jun 2010/Jul 2010/Aug 2010/Sep 2010/Oct 2010/Nov 2010/Dec Summa 

Övriga Irk nummer - inkl. Sjukhus och 

Vårdcentraler 

3 649 2 859 3 293 2 952 2 819 3 328 2 419 2 463 3 342 3 378 3 582 3 283 37 367 

99... - Okänt kliniknummer - ifylles manuellt 259 214 246 152 146 138 82 93 117 98 134 130 1 809 

90006 - Husläkargrupper. Se även under HL 167 22 16 19 10 13 5 7 13 13 28 16 329 

90009 - Övrig sjukvård 656 534 700 588 584 776 430 461 653 715 801 690 7 588 

HL - Husläkare 152 62 66 68 47 66 28 32 67 55 25 32 700 

90005 - Privatläkarmott. Se även under PL 870 720 817 722 631 557 228 340 607 595 617 524 7 228 

90004 - Företagshälsovård 116 150 132 142 112 110 57 56 99 114 125 107 1 320 

PL - Privatläkare 106 150 178 154 114 137 45 65 111 107 110 100 1 377 

90001 - BVC 205 282 376 280 206 245 172 145 306 267 257 246 2 987 

90002 - MVC 228 274 285 250 238 285 175 217 264 286 311 279 3 092 

FL - Företagsläkare 4 3 6 0 3 1 1 1 4 1 4 6 34 

90010 - Vårdcentraler 345 108 116 97 87 57 45 39 60 68 60 50 1 132 

51001 - Sahlgrenska Universitetssjukhuset 5 776 6 058 6 836 5 871 5 589 5 959 4 554 4 673 6 218 6 166 6 130 5 861 69 691 

90003 - Skolhälsovård 87 140 200 163 172 149 7 16 113 169 156 174 1 546 

PG - Privatpraktiserande sjukgymnaster 2 0 0 0 2 2 1 1 0 0 0 0 8 

90008 - Kriminalvårdsanstalt 10 10 14 6 18 15 11 15 13 15 13 20 160 

AL - Allmänläkare 33 34 60 42 48 57 15 35 70 36 39 35 504 

90001-001 - Egen vårdbegäran 449 516 658 509 541 446 329 503 646 564 580 469 6 210 

90007 - Optiker 140 165 204 183 156 178 177 185 193 218 217 168 2 184 

Nya VC (6 siffriga) 2 942 5 537 6 466 5 788 5 518 6 534 4 497 4 688 6 377 6 315 6 358 5 844 66 864 

Inremitterande Klinik 16 196 17 838 20 669 17 986 17 041 19 053 13 278 14 035 19 273 19 180 19 547 18 034 212 130 

Summa exklusive internremiser 10 420 11 780 13 833 12 115 11 452 13 094 8 724 9 362 13 055 13 014 13 417 12 173 142 439 

Bilaga 8

Sjukhus 

Årsuppdrag 

dlingsserier Antal 

Utfall 

dlingsserier Antal 

Procent av uppdrage 96% 126% 99% 116% 19% 

121% 102% 145% 105% 

Behandling Antal 

Reg. strålb Antal 

Behandlingsintention Antal Proc.¹ Antal Proc.¹ Antal Proc.¹ 

Kurativa 1541 56% 488 37% 2029 50% 

Palliativa 1224 44% 806 61% 2030 50% 

Antal startade inom t 

Prioritet gru 7dgr 



VG-region 

¹ Procentuell fördelning. Fördelning mellan behandlingsintention kurativ, palliativ. (Vissa saknar intention) 

² Antal som startat inom stipulerad tid. De patienter som startat inom rekommenderad 

tidsintervall redovisas i procentsats av det totala antalet inom den egna gruppen 

Strålbehandling Västra Götaland 

2011 ( jan-dec) 

SU/Sahlgrenska Gbg SÄS Borås Sammanslaget 

SU och SÄS 

Icke 

VG-region 

VGR + 

Icke-VGR 

2550 250 2800 

VG-region 

ej 

specificerat 

Icke 

VG- 

gemensamt 

med SU 

VGR + 

Icke-VGR 

VG-region 

Icke 

VG-region 

Bilaga 8 

VGR + 

Icke-VGR 

1100 3650 250 3900 

2450 315 2765 1280 48 1328 3730 363 4093 

47406 15271 

3524 1424 

Proc.² Proc² 

100% 98% 

90% 95% 

98% 100% 

OBS! 

Före augusti 2011har ingen 

särredovisning av antalet vgr- / ickevgr 

pat gjorts på SÄS. 

62677 

4948

Prestationsredovisning 

4.3.2 

Utfall jämfört med föregående år, prestationer 

Diagram: Sahlgrenska Universitetssjukhusets sammanvägda prestationer 2007- 2011 

Utfall 

Budget 

225000 

200000 

175000 

150000 

125000 

100000 

75000 

50000 

25000 

0 

Utfall och budget 2007-2011 

2011 2010 2009 2008 2007 

Utfall 208988 207 079 206 989 215 156 204 204 

Budget 196191 198 828 206 201 209 459 203 875 

Diff. årets utfall - årets 

budget 

6,52% 4,1% 0,38% 2,70% 0,16% 

Diff. årets utfall - 

föregående års utfall 

0,90% 0,60% -0,90% 1,50% 1,70% 

4.3.3 

Utfall jämfört med budget, prestationer 

Kommentarer redovisas under 4.3.2. 

Diagram: SUs produktionstal. Ackumulerat utfall och budget för totala antalet patienter. 

Mätning i enlighet med Västra Götalandsregionens viktade produktionstal 

Patienter totalt 

210 000 

200 000 

190 000 

180 000 

170 000 

160 000 

150 000 

140 000 

130 000 

120 000 

110 000 

100 000 

90 000 

80 000 

70 000 

60 000 

50 000 

40 000 

30 000 

20 000 

10 000 

Ackumulerat viktat produktionstal 

Jan feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec 

Bilaga 8 

Utfall 

Budget

Bilaga 8 

4.3.3 Öppen vård 

Antalet besök i öppen somatisk och psykiatrisk vård var 2011 totalt 1 334 759, vilket var 33 321 (2,56 

%) fler än under 2010. Besöken i dagkirurgi m.m. ökade i förhållande till 2010 med 3,8 % och 

uppgick till 184 481 (2010: 177 723) medan de var 4,5 % lägre än budgeterat. De somatiska 

öppenvårdsbesöken, redovisade som läkarbesök och sjukvårdande behandlingar var 16,8 % fler än 

budgeterat och 2,5 % fler jämfört med 2010. 

Inkomna remisser (internremisser exkluderade) var totalt 152 274, en ökning med 6,9 % i förhållande 

till föregående år (142 439 st). 47 % av dessa remisser kom från vårdcentraler ingående i VG- 

Primärvård. För sammanställning av inkomna remisser se bilaga 8A. 

Besök till akutmottagningarna hade ökat 6 % i förhållande till föregående år. En bidragande orsak var 

att Axessakuten inte längre omfattar allmänortopedisk vård, vilket ökade antalet besök till 

ortopediakuten. 

Vård av patienter från Västra Götalandsregionen 

Inom öppen somatisk vård utfördes under året 819 556 besök. År 2010 utfördes 798 393 besök, 

vilket var 2,65 % fler. Besöken i dagkirurgi m.m var 4,7 % högre än utfall föregående år men 5 % 

lägre än budgeterat. Ökningen av besöken i öppenvården kan bland annat förklaras av att inkomna 

remisser till sjukhuset och antalet besök till akutmottagningarna har genererat fler första besök och 

efterföljande besök samt åtgärder i den somatiska och psykiatriska öppenvården. 

Vård av patienter från övriga landsting 

Inom den somatiska öppenvården var DRG poängen 1,8 % högre än föregående år och 13,2 % högre 

än budgeterat. Besöken i dagkirurgi m.m. var 10,5 % lägre än 2010 men 4,9 % högre än budgeterat. 

Läkarbesök och sjukvårdande behandlingar, vilka redovisas som öppenvårdsbesök var 0,7 % fler än 

2010 och 22,7 % högre jämfört med budget. 

4.3.3 Sluten vård 

Inom den somatiska slutenvården minskade totala antalet DRG-poäng med 0,8 % i jämförelse 

med föregående års utfall medan utfallet ökade 3,2 % gentemot budget. Minskningen kan 

bland annat förklaras av en teknisk förändring av viktlistorna motsvarande 1,06 %. För vård 

av rikssjukvårdskaraktär var minskningen 16,8 % i jämförelse med utfall 2010 och 23,6 % i 

budgetjämförelse. Regionsjukvårdens utfall var 4,7 % högre än 2010 och 6,3 % lägre än 

budgeterat. Utfallet för länssjukvården var 0,5 % högre jämfört med föregående års utfall och 

13,4 % högre än budget. För åren 2010-2011 kan noteras en förskjutning till läns och 

regionsjukvård från rikssjukvård. 

Antalet vårdtillfällen var 5,5 % högre än budget och 0,5 % lägre i jämförelse med 2010. 

Medelvårdtiden i den somatiska slutenvården var 5,36 vårddagar per vårdtillfälle, vilket var 

en minskning med 2,4 % i jämförelse med 2010 (5,49 vårddagar). Medelvårdtiden inom den 

psykiatriska vården (exklusive rättspsykiatri) var 15,7 dagar, jämfört med 17,1 dagar 2010. 

Vård av patienter från Västra Götalandsregionen 

Den slutna somatiska vården utgör den kvantitativt mest omfattande och resurskrävande vården vid 

Sahlgrenska Universitetssjukhuset. I utfallet syns en förskjutning från rikssjukvård till vård inom 

region och länssjukvård. Antalet DRG-poäng 2011 var 4 % högre än budget och 0,6 %

Bilaga 8 

lägre än 2010. Antal vårdtillfällen var 5 613 fler än budgeterat och 737 färre än föregående år. 

Ökningen av antalet vårdtillfällen och DRG poäng gentemot budget kan delvis förklaras av att 

inkomna remisser och besök till akutmottagningarna hade ökat vilket i sin tur bidrar till att fler 

patienter skrivs in och behandlas i slutenvården. Ytterliggare orsaker som påverkar utfallet var att i 

jämförelse med föregående år minskade antalet förlossningar 5,6 % medan antalet transplantationer 

ökade med 0,78 %. 

Den övriga slutna vården avser medicinsk rehabilitering och regionhabilitering. Vårddagarna inom den 

övriga slutna vården var 0,7 % färre än budgeterat och 3,2 % färre än föregående år. 

Vård av patienter från övriga landsting 

Inom den slutna somatiska vården var 2011 års utfall 2,9 % lägre än budget och 2,2 % lägre än 2010 

års utfall. En förskjutning har skett från vård av riksjukvårdskaraktär till region- och länssjukvård. 

Vårdtillfällena har minskat 1 % i förhållande till budget men ökat 2,4 % jämfört med 2010. Inom den 

vuxenpsykiatriska slutenvården var utfallet för vårddagarna 25,3 % lägre än föregående års utfall men 

47,2 % högre än budget. Utfallet för vårdtillfällena var 0,5 % högre än 2010 och 25,9 % högre än 

budgeterat. Vårddagarna inom barn – och ungdomspsykiatrin var 330,6 % över 2010-års utfall och 

93,8 % över budget medan besöken var 3,6 % över utfallet 2010 och 0,7 % över budget. 

Tabell: Belopp som SU fakturerat perioden 2007-2011. 

Övriga patienter 2011 2010 2009 2008 2007 

Fakturerat belopp 

(tkr) 876 828 827 683 862 738 807 981 755 817 

Ovanstående tabell visar de belopp som fakturerats under åren 2011-2007. De landsting som remitterar 

flest patienter var Region Halland, Värmland och Jönköpings läns landsting samt Region Skåne. 

Utskrivningsklara patienter 

Antalet dagar med kommunalt betalningsansvar för utskrivningsklara patienter minskade 

2011 till 5299 dagar från 6610 år 2010. Detta motsvarar en minskning på 24,7 %. 

4.3.3 Psykiatrisk vård 

Vuxenpsykiatrisk vård 

Besöken i vuxenpsykiatrisk öppen vård var 16,3 % fler än budgeterat och 1,5 % fler än föregående år. 

I budgeten 2010 skedde en reducering av antalet besök med anledning av beslutade 

prioriteringsåtgärder. Primärvården skall successivt överta ansvaret för dessa 30 000 besök, vilket inte 

kunnat genomföras på grund av kompetens- och kapacitetsbrist inom primärvården. Gentemot budget 

ökade antalet vårdtillfällen med 8,2 % och i förhållande till föregående år med 7,5 %. Vårddagarna 

minskade med 2,4 % i budgetjämförelse och ökade med 1,1 % jämfört med 2010. 

Barn- och ungdomspsykiatrisk vård 

Antalet besök inom den barn- och ungdomspsykiatriska vården var 2,1 % fler än budgeterat och 5,2 % 

fler än 2010. Prioriteringsåtgärderna för att reducera antalet besök har av regionala skäl inte kunnat 

genomföras fullt ut. Antalet vårddagar var 0,2 % färre än budgeterat och 0,2 % fler än 2010.

4.3.1 

Prestationer fördelat per kön 

Av sjukhusets totala vård 2011 tillhandahölls 46 % till män och 54 % till kvinnor. 

Bilaga 8 

Tabell: SUs prestationer, fördelat per kön. 2011 jämfört med 2010. 

jan - dec 2011 jan - dec 2010 


i % 

Nyckeltal prestationer 

Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Kv Män Totalt 

Antal sammanvägda 

prestationer 108 356 100 632 208 988 107 073 100 006 207 079 1,2% 0,6% 0,9% 

4.3.4 

Utfall nyckeltal, prestationer 

Redovisas i prestationsbilagans tabeller

Vårdnivåer och komplexiteten inom DRG-registrerad slutenvård 

Case Mix Index 

Bilaga 8 

Ett sätt att mäta komplexiteten inom den somatiska slutenvården är antalet DRG-poäng per 

vårdtillfälle (Case Mix index, CMI). 2011 var CMI 1,18 oförändrat i jämförelse med föregående år. 

SUs somatiska slutenvård per vårdnivå och komplexitet 2007-2011 

Vårdnivå 2011 2010 2009 2008 2007 

Länssjukvård 

DRG Poäng 83937 83505 80137 80659 79279 

Andel 67% 66% 63% 63% 63% 

Antal vårdtillfällen 86429 86450 83610 82703 80144 

CMI 0,97 0,97 0,96 0,98 0,98 

Regionsjukvård 

DRG Poäng 28024 26763 28757 29896 29167 

Andel 22% 21% 23% 23% 23% 


CMI 1,93 1,93 1,91 1,77 1,81 

Rikssjukvård 

DRG Poäng 13340 16028 18751 18350 17311 

Andel 11% 13% 15% 14% 14% 


CMI 2,36 2,34 2,23 2,22 2,21 

CMI totalt 1,18 1,18 1,19 1,19 1,21 

Medevårdtid 

Medelvårdtiden i den somatiska slutenvården var 5,36 vårddagar per vårdtillfälle, vilket var 

en minskning med 2,4 % i jämförelse med 2010 (5,49 vårddagar). Medelvårdtiden inom den 

psykiatriska vården (exklusive rättspsykiatri) var 15,7 dagar, jämfört med 17,1 dagar 2010. 

Medelvårdtid per vårdtillfälle (antal dagar) 

Typ av vård 2011 2010 2009 2008 2007 

Somatisk slutenvård 5,36 5,49 5,06 5,2 5,4 

Psykiatrisk vård (exklusive rättspsykiatri) 15,7 17,1 18,1 18,5 18,5 

Ytterfallskostnader 

Ett annat sätt att mäta komplexiteten är att mäta kostnaden för ytterfall. Detta avser kostnader för 

extremt resurskrävande patienter där antingen vårdtiden var betydligt längre för enskilda patienter än 

inom förväntat intervall för respektive diagnosgrupp, eller där kostnaderna för enskilda patienter inom 

respektive diagnosgrupp var betydligt högre än inom förväntat intervall. Ytterfallskostnaderna 

motsvarade ett belopp på 473 mnkr för 2011, en ökning med 22,5 % i förhållande till 2010 (386 

mnkr). 

Diagram: SU ytterfallskostnader 2007-2011

500 

450 

400 

350 

300 

250 

200 

150 

100 

50 

0 

Ytterfallskostnader 

(mnkr) 

Diff. årets utfall - 

föregående års utfall 

Antal patienter 

473 

Ytterfallskostnader 2007-2010 

386 382 

411 

380 

2011 2010 2009 2008 2007 

473 386 382 411 380 

22,50% 1% -7,1% 8,2% 31,5% 

Bilaga 8 

Antal patienter vårdade vid SU 2007-2011. Redovisas per region/landsting och typ av 

vård. 

Västra Götalandsregionen 

Övriga regioner och 

landsting Totalt 

Slutenvård Öppenvård Slutenvård Öppenvård Slutenvård Öppenvård Summa 

2011 71 144 304 216 6 157 23 842 77 301 328 058 405 359 

2010 70 497 300 916 6 126 23 176 76 623 324 092 400 715 

2009 70 679 305 624 6 159 23 096 76 838 328 720 405 558 

2008 70 416 297 229 6 092 22 599 76 508 319 828 396 336 

2007 69 101 291 046 6 038 21 957 75 139 313 003 388 142

Miljöredovisning per område 

Diagram: Miljöledningssystem, införandegrad på områdesnivå 2011 

G 

F 

G 

F 

Om råde 1 

H A 

E 

D 

Om råde 5 

H A 

E D 

B 

C 

B 

C 

G 

F 

G 

F 

Om råde 2 

H A 

E D 

Om råde 6 

H A 

E 

D 

B 

C 

B 

C 

G 

F 

Om råde 3 

H A 

E D 

B 

C 

Gemensam administration 

G 

F 

Om råde 4 

H A 

A De etablerade arbetsgrupperna på områdesnivå genomför nulägesanalys 

B Genomgång inom arbetsgruppen av de styrdokument som tillhör miljöledningssystemet 

C Utformning av verksamhetsspecifika rutiner 

D Handlingsplaner kopplade till SUs miljömål utformas för verksamheterna 

E Utbildning av linjechefer om miljöledningssystemets rutiner 

F Aktiviteter för att ge medarbetare insikt i de delar av ledningssystemet som de är berörda av 

G Internrevision genomförs 

H Ledningens genomgång genomförs 

Klart 

Pågår 

Ej genomfört 

G 

F 

H 

E 

A 

D 

B 

C 

E 

Bilaga 9 

D 

B 

C

2011-08-31 Bilaga 1 

Redovisningsmall 1 (RM1) för redovisning av 2011 års säkerhetsarbete till 

Regionstyrelsen 

Säkerhetsarbetet ska revideras varje år inom respektive nämnds, styrelses eller bolags 

verksamhet enligt punkt 1.8 i ramverk för säkerhetsarbete enligt dnr RSK 636-2006. 

Resultatet ska redovisas i respektive årsredovisning och till regionstyrelsen enligt mall 

nedan och tillhörande frågor. 

För 2011 gäller att redovisning ska skickas till regionstyrelsen@vgregion.se senast 

den 13 februari 2012 med hänvisning till dnr RS 518-2011. 

Mall för nämndens/styrelsens årliga redovisning till regionstyrelsen 

Rött/DÅLIGT: Vi är långt ifrån att uppnå uppsatta mål. Mycket arbete återstår. 

Orange/VARNING: Vi är inte riktigt nära att nå målen. En hel del arbete återstår 

Gult/OK: Vi är på gång att nå våra mål. Vi är på rätt väg 

Ljusgrönt/BRA: Vi bedömer att vi når våra mål. 

Mörkgrönt/UTMÄRKT: Vi överträffar våra mål. Våra resultat är utmärkta. 

1. (Mål 1) Har din förvaltning en fungerande avvikelsehantering? 

2. (Mål 1) Redovisas kostnader för inträffade händelser till förvaltningsledningen? 

3. (Mål 1) Är behovet av personer utbildade i riskanalys, säkerhetsanalys eller 

händelseanalys tillgodosett? 

4. (Mål 2) Har förvaltnings-/bolagsledning säkerhetsfrågorna regelbundet på 

agendan? 

5. (Mål 3) Har Västfastigheter fått ett utökat ansvar för fastighetsbundna 

säkerhetsanläggningar? 

6. (Mål 4) Har Regionservice ansvar för tekniska skyddsåtgärder som inte 

Västfastigheter ansvarar för (inkl IT-säkerheten)? 

7. (Mål 5) Har förvaltningen en risk- och krishanteringsorganisation (IT, tele, el vatten 

etc)? 

8. (Mål 5) Finns en handlingsplan fastställd av nämnden/styrelsen för 

säkerhetsarbetet? 

9. (Mål 6) Genomförs mätningar av säkerhetskulturen? 

10. (Mål 7) Är förvaltnings övergripande processer och digitala informationsmängder 

klassificerade utifrån sekretess, riktighet, tillgänglighet, spårbarhet? 

11. (Mål 7) Tillämpas regelverk som beskriver regionala krav på hur IT-stödet ska 

utvecklas i perspektiven verksamhet, informatik, teknik och säkerhet? 

Markera enligt balanserat 

styrkortsmetodik

Krishanteringsförmåga och Informationssäkerhet 

Regionstyrelsen rapporterar årligen till Myndigheten för samhällsskydd och beredskap 

(MSB), Socialstyrelsen och Länsstyrelsen vilka åtgärder som vidtagits för att minska risker 

och sårbarheter och därmed förbättrat krishanteringsförmågan inom regionen. 

Nedanstående ska därför redovisas årligen till regionstyrelsen. 

1. Har risk- och sårbarhetsanalyser (RSA) genomförts under 2011 i syfte att förbättra: 

a) krishanteringsförmågan Svar: Ja Nej 

b) informationssäkerheten Svar: Ja Nej 

2. Redovisa antal risk- och sårbarhetsanalyser som har genomförts i syfte att förbättra 

a) krishanteringsförmågan Svar: Antal 4 

b) informationssäkerheten Svar: Antal 8 

3. Redovisa vilka granskningar, RSA och skyddsåtgärder av större betydelse som har 

utförts avseende säkerheten och vilka förbättringsåtgärder har vidtagits 

Svar: Inget har genomförts 

Svar: Följande har genomförts; Se bilaga 3 

4. Har förbättringsåtgärder genomförts under 2011 som påverkat 

a) krishanteringsförmågan Svar: Ja Nej 

b) informationssäkerheten Svar: Ja Nej 

5. Har förbättringsåtgärder genomförts under 2011 som påverkat säkerheten utöver 

krishanteringsförmågan och informationssäkerheten? 

Svar: Ja Nej 

6. Bedömning av aktuellt läge för er förvaltning/verksamhets krishanteringsförmåga. 

Svar: Använd mallen nedan. 

Strategisk 

Ledning 

Långsiktig 

planering. 

Prioritering av 

resurser. 

Förtroendefrågor 

osv. 

Samverkan med 

andra aktörer 

Andra förvaltningar, 

kommuner, polis, 

räddningstjänst etc 

Extern 

information/ 

kommunikation 

Intern 

information/ 

kommunikation 

Operativ ledning 

I förväg planerad 

och övad 

kris/katastrofledning 

1 2 2 1 1 

1 

Inga tydliga 

brister/problem 

2 

Oklarheter/ 

osäkerheter 

3 

Tydliga 

brister/problem

Övergripande och gemensamma risker 

7. Ange övergripande regiongemensamma risker som behöver hanteras över 

förvaltnings- och bolagsgränserna inom VGR? 

Svar: Inget behöver hanteras 

Följande bör hanteras (kortfattad text): 

Etablera kontakt med Regionservice vid en krissituation. Kvantifiering och 

prioritering av infrastruktur t ex el, ventilation och vatten. Telefonväxlar kan bli 

överbelastade. 

Personsäkerhet 

8. Har utbildningsinsatser i personsäkerhet inletts till anställda inom ramen för riktlinjer 

för personsäkerhet? Svar: Ja Nej 

9. Hur många personer har medverkat i personsäkerhetsutbildning inom ramen för 

riktlinjer för personsäkerhet? Svar: Antal 400 chefer och fackliga ombud har 

utbildats av säkerhetsavdelningen och HR. Därefter har dessa utbildat sin egen 

personal. 

Hälso- och sjukvård 

10. Frågor för verksamheter inom hälso- och sjukvård 

a. Finns kontinuitetsplaner upprättade på förvaltnings- och/eller 

verksamhetsnivå? Svar: Ja Nej 

b. Finns tydliga och kända rutiner kring förvaltning av behörigheter? 

Svar: Ja Nej 

c. Finns tydliga och kända rutiner som kan tillämpas i händelse av IT-avbrott? 

Svar: Ja Nej 

Kompletterande svar till punkterna 1-3 enligt ovan. Enligt SOSFS 2008:14 ska 

återrapportering till vårdgivaren omfatta granskningar och skyddsåtgärder av större 

betydelser, som gjorts i enlighet med informationssäkerhetspolicyn, samt riskanalyser och 

förbättringsåtgärder som vidtagits. 

d. Redovisa granskningar och skyddsåtgärder av större betydelse som har 

gjorts i enlighet med informationssäkerhetspolicyn 

Se bilaga 3 

e. Redovisa riskanalyser som har genomförts avseende informationssäkerheten 

Se bilaga 3 

f. Redovisa förbättringsåtgärder som har vidtagits avseende informationssäkerheten 

Se bilaga 3

2011-08-31 Bilaga 2 

Regionkansliet 

Erik Burman Dnr: RS 518-2011 

Redovisningsmall 2 (RM2) för säkerhetsredovisning av 2011 års 

säkerhetsarbete till regionstyrelsen 

Från den 1 januari 2011 gäller Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps (MSB) 

föreskrifter om kommuners och landstings risk och sårbarhetsanalyser (MSBFS 2010:6). 

I föreskriften är det angivet att landstingens krisberedskapsförmåga ska bedömas utifrån 

landstingens genomförda risk- och sårbarhetsanalyser som avses i 2 kap. 1 § lagen (2006:544) 

om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och 

höjd beredskap. 

Utgångspunkt för redovisning till regionstyrelsen är svar från förvaltningar/verksamhet/bolag 

på nedanstående frågor. Svar på frågor ska skickas till regionstyrelsen@vgregion.se med 

hänvisning till dnr RS 518-2011 senast den 13 februari 2012. 

Datum: 

Förvaltning/verksamhet: 

Namn uppgiftslämnare: 

Svar i denna redovisningsmall har redovisats till 

Chef/VD för förvaltning, verksamhet eller bolag Ja Nej Datum 

Nämnd, styrelse eller bolagsstyrelse Ja Nej Datum 

Redovisningen omfattar följande delar: 

Del A Svar på fyra frågor utifrån föreskrift från MSBFS 2010:6 

Del B Svar på frågor 1-17 vad gäller indikatorer på krishanteringsförmåga 

Del C Svar på frågor 18-30 vad indikatorer på förmågan att motstå allvarliga 

störningar 

1(6)

Del A Fyra frågor utifrån föreskrift från MSBFS 2010:6 

A1 Beskriv kortfattat ändrade förutsättningar som påverkar riskbilden eller de 

förmågebedömningar som gjorts enligt 6 eller 7 § i MSBFS 2010:6 

Svar: Inga ändrade förutsättningar sedan tidigare år. 

A2. Beskriv kort genomförda och planerade åtgärder som påverkar riskbilden eller de 

förmågebedömningar som gjorts enligt 6 eller 7 § i MSBFS 2010:6 

Svar: Förbättra SUs förmåga till omvärldsanalys. Ta fram system för inkallelse av 

SSL genom SMS. Förbättra controlfunktionen för att inventera vårdkapacitet. 

Kontakta Regionkansliet och andra aktuella aktörer för att få klarhet i 

informationsansvar och informationskanaler på regional och nationell nivå för det 

aktuella scenariot. Stäm av RSA mot SUs katastrofplan. 

A3. Beskriv resultatet av genomförd uppföljning av risk- och sårbarhetsanalyser. 

Svar: Förmågeanalys år 2009: Ny Katastroforganisation. Införande av TiB. 

Förmågeanalyser och övningar. 

A4. Redovisa förvaltningens/bolagets bedömning av förmåga att motstå och hantera 

identifierade risker som kan leda till en extraordinär händelse. 

Svar: Förmågan är i huvudsak god, men har vissa brister 

2(6)

Del B Indikatorer på krishanteringsförmåga 

Ledning, samverkan och information 

1. Det finns en aktuell kris/katastrofhanteringsplan som är 

känd i organisationen 

2. Det finns en regelbundet utbildad och övad 

kris/katastrofledningsorganisation 

3. Krishanteringsorganisationen disponerar nödvändiga 

resurser i form av lokaler samt tekniska system för bland 

annat kommunikation och lägesbild och den kan verka 

dygnet runt under minst en veckas tid 

4. Det finns rutiner och tekniskt stöd för information till 

allmänheten och till media, samt för intern kommunikation 

5. Det finns nätverk (t.ex. med andra myndigheter, kommuner, 

landsting eller näringsliv) för samverkan och att 

samverkansövningar genomförs regelbundet 

6. B ehov av samverkan med andra aktörer är identifierade 

och tillgodosedda. 

Informationssäkerhet 

Larm 

7. Det finns tillräcklig förmåga inom förvaltningen/bolaget att 

upprätthålla informationstillgångarnas konfidentialitet, 

riktighet, tillgänglighet och spårbarhet 

8. Det finns övade larmrutiner 

9. Förvaltningen/bolaget har en utbildad och övad tjänsteman i 

beredskap (TiB) eller motsvarande som har beredskap 

dygnet runt alla dagar på året 

Ja Delvis Nej 

3(6)

Omvärldsbevakning 

10. Det finns en omvärldsbevakning som tidigt kan varna för 

allvarliga kriser som kan leda till extraordinära händelser. 

Det finns rutiner och tekniskt stöd för att snabbt sprida 

informationen till den egna organisationen och andra 

aktörer. 

Materiella resurser 

11. Det finns materiella resurser för krishantering som kan tas i 

bruk med kort varsel och som har en uthållighet om minst 

en vecka. 

12. Det finns en förmåga att omfördela interna materiella 

resurser samt en förmåga att ta emot externa materiella 

förstärkningsresurser. 

Personella resurser 

13. Det finns en regelbundet utbildad och övad personal som är 

tillgänglig med kort varsel och som kan verka under minst 

en vecka. 

14. Det finns möjlighet att omfördela personal inom regionen 

samt ta emot extern personal som förstärkning. 

Praktisk erfarenhet 

15. Inträffad skarp händelse hade beröringspunkter med det 

beskrivna scenariot. 

16. Genomförd övning hade beröringspunkter med det 


Sammanvägd bedömning - krishanteringsförmåga 

Ja Delvis Nej 

17. Sammanvägd bedömning utifrån indikatorer på den egna krishanteringsförmågan 

Det finns ingen eller 

mycket bristfällig 

förmåga 

Det finns en viss 

förmåga men den är 

bristfällig 

Förmågan är i 

huvudsak god men har 

vissa brister 

Förmågan är god 

4(6)

Del C Indikatorer på förmågan i samhällsviktig verksamhet att motstå 

allvarliga störningar 

Informationssäkerhet 

18. Det finns redundans och robusthet inom 

förvaltningens/bolagets kommunikationssystem (IT, tele, 

radio) 

19. Det finns tillräcklig förmåga hos förvaltningen/bolaget att 

upprätthålla informationstillgångarnas konfidentialitet, 

tillgänglighet och spårbarhet. 

Säkerhet och robusthet i samhällsviktig infrastruktur 

20. Det finns en redundans och robusthet i infrastruktur. 

Reservkraft 

21. Det finns testad reservkraft med uthållighet om minst en 

vecka. 

Möjlighet att flytta samhällsviktiga verksamheter till annan plats 

22. Det finns genomförda förberedelser på den alternativa 

platsen. 

23. Flytt av verksamheten till alternativ plats är övad. 

Materiella resurser 

24. Det finns materiella resurser för att motstå allvarliga 

störningar, vilka kan tas i bruk med kort varsel efter att 

scenariot har inträffat och som har en uthållighet om minst 

en vecka. 

25. Det finns en förmåga att omfördela interna materiella 

resurser soamt en förmåga att ta emot 

förstärkningsresurser. 

Ja Delvis Nej 

5(6)

Personella resurser 

26. Det finns regelbundet utbildad och övad personal som är 

tillgänglig med kort varsel och som kan verka under minst 

en vecka. 

27. Det finns möjlighet att omfördela personal inom 

förvaltningen/bolaget samt ta emot förstärkningsresurser. 

Samverkan 

28. Behov av samverkan med andra aktörer är identifierade 

och tillgodosedda. 

Praktisk erfarenhet 

29. Inträffad skarp händelse som hade beröringspunkter med 

det beskrivna scenariot. 

30. Genomförd övning som hade beröringspunkter med det 


Sammanvägd bedömning – förmåga att motstå allvarliga störningar 

Ja Delvis Nej 

31. Sammanvägd bedömning utifrån indikatorer på förmågan i samhällsviktig verksamhet 

att motstå allvarliga störningar 

Det finns ingen eller 

mycket bristfällig 

förmåga 

Det finns en viss 

förmåga men den är 

bristfällig 

Förmågan är i 

huvudsak god men har 

vissa brister 

Förmågan är god 

6(6)

Säkerhetsavdelningen Bilaga 10 

Thomas Karlsson 

2011-12-22 

Bilaga 3 – Förklaringar till redovisningsmall 1 (RM1) 

Fråga 3 – Redovisa vilka granskningar RSA , och skyddsåtgärder av större betydelse 

som har utförts avseende säkerheten och vilka förbättringsåtgärder har vidtagits 

Två stycken övergripande övningar har genomförts där sjukhusets samtliga SSL (särskild 

sjukvårdsledning) har deltagit. En av övningarna har hanterat ett bomhot mot barn – och 

kvinnosjukvården på Östra sjukhuset. Den andra var en IT-krisövning. 

På respektive sjukhuskropp (DSBUS, Mölndal, Östra samt Sahlgrenska) finns en Lokal risk- 

och kriskommitté. (RKK) Även övergripande för hela SU finns en RKK. Här hanteras 

övergripande risker för respektive sjukhus. RKK har även ersatt tidigare 

brandskyddskommiteér. 

Kameraövervakning har installerats på ett antal entreér. Syftet med dessa har varit att öka 

personalens säkerhet. Kamerorna ger personalen möjlighet att bättre kontrollera inpassage vid 

i första hand jourtid. 

Ständiga förbättringar genomförs på sjukhusets parkeringsplatser. Förutom bättre belysning 

och borttagning av växtlighet har två av parkeringsplatserna på Östra sjukhuset försetts med 

stängsel och inkörsport. 

SSL –stabens medarbetare har deltagit i olika kortare säkerhet/katastrofkurser ex 

krishantering under stress, mediautbildning, ledning och stabsmetodik. Flera av dessa kurser 

har genomförts i PKMC regi. 

Översyn har gjorts av sjukhuset ledningscentraler. Bl a har dessa kompletterats med AVteknik, 

whiteboards samt annan utrustning. 

Skalskydd av kulvert pågår. Längst har vi kommit på Mölndals sjukhus där kulvertsystemet 

låses för obehöriga. Detta beräknas vara klart i början av 2012 och innebär en tryggare miljö 

för våra medarbetare. Låsning av kulvertar följer de skalskyddsriktlinjer som tagits fram i 

samarbete med bl a Västfastigheter. 



Säkerhet och miljö 

Torggatan 1a, 431 35, Mölndal 

Växel 031-342 00 00

Säkerhetsavdelningen Bilaga 10 

Thomas Karlsson 

2011-12-22 

Fråga 10 – Frågor för verksamheter inom hälso- och sjukvård 

d) Redovisa granskningar och skyddsåtgärder av större betydelse som har gjorts i 

enlighet med informationssäkerhetspolicyn. 

Svar: 

• Arbete med framtagande av ledningssystem för informationssäkerhet har påbörjats i 

enlighet med SS ISO/IEC 27002. 

• Arbete med anpassning av behörigheter i Melior enligt Patientdatalagen (PdL) har 

påbörjats. 

• Utbildningsinsatser har genomförts till nyansställda till nya chefer och har även skett 

på flera olika arbetsplatsträffar. 

• Projekt att anpassa system och rutiner enligt Nationell patient översikt (NPÖ) inom 

Sahlgrenska Universitetssjukhuset har påbörjats. 

• Processen för reservnummerhantering har förbättrats för att öka patientsäkerheten. 

e) Redovisa riskanalyser som har genomförts avseende informationssäkerheten. 

Svar: 

Riskanalyser avseende informationssäkerhet har genomförts gällande: 

• Sms-påminnelser till patient 

• Hantering av reservnummer 

• System för patient- och dialyslarm 

• Distansarbete ASIH (Akutsjukvård i hemmet) 

• Journalsystem (Melior) 

• Avbrott i journalsystem (Melior) 

f) Redovisa förbättringsåtgärder som vidtagits avseende informationssäkerheten. 

Svar: 

• Uppdatering av styrande dokument har genomförts. 

• Förbättringsåtgärder har genomförts utefter resultat i riskanalyser. 

• Utbildningsinsatser 

• Löpande riskanalyser 



Säkerhet och miljö 

Torggatan 1a, 431 35, Mölndal 

Växel 031-342 00 00

Arbetade timmar i heltidsekvivalenter 

Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Ack 

2011 10 861 10 682 12 266 10 585 11 988 10 076 7 366 9 626 11 698 11 567 11 756 10 478 10 746 

2010 10 640 10 638 12 283 11 008 11 015 10 885 7 425 9 017 11 734 12 008 11 649 10 403 10 680 

66 

Arbetade timmar timanställda i heltidsekvivalenter 


2011 391 398 428 377 420 397 485 396 382 377 383 404 403 

2010 388 411 447 429 418 416 471 409 370 388 390 390 410 

-7 

Arbetad övertid, timmar 


2011 21 445 22 187 23 784 23 983 21 380 23 429 22 100 25 134 21 591 21 697 21 424 17661 265 815 

2010 18 216 21 620 21 677 22 792 21 567 24 228 21 737 22 504 25 054 21 861 22 904 20 725 264 885 

930 

Arbetade timmar under jour & beredskap 


2011 28 752 24 378 25 758 27 925 26 095 26 878 26 358 24 860 24 910 27 794 23 424 287 131 

2010 28 149 23 701 25 539 26 773 27 413 24 956 25 270 24 518 25 641 27 038 24 593 283 591 

3 540 

Bilaga 11

Komp-, semester - och jourskuld 


Jour-tim 416 209 408 540 

Sem-dgr 223 837 224 346 

ÖT-komp 153 799 150 164 

Sjukfrånvaro i procent (%) 

SU totalt ackvärden 


2011 6,15 6,34 6,33 6,15 5,94 5,72 5,44 5,29 5,36 5,41 5,48 5,53 

2010 5,82 6,08 6,04 5,91 5,81 5,70 5,44 5,33 5,35 5,39 5,41 5,47 

kort 2011 3,94 4,15 4,12 3,94 3,74 3,56 3,32 3,20 3,28 3,33 3,39 3,42 

lång 2011 2,21 2,19 2,21 2,21 2,20 2,17 2,12 2,09 2,08 2,08 2,09 2,11 

Bilaga 11

Heltidsekvivalenter 

Heltidsekvivalenter 

Timmar 

14 000 

12 000 

10 000 

8 000 

6 000 

4 000 

2 000 

600 

500 

400 

300 

200 

100 

0 

0 

30 000 

25 000 

20 000 

15 000 

10 000 

5 000 

0 

Arbetade timmar i heltidsekvivalenter 

Ackumulerade värden 

2011: 

2010: 

Diff: 

10 746 

10 680 

66 


Arbetade timmar av timanställda i heltidsekvivalenter 



2010: 

Diff: 

Arbetade övertidstimmar 



2010: 

Diff: 

403 

410 

-7 


265 815 

264 885 

930 



2010 


2010 


2010 

Bilaga 11

Timmar 

ÖT-komp-tim 

Procent (%) 

35 000 

30 000 

25 000 

20 000 

15 000 

10 000 

5 000 

0 

Sem-dgr 

Jour-tim 

10,00 

9,00 

8,00 

7,00 

6,00 

5,00 

4,00 

3,00 

2,00 

1,00 

0,00 

Antal anställda per anställningsform 

Arbetade timmar under jour & beredskap 



2010: 

Diff: 

Övertid-, semester- och jourskuld 

150 164 

153 799 

287 131 

283 591 

3 540 


224 346 

223 837 

408 540 

416 209 

0 50 000 100 000 150 000 200 000 250 000 300 000 350 000 400 000 450 000 

Sjukfrånvaro i % 


Bilaga 11 

dec-10 dec-11 Diff 

Personalkat Tillsv Visstid S:a Tim Netto åa Tillsv Visstid S:a Tim Netto åa Tillsv Visstid S:a Tim Netto åa 

Sjuksköt, bmsk 4 875 417 5 292 243 4 186 4 867 465 5 332 246 4 242 -8 48 40 3 55 

Undersköterskor 3 286 85 3 371 586 2 912 3 145 128 3 273 523 2 809 -141 43 -98 -63 -102 

Läkare 1 860 269 2 129 87 1 878 1 910 317 2 227 96 1 999 50 48 98 9 121 

Läkarsekreterare 958 24 982 35 848 934 26 960 40 842 -24 2 -22 5 -6 

Rehab & föreb 1 096 79 1 175 28 956 1 059 90 1 149 13 939 -37 11 -26 -15 -17 

Sjuhustekn, bma 1 015 85 1 100 33 953 1 025 83 1 108 28 966 10 -2 8 -5 13 

Adm, inkl chef 1 059 46 1 105 60 1 024 1 060 55 1 115 54 1 053 1 9 10 -6 29 

Kök, städ,trsprt 59 3 62 21 55 56 3 59 15 52 -3 0 -3 -6 -3 

Övriga 122 4 126 6 107 120 8 128 4 107 -2 4 2 -2 0 

Totalt 14 330 1 012 15 342 1 099 12 920 14 176 1 175 15 351 1 019 13 010 -154 163 9 -80 90 


2010 


2010 

kort 2011 

lång 2011 


2010

Resultaträkning 2011 (mkr), budget Cognos Controller 

Utfall Budget Avvikelse Avvikelse Utfall 2010/2011 

2011 2011 2011 % 2010 % 

Såld vård internt, VGR 9 438,1 9 260,4 177,7 1,9 9 323,3 1,2 

Såld vård, externt 876,8 928,3 -51,5 -5,5 863,2 1,6 

Statsbidrag 428,1 413,5 14,6 3,5 406,9 5,2 

Patientavgifter 155,4 151,2 4,2 2,8 146,8 5,9 

Övriga intäkter 871,9 809,0 62,9 7,8 790,5 10,3 

Verksamhetens intäkter 11 770,3 11 562,4 207,9 1,8 11 530,7 2,1 

Personalkostnader -7 517,4 -7 482,5 -34,9 -0,5 -7 324,0 2,6 

Inhyrd personal -82,4 -27,0 -55,4 -205,1 -64,1 28,5 

Köpt vård -368,3 -115,1 -253,2 -220,0 -228,6 61,1 

Läkemedel -1 393,9 -1 410,0 16,2 1,1 -1 350,5 3,2 

Lokalkostnader -743,6 -749,1 5,6 0,7 -742,1 0,2 

Material, varor o tjänster -2 345,2 -2 292,6 -52,6 -2,3 -2 315,9 1,3 

Avskrivningar -218,8 -237,0 18,2 7,7 -218,9 -0,1 

Verksamhetens kostnader -12 669,5 -12 313,3 -356,2 -2,9 -12 244,2 3,5 

Regionbidrag 760,8 760,8 0,0 0,0 750,3 1,4 

Finansiella intäkter/kostn 1,1 -24,9 26,0 104,4 -2,9 -137,9 

Resultat -137,3 -15,0 -122,3 33,9 -504,9 

Bilaga 12

Ekonomiredovisning: Kompletterande information 

Bilaga 13 

SUs Produktivitetsutveckling: Metod för beräkning 

Metoden för att beräkna produktivitet har utförts enligt följande steg: 

1. Beräkning av sammanlagd bruttokostnad för vården 2011 med avdrag för ALF medel, 

övriga intäkter samt köpt vård. Tidigare framräknad bruttokostnad för utförd vård 

2010 har uppräknats med vägt index 1,6 % (exklusive effektivitetskrav). 

2. Beräkning av sammanvägda prestationer enligt Västra Götalandsregionens viktade 

produktionstal enligt nedan. 

Slutenvård: DRG poäng + Vårdtillfällen psykiatri /0,37 

Öppenvården: (Nord DRG-O besök + öppenvårdsbesök (läkarbesök och sjukvårdande 

behandlingar) + besök psykiatri + besök barn- och ungdomspsykiatri) / 20,63 

I det viktade produktionstalet 2010 har utfallet för mellanliggande provtagningar tagits 

bort eftersom det inte ingår i utfallet 2011. Besök till akutmottagningarna ingår i 

utfallet 2010 och 2011 trots att vården bedrivs som ett riktat uppdrag 2011. 

3. Beräkning av kostnad per prestation: sammanlagd bruttokostnad/sammanvägda 

prestationer 

4. Beräkning av förändring av kostnad per prestation: kostnad per prestation 2011/ 

kostnad per prestation 2010 

5. Produktivitetsökning/minskning: framräknad förändring av kostnad per prestation/ 

kostnad per prestation 2010 

Under åren 2011-2010 har det skett en produktivitetsökning motsvarande 0,6 %. När 

mellanliggande provtagningar exkluderats från utfallet 2010 blev det sammanvägda 

produktionstalet 2010 lägre än 2011. Detta medförde att framräknad kostnad per prestation 

blev lägre 2011 än för år 2010. 

Kompletterande redovisningsinformation till VGR - Regionkansliet 

7.3.2.1 

Utfall jämfört med föregående år 

Kommentarer redovisas i Cockpit under 7.3.2 

7.3.2.2 

Utfall jämfört med budget 

Kommentarer redovisas i Cockpit under punkt 7.3.2 

7.5.2 

Helårsprognos investeringar 

Kommentarer redovisas i Cockpit under 7.5.1

Fakturering vårdintäkter övr 2010 och 

2011 första halvåret 

2010-01 2011-01 2010-02 2011-02 2010-03 2011-03 2010-04 2011-04 2010-05 2011-05 2010-06 2011-06 Summa 

första 

halvåret 

2010 

Externa företag 49 717 30 530 -50 554 -25 349 7 116 4 081 2 163 -5 717 -1 492 5 616 538 -2 049 7 488 7 112 

Landsting 176 4 572 -1 069 -4 806 -3 103 -2 286 -100 -1 300 -1 700 -200 4 400 0 -1 397 -4 020 

Stockholms läns landsting 11 48 5 904 4 032 3 572 3 781 2 770 4 089 1 732 2 714 2 300 2 168 16 288 16 832 

Landstinget i Uppsala län 23 26 4 431 1 983 2 077 1 380 1 345 1 398 1 396 1 446 1 292 1 168 10 564 7 401 

Landstinget Södermanland 4 35 6 418 3 311 1 542 960 722 1 195 1 237 1 821 1 317 3 820 11 240 11 142 

Landstinget Östergötland 8 27 3 103 3 834 1 337 1 148 609 1 513 725 1 509 755 1 481 6 536 9 512 

Landstinget Jönköpings län 37 44 11 536 7 833 3 471 2 918 4 443 3 568 3 336 4 223 4 926 4 700 27 749 23 285 

Landstinget Kronobergs län 3 4 1 044 -813 411 1 624 245 1 285 1 046 724 431 2 015 3 179 4 838 

Landstinget Kalmar län 5 5 1 213 2 373 1 188 1 533 235 2 906 590 1 721 1 443 1 296 4 675 9 834 

Gotlands sjukvårdsförvaltning 2 6 323 545 42 106 2 328 128 124 27 165 134 2 984 946 

Landstinget Blekinge 23 21 776 830 475 190 166 567 452 431 180 398 2 073 2 438 

Region Skåne 65 38 6 362 9 561 2 176 7 653 7 581 4 755 3 352 5 140 2 568 4 243 22 105 31 389 

Hallands läns landsting 14 303 21 100 49 658 32 152 28 979 30 076 18 119 35 126 28 618 35 182 28 977 31 990 168 655 185 626 

Landstinget Värmland 34 16 7 969 7 070 5 867 6 517 3 206 8 367 6 273 9 664 7 495 5 042 30 845 36 676 

Örebro läns landsting 48 28 4 461 3 351 2 325 1 905 2 301 2 648 2 298 5 154 4 528 1 763 15 961 14 849 

Landstinget västmanland 17 11 2 191 5 202 1 114 1 019 1 762 1 389 500 1 680 1 640 1 309 7 225 10 610 

Landstinget Dalarna 38 18 1 025 9 285 2 341 1 994 2 091 2 738 1 944 5 436 2 051 2 765 9 489 22 237 

Landstinget Gävleborg 6 8 3 212 1 969 927 1 163 1 185 1 018 1 283 1 112 725 771 7 338 6 041 

Landstinget Västernorrland 6 36 3 894 5 054 2 596 3 452 1 383 6 296 2 111 1 725 2 008 1 929 11 998 18 493 

Jämtlands läns landsting 3 4 1 196 738 1 111 1 541 919 469 837 305 301 1 187 4 367 4 244 

Västerbottens läns landsting 15 10 4 795 1 976 3 244 5 071 2 843 2 228 3 404 2 631 1 134 2 311 15 435 14 227 

Norrbottens läns landsting 12 8 4 742 1 442 3 965 2 676 3 322 1 280 1 874 1 096 1 070 1 507 14 986 8 008 

Kommuner 0 0 5 327 3 477 2 880 2 007 1 568 3 037 2 075 1 412 2 977 1 618 14 827 11 551 

Försäkringskassan 0 0 2 208 2 415 1 396 562 1 345 1 333 2 845 1 769 967 3 528 8 760 9 607 

Övriga 37 145 1 849 1 741 -178 -370 558 761 870 605 -29 1642 3 107 4 524 

Summa 64 591 56 739 82 015 79 206 76 869 80 701 63 112 81 077 65 730 92 943 74 163 76 736 426 479 467 402 

Fakturering vårdintäkter övr 2010 och 

2011 andra halvåret 

2010-07 2011-07 2010-08 2011-08 2010-09 2011-09 2010-10 2011-10 2010-11 2011-11 2010-12 2011-12 Summa 

första och 

andra 

halvåret 

2010 

Summa 

första 

halvåret 


Summa 

första och 

andra 

halvåret 


Externa företag -978 -174 -596 -3 122 2 048 3 827 82 -2 620 -4 758 -4 330 -1 772 -10 772 1 514 -10 079 

Landsting 806 -900 -4 793 -600 -4 013 -400 -500 0 -1 700 -800 -628 -691 -12 225 -7 411 

Stockholms läns landsting 6 186 1 828 5 427 2 432 2 605 5 047 2 605 5 818 3 000 3 811 1 930 2 252 38 040 38 020 

Landstinget i Uppsala län 1 480 1 183 1 478 1 373 2 599 1 230 1 450 2 255 978 1 788 1 172 1 062 19 721 16 292 

Landstinget Södermanland 1 499 1 423 1 668 1 508 1 685 933 1 815 1 134 1 305 2 156 2 030 1 042 21 243 19 338 

Landstinget Östergötland 549 904 324 544 873 725 639 681 820 1 197 900 461 10 642 14 024 

Landstinget Jönköpings län 1 333 2 719 1 901 5 231 4 524 5 203 5 922 5 902 5 771 3 498 5 847 5 693 53 047 51 531 

Landstinget Kronobergs län 283 655 269 467 861 167 2 039 3 253 2 980 2 049 3 087 1 051 12 698 12 480 

Landstinget Kalmar län 839 217 1 924 498 2 262 1 744 1 431 673 1 942 561 895 1 254 13 968 14 781 

Gotlands sjukvårdsförvaltning 54 20 36 49 127 118 15 59 200 324 871 208 4 287 1 724 

Landstinget Blekinge 254 139 82 288 196 608 480 385 267 371 146 495 3 496 4 724 

Region Skåne 2 400 3 785 4 063 4 264 4 958 2 879 5 333 2 939 4 089 4 828 5 664 2 633 48 613 52 717 

Hallands läns landsting 24 970 27 848 27 809 25 446 32 694 24 079 30 446 34 433 35 147 33 207 32 847 31 355 352 567 361 994 

Landstinget Värmland 5 171 6 174 2 534 4 112 3 783 6 595 5 141 5 802 6 579 13 049 6 378 8 550 60 431 80 958 

Örebro läns landsting 566 2 337 5 955 1 127 1 210 1 824 1 240 1 364 2 568 2 063 1 486 1 363 28 987 24 927 

Landstinget västmanland 1 809 957 1 633 1 111 832 1 107 1 495 1 014 1 260 1 007 1 002 1 271 15 256 17 077 

Landstinget Dalarna 2 039 952 1 353 2 668 1 622 2 635 2 695 2 229 1 150 1 725 1 131 1 952 19 479 34 398 

Landstinget Gävleborg 1 582 976 1 139 774 957 983 930 1 766 1 080 2 413 1 073 940 14 099 13 893 

Landstinget Västernorrland 686 2 664 4 701 3 415 7 517 2 106 2 123 770 7 213 1 368 2 624 1 923 36 861 30 739 

Jämtlands läns landsting 601 1 125 394 642 2 405 3 270 2 330 1 156 323 239 519 426 10 939 11 102 

Västerbottens läns landsting 1 919 1 151 1 348 1 215 3 775 1 935 1 284 2 161 1 100 1 536 2 273 3 124 27 134 25 349 

Norrbottens läns landsting 2 562 1 210 1 045 2 167 1 924 1 273 1 669 2 002 2 213 1 002 1 851 1 902 26 249 17 564 

Kommuner 1 462 658 850 616 1 005 967 1 576 1 387 1 245 1 327 2 109 2 038 23 074 18 544 

Försäkringskassan 4 030 2 478 3 012 2 890 3 578 2 514 2 153 649 2 286 1 073 1 648 1 478 25 468 20 689 

Övriga 140 1 394 1 570 1 354 -131 371 836 1 138 950 1 753 1 183 919 7 655 11 453 

Summa 62 240 61 723 65 126 60 469 79 895 71 740 75 228 76 350 78 009 77 215 76 266 61 929 863 244 876 828 

Bilaga 14

Fakturering VG-intäkt 2010-2011 

första halvåret 

2010-01 2011-01 2010-02 2011-02 2010-03 2011-03 2010-04 2011-04 2010-05 2011-05 2010-06 2011-06 Summa första Summa första 

halvåret 2010 halvåret 2011 

Sahlgrenska Int Care AB 1 074 99 1 939 4 280 1 651 2 709 2 195 1 350 1 908 2 582 616 1 677 9 382 12 698 

Moderförvaltningen 67 204 68 067 67 204 68 067 67 204 68 067 67 204 68 067 67 204 68 067 67 204 68 067 403 222 408 401 

Regionstyrelsen 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 

Reg.styr hälso o sjukvårdsutsk 22 119 27 377 25 942 19 146 29 122 29 786 24 718 26 402 36 764 25 426 20 768 22 291 159 433 150 428 

HSN Östra Skaraborg 13 223 13 833 9 673 8 698 12 989 12 316 14 059 12 101 13 901 12 739 14 392 15 999 78 237 75 686 

HSN Västra Skaraborg 13 645 14 354 11 317 16 033 14 642 15 664 18 316 15 000 14 623 14 886 15 161 13 431 87 703 89 368 

HSN Mittenälvsborg 25 214 26 748 29 236 29 853 27 359 30 482 29 945 29 557 27 228 32 822 31 803 29 851 170 784 179 313 

HSN Sjuhäradsbygden 23 711 24 804 23 241 20 677 22 213 23 826 25 763 28 339 23 498 29 786 25 670 31 290 144 096 158 722 

HSN Norra Bohuslän 11 078 11 789 12 177 15 718 11 119 12 374 11 887 14 159 11 660 13 698 11 544 11 051 69 465 78 789 

HSN Dalsland 5 257 4 791 4 333 4 480 5 223 5 154 4 522 3 918 4 697 3 831 4 605 3 994 28 637 26 168 

HSN Trestad 18 074 19 370 17 340 15 158 17 194 20 911 25 878 18 753 19 771 20 695 15 593 17 384 113 849 112 271 

HSN Göteborg Centrum/Väster 200 908 201 794 203 937 210 780 214 252 208 053 189 737 198 728 205 816 193 513 200 927 195 512 1 215 577 1 208 380 

HSN Mellersta Bohuslän o Ale 48 895 51 473 56 301 49 850 53 421 56 712 44 915 53 819 51 158 53 083 53 720 65 966 308 410 330 903 

HSN Södra Bohuslän 109 018 111 809 116 123 117 443 121 236 119 978 113 666 119 564 115 580 117 759 116 806 111 182 692 429 697 735 

HSN Göteborg Hisingen 113 277 115 905 116 556 125 840 124 596 125 464 112 301 124 250 123 807 118 381 116 516 118 520 707 053 728 360 

HSN Göteborg Nordost 132 071 133 067 137 533 134 409 145 754 140 146 129 671 142 833 135 419 142 756 131 418 131 785 811 866 824 996 

NU-sjukv, SÄS 0 0 0 0 0 287 0 13 0 2 279 0 141 0 2 720 

Summa 804 767 825 281 832 851 840 432 867 973 871 929 814 776 856 853 853 034 852 303 826 741 838 141 5 000 143 5 084 939 

Fakturering VG-intäkt 2010-2011 

andra halvåret 

2010-07 2011-07 2010-08 2011-08 2010-09 2011-09 2010-10 2011-10 2010-11 2011-11 2010-12 2011-12 Summa första Summa första 

och andra och andra 

halvåret 2010 halvåret 2011 

Sahlgrenska Int Care AB 645 1 657 2 467 1 549 4 202 502 2 229 2 316 2 929 1 154 879 2 514 22 734 22 390 

Moderförvaltningen 67 204 68 067 67 204 68 067 67 204 68 067 67 204 68 067 67 204 68 067 67 204 68 067 806 443 816 803 

Regionstyrelsen 0 0 13 000 0 0 0 13 000 0 0 0 7 000 0 33 000 29 295 

Reg.styr hälso o sjukvårdsutsk 22 853 21 969 27 248 30 326 23 197 26 216 26 983 29 295 24 694 44 154 67 809 63 393 352 217 354 533 

HSN Östra Skaraborg 11 558 12 216 9 366 12 058 13 968 15 751 12 916 18 047 10 626 13 733 14 894 18 965 151 565 165 388 

HSN Västra Skaraborg 10 451 12 329 14 925 12 438 14 972 13 178 15 039 16 979 15 551 12 862 15 871 14 960 174 512 180 273 

HSN Mittenälvsborg 22 594 26 307 22 261 22 546 27 129 26 682 26 337 25 138 24 843 31 399 34 643 25 399 328 592 336 235 

HSN Sjuhäradsbygden 18 892 21 180 18 423 14 540 22 743 18 371 27 071 24 589 24 129 31 559 27 911 21 856 283 265 278 452 

HSN Norra Bohuslän 9 384 10 124 10 179 12 820 9 845 10 442 12 113 12 224 12 717 10 444 12 804 19 072 136 507 147 817 

HSN Dalsland 4 347 6 436 4 819 5 720 4 671 6 499 5 054 6 126 4 908 4 430 8 262 3 488 60 699 71 833 

HSN Trestad 16 167 19 497 18 169 17 005 17 219 19 329 18 894 19 092 17 560 18 010 21 414 20 163 223 272 412 171 

HSN Göteborg Centrum/Väster 181 087 187 292 217 260 196 758 197 944 207 305 204 697 205 896 208 441 201 376 194 363 215 738 2 419 369 2 272 870 

HSN Mellersta Bohuslän o Ale 44 915 46 817 48 372 49 747 50 044 45 889 54 705 56 021 53 586 56 657 70 778 58 140 630 811 704 689 

HSN Södra Bohuslän 103 307 106 258 106 315 111 998 119 640 114 848 126 419 116 536 119 803 114 811 124 475 122 155 1 392 387 1 391 941 

HSN Göteborg Hisingen 105 627 112 468 106 902 123 281 118 114 139 761 124 486 124 136 119 025 128 710 134 895 124 432 1 416 102 1 494 721 

HSN Göteborg Nordost 118 957 127 408 127 953 137 869 142 269 153 308 142 161 137 709 142 850 135 016 153 379 134 777 1 639 435 1 513 377 

NU-sjukv, SÄS 0 19 0 11 0 1 221 0 3 2 323 1 603 345 189 2 668 5 766 

Summa 737 990 780 044 814 863 816 733 833 159 867 369 879 308 862 174 851 187 873 985 956 927 913 308 10 073 577 10 198 555 

Bilaga 14

Sahlgrenska Universitetssjukhuset Bilaga 15 

Bokslutsdokument RR KF BR 

Not Utfall Utfall 

Resultaträkning 1112 1012 

Verksamhetens intäkter 11 770 342 11 530 773 

Verksamhetens kostnader -12 450 797 -12 025 250 

Avskrivningar och nedskrivningar -218 774 -218 922 

Verksamhetens nettokostnader -899 229 -713 399 

Finansnetto 1 127 -2 948 

Erhållna/lämnade bidrag spec. beslut 0 0 

Erhållna/lämnade regionbidrag 760 786 750 285 

Årets resultat -137 316 33 938 


Kassaflödesanalys 1112 1012 

Löpande verksamhet 


Investeringsbidrag -2 338 -586 

Avskrivningar inklusive nedskrivningar 218 774 218 922 

Reavinster/-förluster sålda anläggningstillgångar 0 592 

Avsättningar 0 0 

Obeskattade reserver (bolagen) 0 0 

Kassaflöde från löpande verksamhet före 

förändring 

av rörelsekapital 79 120 252 866 

Förändring av rörelsekapital 

Ökning-/minskning+ av förråd -2 357 3 359 

Ökning-/minskning+ av kortfristiga fordringar -429 115 24 530 

Ökning+/minskning av kortfristiga skulder -643 155 499 

Kassaflöde från löpande verksamhet -352 995 436 254 

Förändring av redovisningsprincip 0 0 

Förändring av eget kapital 1 0 

1 (6)


Investeringsverksamhet 

Investeringar -300 752 -242 676 

Momsjustering vid överlåtelse 0 0 

Anläggningstillgångar överfört mellan enheter 677 -32 509 

Försäljningar anläggningstillgångar 0 51 

Aktier och andelar 0 0 

Kassaflöde från investeringsverksamheten -300 075 -275 134 

Finansieringsverksamhet 

Ökning-/minskning+ av långfristiga fordringar 0 0 

Ökning+/minskning- av långfristiga skulder 206 001 -70 103 

Erhållna/lämnade bokslutsdispositioner 0 0 

Justering för årets aktiverade investeringsbidrag 2 338 586 

Förändring aktiekapital 0 0 

Kassaflöde från finansieringsverksamheten 208 339 -69 517 

ÅRETS KASSAFLÖDE -444 730 91 603 

Ingående likvida medel och kortfristiga placeringar 516 663 425 061 

Utgående likvida medel och kortfristiga placeringar 71 932 516 663 

Förändring av likvida medel -444 731 91 602 

Differens -1 -1 

2 (6)



Balansräkning 1112 1012 

Anläggningstillgångar 

Immateriella anläggningstillgångar 433 553 

Materiella anläggningstillgångar 

- byggnader och mark 0 0 

- maskiner och inventarier 942 116 864 977 

- pågående investeringar 44 776 40 493 

Finansiella anläggningstillgångar 0 0 

Summa anläggningstillgångar 1 987 325 906 023 

Omsättningstillgångar 

Förråd 30 842 28 485 

Kortfristiga fordringar 2 942 883 513 768 

Kortfristiga placeringar 1 838 1 111 

Likvida medel 70 094 515 552 

Summa omsättningstillgångar 1 045 657 1 058 916 

Summa tillgångar 2 032 982 1 964 939 

Eget kapital 

Eget kapital 147 848 113 909 

Bokslutsdispositioner 0 0 


Summa eget kapital 10 532 147 847 

Avsättningar 0 0 

Skulder 

Långfristiga skulder 3 322 691 116 690 

Kortfristiga skulder 4 1 699 759 1 700 402 

Summa skulder 2 022 450 1 817 092 

Summa eget kapital, avsättningar och skulder 2 032 982 1 964 939 

3 (6)


Bokslutskommentarer och noter 

Redovisningsprinciper 

Redovisningen är upprättad enligt de anvisningar som lämnats från Västra Götalandsregionen. 

Anvisningarna bygger på kommunallagen, lagen om kommunal redovisning samt 

rekommendationer utfärdade av Rådet för kommunal redovisning. 

Not 1 Anläggningstillgångar (tkr) 

Specifikation 

Immateriella anläggningstillgångar 1112 1012 

Ackumulerade anläggningsvärden 

Vid årets början 604 45 364 

Nyanskaffningar 0 604 

Sålt/utrangerat 0 -45 364 

Omklassificeringar 120 0 

Överfört mellan enheter 0 0 

Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 724 604 

Ackumulerade avskrivningar o nedskrivningar 

Vid årets början -51 -45 364 

Årets avskrivningar och nedskrivningar -121 -51 

Sålt/utrangerat 0 45 364 

Omklassificeringar -119 0 


Utgående ackumulerade avskrivningsvärden -291 -51 

Restvärde 433 553 

Specifikation 

Maskiner och inventarier 1112 1012 


Vid årets början 2 780 810 2 564 490 

Nyanskaffningar 256 831 201 966 

Sålt/utrangerat -43 735 -63 320 

Omklassificeringar 39 284 19 862 

Överfört mellan enheter -3 543 57 812 

Korrigering anskaffningsvärde 0 0 

Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 3 029 647 2 780 810 

4 (6)



Vid årets början -1 915 833 -1 734 395 

Årets avskrivningar och nedskrivningar -218 412 -218 767 

Sålt/utrangerat 43 729 62 632 


Överfört mellan enheter 2 866 -25 303 

Korrigering avskrivningar o nedskrivningar 0 0 

Utgående ackumulerade avskrivningsvärden -2 087 531 -1 915 833 

Restvärde 942 116 864 977 

Specifikation 

Pågående investeringar 1112 1012 


Vid årets början 40 494 20 309 

Nyanskaffningar 43 921 40 106 

Sålt/utrangerat -235 -59 

Omklassificeringar -39 404 -19 862 

Överfört mellan enheter 0 -59 

Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 44 776 40 494 


Vid årets början 0 0 

Årets avskrivningar och nedskrivningar 0 0 

Sålt/utrangerat 0 0 



Utgående ackumulerade avskrivningsvärden 0 0 

Restvärde 44 776 40 494 

Not 2 Kortfristiga fordringar (mkr) 

Specifikation Kundfordringar 2011 2010 

Kundfordringar 323 226 

Summa 323 226 

Specifikation Övriga kortfristiga fordringar 2011 2010 

Momsfordran 41 49 

Regioninterna fordringar clearing 101 88 

Fordran likvid årets upptagna lån 250 0 

Fordringar övrigt 9 6 

Summa 401 143 

5 (6)


Specifikation Förutbet kostn och uppl intäkter 2011 2010 

Förutbetalda kostnader leverantörer 35 25 

Upplupna vårdintäkter regioninternt 53 25 

Upplupna läkemedelsrabatter 34 40 

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter övrigt 97 55 

Summa 219 145 

Not 3 Långfristiga skulder (mkr) 

Specifikation Långfristiga skulder 2011 2010 

Ingående upptagna regionlån 107 187 

Årets regionlån 250 0 

Årets amortering -54 -80 

Investeringsbidrag 20 10 

Summa 323 117 

Not 4 Kortfristiga skulder (mkr) 

Specifikation Leverantörsskulder 2011 2010 

Leverantörsskulder externa leverantörer 365 331 

Vårdfakturering regionintern 8 118 

Summa 373 449 

Specifikation Övriga kortfristiga skulder 2011 2010 

Skuld mervärdesskatt 11 11 

Regioninterna skulder clearing 103 124 

Förvaltade medel/utdelade fondmedel 10 8 

Övriga kortfristiga skulder övrigt 124 59 

Summa 248 202 

Specifikation Uppl kostn och förutbet intäkter 2011 2010 

Semesterskuld 340 333 

Kompskuld 27 27 

Jourskuld 169 169 

Upplupna personalkostnader 28 27 

Sociala avgifter personalskulder 234 230 

Förutbetalda intäkter projekt 156 140 

Upplupna kostnader o förutbet intäkter övr 125 123 

Summa 1 079 1 049 

6 (6)

Årsredovisning 2011 - Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?