Trendrapport 2016

Trend 1. Slut på resursslöseriet
Engagemanget för vår miljö är här för att stanna. Motreaktionerna på vad som uppfattas som ”slit
och släng”-samhället växer sig starkare. Second hand och begagnat är numera naturliga alternativ
för den som behöver exempelvis nya möbler. Konsten att ta till vara på och uppdatera gamla saker
växer och ger nya möjligheter. Vi ser detta med
• Utvecklingen av delningsekonomin – och företag som Uber, AirBnB, m.fl.
• Mataffärer med kampanjer för att ta tillvara på varor med bäst före-datum på väg att gå ut.
• Intresset för second- hand och ta tillvara gamla ting växer.
• Intresset för att göra eget – sy, sticka, odla.
I jord- och skogsbrukssektorn: Ta tillvara det som vi har
Jord- och skogsbrukssektorn är i högsta grad berörd av ett
minskat resursslöseri. Maten är kärnan i vår hushållning.
Mindre matsvinn, att ta tillvara mer och utnyttja resurserna
smartare är gammal kunskap inom sektorn som ger nya
möjligheter i dag.
Att minska på det som uppfattas vara slöseri handlar
både om värderingar och ekonomi. Att fortsätta förbruka
jordens resurser uppfattas inte som hållbart, utan istället
som oetiskt. Rent ekonomiskt uppstår också vinster för
jord- och skogsbruken när produkter och livsmedel
utnyttjas mer, de får ett högre värde.
Inom många sektorer i samhället kan man se utvecklingen
av delningsekonomin. Lantbrukare har i alla tider sysslat
med delningsekonomi genom att låna, byta eller hyra saker
av varandra. Däremot har delandet nått andra möjligheter
idag genom internet och sociala medier. Numera finns
möjligheten att nå ut till många fler, vilket gör att gränserna
för delningen förflyttas och omfattningen ökar. Idag
utförs många samhällstjänster av lantbrukare. Bärgning,
snöplogning och trädfällning är exempel på tjänster som
är en form av delningsekonomi.
Delning innebär inte bara att man är resurssmart utan
det skapar även relationer mellan människor. Genom att
dela växer förtroende, sociala nätverk och relationer fram
som ger mer än tillgång till en traktor eller snöslunga. När
lantbruken delar med sig bidrar det till stärkt tillit i samhället.
Lantbrukaren blir också mer synlig i samhället.
Inom jord- och skogsbrukssektorn ser man idag till att
bättre ta tillvara på olika restprodukter. Sådana kommer
från både avverkning av skog och från jordbruket och kan
framförallt omvandlas till energi. Inom skogsbruket har det
även forskats på hur man på bästa sätt tar vara på trädets
olika beståndsdelar.
Ett särskilt område som berör jord- och skogsbruken är
energiproduktion. Genom att producera energi på den
egna gården, för eget bruk, tar man tillvara resurser. Sol,
vind och vatten finns naturligt där varje dag. Tekniken blir
allt billigare och därmed tillgänglig för allt fler. Det minskar
behovet av fossilt bränsle och uttaget av jordens begränsade
resurser.
Ute på gårdarna
Delningsekonomi har som sagt pågått länge inom
jordbruket. Så kallade maskinringar och farmartjänster
utnyttjas flitigt av Sveriges lantbrukare.
En maskinring är en typ av ekonomisk förening och har
bland annat som mål att sänka böndernas maskinkostnader.
Deras uppgift är även att hjälpa de lantbrukare som äger
dyra jordbruksredskap att utföra uppdrag på entreprenad
utanför sin egen gård. Maskinringen hänvisar kunden till
närmaste entreprenör som har den efterfrågade tjänsten
att erbjuda.
Maskinringsverksamheten har på senare år vuxit och
lokala föreningar finns idag över nästan hela Sverige.
Andra vanliga tjänster som förmedlas är till exempel rundbalspressning,
snöröjning samt körning av foder mellan
lantbrukare. Man kan tro att denna typ av maskindelning
bara används av bönder, men i allt större utsträckning
nyttjas det även av både kommuner och företag.
Landshypotek
11
Trendrapport 2016