12.07.2015 Views

ang kahimtang ug katungod sa kababayen-an: primer sa CEDAW

ang kahimtang ug katungod sa kababayen-an: primer sa CEDAW

ang kahimtang ug katungod sa kababayen-an: primer sa CEDAW

SHOW MORE
SHOW LESS
  • No tags were found...

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

* Mot<strong><strong>an</strong>g</strong>t<strong><strong>an</strong>g</strong> <strong>sa</strong> t<strong>an</strong><strong><strong>an</strong>g</strong> balaod <strong>ug</strong> pamaagi nga adunay diskriminasyon <strong>ug</strong>pagp<strong><strong>an</strong>g</strong>lapas <strong>sa</strong> il<strong><strong>an</strong>g</strong> <strong>katungod</strong>.* Magpatunhay <strong>sa</strong> ka<strong><strong>an</strong>g</strong>ay<strong>an</strong> pinaagi <strong>sa</strong> haom <strong>ug</strong> nag-una (pro-active) ngapamaagi <strong>ug</strong> mga kondisyon nga nagahatag <strong>ug</strong> nagat<strong>ug</strong>ot <strong>sa</strong> kalambu<strong>an</strong> <strong>sa</strong><strong>katungod</strong> <strong>sa</strong> <strong>kababayen</strong>-<strong>an</strong>.* Paghimo og nasudnong taho matag 4 ka tuig kabahin <strong>sa</strong> pagpatum<strong>an</strong> <strong>sa</strong>ka<strong>sa</strong>but<strong>an</strong>.KINSA ANG MAGPASIGURO NGA ANG MGA PARTIDO ESTADO NIPATUMANSA <strong>CEDAW</strong>?Nag-m<strong>ug</strong>na <strong><strong>an</strong>g</strong> Nagkahius<strong><strong>an</strong>g</strong> Nasud og <strong>CEDAW</strong> Committee nga may 23 ka mgaeksperto nga gipili <strong>sa</strong> mga partido estado <strong>ug</strong> gitaha<strong>sa</strong>n <strong>sa</strong> pagbalik-t<strong>an</strong>-aw <strong>sa</strong> mgataho <strong>ug</strong> paghatag og mga s<strong>ug</strong>yot ngadto <strong>sa</strong> mga estado partido al<strong><strong>an</strong>g</strong> <strong>sa</strong> pagpatum<strong>an</strong>niini.Ang Artikulo 21 <strong>sa</strong> Kombensyon <strong>sa</strong> <strong>CEDAW</strong> naghatag <strong>sa</strong> Komite og gahum <strong>sa</strong>pagm<strong>ug</strong>na og mga rekomendasyon. Mga interpretasyon kini <strong>sa</strong> mga eksperto <strong>sa</strong>hisgut<strong>an</strong><strong>an</strong> <strong>sa</strong> <strong>katungod</strong> <strong>sa</strong> <strong>kababayen</strong>-<strong>an</strong> <strong>ug</strong> <strong><strong>an</strong>g</strong> mga obligasyon <strong>sa</strong> estado.Ang Komite nagatigum kaduha <strong>sa</strong> u<strong>sa</strong> ka tuig <strong>sa</strong> New York aron magabalik t<strong>an</strong>-aw<strong>sa</strong> mga taho <strong>sa</strong> mga partido estado sulod <strong>sa</strong> duha ka sem<strong>an</strong>a <strong>sa</strong> Enero <strong>ug</strong> Hulyo.Gibuhat kini ub<strong>an</strong> <strong>sa</strong> mga represent<strong>an</strong>te <strong>sa</strong> partido estado <strong>ug</strong> <strong>sa</strong> mga non-governmentorg<strong>an</strong>izations nga nagahatag u<strong>sa</strong>b og ka<strong>ug</strong>alingong taho <strong>sa</strong> Komite.UNSA ANG DISKTRIMINASYON SA KABABAYEN-AN?Ang diskriminasyon mao <strong><strong>an</strong>g</strong> pagpalahi, pagwalay labot, o pagdumili <strong>sa</strong> pag<strong>sa</strong>lmotnga gibase lam<strong><strong>an</strong>g</strong> <strong>sa</strong> “sex” o “gender”. Ang maong diskriminasyon adunay epektoo tumong <strong>sa</strong> pag-pi<strong><strong>an</strong>g</strong> o pagwala pag-ila o pagpatum<strong>an</strong> <strong>sa</strong> <strong>kababayen</strong>-<strong>an</strong> <strong>sa</strong> il<strong><strong>an</strong>g</strong>tawh<strong>an</strong>ong <strong>katungod</strong>. Ang maong mga <strong>katungod</strong> wala mag-agad <strong>sa</strong> estado sibil <strong>sa</strong>kaminyoon, nagtungtong <strong>sa</strong> basih<strong>an</strong><strong>an</strong> nga patas <strong><strong>an</strong>g</strong> babaye <strong>ug</strong> lalaki, <strong>ug</strong> nga silamay batak<strong>an</strong> nga <strong>katungod</strong> <strong>ug</strong> kagawas<strong><strong>an</strong>g</strong> political, sosyal, kultural, sibil, o <strong>sa</strong> bi<strong>sa</strong>nun<strong>sa</strong> nga lar<strong><strong>an</strong>g</strong><strong>an</strong>.UNSAON SA <strong>CEDAW</strong> PAGHUNONG SA DISKRIMINASYON?* Ang iy<strong><strong>an</strong>g</strong> tumong mao <strong><strong>an</strong>g</strong> pagpatum<strong>an</strong> <strong>sa</strong> mabulukon nga ka<strong><strong>an</strong>g</strong>ay<strong>an</strong> <strong>sa</strong><strong>kababayen</strong>-<strong>an</strong>. Kini nagpa<strong>sa</strong>bot nga <strong><strong>an</strong>g</strong> mga gobyerno may responsibilidad<strong>sa</strong> paghatag og kabag-oh<strong>an</strong> <strong>sa</strong> kinabuhi <strong>sa</strong> <strong>kababayen</strong>-<strong>an</strong>.* Gidala niini <strong><strong>an</strong>g</strong> prinsipyo <strong>sa</strong> obligasyon <strong>sa</strong> estado. Buot ipa<strong>sa</strong>bot niini ngamay mga responsibilidad <strong><strong>an</strong>g</strong> estado <strong>sa</strong> <strong>kababayen</strong>-<strong>an</strong> nga dili niyamatalikd<strong>an</strong>.* Iy<strong><strong>an</strong>g</strong> gidili <strong><strong>an</strong>g</strong> paglihok <strong>ug</strong> mga polisiya nga maka-daut <strong>sa</strong> <strong>kababayen</strong>-<strong>an</strong>,bi<strong>sa</strong>n un<strong>sa</strong> pa m<strong>an</strong> <strong><strong>an</strong>g</strong> tumong niini.

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!